Förslag till regler om nedskrivning av tillgångar i kommunala företag

Transkript

1 REMISS Enligt sändlista Förslag till regler om nedskrivning av tillgångar i kommunala företag Ett antal företag som ägs av kommuner tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning, K3. Flera av dessa företag bedriver sin verksamhet enligt självkostnadsprincipen i kommunallagen (1991:900). Det har gjorts gällande att reglerna i K3 om nedskrivning av värdet på tillgångar innebär att det inte ges utrymme för att beakta de särskilda förutsättningar som gäller för företag som lyder under självkostnadsprincipen. Något som kan leda till att det uppkommer stora nedskrivningsbehov i företagen med efterföljande behov av kapitaltillskott från kommunerna. Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 29 november 2016 beslutat att remittera ett förslag om nedskrivning av tillgångar i kommunala företag. Förslaget innebär ändringar i K3. Förslaget och bilagor finns på BFN:s webbplats, Bakgrund FARs policygrupp för redovisning har i en skrivelse till BFN tagit upp ett antal frågor som rör tillämpningen av K3 vid nedskrivningsprövning i kommunala företag som driver verksamheten enligt kommunallagens självkostnadsprincip. BFN svarade FAR den 2 maj Av BFN:s svar framgår att det inte är något som hindrar att nedskrivningsreglerna i K3 tillämpas på kommunala företag på det sätt som redan kommer till uttryck i K3-reglerna. Det anfördes bl.a. följande: Mot bakgrund av de särskilda förutsättningar som gäller för kommunala företag som verkar inom den kommunala kompetensen och lyder under självkostnadsprincipen bör den diskonteringsfaktor som används vid beräkningen av nyttjandevärdet återspegla ett relevant avkastningskrav utifrån de särskilda marknadsförutsättningar som företaget verkar under. I praktiken innebär detta synsätt att diskonteringsfaktorn bestäms till den avkastning som tillgången kan generera på den aktuella marknaden. Är förutsättningarna sådana att kommunen inte konkurrerar med andra företag och samtidigt ska följa självkostnadsprincipen återspeglar detta den avkastning som kan uppnås. BOKFÖRINGSNÄMNDEN Brunnsgatan 3 Tel Box 7849 Fax: STOCKHOLM

2 Under efterföljande diskussioner har det framförts att synsättet i BFN:s svar inte självklart låter sig förenas med det synsätt som finns i IFRS (som har en lydelse som överensstämmer med den som finns i K3). Det har gjorts gällande att nedskrivningsreglerna i IFRS kan tolkas så att värdering ska ske med hänsyn till ett marknadsmässigt avkastningskrav och att ett sådant behöver bestämmas även i de fall det inte finns någon annan aktör än det kommunala företaget. Det kan mot den bakgrunden göras gällande att en tillämpning av BFN:s brevsvar kan leda till alternativa tolkningar av K3. Något som i sin tur kan ge upphov till spridningseffekter som innebär att reglerna om nedskrivning inte kommer att tillämpas enhetligt och på avsett sätt. Det har från näringslivshåll förts fram farhågor om att ett införande av särskilda nedskrivningsregler för vissa kommunala företag riskerar leda till konkurrenssnedvridning mellan offentliga och privata aktörer. Det remitterade förslaget BFN överväger att komplettera K3 med en uttrycklig alternativ nedskrivningsregel för företag som lyder under kommunallagens självkostnadsprincip. Det remitterade förslaget utgår från att beakta behovet av en tydlig nedskrivningsregel som tar hänsyn till den kommunala särarten utan att regeln leder till att kommunala företag ges en gynnsammare konkurrenssituation än som annars skulle vara fallet. Nedskrivningsregeln behöver vara tydlig och ges ett avgränsat tillämpningsområde. Vid ett eventuellt införande av en ny regel om nedskrivning bör tillämpningsområdet avgränsas till situationer då de kommunala regelverken beaktar risken för konkurrenssnedvridning och möjlighet att generera marknadsmässig avkastning. I sak föreslås nedskrivningsregeln utformas med förebild i de regler som gäller för andra associationer som verkar under liknande förutsättningar. Det innebär att de regler om nedskrivning som gäller för ideella föreningar även ska kunna tillämpas av nu aktuella kommunala företag. Ändringsförslaget med bilagor finns att ladda ner på webbadressen Vill ni som remissinstans ha ett utskrivet material skickat till er, sänd ett mejl till bfn@bfn.se eller kontakta BFN på (telefontid vardagar ). Remissynpunkter Synpunkter lämnas endast per e-post till bfn@bfn.se senast den 29 februari Lämna svaren både i word- och pdf- format. Frågor om remissen kan ställas till Stefan Pärlhem 2(4)

3 eller ). Stefan Pärlhem kanslichef Johan Krantz jurist Bilagor: Sändlista Förslag till ändring i K3 Konsekvensanalys 3(4)

4 Sändlista 1. Bolagsverket 2. Konkurrensverket 3. Ekonomihögskolan vid Lunds universitet 4. FAR 5. Fastighetsägarna Sverige 6. Företagarna 7. Kammarrätten i Göteborg 8. Kommunalekonomernas förening, KEF 9. Riksidrottsförbundet 10. Rådet för kommunal redovisning, RKR 11. Skatteverket 12. Srf konsulterna 13. Svenska Bankföreningen 14. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL 15. Svenskt Näringsliv 16. Uppsala Universitet För kännedom: Justitiedepartementet, enheten för fastighetsrätt och associationsrätt, Finansdepartementet, Kommunenheten. 4(4)

5 BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD ISSN Utgivare: Stefan Pärlhem, Bokföringsnämnden, Box 7849, STOCKHOLM BFNAR 20XX:x Allmänt råd om ändring i Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning; beslutat den datum. Bokföringsnämnden beslutar i fråga om nämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning att punkt 27.1 ska ha följande lydelse 27.1 Detta kapitel ska tillämpas vid nedskrivningar av anläggningstillgångar med undantag av a) uppskjutna skattefordringar (se kapitel 29), b) tillgångar som uppkommer i samband med ersättningar till anställda (se kapitel 28), och c) finansiella anläggningstillgångar som inte är andelar i dotterföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag (se kapitel 11 och 12). Vid nedskrivning av anläggningstillgångar som används i sådan verksamhet som omfattas av självkostnadsprincipen i 8 kap. 3 c kommunallagen (1991:900), får i stället för detta kapitel punkterna tillämpas. Detta allmänna råd gäller från och med den x. 1

6 Konsekvensutredning - Nedskrivning i kommunala företag Inledning Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning ska en myndighet när den överväger nya eller förändrade regler göra en konsekvensutredning och dokumentera denna. Bokföringsnämnden (BFN) överväger att komplettera sitt allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning (K3) med bestämmelser av innebörden att motsvarande regler som gäller i fråga om nedskrivning av anläggningstillgångar i ideella föreningar ska få tillämpas av ett företag som ägs av en kommun eller landsting och som lyder under den kommunala självkostnadsprincipen. BFN:s konsekvensutredning dokumenteras i denna konsekvensanalys. Analysen utgår från de frågeställningar som finns i förordningen. 1. Beskrivning av problemet och vad BFN vill uppnå. Ett företag som ägs av en kommun eller ett landsting omfattas av samma redovisningsregler som företag i allmänhet. Det innebär bl.a. att reglerna om nedskrivning av anläggningstillgångar i K3-regelverket blir tillämpliga för sådana företag om de upprättar sin årsredovisning med tillämpning av det regelverket. För ett företag som ägs av en kommun eller ett landsting och som omfattas av självkostnadsprincipen i kommunallagen (1991:900) innebär dessa regler att värderingen av anläggningstillgångarna ska återspegla den principen. I K3 finns särskilda regler om nedskrivningar för bl.a. ideella föreningar. De särskilda nedskrivningsreglerna har tillkommit för att undvika nedskrivning av tillgångar som inte i första hand innehas för att generera avkastning. I syfte att tydliggöra att K3 ger utrymme för en värdering av en anläggningstillgång som återspeglar självkostnadsprincipen i företag som ägs av kommuner och landsting, föreslås att de särskilda reglerna om nedskrivningar för ideella föreningar i K3 görs tillämpliga på sådana företag. 2. Beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det BFN vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd. Som framgår av det brevsvar till FAR som BFN beslutade den 2 maj 2016, kan företag som tillämpar den kommunala självkostnadsprincipen genom en direkt tillämpning av de allmänna reglerna om nedskrivning i K3 uppnå en värdering som återspeglar självkostnadsprincipen. Den nu övervägda ändringen i K3-regelverket syftar till att tydliggöra att regelverket för dessa företag möjliggör en sådan värdering. 3. Vilka som berörs av regleringen. De företag som ägs av kommuner och landsting som omfattas av självkostnadsprincipen. BOKFÖRINGSNÄMNDEN Brunnsgatan 3 Tel Box 7849 Fax: STOCKHOLM

7 4. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen. BFN bedömer inte att den övervägda regleringen medför några kostnadsmässiga eller andra konsekvenser. 5. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Regleringen går inte utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 6. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser. BFN bedömer att inga särskilda hänsyn behöver tas och att inga speciella informationsinsatser behövs. 7. Antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen. 1 Under 2012 fanns kommun- och landstingsägda företag, dvs. företag som till 50 procent eller mer ägdes av kommuner eller landsting. Kommunägda företag förekommer i olika juridiska former. Den i särklass vanligaste företagsformen är dock aktiebolag, 92 procent av antalet företag drevs under 2012 som aktiebolag. Den verksamhet som kommunerna bedriver i bolagsform avser i huvudsak områdena transporter, fastigheter, energi, vatten och avlopp samt avfallshantering. Därutöver finns också verksamheter organiserade i företag inom t.ex. näringslivsutveckling och turism, kultur och fritid, försäkring och övriga tjänster. Drygt hälften, 52 procent, av de kommunägda företagen fanns inom branscherna företagstjänster och fastighetsverksamhet. Inom branscherna energi och vatten fanns 25 procent av de kommunägda företagen. Vad gäller fastighetsverksamhet, så omfattas inte allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag av självkostnadsprincipen. Inte heller elverksamhet omfattas av självkostnadsprincipen. Utöver alla kommunägda företag fanns 121 landstingsägda företag. Dessa verkade främst inom branscherna företagstjänster och fastighetsverksamhet, transport, kommunikation, utbildning, vård och omsorg. I likhet med de kommunägda företagen är den vanligaste företagsformen bland de landstingsägda företagen aktiebolag. Aktiebolagen stod för 91 procent av antalet företag 1 Källa SOU 2015:24 s (3)

8 8. Vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Förslaget innebär att det blir tydligare vad som gäller och medför ingen ökad administrativ kostnad. 9. Vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen. Regleringen ska inte leda till några kostnader för eller behov av förändringar i verksamheten för berörda företag. 10. I vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen. Kommunallagen (1991:100) innehåller regler om bl.a. en kommuns uppgifter och kompetens och när vården av en kommunal angelägenhet kan lämnas över till ett företag. Reglerna har betydelse för att upprätthålla konkurrensneutraliteten mellan offentliga och privata aktörer. Utöver dessa regler finns särskilda regler om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet i konkurrenslagen (2008:579). Regleringen om hur nedskrivning ska ske av tillgångar i företag som verkar under själkostnadsprincipen i kommunallagen påverkar inte tillämpningen av dessa regelverk. BFN bedömer därför att förslaget i sig självt inte har någon påverkan på konkurrensförhållandena. 11. Hur regleringen kan komma att påverka företagen i andra avseenden. BFN bedömer att förslaget inte medför någon påverkan. 12. Behov av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning. BFN bedömer inte att det finns något sådant behov. 3(3)