Om hur positiva känslor får oss att vidgas och växa. Åse Fagerlund, FD, PsL i neuropsykologi Folkhälsans Forskningscentrum

Transkript

1 Om hur positiva känslor får oss att vidgas och växa Åse Fagerlund, FD, PsL i neuropsykologi Folkhälsans Forskningscentrum

2 Styrka, glädje och medkänsla Forskarteam Ansvarig forskare: Åse Fagerlund, FD, neuropsykolog Doktorand, forskare: Mari Laakso Professor Johan Eriksson Professor Anu-Katriina Pesonen Folkhälsans Förbund: Erika Fogelberg, Nina Hongell-Eklund, Saija Westerholm-Cook, Luca Maurizi

3 Styrka, glädje och medkänsla Samarbete med Helsingfors Universitet (Institutionen för beteendevetenskaper) Åbo Akademi (Pedagogiska fakulteten, Institutionen för psykologi och logopedi samt Centret för livslångt lärande) Hem och Skola Förbundet VIA Institute on Character Strengths, USA University of Melbourne, Australien Geelong Grammar School, Australien

4 Syfte med projektet Att öka psykologiskt välbefinnande och resurser hos barn genom ny forskning och metoder inom positiv psykologi

5 Samband visat mellan ett barns välbefinnande och.. Akademisk nivå/skolprestationer Social kompetens Fysisk hälsa Bättre relationer till föräldrar, vänner och lärare Skolengagemang

6 Att öka barns välbefinnande 1. Positivt föräldraskap 2. Positiv undervisning 3. Positiv skola

7 Positiv psykologi: Vetenskapen om vad som får oss att må bra mentalt Hur vi blomstrar som människor Om tillfredsställelse i livet Om hur vi människor fungerar när vi fungerar som bäst Hur vi når vår potential Hur vi bygger motståndskraft och resurser för att hantera svårigheter Hur vi förebygger psykisk ohälsa

8 Att blomstra 1. Jag lever ett målinriktat och meningsfullt liv 2. Mina sociala relationer är stödjande och belönande 3. Jag är engagerad i och intresserad av mina dagliga aktiviteter 4. Jag bidrar aktivt till andras glädje och välbefinnande 5. Jag är kompetent och skicklig i de aktiviteter som är viktiga för mig 6. Jag är en bra person och jag lever ett gott liv 7. Jag är optimistisk inför framtiden 8. Människor respekterar mig Flourishing Scale (Diener, 2009)

9 Ett flertal föregångare Självförverkligande (Abraham Maslow) Individuation (Carl Gustav Jung) Viljan till mening (Viktor Frankl) Mognad (Gordon Allport) Humanistisk psykologi (Carl Rogers) Personlighetsutveckling (E.H. Erikson) Känsla av sammanhang (Aron Antonovsky)

10 Nätverk för positiv psykologi Seligman, President för APA, 1999: Psykologin är halvfärdig. Vi måste fästa större uppmärksamhet vid det goda i människor och det goda i världen Martin Seligman

11 Betona det goda Syftet med positive psykologi är att få tillstånd en förändring inom psykologin. Vi behöver gå från att enbart koncentrera oss på att reparera det värsta i livet till att också bygga de bästa egenskaperna i livet. Martin Seligman

12 Välbefinnande (Seligman, 2011) Positiva känslor Engagemang och flow Goda Relationer Mening Arbete väl utfört

13 Välbefinnnande är inte bara avsaknad av sjukdom Människor som upplever högt välbefinnande klarar sig bättre i livet Relationer Hälsa, livslängd Arbetsliv Mer tillitsfulla, hjälpsamma och sociala Mer kreativa Akademisk förmåga

14 Positiva känslor Får oss att vidgas och växa

15 Ett evolutionsperspektiv på negativa känslor Adaptiv betydelse i nuet, snabba överlevnadsmanövrar Styr beteende som räddade liv

16 Vad betyder negativa känslor i skolvärlden i praktiken? Fokus smalt Kan inte så lätt ta in ny information, lära sig nytt, se situationer från någon annans håll Bra för kritiskt tänkande Situationer där starkt, smalt fokus PÅ DEN NEGATIVA KÄNSLAN är viktigt. Vilka är de?

17 Ett evolutionsperspektiv på positiva känslor Att bygga överlevnadsresurser Adaptiv betydelse över längre tidsperioder Möjliggör för individer att tillfälligt ta till sig mer information från omgivningen än de gör under neutral eller negativ sinnesstämning Positiva känslor vidgar oss

18 Positiva känslor Öppnar upp oss, vidgar oss 2. Stärker oss, hjälper oss att växa (Fredrickson, 1998, 2001)

19 Positiva känslor vidgar oss... Vi ser mer, tar in mer information (Wadlinger & Isaacowitz, 2006; Fredrickson & Branigan, 2005) Ökar tex förmågan att känna igen personer av en annan färg (Johnson & Fredrickson, 2005) Vi är öppnare att lära oss nya saker och att göra saker på nya sätt (Isen, Johnson, Mertz & Robinson, 1985; Isen & Daubman, 1984; Fredrickson & Branigan, 2005)

20 Positiva känslor vidgar oss... Vi är kreativare (Estrada, Isen & Young, 1997) Vi blir bättre på att lösa problem (Lyubomirsky, 2005; Fredrickson & Joiner, 2002) Ökar vår känsla av samhörighet med goda vänner (Waugh & Fredrickson, 2006; Waugh, Hejmadi, Otake & Fredrickson, 2006) Vi litar mer på nya människor (Dunn & Schweitzer, 2005)

21 Positiva känslor får oss att växa Kognitiva resurser ökad uppmärksamhet och arbetsminne, förmåga att fokusera, lägga märke till vad som händer Ökar förmåga till kreativt och holistiskt tänkande

22 Positiva känslor får oss att växa Vår kropp mår bättre (fysiska resurser) färre förkylningar och mindre huvudvärk, immunförsvaret bättre, lägre risk för hjärtsjukdomar (Cohen, Doyle & Turner, 2003; Fredrickson, Cohn, Coffey, Pek & Finkel, 2008; Cohen & Pressman, 2006) Vi lever längre (Danner, Snowdon& Friesen, 2001; Levy, Slade & Kunkel, 2002; Moskowitz, 2003)

23 Positiva känslor får oss att växa Psykologiska och sociala resurser Vi blir bättre på att komma igen vid motgångar (resiliens) (Fredrickson, Tugade, Waugh & Larkin, 2003, Tugade & Fredrickson, 2004) Vi mår bättre psykiskt (Fredrickson, 2000; Catalino & Fredrickson, 2011) Vi har bättre relationer till vänner och familj (Lyubomirsky, 2005; Fredrickson, Cohn, Coffey, Pek & Finkel, 2008) Människor som är positivare klarar sig bättre på jobbet (Losada&Heaphy, 2004)

24 Vikten av att förbereda sig för inlärning En hjärna i positiv sinnesstämning tänker i bredare nätverk, dvs är kreativare, har tillgång till hela sin potential.

25 Hur kunde vi odla och stärka en positiv sinnesstämning hos barn?

26 Ta vara på det goda Öva dig i att njuta av goda känslor (minnen av sådant som hänt, i nuet, i planer för framtiden) Ägna dig åt att ge dig hän alldeles lätt åt de goda känslorna, finnas i dem, se på dem från nya håll, nyfiken. Försök inte för mycket eller för hårt. Goda känslor är mycket mer flyktiga och lätta än negativa.

27 Njut av goda minnen Hjälper människor genom tuffa perioder, svåra upplevelser Hurudana historier berättar vi om oss själva? Skapa pärlor Föreställ dig en gång när du var riktigt glad, lev dig in i situationen, måla den

28 Skattkista En ask eller en mapp med glada minnen. När du har en riktigt trevlig upplevelse skriver, ritar, fotar du den för att skapa ett minne av den. När du känner dig nere eller annars behöver inspiration kan du gå igenom dina glada minnen

29 Odla vänlighet Välj en dag när du bestämmer dig för att göra fem extra vänliga saker. Ta tid på dig att tänka ut dem och göra en extra ansträngning eller ta dig lite extra besvär i att utföra dem. Var både kreativ och omtänksam Fortsätt gärna med en sådan vänlig dag/vecka

30 Positiva känslor Positiva känslor är mer flytande, mindre intensiva, drar till sig mindre av vår uppmärksamhet än negativa känslor

31 Negativa känslor dominerar Ett negativt utslag känns mer än ett motsvarande positivt Ex. Att förlora 20 e känns mer och får mer uppmärksamhet än att få 20 e löneförhöjning.

32 Positiv utgångspunkt De flesta (majoriteten) ögonblick vi lever är milt positiva Har bekräftats i ett flertal studier, även bland folk i svåra omständigheter (tex Cacioppo, 1999, Diener, 1996)

33 Negativ:Positiv i hälsosam balans? Negativa känslor dominerar i intensitet Positiva känslor dominerar i frekvens Knappast så att 1:1 positiva:negativa känslor räcker för att en människa skall uppleva god mental hälsa

34 Förhållandet mellan positiva och negativa känslor För de flesta ligger förhållandet mellan positiva och negativa känslor mellan 1 och 2

35 Förhållandet mellan positiva och negativa känslor En välfungerande produktiv arbetsgrupp har minst ett förhållande på 3-5:1 på positivt-negativt beteende Ett välfungerande parförhållande har ett förhållande på minst 5:1 positiva-negativa interaktioner. Äktenskap på väg mot skilsmässa 1:1 (Gottman, 1994) Depression positivity ratios på mindre än 1:1. Efter behandling (KBT eller medicinering) stiger det i vanliga fall till 2:1, i riktigt goda fall till 4:1 (Schwartz et al., 2002)

36 I praktiken Hur ser förhållandet mellan positivanegativa interaktioner ut i era skolor? Elever emellan I relationer elever-lärare Elever och deras föräldrar Föräldrar och lärare

37 I praktiken Hur kan Wilma meddelanden användas i proportioner som främjar god kontakt och få barn, lärare och föräldrar att må bra? Hur är det med utvecklingssamtal?

38 Tack! Åse Fagerlund