Normering enligt ISA Johan Rasmusson

Transkript

1 Normering enligt ISA Johan Rasmusson

2 Varför normering? Kvalitet i den kommunala revisionen har diskuterats och ifrågasatts under många år. Praxisundersökningar har påvisat behov av förbättrad kvalitet inom kommuners redovisning och inom revisionen av kommuners redovisning. En förutsättning för att hög kvalitet i revisionsarbetet ska kunna säkerställas är att det finns en gemensam god revisionssed.

3 Varför finns normering? För att alla revisorer ska arbeta på likartat sätt Läsaren av en revisionsrapport ska känna till i stora drag vad som gjorts i revisionsarbetet, vilka begränsningar som finns och vilken tillförlitlighet rapporten har. Inom svensk privat och statlig sektor finns denna normering redan. Inom de flesta europeiska länder finns denna normering redan för offentlig sektor.

4 God revisionssed Enligt kommunallagen ska revisionen utföras i enlighet med god revisionssed. Enligt SKL ska den kommunala revisionen utföras i den omfattning som följer av god revisionssed i kommunal verksamhet, så som den uttolkas i denna skrift (God Revisionssed). ISA står inte i konflikt med revisionsprocessen i God Revisionssed den utgör däremot ett tydliggörande och i viss mån en utvidgning.

5 God revisionssed - KL Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområde. De granskar även på samma sätt genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i företagen även verksamheten i företagen (KL 9 kap. 9) även verksamheten i företagen (KL 9 kap. 9) Revisorerna granskar såväl att verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig (KL 9 kap. 9) Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat (KL 9 kap. 9 a)

6 God revisionssed - SKL Räkenskaperna är rättvisande: Redovisningen fullgörs så att den kan ligga till grund för styrning, ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten som bedrivs De finansiella rapporterna (delår och årsredovisning) är upprättade enligt lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed i kommunal verksamhet Eventuellt förekommande fel är inte så väsentliga att de påverkar kommunens resultat och ställning Revisorerna granskar om upplysningar finns om eventuella avvikelser från lagstiftningen och god redovisningssed, och att skälen till avvikelserna har kommenterats

7 Varför implementering av ISA? ISA tillämpas av revisionsbyråerna i revisionen av bolagen inklusive de kommunala bolagen Riksrevisionen tillämpar ISA i revisionen av statliga myndigheter och bolag ISSAI ISA med särskilda tillämpningsföreskrifter för revision i offentlig verksamhet som utförs av nationella revisionsorgan Står inte i konflikt med revisionsprocessen enligt God revisionssed, utgör en utvidgning Säkerställa en gemensam god sed för sakkunniga så att alla yrkesrevisorer arbetar på ett likartat sätt Normering för att höja kvaliteten i revisionen av den finansiella rapporteringen, innehåller grundläggande principer och viktiga tillvägagångssätt Normering för att bidra till ökat förtroende för redovisningsrevisionen av kommunal verksamhet

8 Historik FARs revisionsprocessen Revisionsstandard i Sverige (RS) International Standards on Auditing (ISA) Finns även andra internationella ramverk som avser annan typ av granskning än revision som ska leda fram till uttalande i revisionsberättelse. SKYREV har bedömt att det är ISA som är tillämplig för kommunal redovisningsrevision.

9 Vad är ISA och vad innebär det att tillämpa ISA? ISA, International Standards on Auditing, är en internationell standard för revision av de finansiella rapporterna som ges ut av IAASB (International Accounting and Assurance Standards Board), och utgör i Sverige god revisionssed för privat och statlig revision av finansiella rapporter.

10 Vad är ISA och vad innebär det att tillämpa ISA? ISA innehåller grundläggande principer och viktiga tillvägagångssätt med vägledande förklaringar och kommentarer De grundläggande principerna och de viktiga tillvägagångssätten ska tolkas och tillämpas med ledning av förklaringarna och kommentarerna I undantagsfall kan en revisor finna det nödvändigt att avvika från en ISA för att uppnå revisionsmålet på ett mer effektivt sätt. När en sådan situation uppstår, måste revisorn vara beredd att motivera avvikelsen

11 Vad är ISA och vad innebär det att tillämpa ISA? Eventuella begränsningar av en ISAs tillämplighet klargörs i respektive ISAs inledande avsnitt Bygger på att vissa etiska regler och en standard för kvalitetskontroll (ISQC1) tillämpas. Grundtanken är att det ska framgå av revisionsberättelsen för företag att revisionen har genomförts enligt ISA Att arbeta enligt ISA innebär att det är väsentliga förhållanden som granskas

12 Ramverk för bestyrkandeuppdrag Ett bestyrkandeuppdrag består av följande delar: en trepartsrelation som innefattar en revisor, en ansvarig part och avsedda användare, ett ändamålsenligt sakförhållande, lämpliga kriterier, tillräckliga och ändamålsenliga bevis, samt en skriftlig bestyrkanderapport skriven på det sätt som är lämpligt vid uttalande med rimlig säkerhet respektive vid uttalande med begränsad säkerhet.

13 Ramverk för bestyrkandeuppdrag Etiska principer och standarder för kvalitetskontroll Styrande för revisorer som utför bestyrkandeuppdrag är, utöver detta ramverk, ISA, SÖG och ISAE: IFACs Code of Ethics for Professional Accountants (the Code) som lägger fast grundläggande etiska principer för revisorer och Internationella standarder för kvalitetskontroll (ISQC) som lägger fast standarder för och ger vägledning om ett revisionsföretags system för kvalitetskontroll.

14 Ramverk för bestyrkandeuppdrag Offentlig sektor-perspektiv Detta ramverk är relevant för alla revisorer i offentlig sektor som är oberoende i förhållande till den organisation för vilken de utför bestyrkandeuppdrag. Där revisorer i offentlig sektor inte är oberoende i förhållande till den organisation för vilken de utför bestyrkandeuppdrag ska vägledningen i fotnot 1 användas se ramverket.

15 ISQC 1 International Standards on Quality Control Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revisioner och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster ska läsas tillsammans med ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing.

16 ISQC 1 International Standards on Quality Control Målet för revisionsföretaget är att inrätta och upprätthålla ett kvalitetskontrollsystem som ger det rimlig säkerhet att revisionsföretaget och dess personal följer standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar, och rapporter som revisionsföretaget eller ansvariga revisorer lämnar är korrekta med hänsyn till omständigheterna.

17 ISQC 1 International Standards on Quality Control Revisionsföretaget ska inrätta och upprätthålla ett kvalitetskontrollsystem som innefattar riktlinjer och rutiner för hantering av var och en av följande delar: Ledningsansvar för kvalitet inom revisionsföretaget Relevanta yrkesetiska krav Acceptera och behålla kundrelationer och särskilda uppdrag Personal Hur uppdrag utförs Övervakning

18 Innehåll ISA Uppgifter och ansvar Planering och intern kontroll Revisionsbevis Användning av annans arbete Slutsatser och rapportering Specialområden

19 Innehåll ISA 200 oberoende revisorns övergripande mål samt utförande av en revision 210 villkor för uppdraget 220 kvalitetskontroll för revision av finansiella rapporter 230 dokumentation av revisionen 240 revisorns ansvar avseende oegentligheter i en revision av finansiella rapporter 250 beaktande av lagar och andra författningar 260 kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning 265 kommunikation om brister i den interna kontrollen till dem som har ansvar för företagets styrning och företagsledningen

20 Innehåll ISA 300 planering av revision av finansiella rapporter 315 identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter genom att förstå företaget och dess miljö 320 väsentlighet vid planering och utförande av en revision 330 revisorns hantering av bedömda risker 402 revisorns överväganden vid revision av företag som anlitar en servicebyrå 450 utvärdering av felaktigheter som identifieras under revisionen

21 Innehåll ISA 500 revisionsbevis 501 revisionsbevis särskilda överväganden för vissa poster 505 externa bekräftelser 510 förstagångsrevisioner ingående balanser 520 analytisk granskning 530 revisionsmässiga urval 540 granskning av uppskattningar i redovisningen, däribland av verkligt värde, samt upplysningar om uppskattningar 550 närståendeförhållanden 560 efterföljande händelser 570 fortsatt drift 580 skriftliga uttalanden

22 Innehåll ISA 600 särskilda överväganden revision av koncernredovisningar (däribland arbete som utförs av revisorer för delar av koncernen) 610 använda arbete som har utförts av internrevisionen 620 användning av specialist i revisionsarbetet

23 Innehåll ISA 700 bilda sig en uppfattning och uttala sig om finansiella rapporter 705 modifierat uttalande i rapport från oberoende revisor 706 stycken med upplysningar av särskild betydelse och stycken med övriga upplysningar i rapport från oberoende revisor 710 jämförande information jämförelsetal och jämförande finansiella rapporter 720 revisorns ansvar avseende annan information i dokument som innehåller reviderade finansiella rapporter

24 Innehåll ISA 800 särskilda överväganden revisioner av finansiella rapporter upprättade enligt ramverk för särskilt syfte 805 särskilda överväganden revisioner av enskilda finansiella rapporter och särskilda delar, konton eller poster i en finansiell rapport finansiell rapport 810 uppdrag att uttala sig om finansiella rapporter i sammandrag

25 Övriga revisionsstandarder Standarder för översiktlig granskning (SÖG 2400/2410) Standarder för bestyrkande av annat än historisk finansiell information (ISAE 3000/3402) Standarder för närliggande tjänster (SNT 4400) Fars rekommendationer och uttalanden

26 Innehåll ISA Inledning Mål Definitioner Krav Tillämpning och andra förtydliganden

27 Vad har gjorts hittills av God Sed? Genomgång av samtliga ISA Diskussion och bedömning av relevans för kommunal redovisningsrevision Dokumenterad bedömning och preliminär läsanvisning för varje ISA Arbetat fram ett sammanhållande ramverk för samtliga ISA en vägledning för yrkesrevisorer Identifierat en strategi för implementering

28 Vägledningen Denna vägledning behandlar de tolkningar och avvikelser som behöver hanteras vid tillämpningen av ISA för yrkesrevisorerna i kommuner och landsting. Vägledningen behandlar inte de förtroendevalda revisorernas förhållande till ISA.

29 Vägledningen -läsanvisningar För dig som vill ha en ökad förståelse för ISA rekommenderas läsning av IAASBs ramverk för bestyrkandeuppdrag och Fars kommentarer till ramverket. Denna vägledning bygger på att yrkesrevisorn tar del av respektive ISA i sin helhet och med hjälp av denna vägledning och sitt professionella omdöme tolkar vad som är relevant för tillämpning i sitt granskningsuppdrag.

30 Vägledningen -läsanvisningar I avsnittet generella förutsättningar för yrkesrevisorers tillämpning av ISA i kommunal revision lämnas kommentarer som är gemensamma för samtliga behandlade ISA i denna vägledning. Det innebär att dessa inte kommenteras specifikt i samband med respektive ISA. I kapitlet ISA med kommentarer ges en kort beskrivning av syftet med respektive ISA samt SKYREVS uppfattning om ISAns relevans för yrkesrevisorn.

31 Generella förutsättningar Yrkesrevisorns roll ISA tar i huvudsak sikte på den valde revisorns roll. I kommunal revision är yrkesrevisorn inte påskrivande revisor. Detta innebär att yrkesrevisorns kommunikation riktar sig till de förtroendevalda revisorerna i stället för direkt till styrelse eller stämma.

32 Generella förutsättningar Att tillämpa ISA ISA bygger på att revisionen av finansiella rapporter i sin helhet ska genomföras enligt ISA med de möjligheter till anpassning som framgår av standarderna. Det ger i sin tur möjlighet att i revisors rapport (revisionsberättelsen) ange att revisionen utförs på detta sätt. Eftersom yrkesrevisorns rapportering riktar sig till de förtroendevalda revisorerna som i sin tur lämnar revisionsberättelsen måste de uttalanden som yrkesrevisorn lämnar utgöra ett underlag för de förtroendevalda revisorerna. De får sedan bedöma vad som ska anges i revisionsberättelsen.

33 Generella förutsättningar Begreppet företagsledning Begreppet företagsledning är vanligt förekommande i ISA. I en kommun eller ett landsting kan motsvarigheten variera beroende på situation. Det som är unikt är att ansvarsprövning inte ska ske av bara styrelsen utan av samtliga nämnder och styrelser. Eftersom kommunallagen inte reglerar tjänstemännens ansvar har också kommunchef/direktör en något annorlunda roll än en Vd i ett aktiebolag. Det är inte heller alltid så att kommunchefen är överställd övriga förvaltningschefer i organisationen. Detta innebär att yrkesrevisorn behöver göra en egen bedömning av hur begreppet företagsledning ska tolkas i olika situationer.

34 Generella förutsättningar Väsentlighet Som grund för revisorns uttalande kräver ISA att revisorns uppnår rimlig säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna i sin helhet inte innehåller väsentliga felaktigheter. Enligt ISA betraktas i allmänhet felaktigheter som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i de finansiella rapporterna.

35 Generella förutsättningar Begreppet företag ISA använder genomgående begreppet företag vid beskrivning av den organisation som ska granskas. Begreppet företag ska i det här sammanhanget också tolkas som kommuner och landsting.

36 Generella förutsättningar Begreppet Finansiellt ramverk ISA hänvisar till finansiellt ramverk. Redovisning i kommuner och landsting regleras i första hand av lag om kommunal redovisning (1997:614). Enligt lagstiftningen ska god redovisningssed tillämpas. Därtill kommer speciallagstiftning som ställer krav på att särskilda finansiella rapporter upprättas för viss typ av verksamhet: Ellag Fjärvärmelag Lag om allmänna vattentjänster Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser

37 ISA? Ett helt nytt sätt att arbeta med revision? NEJ! En kodifiering av i huvudsak allmänt gällande procedurer JA! Det tillkommer dock en del dokument och moment som inte är praxis sedan tidigare. Uppdragsbrev Dokumentation av kvalitetskontroll Advokatbrev

38 ISA? (forts.) Uttalande från företagsledning Närståendetransaktioner Utformning av rapporter Vi ser inte in normering enligt ISA som någon dramatisk förändring för svensk kommunrevision. Om införandet av ISA kommer att medföra högre kostnader för revisionen i en kommun så beror detta i huvudsak inte på att ISA är mer komplext utan snarare på att det arbete som utförts tidigare inte har uppnått acceptabel standard enligt tidigare god revisionssed.

39 Vår bedömning av ISA Relevanta till sitt innehåll -konsekvenser: Ambitionsnivåhöjning? Krav på dokumentation Inriktning och omfattning av revisionsinsatsen Måste ske en anpassning till kommunsektorns risker Kvalitetshöjning Ökat förtroende Enhetlighet Kostnadsökningar? Utbildningsbehov

40 Kommunal tillämplighet Vi har identifierat några områden som måste beaktas särskilt med avseende på det kommunala sammanhanget. Definitioner: Företag Företagsledning Revisor M fl

41 Kommunal tillämplighet (forts.) Gränsdragning mellan sakkunnigt biträde och förtroendevald revisor Rapporters utformning Begränsade ekonomiska resurser Hur revisionskontoren särskilt de mindre -ska förhålla sig till kraven i ISQC1

42 Strategi för implementering De små stegens strategi Minska dramatiken Utvärdering och utbildning Förankring hos medlemmar och förtroendevalda Första steget att ISA ska utgöra en vägledning

43 Strategi för implementering (forts.) Aktiviteter: Ta fram plan för implementering Hemsidan Seminarier Förankring hos SKL, revisionsdelegationen Utbildning av medlemmar