HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND

Transkript

1 HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND Verksamhetsberättelse 2013

2 Innehåll Inledning Introduktion till Högskolan på Ålands verksamhetsberättelse 3 Verksamhetens mål 4 Under året särskilt uppmärksammande verksamhetsområden 4 Organinsation Organisationsschema 5 Styrelsen 5 Studerandekåren 6 Branschråden 6 Öppna högskolans råd 9 Förvaltning Rektor 10 Ledningsgruppen 10 Antagningsnämnden 10 Biblioteksnämnden 10 Examensnämnden 10 Forskningsnämnden 11 Internationella nämnden 11 Nämnden för information och kommunikation 11 Högskolan allmänt Inkomster och utgifter 12 Fakulteten för examensinriktad utbildning Utbildningsprogrammen 14 Programråd 14 Nya studerande 15 Studiebesök 15 Utexaminerade 19 Stipendier 20 Examensarbeten 21 Öppna högskolan Öppna högskolan 23 Forskning och utveckling, FoU Utvecklingsprojekt 24 Forskning vid fakulteten 26 Externa uppdrag och projekt 30 Stödfunktioner Högskolebiblioteket 32 Internationell verksamhet 33 Kvalitetsutveckling 35 Högskolans personal Högskolans personal 36 Antal anställda 39 Personalens åldersstruktur 39 Under året genomförd fortbildning 40 Statistiska uppgifter Antal sökande enligt förstahandsval Antalet utexaminerade per program 44 Antalet studerande 20.9 per ämnesområde 45 Statistik på mobilitet 45 Öppna högskolans statistik 46 Statistik från högskolebiblioteket 50

3 Inledning Introduktion till Högskolan på Ålands verksamhetsberättelse Högskolan på Åland gick framåt år 2013 men ännu bättre kan vi! Under 2013 utexaminerade Högskolan på Åland 71 personer. Det är mer än under något annat år under Högskolans historia och ett faktum som är väl värt att lyfta fram. Visserligen fluktuerar antalet utexaminerade beroende på vilka program som har examination under året, speciellt om det finns en avgångsklass med sjukskötare, men trenden har varit klar under de senaste åren, vi examinerar fler och fler. Varför skulle vi vara särskilt intresserade av hur många som utexamineras från Högskolan på Åland? Ett sätt att svara på den frågan är att konstatera att det är ett mått på produktivitet. Produktivitet i största allmänhet är hur mycket man producerar i förhållande till den insats man lägger in i en produktionsprocess, en slags verkningsgrad alltså. Om vi nu för ett ögonblick bortser ifrån att antalet utexaminerade inte nödvändigtvis är det enda måttet på produktion inom en högskola så kan vi konstatera att Högskolans budget har legat på ungefär 5 miljoner euro i nominella termer under en längre tid. En god överslagsräkning är också då att om antalet utexaminerade stigit från 50 till 70, och de tillförda medlen bibehållits på samma nivå som tidigare, vilket inte är en dålig beskrivning av verkligheten, så har produktiviteten gått upp med 40%! Det är inte fy skam för vår högskola. Detta har uppnåtts genom att rekryteringen av studenter började lyckas bättre för 4-6 år sedan, och de större årskullarna nu börjar komma igenom systemet, men också på en större fokus internt på examination. Sedan är det förstås så att antalet utexaminerade studenter inte är ett perfekt mått på produktion i en högskola och försöken att utexaminera studerande får inte drivas in absurdum. Krav eller önskemål på examination får inte ställas för högt, för då löper man risken att på kort sikt tumma på kraven på studenterna för att uppnå snabb examination. Om vi ser på hur läget är i Sverige och i Riket så är tilldelningen av finansiering åtminstone delvis beroende av examination. Vidare är det också klart att högskolor och universitet både i Sverige och i Riket fått en del kritik för att man, kanske i genomströmningens namn, tummat på kvaliteten för att kunna visa att man presterat studiepoäng eller examina. 3 Situationen utgör en strategisk möjlighet för Högskolan på Åland. I dagens läge är finansieringsmodellen för Högskolan på Åland helt annorlunda än för högskolor och universitet i Sverige och i Riket och nog i behov av en förändring, men det finns en möjlighet att balansera kraven på kvalitet och effektivitet på kanske ett bättre sätt än vad man gjort i våra grannområden. Edvard Johansson rektor

4 Verksamhetens mål Högskolan skall ha examensprogram inom första cykeln i Bolognaprocessen enligt LF (2002:87) om Högskolan på Åland. Högskolan kan ha examensprogram inom andra cykeln i Bolognaprocessen i samverkan med andra högskolor inom Sjöfart och Vård. Under året särskilt uppmärksammade verksamhetsområden har inneburit åtminstone två större saker på det organisatoriska planet. För det första har Högskolan fått ett nytt utbildningsavtal med Landskapsregeringen, där Högskolans uppdrag gentemot Landskapsregeringen förtydligats. Avtalet sträcker sig till slutet av För det andra har Landskapsregeringen tilldelat uppdraget med att leda arbetet för att samordna sjöfartsutbildningarna på Högskolan på Åland och på Ålands Gymnasium. Detta är ett omfattande arbete som kommer att kanske vara som intensivast under 2014, men som kommer att pågå under ett antal år framöver. Vidare har ett strategiskt avtal om samarbete med Arcada yrkeshögskola i Helsingfors slutits, vilket på sikt också medför ökade möjligheter för utveckling. Som en direkt årgärd för att förstärka Högskolans attraktionskraft höjdes också marknadsföringsbudgeten med 20%. Under året har även arbetet med renoveringen av och nyanskaffningar till maskinlaboratoriet fortgått med full kraft, och under slutet av året blev de nya hjälpmaskinerna installerade. På forskningsfronten kan nämnas att Högskolans rektor har tillsammans med Agneta Karlsson som tidigare fungerade som direktör på Åland Institute of Comparative Island Studies (AICIS) skrivit en utredning för Ålands landskapsregering om huruvida AICIS kunde fungera som ett semi-autonomt forskningscentrum under Högskolan.

5 Organisation Organisationsschema Ålands landskapsregering (huvudman) Högskolans styrelse Ordförande Ledningsgruppen Rektor Sjöfakulteten Vicerektor Landfakulteten Vicerektor Öppna högskolan Enhetschef Förvaltning Administrativa chefen Forskningsnämnden Elektroteknik Maskinteknik Sjöfart Antagningsnämnd Företagsekonomi Hospitality Management Informationsteknik Kursverksamhet Öh-råd IT-avdelningen IT-chef Webbansvarig Högskolebiblioteket Bibliotekschef Nämnden för info & kommunikation Kvalitetsansvarig Internationalisering Int. koordinator Studiehandledare (=praktikansvarig) Programkoordinator Examensnämnd Vård Studiehandledare (=praktikansvarig) Programkoordinator Biblioteksnämnden Fastigheter Ekonomi & personaladministration Högskolesekreterare Int.nämnden 5 Sjöfakulteten Landfakulteten Styrelsen Styrelsen för Högskolan på Åland ansvarar för planering och genomförande av högskolans angelägenheter, pedagogiska, vetenskapliga, ekonomiska och administrativa. Styrelsen utses av Ålands landskapsregering. Föredragande i styrelsen är högskolans rektor. ORDFÖRANDE Emma Dahlén, , (ordinarie medlem t o m ) VICE ORDFÖRANDE Bo-Gustav Donning, , (ordinarie medlem t o m )

6 ORDINARIE MEDLEMMAR ( ) Daniel Dahlén Anders Nordlund Carita Weiss Regina Wredling Ann Riis, personalens representant Tiia Hellström, studerandes representant ORDINARIE MEDLEM ( ) Jeanette Heidenberg ERSÄTTARE ( ) Dick Ekström Leena Ulenius Leif Wikström Maj Lindberg, personalens representant Jenny Rådland, studerandes representant FÖREDRAGANDE Edvard Johansson (rektor) 6 Studerandekåren De studerande vid Högskolan på Åland utgör en studerandekår. Studerandekårens främsta uppgift är att driva studierelaterade frågor. Studerandekåren utser ett studeranderåd som framställer förslag och avger utlåtanden i frågor som rör högskolans verksamhet. Dessutom har studerandekåren vid Högskolan på Åland som målsättning att verka för ett rikt studentliv och en inspirerande studiemiljö. Studerandekåren får årligen ett understöd av högskolan för sin verksamhet. Storleken på understödet fastställs i högskolans budget. Studerandekåren kan uppbära medlemsavgifter för finansiering av sin verksamhet om den är förenlig med studerandekårens syfte. Branschråden För varje bransch har högskolans styrelse utsett ett branschråd med företrädare för branschen. Branschrådets uppgift är att lämna utbildningsplanen till styrelsen för godkännande samt att aktivt verka för en god samverkan mellan utbildningsprogrammet och branschen.

7 Branschrådet för utbildningsprogrammet företagsekonomi (FE) För tiden Sven Schauman, vicerektor, ordförande Christer Kullman, lärare Thor-Björn Wik, lärare Ben Henriksson, lärare Sami Andersson, studeranderepresentant Ewa Danielsson, affärsutvecklare- och projektledare, Ålands näringsliv Tove Erikslund, personalchef, Ålandsbanken Ab Jan Kangashaka, revisor, Ålands Företagsbyrå Ab Jonny Mattsson, ombudsman, Ålands Företagareförening r.f. Daniela Forsgård, ekonomichef, PAF Camilla Stenström, systemspecialist, Rederi Ab Eckerö Branschråd för utbildningsprogrammet Hospitality Management (HM) För tiden Sven Schauman, vicerektor, ordförande Karin Limnell, lärare Samu Mäkelä, lärare Ulla Vuolteenaho-Janzon, lärare Therese Sjöblom, lärare Sara Sundqvist, studeranderepresentant Thomas Strandvik, egen företagare, Alandfishing Johan Sjölund, egen företagare, wellcoming Carina Söderlund, webbredaktör, strax.ax Hubertus von Frenckell, VD, Ålands turisminvest Dan Backman, näringslivsutvecklare, Ålands landskapsregering Johanna Dahlgren, egen företagare, Pub Stallhagen Marika Sundqvist, marknadsföring och försäljning, Silverskär Mattias Eriksson, egen företagare, Leklandet 7

8 Branschrådet för utbildningsprogrammet Informationsteknik (IT) För tiden Sven Schauman, vicerektor, ordförande Agneta Eriksson-Granskog, lärare Joakim Isaksson, lärare Dennis Kurtén, lärare Kenny Eriksson, studeranderepresentant Dan Andersson, utbildningsansvarig, Ålands näringsliv Janne Engblom, VD, Consilia Patrick Sjöberg, VD, Mobile Net Control-.MNC Marine Olof Hägerstrand, VD, Quedro Monika Mansnerus, HR Manager, Crosskey Fraenk Andersson, Team Manager Channel Development, Crosskey Johanna Backholm, HR direktör, PAF Daniela Johansson, chef utveckling, PAF Christian Jansson, support chef, Rederi Ab Eckerö Branschrådet för utbildningsprogrammet Sjöfart (SK) 8 För tiden Bengt Malmberg, lärare, ordförande Henrik Nordlund, lärare, simulatorföreståndare Johan Bergström, studeranderepresentant Jessica Troberg, Rederierna i Finland, RIF (Olof Widén suppleant) Johan Ramsland, Finlands Skeppsbefälsförbund Henrik Karlsson, aktiv befälhavare Daniel Friman, aktiv styrman

9 Branschrådet för utbildningsprogrammet vård (VA) För tiden Sven Schauman, vicerektor, ordförande Marlene Mörn, studeranderepresentant (t.o.m 2012) Hanna Malmberg, studeranderepresentant 2013 Bengt Michelsson, vårdchef, Ålands hälso- och sjukvård Solveig Carlsson, överskötare, Ålands hälso- och sjukvård/kirurgikliniken Birgitta Hermans, klinikchef/överskötare, Ålands hälso- och sjukvård/primärvården Leea Söderström, klinikchef/överskötare, Ålands hälso- och sjukvård/geriatriska kliniken Marika Lindström, avdelningsskötare, Ålands hälso- och sjukvård/akutkliniken Anna-Mia Tuominen, sjukskötare, Ålands hälso- och sjukvård/psykiatriska kliniken Eivor Nikander, hälsovårdsinspektör, Ålands landskapsregering Pia Hollsten-Friman, mottagningschef, Medimar Öppna högskolans råd Rådet tillsattes av styrelsen och har mandat Öppna högskolans råd består av Johanna Backholm (PAF), Solveig Carlsson (ÅHS), Stina Colérus (utbildningsoch kulturavdelningen vid Ålands landskapsregering), Göran Djupsund (Åbo Akademi), Mikael Lagström (Citytandläkarna), Jana Lemberg (Havsvidden), Robert Mansén (Ålands teknologicentrum), Anne-Christine Silander (Alandiabolagen) samt ordförande och sekreterare Brittmari Wikström (Öppna högskolan). 9

10 Förvaltning Rektor Den operativa ledningen av högskolan utövas av rektor vid Högskolan på Åland. Som rektor för Högskolan på Åland under perioden fungerar docent Edvard Johansson. Ledningsgruppen För att bistå rektor vid beredning av ärenden till styrelsen och för planering, genomförande och utvärdering av verksamheten har styrelsen tillsatt en ledningsgrupp. I ledningsgruppens uppdrag ingår även att godkänna högskolans kursbeskrivningar samt besluta om högskolans terminer och om andra angelägenheter som rektor beslutar. Därutöver ska ledningsgruppen bereda tillsättandet av programledare och tillsätta valnämnder för personalen i samband med val inom högskolan. Under perioden ingick i ledningsgruppen rektor Edvard Johansson (ordförande), vicerektor Sven Schauman, vicerektor Ronny Eriksson, administrativ chef Anna Janson, vik. administrativ chef Jeanette Höstman (fr.o.m ) och enhetschef Brittmari Wikström. Antagningsnämnden 10 Styrelsen har tillsatt en antagningsnämnd med huvudsaklig uppgift att anta studerande till högskolans utbildningsprogram och till specialiseringsstudier vid högskolan. Nämndens mandatperiod är tre år. För perioden ingår i nämnden vicerektor Sven Schauman, högskolesekreterare Annika Lindqvist (sekreterare), studiehandledare Stina Torvaldson, studiehandledare Kristina Svedmark och lektor Erika Boman. Samma medlemmar satt i antagningsnämnden också föregående mandatperiod. Biblioteksnämnden Rektor har tillsatt en biblioteksnämnd med huvudsaklig uppgift att bistå bibliotekschefen vid beredning av ärenden och planering, genomförande och utvärdering av högskolebibliotekets verksamhet. Nämndens mandatperiod är tre år. T.o.m ingår i biblioteksnämnden: lektor Joakim Isaksson, överlärare Bengt Malmberg, kvalitetsansvarig Ann Riis, studerande Hanna Malmberg, studerande Julius Flemming, studerande Linda Karlsson, samt vik. bibliotekschef Linda Lundgren, (ordförande och sekreterare). Examensnämnden Styrelsen har tillsatt en examensnämnd med huvudsaklig uppgift att uppgöra förslag till bedömningsanvisningar samt bereda examensordning och behandla rättelseyrkanden gällande studieprestationer. Nämndens mandatperiod är tre år. Under perioden ingår i nämnden rektor Edvard Johansson, överlärare Anette Häggblom, överlärare Christer Kullman, överlärare Leif Smulter och lektor Katarina Ulenius. Samma medlemmar satt i examensnämnden också föregående mandatperiod.

11 Forskningsnämnden Styrelsen tillsätter en forskningsnämnd för en treårig mandatperiod med uppgift att fördela forskningsmedel och utveckla högskolans forskningsstrategi och forskning. Nämnden kan även handha andra uppgifter om styrelsen så beslutar. Nämndens mandatperiod är tre år och den nuvarande mandatperioden är Som ordförande fungerar rektor, docent Edvard Johansson. Övriga medlemmar är ekon.dr. docent Agneta Karlsson, tekn.dr. prof.em. Kurt Waller, med.dr. professor Dag Nyman, fil.dr. överlärare Anette Häggblom, fil.mag. Gösta Helander och fil. lic. Annica Brink (fr.o.m ). Internationella nämnden Internationella nämnden, tillsatt av rektorn, har till uppgift att bistå internationella koordinatorn vid beredning av ärenden och för planering, genomförande och utvärdering av den internationella verksamheten. Nämnden har haft två möten under året. Medlemmar i internationella nämnden har under året varit internationell koordinator Lena Nyman-Wiklund, vicerektor Sven Schauman, lektor i språk Erik Hemming, studeranderepresentant Anna Tertychnaya (med mandat ) och lektor på vårdprogrammet Erika Boman (t.o.m ). Fr.o.m har programkoordinator Lena Marcus och vicerektor Ronny Eriksson deltagit i nämndens arbete. Nämnden för information och kommunikation Nämnden för information och kommunikation har hand om högskolans information och kommunikation i vilket ingår marknadsföringen och webbplatsen. Nämndens medlemmar t.o.m är rektor Edvard Johansson, ordförande, vik. bibliotekschef Linda Lundgren, dataansvarig Morten Hermann, högskolesekreterare Annika Lindqvist, sekreterare, kvalitetsansvarig Ann Riis, internationell koordinator Lena Nyman-Wiklund, vicerektor Sven Schauman, webbansvarig Henrica Sjöblom, lektor Thor-Björn Wik och enhetschef Brittmari Wikström. 11

12 Inkomster och utgifter Nedanstående diagram åskådliggör fördelningen av högskolans inkomster och utgifter under året, uppdelade i större helheter. INKOMSTER UTGIFTER Övriga inkomster Personalkostnader Externa projekt Material och förnödenheter Kursverksamhet Hyror Inköp av tjänster Övriga utgifter Maskiner och inventarier Högskolans nettoutgift för 2013 var INKOMSTER 2013 Kursverksamhet 12 Externa projekt Övriga inkomster UTGIFTER 2013 Personalkostnader Material och förnödenheter Hyror Inköp av tjänster Övriga utgifter Maskiner och inventarier

13 Fakulteten för examensinriktad utbildning Den examensinriktade utbildningen ska ge den studerande fördjupande kunskaper av hög kvalitet, med gymnasialstadieutbildningen som grund, utgående från arbetslivets krav och samhällets behov, i enlighet med Landskapslagen om Högskolan på Åland (2002:81) och Landskapsförordningen om Högskolan på Åland (2002:87). Till fakulteterna hör högskolans lärare och studerandeservice. Högskolans lärarkollegium utgörs av samtliga överlärare, lektorer och timlärare i huvudsyssla. Kollegiet organiserar sin verksamhet och kan framställa förslag och fungera som remissinstans i frågor som rör denna. Högskolan har under året haft tre studiehandledare varav två är tillfälligt anställda, samt tre lärare med studiehandledaruppdrag på deltid. Till fakulteten hör även personalen för studerandeservice med internationell verksamhet, marknadsföring och antagning. Verksamhetsåret har präglats av gemensamt utvecklingsarbete och arbetet med forskning och utveckling. Bland fakultetens lärare finns idag tre doktorander. Fakulteterna har under året startat ett programöverskridande projekt där målsättningen är att segla en obemannad segelbåt över Atlanten. Projektet har en prägel av problembaserat lärande. Ett flertal examensarbeten samt kurser på högskolan har knutits till projektet. Projektet kommer under kommande åren att öka högskolans synlighet, ge högskolan en internationell prägel samt öka samarbetet med näringsliv och andra högskolor. Arbetet med att öka genomströmningen har påbörjats under året. Studiehandledarna har varit aktiva med uppsökande- och informationsverksamhet. Samtliga program har hållit regelbundna programrådsmöten för att fånga upp studerandes åsikter och önskemål om utbildningarna och därigenom minska antalet studieavbrott. 13 Arbetet med att öka utexaminerades möjligheter att få arbete efter examen, s.k. sysselsättningskvoten, har också påbörjats. Samarbetet med näringslivet har förbättrats genom ett tydligare uppdrag för branschråden, genom inspirationsdagar, studiebesök och gästföreläsare. Vicerektor, Landfakulteten Sven Schauman Vicerektor, Sjöfakulteten Ronny Eriksson

14 Utbildningsprogrammen Vid fakulteterna finns utbildningsprogrammen för elektroteknik, företagsekonomi, Hospitality Management, informationsteknik, maskinteknik, sjöfart och vård samt till dem hörande forskning och utveckling. Utbildningsplanerna antas av högskolans styrelse. Programmet för elektroteknik (ET) har inriktningen fartygsautomation. Omfattningen är 240 sp och leder till examen som Ingenjör YH. Med inriktningen fartygsautomation har studerande möjlighet att erhålla behörighetsbrev som maskinvaktman efter ett års studier och föreskriven praktik. Examen med inriktning fartygsautomation berättigar efter föreskriven praktik till behörighetsbrev som elmästare på fartyg. Studerande kan även avlägga kurser som ger behörighetsbrev som vaktmaskinmästare. Tre (3) ingenjörer har utexaminerats under året. Programmet för företagsekonomi (FE) har inriktningarna redovisning och ekonomistyrning samt sjöfart och logistik. Studierna omfattar 210 sp och leder till examen Företagsekonom YH. Elva (11) studerande har utexaminerats under året. Programmet för Hospitality Management (HM) har inriktningarna hotell och turism samt restaurang och gastronomi, omfattar 210 sp och leder till examen Hotell- och restaurangadministratör YH. Utbildningsprogrammet ger tekniska och administrativa färdigheter för såväl studerande med ambitioner att göra internationell karriär som för dem med planer på att starta egen affärsverksamhet. Åtta (8) studerande har utexaminerats under året. 14 Programmet för informationsteknik (IT) har inriktningen mjukvaruutveckling. Studerande kan välja att läsa 210 sp (Systemvetare YH) eller 240 sp med inriktning på mjukvaruutveckling med ekonomi (Systemvetare YH) eller datateknik (Ingenjör YH). Åtta (8) studerande har utexaminerats under året. Programmet för maskinteknik (MT) har inriktningen fartygsmaskin- och energiteknik och utbildar övermaskinmästare. Omfattningen är 270 sp. Studerande har möjlighet att erhålla behörighetsbrev som maskinvaktman efter 1,5 års studier och föreskriven praktik, samt behörighetsbrev som vaktmaskinmästare för fartyg efter 2,5 års studier. Examen inom programmet Ingenjör YH berättigar till behörighetsbrev som maskinmästare och övermaskinmästare efter föreskriven praktik. Under året har åtta (8) ingenjörer utexaminerats. Programmet för sjöfart (SK) har inriktningen nautik (sjökaptensutbildning). Omfattningen är 270 sp. Studerande erhåller vaktmansbehörighet efter en termins skolgång med tillhörande praktik. Därefter fås behörighetsbrev som vaktstyrman efter ytterligare 2,5 års studier. Examen inom programmet Sjökapten YH berättigar till behörighetsbrev som överstyrman och sjökapten efter föreskriven praktik. Under året har femton (15) sjökaptener utexaminerats. Programmet för vård (VA) omfattar 210 sp och leder till examen Sjukskötare YH. Studerande inom utbildningsprogrammet för vård erhåller efter avlagd examen legitimation som sjukskötare i Finland och kan arbeta inom de nordiska länderna och inom EU. Utbildningen syftar till att utbilda sjukskötare med beredskap att arbeta inom såväl den offentliga som privata hälso- och sjukvårdssektorn. Under året har arton (18) sjukskötare utexaminerats. Programråd Varje utbildningsprogram har ett eget programråd som är ett diskussionsforum och en mötesplats för studerande på programmet och studiehandledaren. Mötena protokollförs i den utsträckning programrådet beslutar. Vid mötena kan även andra studerande och annan berörd personal delta.

15 Nya studerande 2013 antogs 192 studerande till utbildningsprogrammen företagsekonomi (35 st), Hospitality Management (35 st), informationsteknik (24 st), maskinteknik (31 st), sjöfart (36 st) och vård (31 st). Fakulteten har sammanlagt 592 studerande inklusive utbytesstuderande. Utbildningsprogrammen vid Högskolan Utbildningsprogram Examensbenämning Kursbundna studier Praktik Totalt Elektroteknik Ingenjör YH Fartygsautomation 216 sp 54 sp 270 sp Företagsekonomi Företagsekonom YH Redovisning och ekonomistyrning 180 sp 30 sp 210 sp Sjöfart och logistik 180 sp 30 sp 210 sp Hospitality Management Hotell- och restarang-administratör YH Restaurang och gastronomi 180 sp 30 sp 210 sp Hotell och turism 180 sp 30 sp 210 sp Informationsteknik Systemvetare YH/Ingenjör YH Mjukvaruutveckling 180 sp 30 sp 210 sp Mjukvaruutveckling med ekonomi 210 sp 30 sp 240 sp Datateknik 210 sp 30 sp 240 sp Maskinteknik Maskinbefäl: Fartygsmaskin- och energiteknik Sjöfart Ingenjör YH Sjökapten YH 216 sp 54 sp 270 sp Sjökapten 210 sp 60 sp 270 sp Vård Sjukskötare YH Sjukskötare 135 sp 75 sp 210 sp 15 Studiebesök Elektroteknik, Maskinteknik och Sjöfart ET-3 var på studiebesök till Ålands Vatten i Dalkarby samt Ålands Radioamatörers klubbstuga den Lärare: Kjell Dahl. MT-2 besökte ÅCA i kursen Hydraulik och Pneumatik den 19.3 med Kenneth Andersson. Man tittade på hydrauliken och pneumatikens tillämpningar i livsmedelsproduktionen. Man besökte även pannanläggningen (olje- och biogasdrivna ångpannor), kylanläggningen (freon och ammoniak) samt biogasproduktionen. Delar av MT-2 besökte Korsnäs pappersbruk och Gävle hamn i kursen Fartygsförlagd utbildning på skolfartyg 4 den 7.5. Lärare Kenneth Andersson. På Korsnäs fick man en kortkurs i papperstillverkning och studerade pappersmaskinerna på nära håll. Rundtur i hamnen och presentation av verksamheten på kontoret. Även SK-4 deltog i resan med Michael Sars till Gävle.

16 Delar av MT-2 besökte SSABs grovplåtstillverkning i Oxelösund samt Oxelösunds hamn i kursen Fartygsförlagd utbildning på skolfartyg 4 den På SSAB fick man en kortkurs i plåttillverkning och gick igenom valsverket som tyvärr var avställt för service den veckan. Rundtur i hamnen och presentation av verksamheten på kontoret. Även SK-4 deltog i resan med Michael Sars till Oxelösund. Lärare Kenneth Andersson Teknisk engelska på MT- och ET-programmen, resa till Warsash och London i England, lärare Erik Hemming. MT-3 har besökt Ålands sjöfartsmuseum (på tre språk) 3.9 i kursen Teknisk finska. Lärare Tiina Mäkinen. Inom kursen redovisning för sjökaptener besöktes företaget Godby Shipping Ltd. Lärare Christer Kullman. MT-1 och ET-1 gjorde den 21.3 ett studiebesök på ms Birka Stockholm och ms Eckerö. Bla besöktes fartygens maskinrum och övriga utrymmen och representanter för rederiet berättade om rederiets verksamhetsområden. Studiebesöket leddes av lärare Kenneth Andersson och Carola Maxenius-Mickelsson. MT-4 gjorde den 6.5 studiebesök hos Kraftverk Åland, gasturbin Tingsbacka. MT-1 och ET-4 besökte Mariehamns Energi Ab, biokraftvärmeverket den 15.5 respektive Lärare Göran Henriksson. MT-3 var på studiebesök till Inficon 24.9 med Matias Waller. 16 Den årligen återkommande Amorella-resan med Läckstabilitetsundervisning + manövrering +förberedelser inför simulator-läckövningar gjordes den för studerande på MT-4 och SK-5. Besöket är en del av Manövrering och åtgärder vid haveri (SK) samt Trim, Stabilitet och Stress 2. Lärare Mats Åsgård och Bengt Malmberg. Fortbildning/studiebesök i Trieste; Wärtsilä, (Grandi Motori) och Fincantieri med ET-4 inom kursen Fartygsteori gjordes Lärare Mats Åsgård. MT-2 tillsammans med Hans Lavonius besökte propellertillverkaren Rolls Royce-KaMeWa i Kristinehamn, Sverige den MT-2 och SK-4 var på studiebesök till Oxelösund/Gävle-Korsnäs. SK-4 gjorde resorna inom ramen för kurser i navigation, bulk-, torr- och kyllaster samt lastberäkningar och logistik.lärare/planering: Bengt Malmberg, Jerry Bergman och Björn-Olof Erikson. SK-1.1 och SK-1.2 var på studiebesök i maskin på Birka Stockholm den och inom kursen driftteknik och vakthållning. Lärare Kenneth Andersson. SK-2 och MT-3 besökte oljebekämpningsfartyget Svärtan samt oljelagret i Möckelö inom kursen Maritim miljömedvetenhet den Lärare Bengt Malmberg. SK-2 besökte oljebekämpningsfartyget Svärtan samt oljelagret i Möckelö inom kursen Maritim miljömedvetenhet den Lärare Bengt Malmberg. SK-2 blev förevisade en oljeuppsamlingsanordning för mindre båtar i Långnäs av Meritaito och SeaHow den Lärare Bengt Malmberg.

17 SK-4 Fartygsadministration och ekonomi, besök av CARUS PBS den 4.4, kundens perspektiv inom passagerartrafiken, bokningssystem, försäljningssystem och uppföljning SK-4 Fartygsadministration och ekonomi, studiebesök vid Godby Shipping. Rederiets uppbyggnad genom 3-parts förhållande bef.-barv-rederi, fartygsbokföring och fartygsfinansiering SK-4 Fartygsadministration och ekonomi, besök av Rederi Ab Lillgaard. Löpande dokument under ett hamnanlöp och fraktupphandling, befälhavarens roll utåt och som rederirepresentant. 5.9 SK-4 Fartygsadministration och ekonomi, studiebesök vid Alandia Bolagen, Alandia Bolagen - Sjöförsäkringar och premieorsaker, KASKO vs P & I försäkring, säkrandet av bevis och rapport om sjöolycka, lagstadgade olycksfallförsäkringar SK-4 Fartygsadministration och ekonomi, studiebesök på m/s Black Watch SK-4 Fartygsadministration och ekonomi, besök av Bore, bokföring av ett rederi och fartygs ekonomi SK-1 Hamnfunktioner, studiebesök, Fjärdvägen i Långnäs. Företagsekonomi Företagsekonomiprogrammets studerande har inom kursen IT och affärssystem under ledning av lärare Ben Henriksson varit på företagsbesök till Bore, Byggvaruhuset, BI Solutions och Viking Line Storagatan under vårterminen. Inom kursen Bokslutsteori har man under vårterminen besökt Goodtech MRAB, Mariehamns stad och Eckerölinjen. Lärare Ben Henriksson. 17 FE-1 har besökt PAF den 4.4 i kursen Engelska. Lärare Tiina Mäkinen Inom kursen Finansiering besöktes Ålandsbanken och Nordea. Lärare Christer Kullman Inom kursen Tjänste- och relationsmarknadsföring gästföreläste Jonas Holmström från VisitÅland den 26.2 och PAF besöktes den 9.4. Lärare Thor-Björn Wik. Inom kursen Sjöfartsekonomi gästföreläste Jari Sorvettula från Eckerö Shipping den 25.4 och Anders Nordlund, Lillgaard den Studiebesök gjordes till Gustaf Eriksson den 3.5. Även studerande från SK-4 deltog i den gemensamma föreläsningen inom kursen Logistik. Lärare Thor-Björn Wik. Inom kursen Företagets inköpsverksamhet besöktes Chips den Lärare Thor-Björn Wik. Inom kursen Grundkurs i logistik besöktes Posten den och Transmar den Lärare Thor-Björn Wik.

18 Hospitality Management Samtliga studenter på HM-11, -12, -13 och lärare på programmet besökte Jomala gård/familjeparken den Diskuterade utvecklingsmöjligheter, framtid och examensarbeten. Ulla Vuolteenaho-Janzon besökte Grand Hotell, Waterfront hotell samt Story hotels i Stockholm tillsammans med HM-12, Ulla Vuolteenaho- Janzon besökte Kompetensmässan i Stockholm den tillsammans med HM-10. HM-10 besökte Spritmuseum i Stockholm samt såg utställningen Dukade bord på Nordiska museet, detta i kursen Matkultur och kostetnologi med Karin Limnell, HM-12 besökte Leklandet i Eckerö tillsammans med Samu Mäkelä i kursen Tjänsteutveckling och upplevelser. HM-12 har under hösten besökt arbetarskyddsinspektör Henning Karlsson, Agenda 21 och ÅMHM, detta i kursen Säkerhet, miljö och kvalitetsledning inom hotell respektive restaurang tillsammans med Samu Mäkelä och Karin Limnell. HM-12 har även besökt Henrik Nordström på Ålands konferens och turism inom kursen Turism 2 med Samu Mäkelä. Informationsteknik 18 Den 21.3 var IT-2 och IT-3 på studiebesök till Crosskey. Lärare Joakim Isaksson. IT-programmet gjorde en resa till Tallinn, Estland den i kursen Teknisk engelska. Lärare Erik Hemming. Den 7 mars var IT-3 på studiebesök till ICT Showroom i Åbo där samtliga IT-utbildningar vid universitet och yrkeshögskolor i Åbo presenterar resultat från det senaste årets IT-projekt. Lärare: Agneta Eriksson-Granskog och Toni Brandt. Vård Sjukskötarstuderande på termin 4 har under höstterminen 2013 genomfört ett studiebesök på röntgenavdelningen vid Ålands centralsjukhus, där de har fått bekanta sig med apparaturen och de vanligaste undersökningarna som genomförs på avdelningen. Studerande har även gjort studiebesök på Mariehamns räddningsverk, där de har bekantat sig med i huvudsak ambulansverksamheten och utrustningen. Kursansvarig lärare var Erika Boman. I kursen Våld i nära relationer ingick ett studiebesök till Tallbackens mödra- och skyddshem för kvinnor, män och barn i Mariehamn för sjukskötarstuderande VA-10.

19 Utexaminerade Ahlqvist Julia Andersson Madeleine Bergholm Sam Björk Thomas Blom Pia-Maria Breitkreuz Anton Butnicka Krstiina Dahblom Cindy Del Prete Anton Ekblom Mats Ekendahl Filip Eklund Hannes Engström Janina Enlund Victor Enqvist Mats Eriksson Christoffer Eriksson Emil Eriksson Fredrik Eriksson John Eriksson Jonas Eriksson Mona Eriksson Pontus Fellman Pernilla Frid Emil Hotell- och restaurangadministratör YH Sjukskötare YH Företagsekonom YH Sjökapten YH Hotell- och restaurangadministratör YH Ingenjör YH Sjukskötare YH Sjukskötare YH Företagsekonom YH Företagsekonom YH Sjukskötare YH Ingenjör YH Sjukskötare YH Hotell- och restaurangadministratör YH Ingenjör YH Företagsekonom YH Ingenjör YH Sjökapten YH Sjökapten YH Sjökapten YH Företagsekonom YH Ingenjör YH Sjukskötare YH Ingenjör YH Ghasemi Niavarani Arash Sjökapten YH Henriksson Marielle Hjoberg Karin Jansson Anette Jansson Camilla Johansson Jenny Jonsson Victor Karlsson Ida Karlsson Joanita Karlsson Maria Karlsson Mikaela Karlsson Sofia Sjökapten YH Sjökapten YH Sjukskötare YH Sjukskötare YH Företagsekonom YH Sjökapten YH Sjukskötare YH Sjukskötare YH Sjukskötare YH Sjukskötare YH Sjukskötare YH Klarby Klasson Linda Lindberg Robert Lundén Rickard Mattsson Henrik Mattsson Johanna Mörn Marlene Nieminen Laura Nordström Dany Nydegger Daniel Nyholm Robert Nylund Jonatan Nystedt Carl Oprea-Kalm Alin Palmén Christina Persson Ann Pettersson Rido Pettersson Sabella Pettersson Samuel Ponthin Johanna Ramanchuk Mikalai Råbergh Matilda Sirén Susanne Skaglund Annika Snällström Marie Sommarlund Robert Sonntag Henrika Stenlund Johanna Stenros Hedvig Strehlow Jens Sundblom Patrik Sundholm Marica Wallerström Fredrik Wennergren Tobias Företagsekonom YH Ingenjör YH Systemvetare YH Ingenjör YH Sjukskötare YH Sjukskötare YH Sjökapten YH Ingenjör YH Sjökapten YH Ingenjör YH Sjökapten YH Ingenjör YH Systemvetare YH Sjökapten YH Ingenjör YH Hotell- och restaurangadministratör YH Sjukskötare YH Ingenjör YH Hotell- och restaurangadministratör YH Systemvetare YH Hotell- och restaurangadministratör YH Företagsekonom YH Sjukskötare YH Hotell- och restaurangadministratör YH Ingenjör YH Företagsekonom YH Företagsekonom YH Sjukskötare YH Sjökapten YH Sjökapten YH Företagsekonom YH Sjökapten YH + Anonyma 2 st Ingenjör YH Hotell- och restaurangadministratör YH 19

20 Stipendier 2013 Robin Nyholm Robert Nyholm Kenny Eriksson Richard Lundén Erik Holst Matias Lybchow Marlene Mörn Cindy Dahlblom Kristian Nyholm Sebastian Grimsand Simon Ramsay Michael Samuelsson Marielle Henriksson Simon Björk Andelsbanken Andelsbanken Carus PBS Ab Ltd Consilia Eckerö Linjen Ab/Birka Cargo Eckerö Linjen Ab/Birka Cargo Fackföreningen Tehy r.f. Fackföreningen Tehy, Åland r.f. Finlands maskinbefälsförbund Finlands maskinbefälsförbund Finlands Sjöfarares stipendium Finlands Sjöfarares stipendium Finlands Skeppsbefälsförbund Finlands Skeppsbefälsförbund Christopher Kannberg Fridolf Holmström Niclas Nyholm Mika Malm Mikaela Karlsson Johanna Mattsson Hedvig Stenros Sabella Pettersson Sjöfartsstiftelsens stipendiefond Svenska Maskinbefälsföreningen i Helsingfors Svenska Maskinbefälsföreningen i Helsingfors Svenska Maskinbefälsföreningen i Helsingfors Nätverket för Blommans flickor Nätverket för Blommans flickor Nätverket för Blommans flickor Vårdvetenskapliga sällskapet på Åland 20 Jonatan Nylund Sabina Eriksson Pontus Eriksson Natalie Josefsson Emil Frid Henrik Mattsson Maria Karlsson Finlands Skeppsbefälsförbund Godby Shipping IT-kollegiet IT-kollegiet LR Trafikavdelningen LR Trafikavdelningen Lions Club Åland Freja Simon Bengtz Ronny Åkerback Krister Berglund Sarah Gustafsson Åland Energi och Sjöfartstekniska förening Ålands Energi och Sjöfartstekniska förening Ålands Energi och Sjöfartstekniska förening Ålands Energi och Sjöfartstekniska förening Sofia Karlsson Lions Club Åland Freja Mona Eriksson Ålands Företagarförening Christina Palmén Sabella Pettersson Marcus Nordberg Cindy Dahlblom Mariehamns Zontaklubb Medimar Scandinavia Ab Nils-Erik Eklunds stipendiefond Florence Nightingalefonden Sjuksköterskeföreningen i Finland Ida Karlsson Christoffer Wallén Oscar Hellstrand Carl-Julius Rolin Ålands hälso-och sjukvårds minnesfond för att hedra minnet av skolhälsovårdare Maj-Len Jacobsson Ålands Redarförening Ålands Redarförening Ålands Redarförening Gustav Ramberg Anna Moliis Jonas Eriksson Karin Hjoberg Sjöfartsstiftelsens stipendiefond Sjöfartsstiftelsens stipendiefond Sjöfartsstiftelsens stipendiefond Sjöfartsstiftelsens stipendiefond Robert Mases Nina Runcrantz Jenny Johansson Linda Klarby-Klasson Carl Nystedt Fredrik Backman Tobias Wennergren Ålandsbanken Apb Ålandsbanken Apb Ålandsbanken Apb Ålandsbanken Apb Ålandsbanken Apb Ålandsbanken Apb Ålandsbanken Apb Emelie Goetzinger Sjöfartsstiftelsens stipendiefond

21 Examensarbeten :43 Nordström, Dany. ET. Alarmeringssystemet Dalarmos för Strandnäs FBK 2013:01 Stenström, Sam. SK. Undersökning av en passagerarfartygsbesättnings säkerhetskunskaper 2013:02 Lindblom, Ronny. IT. AI-agenter 2013:03 Karlsson, Cay & Nieminen, Roope. MT. Undersökning av en gasturbinprocess 2013:04 Frid, Emil & Mattsson, Henrik. MT. LNG som bränsle för åländska skärgårdsfärjor 2013:05 Johansson, Jenny & Klarby Klasson, Linda. FE. För ett bättre Mariehamns centrum 2013:06 Nyholm, Robert & Nystedt, Carl. IT. Prestandaundersökning av Androidenheter 2013:07 Sundholm, Marica & Sonntag, Henrika. FE. Kundbemötandet inom sko- och klädhandeln för damer i centrala Mariehamn 2013:08 Stenlund, Johanna. FE. Konflikthantering på arbetsplatsen 2013:09 Breitkreuz, Anton & Chatila, Samer. MT. Bunkerbesparing med solceller 2013:10 Sommarlund, Robert. MT. Gråvattenrening ombord på en passagerarfärja 2013:11 Pettersson, Samuel. MT. Gårdsbaserad biogasproduktion på Åland 2013:12 Oprea Kalm, Alin. IT. Dataspeglingsprocessen hos Quedro Ab 2013:13 Eriksson, Pontus. IT. A game engine - integrating Lua 2013:14 Grimsand, Sebastian. MT. Driftsmanual för skolfartyget M/S Michael Sars 2013:15 Einehag, Markus & Eriksson, Emil. MT. Fartygsåtervinning :17 Eklund, Hannes. ET. Planering och uppbyggnad av nivåprocess för laborationsändamål 2013:18 Henriksson, Jens. MT. Däckbefälens kunskaper om fartygsunderhåll 2013:19 Palmén, Christina. SK. LNG (Liquefied Natural Gas) som drivmedel för fartyg i Östersjöregionen - nulägesbeskrivning och framtidsspekulation 2013:20 Björkman, Fredrik. SK. Riskkartläggning för åländska farvatten 2013:21 Jansson, Camilla & Pettersson, Sabella. VA. Motivation att finna drivkraften till hälsoförändring 2013:22 Butnicka, Kristiina & Torsson, Sally. VA. Personalens uppfattning av vårdklimat på serviceboende en enkätstudie 2013:23 Dahlblom, Cindy & Karlsson, Ida. VA. Depression till följd av stroke: patienters upplevelse och vårdpersonalens roll i den dagliga vården 2013:24 Mattsson, Johanna & Karlsson, Mikaela. VA. Vårdrelationen i vågskålen: sjukskötarens och patientens upplevelser vid hög personalomsättning 2013:25 Engström, Janina. VA. När barnet föds för tidigt föräldrars behov vid omvårdnaden 2013:26 Mörn, Marlene & Stenros, Hedvig. VA. Att vara utan kvinnors och mäns upplevelser av ofrivillig barnlöshet 2013:27 Karlsson, Maria & Karlsson, Sofia. VA. Faktorer för att minska procedurrelaterad smärta hos barn 2013:28 Fellman, Pernilla & Jansson, Anette. VA. Faktorer som kan bidra till att unga personer utvecklar depression

22 2013:30 Skaglund, Annika & Ekendahl, Filip. VA. Att mötas på akutmottagningen patienters upplevelser av vården 2013:31 Blom, Pia Maria. HM. Ergonomi i arbetet en kvalitativ undersökning om hur bartenderyrket belastar kroppen 2013:32 Lindberg, Robert. ET. Nätstationsövervakning Integration i nätövervakningssystem 2013:33 Strehlow, Jens. SK. Ännu ett papper en studie om hur det administrativa arbetet kring ISM och ISPS påverkats för dagens befälhavare 2013:35 Ramanchuk, Mikalai. IT. Utveckling av Öppna högskolans webbplats 2013:36 Östberg, Vilhelm. IT. A Mobile Web Application for Sports Associations 2013:37 Eriksson, John & Nylund, Jonatan. SK. Arktisk navigation 2013:38 Hjoberg, Karin & Eriksson, Jonas. SK. Sjukvårdsansvarig ombord. En handbok för styrmän 2013:39 Henriksson, Marielle. SK. Dynamic Positioning (DP). Operativ hantering av dynamisk positionering 2013:40 Eriksson, Fredrik. SK. Fartygsagenten 2013:42 Enqvist, Mats. IT. Nätpokerboten 2013:43 Sirén, Susanne. FE. Kundlojalitet hos tränings- och motionsanläggningar på Åland 2013:44 Nydegger, Daniel & Wilhelmsson, Denny. SK. Läkarkonsultation för fartyg en förändring av den svenska radiomedical-blanketten :45 Wallerström, Fredrik. SK. Fartygsåtervinning. En studie kring den alternativa metoden Floating Ship Recycling System 2013:46 Ponthin, Johanna. HM. Destinationsmarknadsföringsstrategi för Kökar 2013:47 Pettersson, Rido. HM. Vilka faktorer skapar arbetsglädje? En fallstudie inom restaurangbranschen i Mariehamn 2013:48 Nieminen, Laura. SK. Kvinnliga kaptener och styrmän. Inblick i kvinnliga yrkessjöfarares liv, ombord och iland 2013:49 Enlund, Victor. HM. Ordningsvaktens roll i ett tjänsteföretag. En fallstudie 2013:50 Ahlqvist, Julia & Snällström, Marie. HM. Lokalproducerad hotellfrukost 2013:51 Wennergren, Tobias. HM. E-postmarknadsföring. Ett effektivt marknadsföringsverktyg för hotell 2013:52 Bergholm, Sam. FE. Kommunikation inom Åland Sailing Robots 2013:53 Håkans, Johan. SK. Segel på moderna lastfartyg installation av ett segelsystem på åländska M/V Mimer 2013:54 del Prete, Anton. FE. Att bygga upp en fungerande företagssida på Facebook 2013:55 Råbergh, Matilda. HM. Marknadsföring på internet. En litteraturstudie om nyttan och skadan med internet för ett hotell på dagens marknad 2013:60 Jonsson, Victor & Nilsson, Niclas. SK. Svenska sjöfartsstuderande på Åland en undersökning om varför så många svenskar studerar på sjöfartsprogrammet 2013:61 Eriksson, Christoffer & Rönnberg, Harry. FE. Hur sker sponsring på Åland idag? Case Åland Sailing Robots 2013:62 Ahlholm, Sofia & Kuhlman, Anna. FE. Ägarstyrning i offentligt ägda bolag på Åland

23 Öppna högskolan Öppna högskolan ansvarar för högskolans öppna verksamhet och har som mål att erbjuda ålänningarna livslångt lärande i form av ett aktuellt och mångsidigt kursutbud som svarar mot behov och önskemål i samhället. Öppna högskolan har under 2013 erbjudit: 48 fortbildnings-/uppdragskurser varav 36 anordnades med sammanlagt deltagare 25 sjöfartskurser, av vilka 25 anordnades med sammanlagt 304 deltagare 34 universitetskurser, av vilka 27 anordnades med sammanlagt 554 deltagare 8 yrkeshögskolekurser, av vilka 3 anordnades med sammanlagt 36 deltagare 4 seminarier med sammanlagt 236 deltagare 5 öppna föreläsningar med sammanlagt 503 deltagare Sammantaget erbjöds under året 132 olika utbildningsaktiviteter varav 100 genomfördes med totalt deltagare, 894 män och kvinnor. Antalet nettostuderande, dvs. de enskilda personer som deltog i utbildningsaktiviteterna (exkl. de öppna föreläsningarna), uppgick till 1.639, av dessa var eller 80,17 % bosatta på Åland. Utöver detta har Öppna högskolan administrerat tre externa studerande samt tillhandahållit en mångsidig och flexibel tentamensservice som - förutom en rad allmänna tentamensdagar för Öppna högskolans kursdeltagare och för fakultetens omtentamina även ordnade det svenska högskoleprovet. Sammanlagt ordnades under året 204 tentamenstillfällen för totalt deltagare. 23 Arbetslivets synpunkter på utbildningsutbudet vid Öppna högskolan har tillförts genom arbetslivsrepresentanterna i styrelsen, via kontakter med utbildningsprogrammens programledare samt via Öppna högskolans eget rådgivande organ Öh-rådet, som var tillsatt för perioden Under året tillsattes ett lärarfortbildningsråd och ett råd för att bevaka den sociala sektorns fortbildningsbehov. Därtill har Öppna högskolan hållit kontinuerlig kontakt med utbildningsansvariga vid större företag/organisationer på Åland samt beaktat önskemål från privatpersoner. Input från de studerande har framför allt influtit genom de utvärderingar deltagarna gör efter varje kurs. Medeltalet av utvärderingarna (på skalan 1 5) har under året varit fortsatt gott: Fortbildning/uppdrag 4,52 Sjöfartskurser 4,43 Universitetskurser 4,44 Yrkeshögskolekurser 4,70 För detaljerad statistik om kursverksamheten, se kapitlet Statistiska uppgifter.

24 Forskning och utveckling, FoU Utvecklingsprojekt Högskolan har en viktig roll som initiativtagare till och som drivande kraft av olika externt finansierade projekt, projekten är också en viktig del av utvecklingsarbetet inom högskolan. I projekten deltar lärare och studerande bl.a. genom forskningsarbete, kurser och examensarbeten. Högskolan på Åland har under 2013 varit ansvarig för eller deltagit i följande utvecklingsprojekt. Central Baltic Interreg IVA 2013 Projektet ARCHOIL ARCHOIL Management of onshore cleanup operations of oil spills in archipelagos startade i november 2012 och pågår till april ARCHOILsamarbetet omfattar beredskapsplanering, kartläggning av känsliga områden och träning - med fokus på oljeutsläpp i skärgårdsmiljö. Det väsentliga under året har varit arbetet med att uppdatera landskapets oljeskyddsplan och anskaffningsplan samt skapandet av GIS-databasen ÅIL för oljeskademyndigheter. Sjökaptensstuderande Fredrik Björkman gjorde en riskkartläggning för åländska farvatten som en del av projektet. Projektet har även lyft fram problematiken med Ålands behörighet och demilitariseringen och hur det påverkar oljeskyddet i området. 24 Projektaktiviteter: En lokal workshop för de aktörer på Åland som deltar i oljebekämpningen ordnades på Högskolan och en internationell workshop hölls i Åbo Ett partnermöte för alla projektpartners från Sverige, Åbo och Helsingfors hölls vid Högskolan på Åland Projektledaren deltog i ett arbetsmöte i Stockholm den och var värd för ett arbetsmöte på Åland där de gemensamma övningstillfällena planerades deltog projektet i evenemanget Maximal Eufori i köpcentret Maxinge tillsammans med EU-aktörer och åländska projekt som delfinansierats av EU ordnade projektledaren en studiedag på Hotel Arkipelag där Meritaito presenterade sin verksamhet på Åland och oljebekämpningsutrustningen SeaHow ordnades en scenariobaserad seminarieövning vid Ålands Sjösäkerhetscentrum som leddes av den svenska myndigheten MSB hölls projektets avslutande konferens och cross-border övning i Norrtälje. Äldreomsorg på distans (ÄlDis) I projektet utvecklas en ny form av service/stödtjänst på distans till hemmaboende äldre. En lättanvänd videokonferensteknik ger de äldre möjlighet att vara i interaktiv kontakt med äldreomsorgen, varandra och anhöriga. Vårdpersonalen kan använda tekniken för att snabbt och enkelt nå den äldre i vård- och omsorgskontakter. De kan involvera hemmaboende äldre i aktiviteter inom äldreomsorgen även om de äldre inte kan lämna sina hem. Från en studio på Högskolan sänder personal, sjukskötarstuderande och andra intressenter interaktiva program och aktiviteter.

25 Högskolan koordinerar verksamheten och ansvarar även för forskningen inom projektet. De anställda inom projektet är projektledare Gudrun Gudmundsen och projektarbetare Liz Karlsson. Utöver högskolan deltar äldreomsorgen i kommunerna Eckerö, Brändö, Jomala, Hammarland, Sund, Geta, Lemland, Lumparland, Kökar, Föglö, Enklinge, Seglinge och Kumlinge samt Nya Apoteket, Central-Apoteket och Folkhälsans Allaktivitetshus i Mariehamn i utvecklingsarbetet. Projektet finansieras av Ålands Landskapsregering (PAF-medel) De projektanställda har under 2013 deltagit i Yrkeshögskolan Novia i Åbo, 30 sp utbildning Äldreomsorg på distans implementering av en ny stödtjänst. Utbildningens avslutande seminarium hölls på Åland den 4 december med deltagande från Finland och Åland. De anställda har deltagit på konferenserna Vem vårdar vem i Helsingfors 10-11oktober samt Nordiska Välfärdscentret i Stockholms konferens Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen den oktober, där de projektanställda representerade Åland. ÄlDis startade i 1 april 2013 och pågår fram till 28 februari Bioenergianvändningen på Åland Högskolan på Åland har av Bergkullastiftelsen tilldelats externa medel i syfte att främja utvecklingen av bioenergianvändningen på Åland. Projektet går ut på att ta fram en sammanställning om bioenergianvändningen på Åland, en högskolekurs för studerande och personer med intresse för bioenergi och ett bioenergiseminarium. I augusti 2012 anlitades företaget BioEnerMart Ab med Martin Nilsson som ansvarig projektledare. Seminariet genomfördes i februari i Sjöfartsmuseet och vann en hel del uppmärksamhet, också i pressen. I december 2013 blev också rapporten Bioenergi på Åland en kartläggning med ett bredare perspektiv klar. Intermar 25 Intermar är ett projekt för att underlätta ömsesidig förståelse och språkinlärning i maritima sammanhang genom tvärförståelse intercomprehension dvs. grannspråksförståelse i vid mening. Det är ett faktum att engelska är det professionella sjöfartsspråket men, i många situationer, misslyckas kommunikation på grund av en envis tro att allt som inte är engelska är obegripligt. För att ändra den inställningen, anser vi att det livslånga lärandet av flera språk och djupare förståelse för andra kulturer är nyckeln till framgång. Den grundläggande tanken är att besläktade språk är förståeliga när de används i tydliga sammanhang, både i muntliga situationer och i form av texter. Konsortiet består av 18 institutioner, däribland 8 europeiska maritima högskolor, både inom handelsflottan och marinen, samt 10 universitet. Koordinator är Universidade Catolica Portuguesa. På högskolan koordineras projektet av lektor Erik Hemming. Projektet finansieras av EU:s LLP-transversal program- KA2. En 3-poängsmodul skapades under 2012 och 2013 och lanserades vid ett seminarium i Lissabon i september En studerande från vår högskola delade med sig av sina erfarenheter från kursen som gavs under VT 2013 i ett beta-format. Det kommer att ges tre år till framöver och förhoppningsvis kommer den att väl hävda en plats på sjöfartsprogrammet. Högskolan på Åland står för webbplatsen, på En fortsättning Intermar 2 planeras för kommande år, med tonvikt på utbildning av språklärare för tvärförståelsemetoden.

26 Forskning vid fakulteten Elektroteknik Tekn.dr. Matias Waller, överlärare METODER FÖR OLINJÄR SYSTEMIDENTIFIERING Inom forskningen har en generell metodologi för detektering av olinjär dynamik samt validering av olinjära empiriska modeller utvecklats. Under 2013 har denna metodologi jämförts med frekvensbaserade metoder för att detektera olinjär förvrängning i dynamiska system. Jämförelsen har sammanställts till ett konferensbidrag för eventuell presentation vid 19th IFAC World Congress. Att utvärdera, utveckla samt sammanställa en heltäckande presentationen av den generella metodologin fortgår. Företagsekonomi Ekon.dr. Christer Kullman, överlärare Forskningsresursen har under läsåret använts för forskningsarbete. I maj 2012 deltog Christer i European Accounting Association 35th Annual Congress i Ljubljana, Slovenien. Christer presenterade ett paper, Managing Relations through a Balanced Use of Management Control System: A Field Study of Management Control Systems in Relations with an Accountancy Firm. Samarbetsnätverk med forskare vid Handelshögskolan i Vasa och Åbo Akademi/ Handelshögskolan har utvecklats. I kommande projekt kommer Christer att studera kopplingen mellan redovisning och tillväxt. 26 Maskinteknik DI Göran Henriksson, överlärare, doktorand vid Åbo Akademi OPTIMERING AV FRAMDRIFT AV FARTYG MED STÄLLBAR PROPELLER Den globala handelsflottan drivs i huvudsak av olika fossila oljeprodukter, främst tung brännolja, diesel och gasolja. I mindre omfattning även av naturgas i form av LNG. Globalt använder fartygstrafiken ca.10% av all energi inom transportsektorn och de globala utsläppen av koldioxid från fartygstrafiken uppgår till ca.2,5% av de totala utsläppen av fossil koldioxid. Undersökningar pekar på att det kan finnas en bränslebesparingspotential genom att optimera fartygets framdrift med beaktande av propellereffektivitet. Ett mindre ton dwt ro-ro lastfartyg har en maskineffekt på 15 MW och förbrukar ca. 50 ton tung brännolja per dygn vid en fart av 19 knop. Bränslepriset ligger idag på ca.600 USD/ton, och trenden är stigande. Även små förbättringar i framdrivningseffektivitet kan betyda stora besparingar i kostnader samt minskad miljöbelastning. Forskningsprojektets syfte är att öka förståelsen om fartygsdrift med ställbar propeller och att komma med en lösning för optimal framdrift av fartyg. Fartyg med ställbar propeller drivs antingen med konstant varvtal eller enligt en s.k. kombinatorkurva, vilket innebär att pådraget bestämmer kombinationen av varvtal på motorn och stigning på propellern. Olika faktorer kan göra att kombinationen varvtal och stigning inte är optimal vid verklig drift och att fartyget förbrukar mera bränsle än nödvändigt. Projektet fokuserar på optimering av fartygets framdrift som en helhet med propellerns verkningsgrad samt motorns verkningsgrad under olika förhållanden som viktigaste områden. Målet är att reda ut optimeringsmöjligheterna och besparingspotentialen, samt att skapa ett optimeringsverktyg. Arbetet kommer att presenteras i vetenskapliga artiklar och i en avhandling.