Hon tar tag i de obekväma frågorna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hon tar tag i de obekväma frågorna"

Transkript

1 Nyheter Utgiven av FAR Årgång 38 Pris 60 kronor Nr INTERNREPRESENTATION Skatteverket förtydligar vad som gäller REDOVISNING K3 Frågor vid koncernredovisning REVISION debatt: kommunal revision måste bli mer professionell Hon tar tag i de obekväma frågorna 1Möt FARs nya ordförande Anna-Clara af Ekenstam

2 FÖR BÄTTRE AFFÄRER OCH EN ENKLARE VARDAG BYRÅLÖSNINGAR FRÅN HOGIA DRIFTTJÄNST BACKUP ÖVERVAKNING UPPDATERING PARTNERSYSTEM GRÄNSSNITT FÖR INTEGRATION Hogia Byråportal EKONOMISYSTEM BOKFÖRING DEKLARATION ELEKTRONISK FAKTURA BOKSLUT/ÅRSREDOVISNING BESLUTSSTÖD ORDER/LAGER HR-SYSTEM PERSONAL REKRYTERING ANSTÄLLNING KOMPETENS LÖNEREVISION HISTORIK LÖNESYSTEM BRANSCHAVTAL RAPPORTERING AVSTÄMNING STATISTIK FÖRSÄKRINGSADMINISTRATION Hogia Byråportal mötesplatsen för byrån och byråns kunder! Hogia Byråportal öppnar upp för en mängd nya möjligheter för er byrå. Ett webbaserat gränssnitt ger både säkerhet och flexibilitet i det dagliga arbetet, samt tillfälle att tydliggöra och utvidga ert tjänsteutbud. Med hjälp av praktiska Self-Service tjänster kan ni dessutom låta kunderna bli mer delaktiga i arbetsflödet. Med Hogia Byråportal sätter ni er byrå på kartan och marknadsför den som en modern och kompetent affärspartner mot era kunder. Läs mer på eller kontakta oss direkt! Stenungsund Tel Fax E-post Webbplats

3 nummer 10/2012 BALANS Ledare nummer 10/2012 FAR måste inte alltid vara en man Foto: Bosse Johansson Balans är FARs tidning för fri och obunden debatt. Införda artiklar åter ger författar nas eller intervjupersonernas åsikte r, vilka inte behöver mot svara FARs. prenumeration Pris: 575 kronor/år. Studentrabatt 50 procent. Kontakta kundservice vid frågor rörande din prenumeration , Äldre lösnummer av Balans går att be ställa för 60 kronor i mån av tillgång. Porto tillkommer. Du beställer dessa från kundservice. Är du medlem i FAR och har frågor om din prenumeration? Mejla till Vissa frågor väcker känslor. I en debattartikel i Balans nr 8-9/2012 skriver forskarna Annette Alstadsæter och Martin Jacob att 3:12- reglerna har blivit för generösa. Och knappt hade tidningen landat i brevlådorna förrän de första reaktionerna på artikeln nådde oss på redaktionen. En synpunkt är att slutsatserna i artikeln är långt ifrån verkligheten. En annan åsikt är att 3:12-reglerna bör fortsätta att förbättras, annars kan de lika gärna slopas. På debattsidorna (38 44) i detta nummer kan du läsa några av svaren. På Branschdagarna i slutet av september valde FARs stämma för första gången en kvinnlig ordförande Anna-Clara af Ekenstam, auktoriserad revisor på PwC. Egentligen gör det nog ingen skillnad om det är en man eller en kvinna som leder arbetet i branschorganisationens styrelse. Men i och med att ordföranden är ett av FARs ansikten utåt så menar jag att frågan har ett symbolvärde. Att historiken med enbart manliga ordföranden nu är bruten sänder en signal om lika villkor oavsett kön och att det är kompetensen som ska avgöra. FAR måste alltså inte alltid vara en man. Anna-Clara af Ekenstam har tydliga visioner om framtiden, som du kan läsa om på sidorna En het fråga denna höst är huruvida företagen ska välja K2 eller K3. Gunvor Pautsch, som är kanslichef på Bokföringsnämnden, varnar för förhastade val det kan nämligen komma att bli svårt att ångra sig när man väl har valt. Det gäller alltså att vara påläst! Läs mer på sidan 9. Trevlig läsning! Pernilla Halling Balans Box Stockholm Prenumerationsärenden , FAR-medlem: Chefredaktör Pernilla Halling Layout Anna Elgerot Redaktör/debatt Rakel Lennartsson Annonser Bo Lindberg, Selective Business, , , Annonser Jan Söderstrand , , Balans ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Redaktör Layout Redaktör Äldre nummer (från och med nr 4/2010) Medlem av Sveriges Tidskrifter. finns att läsa på far.se/balans. TS-kon trol lerad fackpress upplaga Charlotta Danielsson Mats Rimér Jesper Karlsson (2011) Tryckt hos Exaktaprinting AB 2011 ISSN

4 2435 Suverän paketlösning för modern revision Visma Revision har blivit ännu bättre! Med den nya programversionen kan byråns arbete skräddarsys för era kunder, arbetet kan planeras och fördelas på ett bättre sätt. Självklart stödjer den revisionsstandarden ISA. Inte nog med det vi lanserar den nya versionen i bästa tänkbara sällskap. I Visma Byråpaket Revision får du nämligen hela samlingen av Sveriges mest köpta ekonomiprogram, tillsammans med branschfavoriten Visma Byråstöd. Ett mer prisvärt och kraftfullare verktyg för ett bra och effektivt revisionsarbete hittar du knappast. Passa på! Visma Byråpaket Revision Innehåller Visma Byråstöd, Visma Tid och samtliga bokföringsprogram, program för lönehantering, bokslut, deklaration, anläggningstillgångar, analyser och koncernredovisning men även Visma Revision. Grundlicens, totalt Varje tillkommande användare Inkl. 1 års abonnemang och fri telefonsupport : /år 4.725: /år Låt oss träffas! Vi visar, utan kostnad, hur du kan vässa din byrå. Ring oss! Läs mer på ring eller mejla

5 nummer 4/2010 BALANS Noteringar innehåll 10/ Månadens gästkrönikör: 50 Daniel Kederstedt är korrespondent för Svenska Dagbladet i New York. 38 XX 11 noteringar. 5 frågor till Olle Schmidt, EU-parlamentariker som protesterat mot mansdominansen i Europeiska centralbankens ledning. 14 profil i balans. Anna-Clara af Ekenstam. FARs nya ordförande menar att branschorganisationen måste våga driva frågor som kan upplevas som obekväma. 18 reportage. Offentlig redovisning. Statsskuldkrisen har aktualiserat frågan om kvalitet och jämförbarhet i staters redovisning. Men det finns många hinder på vägen mot en internationell standard för offentlig redovisning. 23 i branschen. Skatterådgivare. Maria Frostberger jobbar med internationell personbeskattning på BDO i Göteborg och har kollegor över hela världen. 24 inblick. Hur långt är lång sikt? peter malmqvist EU är vår framtid ewa fallenius Bidrar ökad reglering till en mer transparent rapportering? pär falkman 29 fördjupning. Behöver Sverige en förvaltarskapskod? anders hult, dan konigsburg och carl svernlöv Krav på kontrollbalansräkning? lars nyström Frågor kring K3s regler om koncernredovisning christian stralström, johan månsson och olle nilsson 38 debatt. Kommunal revision måste bli mer professionell eva lindström Förbättra eller slopa 3:12-reglerna hans peter larsson Forkarna drar subjektiva slutsatser stefan engström Forskarnas slutsatser är verklighetsfrämmande håkan uddenäs 47 far förtroende, ansvar, relevans. Hallå där... Anna Erhardt, ny kommunikationschef på FAR Forskare skrev årets bästa Balansartikel Bra resultat i kvalitetskontrollen 32 fördjupning. Krav på kontrollbalansräkning. Reglerna om kapitalbrist i aktiebolag har sedan länge förorsakat huvudbry för dem som kommit i kontakt med regelsystemet. Här belyser Lars Nyström ett aktuellt mål i Högsta domstolen. 5

6 Våra kunder blir allt fler och vi behöver just dig! Allians har plats för ytterligare ett par kvalificerade medarbetare inom vår revisionsverksamhet i Stor-Stockholm. Vi satsar på våra medarbetare genom att erbjuda både utmanande arbetsuppgifter och en vidareutbildning inom yrket. Du kommer att leda och utföra, hela eller delar av, revisionsprocessen för företag i olika storleksklasser och i en mängd olika branscher. Vi söker en person som visar ett personligt engagemang och servicekänsla i sitt kundinriktade revisionsarbete. Du är välkommen med din intresseanmälan till oss. Se vidare Allians Revision & Redovisning startade 2001 med en anställd och består idag av 20 medarbetare fördelade på två Stockholmskontor belägna på Södermalm och Användbarhet i Järfälla. Vi har en familjär arbetsmiljö och våra medarbetare har en gedigen branschkompetens från revision och redovisning. BÄST I TEST 2011 Affärssystemet som växer med din verksamhet! Läs mer på Användbarhet BÄST I TEST 2011 Läs mer på unikum.se Användbarhet BÄST I TEST 2011 Läs mer på unikum.se Butik Service Tjänster Pyramid Business Handel Studio Tillverkning Entreprenad Tel

7 nummer 10/2012 BALANS Noteringar intern representation Skatteverket gör det enklare att göra rätt Representationsskandalerna på myndigheter och departement har kastat ljus över det snåriga regelverket för intern representation. Skatteverket arbetar nu med förtydliganden. Under sensommaren har förekomsten av vidlyftig intern representation inom myndighetsvärlden skapat rubriker. Många gånger har den dessutom varit felaktigt redovisad. Ansvaret kan anses falla tyngre på den som förvaltar skattepengar än privata, men regelverket är detsamma för offentliga och privata aktörer. Offentliga och privata aktörer har precis samma regler och det är lika svårt för båda, säger Anne-Marie Ögren, expert på Ekonomistyrningsverket. Hon menar att det finns utrymme för ett förtydligande av regelverket, särskilt när det gäller intern representation. Skatteverket ser nu över reglerna utifrån vår omvärldsbevakning, som en medarbetare på myndigheten uttrycker det. Mycket tyder på att det är uppmärksamheten i media som har aktualiserat frågan. Reglerna används i första hand av företag och för näringslivet tror jag att det här har satt sig, säger Peter Lindholm, rättslig expert på Skatteverket. Samtidigt håller han med kritikerna om att det kan finnas svårigheter när det gäller definitioner och gränsdragningar. Vi planerar att ta fram exempel på situationer och hur Under sensommaren har förekomsten av vidlyftig representation inom myndigheter skapat stora rubriker. Dessutom har den många gånger varit felaktigt redovisad. dessa ska behandlas, för att förhoppningsvis göra det enklare att tillämpa regelverket. Men regelverket ändras inte, poängterar Peter Lindholm. Den som redovisar intern representation har tre regelverk att förhålla sig till: moms, förmåner och avdragsrätt. Samma begrepp kan hanteras olika i de olika regelverken. Exempel på dilemman: Är det frågan om representation eller någonting annat? Avdragsbegränsningen gäller endast kost i samband med representation och liknande ändamål. Var går gränsen mellan intern information och intern utbildning? Intern utbildning innebär normalt inte avdragsbegränsning eller kostförmån. När byter en aktivitet karaktär exempelvis från intern utbildning till personalfest? Det kan finnas ett behov av fler handfasta exempel än de som finns i dag. Vi har påbörjat ett arbete med att beskriva några situationer momsmässigt, avdragsmässigt och förmånsmässigt, säger Peter Lindholm. Då myndigheter inte betalar skatt på sin inkomst kan de inte koppla sin redovisning till avdragsrätten. Däremot ska myndigheter ändå följa de skatte mässiga avdragsregler som gäller för representation och moms. Rakel LeNNARtSSon Foto: dreamstime 7

8 BALANS nummer 10/2012 Noteringar avdrag redovisning Foto: dreamstime 8 Redovisningskonsulten fick göra avdrag Enskilda näringsidkare kan dra av utbildningskostnader om de har samband med verksamheten. Högsta förvaltningsdomstolen har nu ändrat tidigare praxis om att inte medge avdrag. En företagare bedrev enskild näringsverksamhet som redovisningskonsult och gjorde avdrag i deklarationen för kostnader för ett utbildningsprogram för att bli auktoriserad redovisningskonsult. Skatte verket sa nej till avdragen men redovisningskonsulten fick rätt efter att frågan vandrat genom domstolarna. Högsta förvaltningsdomstolen medger nu avdrag för utbildningskostnaderna. Genom rättsfallet ändras praxis för företagare som driver enskild näringsverksamhet. Nu kan avdrag för utbildningskostnader godtas även för grundoch vidareutbildningar. Det nya rättsläget innebär att tre krav ska uppfyllas för att avdragsrätt ska föreligga: 1) Utbildningen har samband med verksamheten. 2) Den nya kunskapen ska komma till nytta i verksamheten. 3) Det får inte vara en så kallad personlig levnadskostnad. Vad gäller personliga levnadskostnader ska en samlad bedömning alltid göras i det enskilda fallet konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen. ChARLotta DanieLSSon [HÖGSTA FÖRVALTNINGS- DOMSTOLEN, MÅL NR ] På FARs branschdagar presenterade Lena Sjöblom nya Reko som har tagits fram tillsammans med SRF. Nya Reko gäller från 2013 Ska vara ett stöd i redovisningskonsultens yrkesutövning Nya Reko ska vara en levande produkt, säger Lena Sjöblom som är ansvarig för redovisningstjänster på FAR. I samband med FARs branschdagar presenterade Lena Sjöblom nya Reko. Reko är en svensk standard för redovisningstjänster och målet är att bidra till hög kvalitet på de redovisningstjänster som utförs, samt att vara ett stöd i redovisningskonsultens verksamhet. Men Reko ska också förtydliga för näringslivet vad som kan förväntas av en redovisningskonsult. En auktoriserad redovisningskonsults uppgift är företagande Allt färre personer startar företag Nyföretagandet minskar enligt Bolagsverket. Registreringen av nya företag sjönk med 2,3 procent under augusti jämfört med samma period förra året företag registrerades som aktiebolag, enskild näringsidkare, handelsbolag eller kommanditbolag. alltid att hjälpa kunden att göra rätt, säger Lena Sjöblom. Nya Reko har tagits fram gemensamt av FAR och SRF och meningen är att det ska vara ett bra stöd för redovisningskonsulterna. I sak handlar det inte om några stora förändringar i Reko, men Lena Sjöblom framhåller att tre böcker har blivit en och att Rekoboken kommer att uppdateras löpande. Vi märkte att det fanns ett önskemål av att ha en bok i stället för tre. Men man ska komma ihåg att Reko inte är någon handbok i redovisning Skillnaderna mellan byråerna är små när företagen får betygsätta sin revisor. I årets Finansbarometer har omkring företag och organisationer tillfrågats i en webbaserad enkät. Resultatet visar på en jämn kamp, men högst betyg fick Deloitte (5,3), tätt följd av PwC (5,2). I småföretagarklassen (färre än 10 och innehåller heller inga mallar och checklistor. Standarden omfattar ett ramverk med ska-krav samt enskilda Reko med tillämpningsanvisningar, säger hon. När Reko har arbetats fram har FAR och SRF sneglat på bland annat International Standards onauditing (ISA). Den strukturen har man sedan överfört till Reko. Reko gavs ut första gången 2008 och Nya Reko ska ut på extern remiss nu under hösten innan den slutligen fastställs. Nya Reko gäller från charlotta danielsson finansbarometern Deloitte och Ernst & Young i topp anställda) svarade nästan företag. Ernst & Young toppar småföretagarnas lista, med betyget 5,1. Även här intar PwC en god andraplats (4,9). Finansbarometern konstaterar att det inte är priset som avgör när svenska företag väljer revisor, utan kompetens och kvalitet. rakel lennartsson Foto: pernilla halling

9 nummer 10/2012 BALANS Noteringar De flesta svenska företagen kan välja K2 Valet mellan redovisningsregelverken K2 och K3 är viktigt. Inte minst eftersom det kan vara svårt att byta. Bokföringsnämnden (BFN), varnar företagen för att måla in sig i ett hörn. Den stora massan svenska företag klarar sig med redovisningsregelverket K2 och kommer inte att märka någon skillnad på årsredovisningen. Det slår Bokföringsnämndens kanslichef Gunvor Pautsch fast, med en passning till dem som tycker att K2 är för enkelt. Jag förstår inte den kritiken, den verkar bygga på missuppfattningar, säger hon. En vanlig missuppfattning gäller förenklingsregeln för avskrivningar. Många säger att de inte kan använda K2 för att de då måste skriva av alla maskiner på fem år. Så är det inte. K2 säger att avskrivningen ska göras på beräknad nyttjandeperiod. Femårsalternativet är en möjlighet men inte ett krav, säger Gunvor Pautsch. Hon beskriver K2 som en anpassning till företagens praktiska verklighet, som i hög grad styrs av skatteregler. Hon betonar vidare att valet mellan K2 och K3 ytterst är företagarens eget. Gunvor Pautsch Jag hör ibland konsulter säga att deras företag inte ska välja det ena eller det andra. Hur vet du det, har jag då lust att fråga. Det är inte konsulten som ska välja utan företaget. Men företagaren måste få reda på alternativen och där kommer yrkesprofessionen in. Under hösten kommer BFN att komma med ett förslag om hur företag ska kunna byta från ett K-regelverk till ett annat. Detta är ännu inte klart, men en remiss väntas i slutet av oktober. Då kanske valet ställs på sin spets. Om det visar sig att det blir svårt att byta till en enklare regel gäller det att inte måla in sig i ett hörn, säger Gunvor Pautsch. Den försiktige skulle i så fall börja i K2 och sedan byta upp sig om behovet uppstår. Men Gunvor Pautsch betonar att det ännu inte finns någon regel för hur dessa byten kan Måla inte in dig i ett hörn. Det kan visa sig svårt att byta till en enklare regel, varnar Gunvor Pautsch. komma att ske, så det är för tidigt att dra några slutsatser. Hennes råd till företagen är att titta på vilken typ av företag de är, vilken information de behöver och vem som är mottagare av den informationen. Om det bara är Skatteverket och eventuellt banken som är intressenter, räcker förmodligen K2. Har man en bred ägarkrets ställer det större krav på årsredovisningen och då är det K3 som gäller. Rådet till företagens rådgivare, revisorn eller redovisningskonsulten, är att sätta sig in i regelverken. Jag uppmanar alla att läsa in sig på inte bara K3 som är nytt, utan även i K2 så att vi blir av med de förutfattade meningarna, säger Gunvor Pautsch. Rakel LeNNARtSSon Foto: dreamstime Bok eller online - välj det som passar dig bäst! Läs mer, köp dina böcker och onlinetjänster på 9

10 BALANS nummer 10/2012 Noteringar redovisning mutbrott Nytt redovisningsdirektiv dröjer Det nya redovisningsdirektivet är en prioriterad fråga enligt den så kallade inremarknadsakten, som ska sätta fart på tillväxten i EU. I juni enades ministerrådet (EUs medlemsländer) om principerna för det nya direktivet, men det räckte inte hela vägen till beslut då frågan inte var färdigbehandlad i EU-parlamentet. Det nya redovisningsdirektivet ska ersätta de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven. Syftet är förenkling för framför allt mindre företag och bättre jämförbarhet. Direktiv förslaget innehåller även det omdebatterade kravet på så kallad land till land-rapportering. Rakel LeNNARtSSon Den nya koden som tagits fram av Institutet mot mutor tillsammans med näringslivet innebär att företagen bör se över sina evenemang. Foto: dreamstime Den gamla tudelningen av världen i öst och väst har ersatts med en värld uppdelad i producenter och konsumenter. Pär Nuder, tidigare finansminister i Dagens Industri 10 september skatt Sänkt bolagsskatt Regeringen vill sänka bolagsskatten från 26,3 procent till 22 procent. Reformen kostar cirka 16 miljarder kronor, varav 8,8 miljarder kommer från minskade möjligheter till ränteavdrag. Resterande 7,6 miljarder kronor tas från regeringens reformutrymme. Denna sänkning är ovanligt stor och kommer absolut att ha betydelse, även om vissa multinationella företag nog skulle föredra att behålla dagens avdragsmöjligheter för lån framför sänkt skatt, säger Helena Robertsson, chef för skatterådgivning på KPMG. ChARLotta DanieLSSon Ny uppförandekod ska vägleda företagen Näringslivet och den offentliga sektorn har fått en uppförandekod mot mutor. Koden kompletterar den lagstiftning som infördes 1 juli i år. Nu är det viktigt att några tunga aktörer ställer sig bakom koden för att den ska få gehör, säger Martin Krüger, chef för KPmg Forensic. Institutet mot mutor (IMM) har tillsammans med näringslivet tagit fram en uppförandekod som ska vägleda företag om hur förmåner får användas för att främja företagens verksamhet. Koden skulle ha varit klar samtidigt som den nya mutbrottslagstiftningen infördes men fastställdes först i september av IMM. För näringslivet och offentlig sektor är det viktigt att tydligt ta ansvar och inta en proaktiv hållning i arbetet mot mutor. Den nya uppförandekoden blir av stor betydelse för företag som behöver veta vad man får göra utan att riskera att fällas för mutbrott, säger professor Claes Sandgren, IMMs ordförande. Experterna inom revisions- och rådgivningsbranschen som arbetar med frågan ser koden som ett bra komplement till lagstiftningen. Martin Krüger konstaterar dock att det återstår att se om näringslivet väljer att anamma den. Det är bra att den innehåller ett avsnitt kring vad en policy med åtgärder mot otillbörlig påverkan kan innehålla. Jag hade dock önskat att man tagit bort ord som bör då detta skapar ett stort tolkningsutrymme, säger han. Martin Krüger säger också att koden innehåller skrivningar som gör att näringslivet framöver borde se över sina evenemang och vilka de riktar sig till för att kunna följa koden. Erik Skoglund, ansvarig för Fraud Investigation and Dispute Services på Ernst & Young, tror att revisorer fortfarande kommer att få frågor om vad som är tillåtet. Visserligen innehåller koden flera exempel, men inga beloppsgränser och därmed kan viss osäkerhet fortfarande kvarstå, säger han. Koden förespråkar öppenhet vid givande och mottagande av förmåner. Jag tycker att det är ett mycket bra rättesnöre. Om en anställd känner att han eller hon inte kan prata med sin chef om lämnade eller mottagna förmåner, då finns det en stor risk att de är otillbörliga, säger Erik Skoglund. ChARLotta DanieLSSon 10

11 nummer 8-9/ /2012 BALANS NoteriNgar Noteringar 5 FRågOR frågor... till Lena Olle Schmidt, Joelsson, EUparlamentariker (FP) för som branschansvarig offentlig protesterat sektor mot på mansdominansen om i Europeiska ökad granskning cen- ernst & Young, inom tralbankens äldreomsorgen. (ecb) ledning. Foto: bosse johansson Fler EU måste aktörer börja leder med till bättre att kvalitet sopa framför i äldreomsorgen egen dörr 1vid 1I september ett seminarium skulle en i Almedalen ny ledamot sa i du ECBs att kvaliteten direktion frågas generellt ut av EU-parlamentets har höjts på grund ekonomiutskott, av att det i dag men finns ni ville fler inte aktörer ta emot inom honom, äldreomsorgen, varför? hur då? När ECB man är den lägger kanske ut verksamheter viktigaste institutionen på entreprenad i EU just måste nu man och ha kontrollsystem ledningen består för till att hundra följa upp procent att de av fungerar. män. Det det är vi ju har förfärligt märkt är orepresentativt! att kommunerna Jag börjar har drivit tillämpa frågan samma i den kontrollsystem liberala gruppen på i sina EUparlamentet verksamheter. och i ekonomiutskottet. de skärpta rutinerna I maj har skickade lett till ekonomiut att man blivit egna bättre skottet på ett att brev hitta till avvikelser, eurogruppens vilket ledare i sin tur Jean-Claude leder till bättre Juncker, kvalitet. där vi lyfte frågan om fler kvinnliga kandidater. Han svarade inte ens, 2entreprenader så nu tyckte vi att det var och dags privatiseringar att sätta ner ställer foten. nya krav på kommunerna, har de resurser nog att granska allt? 2Vad Hur innebär de använder EU-parlamentarikernas sina resurser är en protest? prioriteringsfråga. däremot Processen kan det behövas med att kompetenshöjande förankra beslutet i parlamentet insatser på vissa är inte håll. att obligatorisk göra uppföljningar och i slutändan handlar kan om Jean-Claude att skapa systematik. Juncker och de ministrarna politiskt i valda eurogruppen revisorerna köra har över en oss. viktig Men roll oavsett och jag hur tycker det går att deras med den intresse aktuella för tillsättningen att granska nämndernas är jag övertygad interna om att kontroll diskussionen som sedan vi nu fler har aktörer satt igång släpptes kommer in i äldreomsorgen. att har ökat sidoeffekter. 3vad 3Du har kan sagt revisions- att det och finns rådgivningsbranschen ett systemfel i nomineringsprocessen. att höja kvaliteten Anser du att inom det svensk finns en vård könsmaktsordning? och omsorg? bidra med för Vi Jag kan är ju hjälpa liberal, till så att jag skapa har system lite svårt och för effektiva sådana uttryck. processer. Vad det jag däremot handlar dels är övertygad om system om för är uppföljning att det finns men kompetenta också om metoder kvinnor inom för systematiskt det penningpolitiska kvalitetsarbete området och och kvalitetssäkring att om ECB ska av processer. vara legitim stora och representativ kommuner har så som håller regel det inte mer att resurser bara nominera att lägga på män. granskning, Får man inte men fram samtidigt kvinnor är måste intresset det bero för våra på ett granskningsrapporter, och att man som inte ju har alltid förstått blir offentliga att de här handlingar, frågorna är oftast viktiga. större i systemfel mindre kommuner där de oftare uppmärksammas i lokalpressen. 4Varför driver du som liberal och man den här frågan? 4har Den privatiseringarna är viktig för EUs lett demokratiska till högre kvalitet? legitimitet och förtroendet Vad hos vi vet allmänheten. är att de har EU lett lever till ökad just konkurrens nu i ett gungfly och när mer det gäller aktiv allmänhetens uppföljning, förtroende vilket gör att och kvalitetsfrågorna då ska man inte blir riskera mer uppmärksammade. det genom att göra Vi sådana har bland här dumma annat granskat saker. en av de mest omdiskuterade privata aktörerna och var i många fall klart imponerade deras system har EU-kommissionär långt bättre än Viviane många kommuners. Reding hotat men 5Samtidigt det finns med exempel lagstiftning på att för sänkta att få kostnader in fler kvinnor har lett i europeiska till lägre kvalitet. storbolagsstyrelser, hur ser du på det? 5På Det är ju vilket väldigt sätt pinsamt påverkas för kommissionen debatten av att att nästa hon gjorde generation det utspelet äldre samtidigt är van som att vi ställa uppmärksammade krav? hur illa det står till i EUs egna institutioner. Än så länge Innan tror vi jag lagstiftar att det tycker framför jag allt att är vi ska andra föregå saker som med har gott påverkat exempel debatten, och sopa framför som att vår det egen förekommer dörr. Jag kvalitetsbrister kvotering och utan att tycker det finns att vi en ska skeptisk prova andra opinion metoder, mot privata exempelvis aktörer. är inte för men att det när vid fyrtiotalisterna, alla tillsättningar som tas varit fram vana en lista att på kunna kandidater påverka, där blir äldre minst så en kommer av tre är en äldreomsorgen kvinna. att bli en ännu större fråga. RAKeL rakel LeNNARtSSON lennartsson Y o u h a v e t h e k n o w l e d g e. W e h a v e t h e t o o l s. With IDEA, you can lower your cost of analysis, add more quality to your work and meet the new professional requirements regarding fraud and internal control by putting the power of IDEA to work for you. IDEA can read, display, analyze, manipulate, sample or extract from data files from almost any source mainframe to PC, including reports printed to a file. 11

12 BALANS nummer 10/2012 Noteringar Så gör du en effektivare Revisionsmetodiken Apta sparar tid och pengar både för dig och dina kunder Att lägga ner tid på att lära sig Apta lönar sig. Det vet revisorerna på Balansen i Stockholm som tjänat både tid och pengar på metodiken. Apta ger oss en snabb överblick över hur det står till i ett företag och hjälper oss att ställa rätt frågor till kunden, säger My Bolin på Balansen. Det är snart 20 år sedan Balansen bildades Fyra revisorer valde att lämna sin dåvarande arbetsplats för att starta eget, och två år senare blev de fem och flyttade samtidigt in i första Hötorgsskrapan i Stockholm. Revisorernas gemensamma vision är personligt engagemang, nära kontakt med kunden och effektiv datorstödd revision. Under åren som gått har det hänt mycket inom revisions- och rådgivningsbranschen, inte bara på regelsidan utan även när det gäller teknikutvecklingen. Tyvärr är vi verksamma i en bransch där det ibland finns en rädsla för förändringar och ett visst motstånd mot ny teknik och nya arbetssätt. Men mycket av det nya som kommer har vi faktiskt nytta av. Man måste tycka att förändringar är kul. Våra kunder förändras och utvecklas, och då måste vi också göra det, säger My Bolin. Både hon och kollegan fakta Helena Dale har ett stort intresse för teknik och datorer och tog därför emot revisionsmetodiken Apta med entusiasm när den kom. Apta är en fantastisk metodik, men den är inget man lär sig på tio minuter. Oavsett vilken metodik och vilket analysprogram man använder måste man vara medveten om att det krävs utbildning. Vi är fem personer som arbetar på Balansen och det har tagit olika lång tid för oss att lära oss Apta-metodiken, men nu har den satt sig så att vi alla är på samma nivå, säger My Bolin. Med Apta-metodiken kan vi bland annat läsa av företagets trender effektivt. Delar av metodiken är svårare att ta till sig men man kan jämföra den med en läkare som måste lära sig att tyda kurvorna på ett EKG. Det krävs helt enkelt lite träning, säger Helena Dale. Apta är en kvalitetssäkrad och effektiv revisionsmetodik för små och medelstora företag. Den har utvecklats inom Far och bygger på ISQC 1 och ISA. Metodiken utgår från en datorbehandlad redo visning men går även att använda för revision av mindre företag då revisorn inte har tillgång till datorfiler och datorprogram. Fars lokala verksamhet erbjuder utbildningar i ämnet. Ett revisionsprogram som bygger på Apta-metodik startar man genom Hon framhåller också det unika i Sverige med baskonto planen och SIE-filerna som ger möjlig het att effektivt bearbeta information från olika slag av företag och branscher. På så sätt får vi ett mycket effektivt arbetssätt. Vi läser in bokföringen från kunden och kan snabbt se utvecklingen i företaget, över flera år och månad för månad. Det hjälper oss att upptäcka avvikelser och att snabbt plocka ut det relevanta. Det blir också enklare för oss att ställa rätt frågor till våra kunder, säger My Bolin. På Balansen har revisorerna tillsammans tagit fram en revisionsmanual för hur byråns revisioner utförs, mycket baserad på Apta-metodiken. Manualen ligger till grund för vårt arbete och uppdateras regelbundet, säger My Bolin. När Apta kom var ISA ännu inte översatt till svenska men de som konstruerade Apta var väl insatta i ISA så vi som använder oss av Apta har inte haft några bekymmer med att anpassa vår revision till nya ISA, säger Helena Dale. De framhåller att alla borde använda sig av Apta för att spara både tid och pengar i sitt företag. Även kundnyttan ökar genom att revisorerna snabbt får en överblick över företagets utveckling och eventuella avvikelser. Dessutom är det ett roligt sätt att jobba på. När vi använder Apta följer arbetsgången en röd tråd. Genom Apta sparar vi mycket tid och får ett fantastiskt material att visa kunden vilket är väldigt uppskattat, säger Helena Dale. Vi kan visa kunderna det de inte visste om sin verksamhet och de har verkligen nytta av oss revisorer, säger My Bolin. ChARLotta DanieLSSon 12

13 nummer 10/2012 BALANS Noteringar revision Foto: dreamstime Målet är att effektivisera i så stor utsträckning som möjligt. Man får en jämnare och säkrare nivå att skriva in en SNI-kod för företaget. Foto: charlotta danielsson Helena Dale och My Bohlin på Balansen tycker att Apta har hjälpt dem mycket. Bland annat blir det lättare att ställa rätt frågor till kunderna. Apta ska vara ett stöd vid revisionen, men ska inte minska det faktum att revisorn själv ska göra professionella bedömningar. En revision, även om den kan standardiseras långt, får inte standardiseras helt utan det krävs att man som revisor tänker igenom vad som är speciellt för företaget och att man tänker på var risken finns samt hur man tacklar den, säger Olle Herolf, som för FARs räkning bland annat har översatt ISA samt varit med i arbetet att ta fram Apta. Olle Herolf framhåller att en av fördelarna i Sverige är att vi genom SIE-filerna har ett standardiserat sätt att ta fram redovisningsinformation ur systemen i gemensamt format. Det gör att man kan använda analys som ett kraftfullt revisionsverktyg på ett enklare sätt än i många andra länder, och det har programvaruföretagen tagit fasta på i sina analysverktyg, säger han. Målet är att standardisera och effektivisera revisionen i så stor utsträckning som möjligt, men ändå ta hänsyn till det som är speciellt i det enskilda företaget och där kommer Aptametodiken Olle Herolf in i bilden. Metodiken är basen i programvaruföretagens revisionsdokumentationsprogram, och revision med hjälp av Apta utförs med stöd av en tydlig arbetsgång/beskrivning nytt uppdrag, planering, revision och revisionsrådgivning. Apta innebär också att revisionsföretaget har en dokumenterad revisionsstrategi. Ett revisionsprogram som är byggt på Apta-metodik startar man genom att skriva in en SNI-kod, som är en branschkod, för företaget. På så sätt får man upp en mall för branschen, effektiviserar arbetet och kan fokusera på rätt saker. Genom Apta minskas kvalitetsbrister i revisionen. Man får en jämnare och säkrare nivå och lever upp till kraven som ställs i ISA, konstaterar Olle Herolf. ChARLotta DanieLSSon 13

14 14

15 nummer 10/2012 BALANS profil i balans steget före mot nya utmaningar FAR ska stärka förtroendet för revisions- och rådgivningsbranschen. Det innebär att vi behöver driva frågor som kan upplevas som obekväma för enskilda byråer och medlemmar, konstaterar Anna-Clara af Ekenstam, FARs nya ordförande. Text: Charlotta danielsson Foto: bosse johansson Under studietiden var det knappast revisionsoch rådgivningsbranschen som lockade. Länge trodde Anna-Clara af Ekenstam att hon på något sätt skulle arbeta med bistånd, men karriären kom att se annorlunda ut. Jag är humanist i botten och läste kulturvetarlinjen och socialantropologi på Stockholms universitet eftersom jag ville jobba med bistånd. Men jag fick höra att jag inte skulle komma någon vart med bara det så det blev ekonomisk linje i Uppsala också, berättar hon. Anna-Clara af Ekenstam tar emot på PwC i Bonnier huset vid Sankt Eriksplan i Stockholm, som har varit hennes arbetsgivare under hela karriären. Efter studier och praktik fick hon jobb på det som då hete Reveko och som senare blev en del av PwC. Jag hade bara tänkt stanna i tre år, men det har varit så roligt, så jag är kvar. Här har jag fått chansen att arbeta med många olika saker, bland annat ledarskapsfrågor. Jag har också arbetat som specialist med inriktning mot intern styrning och kontroll, och som konsult och självklart även med revision, säger hon. De närmaste två åren räknar hon dock med att dra ner på kundarbetet på PwC. I slutet av september 15

16 BALANS nummer 10/2012 FARs nya ordförande räds inte utmaningar och tvekar inte när fotografen ber henne att luta sig så långt ut hon kan genom fönstret tolv våningar ovanför marken. valdes hon av FARs stämma till ny ordförande i branschorganisationen. Hon går in i rollen med ambitionen att göra sitt absolut bästa. Det självklara målet är att göra skillnad. Tar man ett sådant här uppdrag så vill man göra avtryck. Alla medlemmar som ryms inom FAR måste uppfatta att FAR gör nytta. Under de senaste två åren har branschen varit hårt ansatt i media och jag hoppas att vi framöver även ska uppmärksammas för den samhällsnytta vi gör. Inom FAR, som har många fler eldsjälar än ordföranden och generalsekreteraren, kommer vi att arbeta mer proaktivt, säger hon. FARs vision Steget före när förtroende räknas innebär att branschorganisationen inte bara ska vara en remissinstans inom prioriterade frågor, utan gå ett steg längre. FAR ska påverka tidigt, långt innan en fråga har kommit ut på remiss. Det händer mycket på nationell och internationell nivå som påverkar branschen och vi måste våga ligga i framkant. Det är vi som ska sätta dagordningen, säger Anna-Clara af Ekenstam. Från fönstret i konferensrummet på tolfte våningen i Bonnierhuset är utsikten slående. FARs nya ordförande, den första kvinnliga, räds inte utmaningar och tvekar inte när fotografen ber henne att luta sig så långt ut hon kan genom fönstret för att få bra bilder med huvudstaden i bakgrunden. anna-clara af ekenstam Ålder: 51 år. Bor: Saltsjö-Duvnäs, utanför Stockholm. Familj: Man och fyra barn. Yrke: Auktoriserad revisor. Fritid: Resor, kultur och god mat. Favoritord/uttryck: Kan inte välja ett enskilt ord, men mod, samhörighet och integritet är viktiga ord för mig. Där nere på terrassen satt jag långt ut på kanten och balanserade och blev fotograferad i samband med en artikel som handlade om risk. Nu inser jag hur högt upp jag faktiskt satt, säger hon och pekar neråt. När Anna-Clara af Ekenstam fick frågan om att bli ordförande i FAR tvekade hon inte. Självklart, jätteroligt var svaret. Hon har sedan flera år varit engagerad i FAR, bland annat i styrelsen men även som ordförande i FARs sektion Stora företag. Det uppdraget har hon haft sedan sektionen startade, men nu lämnar hon vidare till Johan Rippe på PwC i Göteborg. Inom sektionen finns flera arbetsgrupper, inriktade mot hållbarhet, offentliga sektorn och finansiella sektorn. Det finns också en grupp som arbetar med noterade bolag som tas in vid behov och behandlar specifika frågor, exempelvis remissvar. Dessutom finns den senast tillkomna gruppen 16

17 nummer 10/2012 BALANS Nya generationen, som vänder sig till yngre FARmedlemmar. Frågorna inom FARs sektion Stora företag ligger Anna- Clara af Ekenstam varmt om hjärtat, men den som tror att hon bara brinner för stora företag har fel. Som ordförande i FAR vill jag gärna komma ut i landet och träffa medlemmarna. Det är ett sätt att få en bättre förståelse för deras vardag. FAR ska vara tillgänglig och nära för medlemmarna, säger hon. Just nu driver FAR flera projekt som Anna-Clara af Ekenstam betraktar som viktiga. Några av de viktigaste frågorna är EUs Grönbok om revision, förslaget till kraftigt höjda gränsvärden för revisionsplikt inom EU (20/40/250), liksom diskussionen om utökad definition av vilka företag som är av allmänt intresse och hur det skulle kunna påverka oss i Sverige, säger hon. Vidare framhåller hon också lanseringen av nya Reko och införandet av Årsredovisningsregelverken K2 och K3, översynen av International Standards on Auditing (ISA) för mindre företag och auktorisationen av skatterådgivare. Alla är projekt som kan eller kommer att påverka branschen. Vad gäller ISA för mindre företag följer exempelvis IFAC och andra länder vad vi gör med stort intresse, säger Anna-Clara af Ekenstam. Revisions- och rådgivningsbranschen påverkas naturligtvis av vad som händer internationellt. Anna-Clara af Ekenstam har i en tidigare intervju i Balans bland annat nämnt att kravet på utbildning för att bli revisor är strängare och mer specifierat i Sverige än i andra länder. I Sverige ställs krav på en viss utbildning samt att man klarar revisorsexamen. Kanske kan det vara bra att lätta upp kraven. Om man klarar revisorsexamen visar man ju att man har den kompetens som krävs. Då kanske inte det viktiga är exakt vilken kurs man har läst, säger hon. FARs ledord är Förtroende, Ansvar, Relevans. För Anna-Clara af Ekenstam handlar orden ytterst om vad branschen och dess professioner bidrar med till näringsliv och samhälle och som FAR ska verka för att stärka och utveckla. För FAR innebär det att vi ska driva de frågor som stärker förtroende och relevans men också tydliggöra de olika aktörernas ansvar. Det medför att FAR i vissa frågor behöver ligga före i utvecklingen och driva frågor som kan upplevas som obekväma för enskilda byråer och medlemmar. Exempelvis den tuffa kvalitetskontrollen och licensieringen av revisorer i finansiella företag. FARs uppgift är att stärka förtroendet för branschen som helhet, säger hon. En fråga som bubblar i branschen och som kan upplevas som obekväm handlar om stress i arbetslivet. Ett rundabordssamtal som Balans bjöd in till och där företrädare från Big 4 medverkade visade att byråerna inte ser stress i arbetslivet som ett branschproblem. Snarare ett samhällsproblem. FAR kan som branschorganisation bidra genom exempelvis en diskussion kring branschens villkor. FAR kan också vara förebild genom att arbeta med jämställdhet och mångfald. Men vi ser också att jämställdheten i branschen ökar i takt med att vi får fler framgångsrika... vi måste våga ligga i framkant. Det är vi som ska sätta dagordningen. kvinnliga konsulter och revisorer. Det är viktigt att den utvecklingen återspeglas i FAR, säger hon. Själv är hon omgift och hon och hennes man har tillsammans totalt fyra barn. Nu börjar barnen bli stora, den yngsta är elva år, men Anna-Clara af Ekenstam minns småbarnsåren och pusslandet som krävdes för att få ihop det. Det allra viktigaste som jag ser det är att lyssna till sig själv och att känna efter vad man anser är okej. Man ska inte försöka leva upp till andras bild av vad som är en bra mamma och pappa utan måste hitta det sätt som fungerar bra för den egna familjen. Jag hämtade aldrig först på dagis, men kunde lämna lite senare i stället. Det fungerade för mig och barnen var glada, säger hon. Som FARs ordförande kommer hon att ha nytta av sina erfarenheter som ledare. Hon beskriver sig själv som engagerad och lyssnande, men också som en person som kräver initiativ och självständighet av sina närmaste. Jag vill gärna ha en dialog med dem jag har runt omkring mig. Jag har många idéer och visioner, men ger inga detaljinstruktioner. Dessutom tror jag att man alltid kan utvecklas som ledare, det gäller att veta vem man är och hur man fungerar, säger hon. Anna-Clara af Ekenstam vill fokusera på att göra alla röster inom FAR hörda. Som ordförande blir hennes jobb att föra frågor framåt och komma till avslut. FAR har en stor styrelse med bredd och specialistkompetens och det är viktigt att ha en levande dialog och livliga diskussioner. Att arbeta i en styrelse är bland det roligaste man kan göra, och jag tycker om att vara med och påverka och ta del av all information. FARs lobbyarbete är också en mycket viktig del i uppdraget, säger hon entusiastiskt. Anna-Clara af Ekenstams tankar kring fars kärnvärden Förtroende, Ansvar, Relevans: Förtroende för finansiella rapporter och annan ekonomisk information men också att vi i våra respektive roller bidrar till förtroende mellan olika aktörer på marknaden. Ansvar handlar om att vi som bransch tar ansvar för att stärka bolagens rapportering men också för att bidra till att branschen vidareutvecklas. Relevans vi driver och påverkar utvecklingen av bolagens rapportering, redovisning och kommunikation för att uppfylla marknadens krav och förväntningar. 17

18 ISA International Standards on Auditing IPSAS International Public Sector Accounting Standards IFRS International Financial Reporting Standards IFAC International Federation of Accountants INTOSAI International Organisation of Supreme Audit Institutions ISSAIERNA International Standards of Supreme Audit Institutions Offent Många hinder finns Text: rakel lennartsson foto: dreamstime Statsskuldkrisen har aktualiserat frågan om kvalitet och jämförbarhet i staters redovisning. Men arbetet med att ta fram en internationell standard för offentlig redovisning pågår sedan 15 år. För närvarande diskuterar EU-länderna möjligheten till en harmonisering av den offentliga redovisningen, men hindren är många. Den offentliga redovisningen är i många länder eftersatt jämfört med redovisningen i privat sektor. Det kan bero på att politikerna ställt krav på företagen, men ingen har ställt krav på politikerna. Andra orsaker är att den politiska diskussionen är fokuserad på budgeten, snarare än balansräkningen och resultaträkningen. I många länder tillämpas fortfarande kassamässig redovisning för staten och i spåren av skuldkrisen har många stater fått kritik för att ha kraftigt missvisande balansräkningar. Nu ökar trycket på staterna ska strama upp sin redovisning. International Public Sector Accounting Standards (IPSAS) kan beskrivas som staternas IFRS. Kritikerna menar att standardsättarna bara lagt ett karbonpapper emellan och att IPSAS inte är tillräckligt anpassade till den offentliga sektorns förutsättningar. Men försök har gjorts. Det finns kommittéer som sammanträtt i åratal, men till slut upplösts med ogjort ärende. Den offentliga redovisningens förutsättningar har en inbyggd problematik. Problemet uppstår när lagstiftaren och 18

19 lig redovisning på vägen mot en internationell standard utföraren är samma enhet, till exempel att staten beslutar om allmän pension och samtidigt betalar ut den, förklarar Anne-Marie Ögren, redovisningsexpert på Ekonomistyrningsverket. En annan väsentlig skillnad mellan stater och bolag är att statens tillgångar används för att ge service till medborgarna inte för att ge avkastning eller säljas. Ett bolag kan säljas när som helst, men staten säljer inte sin pensionsskuld, statsskuld eller studiemedelsfordran, säger Anne-Marie Ögren. Precis som IFRS bygger flera IPSAS på värdering till verkligt värde, men frågan är om en marknadsvärdering av en stats tillgångar och skulder är möjlig. Hur ska regeringen värdera kostnaden för kommande barnbidrag, när den samtidigt har makten att avskaffa barnbidraget? Denna i det närmaste filosofiska fråga utgör ett av de största hindren för att staterna ska vilja anta IPSAS. I samtalen som förs mellan redovisningsexperter i EU brukar Frankrike, som liksom Sverige har en omfattande välfärdsstat, lyfta fram att 70 procent av den franska statens kostnader är föremål för debatt om hur de allmänna redovisningsprinciperna ska tilllämpas i praktiken. Även om IPSAS vore heltäckande skulle problemen kvarstå med att den offentliga verksamheten är uppbyggd på olika sätt i olika länder, med olika förvaltningskulturer och redovisningsnormer. I Sverige upprättar exempelvis varje myndighet, som är självständig, sin egen årsredovisning, medan det i många länder upprättas en enda årsredovisning på departementsnivå, där motsvarigheten till de svenska myndigheterna ingår som avdelningar. Kommunernas ställning i förhållande till staten är en annan faktor som leder till att jämförbarhetsproblem mellan länder skulle kvarstå, även om alla implementerade IPSAS. För vår del håller vi med om grunddefinitionerna i IPSAS och självklart anser vi att alla stater borde redovisa enligt bokföringsmässiga principer. Vi är positiva till en harmonisering, men ser svårigheterna, säger Mats Wikström, generaldirektör på Ekonomistyrningsverket (ESV). ESV har fått regeringens uppdrag att jämföra de svenska redovisningsreglerna som tilllämpas för staten med internationella standarder (läs IPSAS). Samtidigt pågår alltså diskussioner mellan EUs medlemsstater om att införa en gemensam standard för att öka jämförbarheten och transparensen. Pådrivande är EU-kommissionen, IFAC, och även riksrevisorer runtom i världen. Den internationella organisationen för revisionsorgan, INTOSAI, antog vid sin kongress för snart två år sedan gemensamma riktlinjer för revision i offentlig sektor: International Standards of Supreme Audit Institutions, de så kallade ISSAIERNA. På samma vis som IPSAS bygger på IFRS, bygger ISSAIERNA på ISA. Processen med att implementera ISSAIERNA har gått snabbare än arbetet med att anta en gemensam internationell standard för redovisning. Problemet uppstår när lagstiftaren och utföraren är samma enhet. Räkenskapsåret 2010 började vi tilllämpa ISSAIERNA för första gången i vår granskning och för 2011 har vi gjort det fullt ut, berättar Claes Norgren, riksrevisor. Svenska Riksrevisionen har varit aktiv i det internationella arbetet med att få acceptans för en gemensam, global standard för offentlig revision och lever alltså som den lär. Men vad händer när man tillämpar IS- SAIERNA på en årsredovisning som inte är upprättad enligt IPSAS eller ett annat ramverk som kräver rättvisande bild? Frågan är vilket värde ett revisionsuttalande har när ramverket inte uppfyller de krav som behövs för att en revisor ska kunna intyga att årsredovisningen ger en rättvisande bild, säger Claes Norgren. I det pressmeddelande som Riksrevisionen skickade ut i samband med att den årliga granskningen av årsredovisningen för staten publicerades i maj i år, konstateras: Då regeringen ännu inte tillämpar ett redovisningsramverk som har till uppgift att uppnå en rättvisande bild, begränsas uttalandet i revisionsberättelsen till att 19

20 BALANS nummer 10/2012 Mats Wikström Claes Norgren Anne-Marie Ögren Foto: peter hoelstad konstatera att redovisningen är upprättad enligt budgetlagen. Problemet, enligt ESV, är att det låter som att svenska staten skulle ha ett dåligt redovisningsramverk, när det i själva verket hör till de mer utvecklade. Åtminstone om måttstocken heter IPSAS. Sverige var bland de första i världen med att införa redovisning på bokföringsmässiga grunder för staten. Det redovisningsramverk som används i dag utvecklade vi redan för 20 år sedan, med internationella standarder som grund, säger Mats Wikström och förtydligar: Eftersom IPSAS har utvecklats på samma sätt är svenska statens redovisningsramverk på grundläggande nivå i överensstämmelse med IPSAS. Harmonisering är den motor som driver utvecklingen när det gäller en global standard för offentlig redovisning. Riksrevisor Claes Norgren jämför utvecklingen med den som gäller för företagen. Alla goda skäl som anförs för harmonisering inom den privata sektorn är giltiga också för staten, säger han. Det handlar om jämförbarhet och transparens. Och ytterst om medborgarnas insyn i hur staten förvaltar deras gemensamma tillgångar. Om Riksrevisionen, av naturliga skäl, betonar förutsättningarna för en ändamålsenlig granskning, så ligger ESVs fokus på själva styrningen. Här kommer den bokföringsmässiga redovisningen in som en viktig komponent. Bokföringsmässig redovisning ger en bättre resultatredovisning. När vi införde den i Sverige var det för att vi bytte styrsystem från detaljerad budgetstyrning till ramanslag, vilket innebär större frihet och därmed behov av noggrannare återrapportering, säger Mats Wikström. Valet av bokföringsmetod och vilken redovisningsstandard som används ger reell effekt på resultatet, så det är inte bara ett problem för teoretiker. Claes Norgren illustrerar med ett känt exempel från verkligheten störningarna i den svenska tågtrafiken. Det börjar bli kallt ute och tåget kommer inte när det ska. Det kan bero på att järnvägen inte underhållits som den ska. Riksrevisionen har granskat Trafikverket, men deras redovisning innehåller bara en massa mikroinformation om status på infrastrukturkapitalet. Detta gör att det inte finns någon samlad bild av det ekonomiska värdet på infrastrukturkapitalet, säger han. Men när det gäller statens viktigaste utgiftspost, nämligen transfereringar såsom barnbidrag, sjukförsäkring och allmän pension, är IPSAS alltså fortfarande inte färdigutvecklat. Oavsett om EU-länderna kommer att vänta med att anta IPSAS tills det är färdigutvecklat, eller om de kommer att besluta sig för att börja med det som finns och behålla nationella normer för de poster där IPSAS ännu inte är klart, kommer det att dröja innan medlemsstaterna har jämförbara årsredovisningar. RakEL LENNARTSSON fakta Ingvar Mattson Ekonomistyrningsverket (ESV) har fått regeringens uppdrag att komma med förslag till kompletteringar i svenska statens redovisningsregler i syfte att, om det bedöms lämpligt, anpassa redovisningen till internationella redovisningsstandarder, i praktiken International Public Sector Accounting Standards (Ipsas). Slutrapporten kommer i december. På EU-nivå har statistikorganet Eurostat fått EU-kommissionens uppdrag att utreda om Ipsas är ett lämpligt regelverk att införa som gemensam standard i medlemsstaterna. Utredningens resultat väntas i slutet av året. Koncernredovisning & verksamhetsuppföljning 20

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den Kvalitetskontroll ett stöd i ditt kvalitetsarbete Kvalitetssäkring utgör revisions- och rådgivningsbranschens viktigaste medel för att ge allmänheten

Läs mer

Bästa hållbarhetsredovisning 2010

Bästa hållbarhetsredovisning 2010 Bästa hållbarhetsredovisning 2010 Vad krävs för att göra en riktigt bra hållbarhetsredovisning? Åse Bäckström och Fredrik Ljungdahl, Finforum 6 december 2011 Agenda Vad är Far? Far och hållbar utveckling!

Läs mer

Försöker inte bli POPU LÄ R

Försöker inte bli POPU LÄ R nya tidningen balans Med en annons i Balans når du alla Sveriges auktoriserade revisorer och en stor del av de auktoriserade redovisningskonsulterna. Balans är Sveriges ledande tidskrift för auktoriserade

Läs mer

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den 2013 Kvalitetskontroll ett stöd i ditt kvalitetsarbete Kvalitetssäkring utgör revisions- och rådgivningsbranschens viktigaste medel för att ge

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Rapport om årsredovisningen för Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2014

Rapport om årsredovisningen för Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2014 Rapport om årsredovisningen för Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2014 med byråns svar 12, rue Alcide De Gasperi - L - 1615 Luxembourg

Läs mer

Allt måste inte ske vid 30

Allt måste inte ske vid 30 Med en annons i Balans når du alla Sveriges auktoriserade revisorer och en stor del av de auktoriserade redovisningskonsulterna. Balans är Sveriges ledande tidskrift för auktoriserade revisorer och auktoriserade

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34)

Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 1004 ERT DATUM:2015-06- 26 ER REFERENS: FI2015/3429 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34) Riksrevisionen har beretts möjlighet att yttra

Läs mer

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering En hjälp för Forum Syds handläggare samt för svenska och lokala organisationer Frågeställningarna utgår från regelverket som

Läs mer

Läs mer på www.frejs.se

Läs mer på www.frejs.se Om oss Frejs är en byrå med ca 50 anställda och tre kontor. Vi har kompetensen och kapaciteten att vara revisorer och rådgivare åt kunder i alla storlekar. Vi är stora nog att kunna erbjuda erfarenhet

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

Skräddarsydda kurser för dig som är redovisningskonsult. Redovisningskonsult

Skräddarsydda kurser för dig som är redovisningskonsult. Redovisningskonsult Skräddarsydda kurser för dig som är redovisningskonsult Redovisningskonsult Kurser våren 2014 Vi ordnar kompetensen Tillväxten kommer per automatik I rollen som redovisningskonsult är utbildning en förutsättning

Läs mer

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02 www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt Agenda Vad gör en revisor God revisionssed - ISA (International Standard on Auditing) Vad gör en auktoriserad/godkänd revisor? Finansiella rapporter

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Se om ditt hus. Perspektiv. Alla pratar om hållbarhet. Men vad vill politikerna? Nya! Daniel Steinholtz, expert inom hållbarhet guidar till ISO 26000

Se om ditt hus. Perspektiv. Alla pratar om hållbarhet. Men vad vill politikerna? Nya! Daniel Steinholtz, expert inom hållbarhet guidar till ISO 26000 Nya! Perspektiv #194 november årgång 23 på hållbar verksamhetsutveckling utblick Alla pratar om hållbarhet. Men vad vill politikerna? företaget Medarbetarnas kreativitet sattes på prov hos HSB Göteborg

Läs mer

BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING

BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Agenda Välkomna! Dan Brännström, FARs Generalsekreterare Bästa hållbarhetsredovisning 2013 Åse Bäckström, juryns ordförande Årets pristagare "Hur bra är företags hållbarhetsredovisningar

Läs mer

Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag

Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag 1 YTTRANDE 2015-10-16 2015-773 FAR Box 6417 113 82 STOCKHOLM Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag Revisorsnämnden har följande huvudsakliga

Läs mer

ETT KOMPLEMENT TILL BOKSLUTSBOKEN, BOKFÖRINGSBOKEN, NYCKELTALEN OCH THE ACCOUNTING MANUAL. SVENSK REDOVISNING BULLETINEN NUMMER 2

ETT KOMPLEMENT TILL BOKSLUTSBOKEN, BOKFÖRINGSBOKEN, NYCKELTALEN OCH THE ACCOUNTING MANUAL. SVENSK REDOVISNING BULLETINEN NUMMER 2 ETT KOMPLEMENT TILL BOKSLUTSBOKEN, BOKFÖRINGSBOKEN, NYCKELTALEN OCH THE ACCOUNTING MANUAL. SVENSK REDOVISNING BULLETINEN NUMMER 2 2016 BULLETINEN Ansvarig utgivare isabel carendi telefon: 08-598 191 33

Läs mer

Bli riskmedveten - öka din lönsamhet

Bli riskmedveten - öka din lönsamhet REVISION Bli riskmedveten - öka din lönsamhet Rådgivning Revision Skatt Företagsservice 2 Bli riskmedveten - öka din lönsamhet AFFÄRSOMRÅDE REVISION #1 2015 VI HAR BRANSCHENS NÖJDASTE KUNDER FÖR TREDJE

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Yttrande över En reformerad budgetlag SOU 2010:18

Yttrande över En reformerad budgetlag SOU 2010:18 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Dnr Ert datum Er referens 2010-06-01 15-2010-0466 2010-03-15 Fi2010/1618 Yttrande över En reformerad budgetlag SOU 2010:18 I vårt remissvar har vi begränsat oss

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Guide för inköp av redovisningsoch revisionstjänster

Guide för inköp av redovisningsoch revisionstjänster Guide för inköp av redovisningsoch revisionstjänster Administration, revision, bokföring, deklaration, likviditetsplanering, kontrolluppgifter, aktieägaravtal, momsdeklarationer, lönehantering, förfrågan

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt hösten 2014 En auktoriserad redovisningskonsult är framgångsrik Som redovisningskonsult är du ofta din kunds hela ekonomiavdelning.

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Uppvakta regeringen om småföretagens situation Skrivelse av Ewa Samuelsson (kd)

Uppvakta regeringen om småföretagens situation Skrivelse av Ewa Samuelsson (kd) PM 2006 RI (Dnr 305-2168/2005) Uppvakta regeringen om småföretagens situation Skrivelse av Ewa Samuelsson (kd) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Ewa Samuelsson

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015. EkonomiSveriges självklara val.

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015. EkonomiSveriges självklara val. Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015 EkonomiSveriges självklara val. En auktoriserad redovisningskonsult är framgångsrik Som redovisningskonsult är

Läs mer

EU-förslag om revision (Ju2011/8676/L1)

EU-förslag om revision (Ju2011/8676/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 20 januari 2012 EU-förslag om revision (Ju2011/8676/L1) Far har inbjudits av Justitiedepartementet att lämna

Läs mer

Errata plus tillägg till Principbaserad redovisning upplaga 5

Errata plus tillägg till Principbaserad redovisning upplaga 5 Errata plus tillägg till Principbaserad redovisning upplaga 5 Faktaboken. Lägg till följande på sidan 160 i faktarutan om Progressiv avskrivning. Progressiv avskrivning (progressive balance depreciation)

Läs mer

Så styr vi Lerum 2011

Så styr vi Lerum 2011 Hur styr man en organisation med mer än 2 500 anställda och 120 chefer, spridda på fler än 100 arbetsplatser och med 38 000 kunder mellan 0 och 100 år? Man behöver förstås ha en idé eller en modell för

Läs mer

Övergripande riktlinjer för kvalitetskontroll av auktoriserade redovisningskonsulter

Övergripande riktlinjer för kvalitetskontroll av auktoriserade redovisningskonsulter Övergripande riktlinjer för kvalitetskontroll av auktoriserade redovisningskonsulter Utgivna av FAR och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF. 1. FAR och SRF ett samarbete kring auktorisationen av

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Kurser för dig som vill vara steget före! KURSÖVERSIKT VÅREN 2013. För dig som är: Revisor Kvalificerad revisor

Kurser för dig som vill vara steget före! KURSÖVERSIKT VÅREN 2013. För dig som är: Revisor Kvalificerad revisor Kurser för dig som vill vara steget före! KURSÖVERSIKT VÅREN 2013 För dig som är: Revisor Kvalificerad revisor Dags att planera in vårens kurser Här har vi samlat vårens kurser för dig som är revisor,

Läs mer

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU

Läs mer

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror p Sju av tio hr-medarbetare tror på idén om en rättvisemärkning av rekryteringsprocesser. Fem av tio anser att det bästa alternativet vore att rättvisemärka hela arbetsplatsen.

Läs mer

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans Vad är en bokslutsrapport? Bokslutsrapporten är för många en kvalitetsstämpel. Men vad den innebär mer i detalj är inte lika känt. I denna artikel redogör Yvonne Jansson, Bodil Gistrand och Kristina Lilja

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015. EkonomiSveriges självklara val.

Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015. EkonomiSveriges självklara val. Vilken utbildning behöver du? Kurser för dig som är redovisningskonsult Kursöversikt 2015 EkonomiSveriges självklara val. En auktoriserad redovisningskonsult är framgångsrik Som redovisningskonsult är

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

PROGRAMVARULEVERANTÖRERNA. SRF tar pulsen på F R A M T I D S S P A N I N G PROGRAMVARULEVERANTÖRER REDOVISNING

PROGRAMVARULEVERANTÖRERNA. SRF tar pulsen på F R A M T I D S S P A N I N G PROGRAMVARULEVERANTÖRER REDOVISNING SRF tar pulsen på PROGRAMVARULEVERANTÖRERNA Just nu är det stort fokus på automatiseringar i redovisningsbranschen. Teknikutvecklingen möjliggör att mer tid kan läggas på kvalificerade arbetsuppgifter

Läs mer

Föredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund

Föredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund Föredrag 2010-03-23 för SOI:s årskongress i Östersund Jag heter Christina Ramberg och är professor i juridik vid Handelshögskolan i Göteborg. Min specialitet är kommersiella avtal. På den gamla goda tiden

Läs mer

K2 eller K3? Vad ska fastighetsägare och bostadsrättsföreningar välja?

K2 eller K3? Vad ska fastighetsägare och bostadsrättsföreningar välja? K2 eller K3? Vad ska fastighetsägare och bostadsrättsföreningar välja? 1 FASTIGHETSÄGARNA 1 D E C E M B E R 2 0 1 5 KLEBERG REVISION AB Kort presentation Margareta Kleberg, auktoriserad revisor, startat

Läs mer

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Uppförandekod Vår vision Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Vi ska vara det ledande skogsföretaget

Läs mer

REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II

REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Henrik Lennefeldt 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Fi2011/4467 REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID

Läs mer

Utvecklat för de nya bokföringsreglerna Tre funktioner som förenklar Löpande rutiner Årsrutiner deklarationen förenklade årsbokslutet

Utvecklat för de nya bokföringsreglerna Tre funktioner som förenklar Löpande rutiner Årsrutiner deklarationen förenklade årsbokslutet Utvecklat för de nya bokföringsreglerna Sedan några år gäller nya och enklare regler för bokföring i enskilda firmor. Samtidigt med förenklingarna infördes ett krav på att alla firmor måste göra ett riktigt

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Revision i ett landskap som ständigt förändras Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Snåriga landskap Kommunalförbund Göteborgsregionens kommunal-förbund GR Stiftelser Kul-i-stan

Läs mer

Nya upplagor 2013! BÖCKER VINTER/VÅR 2013. Aktuella böcker inom redovisning, revision, skatt, juridik och finans

Nya upplagor 2013! BÖCKER VINTER/VÅR 2013. Aktuella böcker inom redovisning, revision, skatt, juridik och finans Nya upplagor 2013! BÖCKER VINTER/VÅR 2013 Aktuella böcker inom redovisning, revision, skatt, juridik och finans Redovisning, Revision, Bolagsstyrning redovisning FARs Samlingsvolym redovisning 2013 Standardverket

Läs mer

Utbildningar. våren 2015. För dig som är: Controller Ekonomichef Redovisningschef Ekonomiassistent Redovisningsassistent

Utbildningar. våren 2015. För dig som är: Controller Ekonomichef Redovisningschef Ekonomiassistent Redovisningsassistent Utbildningar våren 2015 För dig som är: Controller Ekonomichef Redovisningschef Ekonomiassistent Redovisningsassistent EkonomiSveriges självklara val. Utbildning är alltid en god investering Ekonomifunktionens

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Regeringsförslaget om visselblåsarskydd för svagt

Regeringsförslaget om visselblåsarskydd för svagt Regeringsförslaget om visselblåsarskydd för svagt Publicerad 2016-03-19 Visselblåsare. Gör om, gör rätt. Lagförslaget om skydd för den som larmar om missförhållanden är rumphugget. Den statliga utredningen

Läs mer

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Dokumenttyp Säkerhetsklass Ansvarig Författare Beslutsfattare Fastställd Policy Intern Compliance Nils Lansing Styrelsen 2013-12-05 POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Aros Kapital AB, 556669-3130 Sid

Läs mer

EtikR 4 Vidareutbildning

EtikR 4 Vidareutbildning ETIKR4 VIDAREUTBILDNING 1 FARS REKOMMENDATIONER I ETIKFRÅGOR EtikR 4 Vidareutbildning (februari 2015) Förord... 1 Krav... 1 Anvisningar... 1 Eempel på vidareutbildningsaktiviteter... 2 Formulär för personlig

Läs mer

Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun

Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun Räkenskapsår 2013 Datum 1 augusti 2013 Till Kommunrevisionen i Valdemarsviks kommun Från R Wallin 1 Inledning På uppdrag av kommunrevisionen i Valdemarsvik

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

H A M M A R S K I Ö L D & CO 1

H A M M A R S K I Ö L D & CO 1 HAMMARSKIÖLD & CO 1 Välkommen till Hammarskiöld & Co! Hammarskiöld & Co är en av Sveriges ledande advokatbyråer inom affärsjuridik. I den här broschyren kan du läsa om vår inriktning, hur vi arbetar och

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Mejl och mobilpolicy

Mejl och mobilpolicy Mejl och mobilpolicy Tillgänglighet efter arbetstid blir allt vanligare och har många orsaker. Många tjänstemän har fått friare arbetstider och ges allt större möjlighet att utföra arbetsuppgifter på distans.

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

BRF Sankta Thora Revision 2010 Rapportering till styrelsen 2011-05-19

BRF Sankta Thora Revision 2010 Rapportering till styrelsen 2011-05-19 BRF Sankta Thora Revision 2010 Rapportering till styrelsen 2011-05-19 AUDIT Innehåll Vad är revision och vad är KPMG? Inledning Riskanalys Intäktsanalys Kostnadsanalys Räntekänslighetsanalys Förvaltning

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Internrevisionsdagarna 2011 Intern styrning och kontroll: Vi har ett resultat!

Internrevisionsdagarna 2011 Intern styrning och kontroll: Vi har ett resultat! Internrevisionsdagarna 2011 Intern styrning och kontroll: Vi har ett resultat! Ann-Charlotte Klingberg & Anders Hult Intern Styrning och kontroll - en arbetsgrupp - Att arbeta med intern styrning och kontroll

Läs mer

Profilera dig på LinkedIn. 10 steg till en lyckad profil

Profilera dig på LinkedIn. 10 steg till en lyckad profil Profilera dig på LinkedIn 10 steg till en lyckad profil Profilera dig på LinkedIn Med över 300 miljoner användare är LinkedIn världens största professionella nätverk och två miljoner svenskar är medlemmar.

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

Revisionsberättelse för universitetet avseende räkenskapsåret 2015

Revisionsberättelse för universitetet avseende räkenskapsåret 2015 2016-04-20 DNR LIU-2016-00657 BESLUT 1(2) Revisionsberättelse för universitetet avseende räkenskapsåret 2015 Riksrevisionen har i revisionsberättelse för Linköpings universitet avseende räkenskapsåret

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text 1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm 2004-03-15 REMISSYTTRANDE Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Yttrande över Finansinspektionens förslag till föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter (Fi Dnr. 03-8290-450)

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

www.pwc.com/se upplysningar om mångfaldspolicy Johan Rippe, PwC Mikael Hagström, AB Volvo

www.pwc.com/se upplysningar om mångfaldspolicy Johan Rippe, PwC Mikael Hagström, AB Volvo www.pwc.com/se Eu-direktiv om ickefinansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy Johan Rippe, Mikael Hagström, AB Volvo Icke-finansiell rapport Gäller stora företag/koncerner mer än 500 anställda

Läs mer

1 AV 5 Fortfarande få kvinnliga delägare visar Balans jämställdhetsundersökning

1 AV 5 Fortfarande få kvinnliga delägare visar Balans jämställdhetsundersökning I KARRIÄREN / I LIVET NR 3 MARS 2015 UTGIVEN AV FAR ÅRGÅNG 41 PRIS 65 KRONOR Med en annons i Balans når du Sveriges auktoriserade revisorer och en stor del av de auktoriserade redovisningskonsulterna.

Läs mer

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2 1 Bil KF 112 Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

FARs kvalitetskontroll så funkar den

FARs kvalitetskontroll så funkar den FARs kvalitetskontroll så funkar den Kvalitetskontroll ett stöd i ditt kvalitetsarbete titeln auktoriserad redovisningskonsult är en kvalitetsstämpel och ger en tydlig yrkesidentitet. Som auktoriserad

Läs mer

TEAM. Manus presentationen

TEAM. Manus presentationen 4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); SFS 2016:430 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om revisorslagen

Läs mer

Bris strategi

Bris strategi Bris strategi 2013-2016 1 Bris löfte till barn All verksamhet inom Bris utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen): Bris är en barnrättsorganisation där alla arbetar för att stärka

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer