HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND

Transkript

1 HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND Verksamhetsberättelse 2011

2 Innehåll Inledning Introduktion till Högskolan på Ålands verksamhetsberättelse 3 Verksamhetens mål 4 Forskning vid fakulteten 4 Kvalitetsutveckling 7 Styrelsen 8 Studerandekåren 8 Branschråden 8 Förvaltning Rektor 11 Ledningsgruppen 11 Antagningsnämnden 11 Biblioteksnämnden 11 Examensnämnden 12 Forskningsnämnden 12 Internationella nämnden 12 Fakulteten för Examensinriktad utbildning och forskning Utbildningsprogrammen 14 Programråd 15 Nya studerande 15 Öppna högskolan 15 Högskolebiblioteket 17 Webbplatsen 18 Internationell verksamhet 20 Utvecklingsprojekt 23 Studiebesök 25 Externa uppdrag och projekt 27 Fortbildning 29 Studiebesök 30 Inkomster och utgifter 31 Utexaminerade 32 Examensarbeten 33 Stipendier 34 Högskolans personal Rektorskansli 35 IT-avdelning 35 Fakulteten för examensinriktad utbildning och forskning 35 Lärare 36 Programledare 36 Studieservice 37 Öppna högskolan 37 Högskolebiblioteket 37 Laboratorier och fastigheter 37 Lokalvård 37 Projektanställda 38 Personalens åldersstruktur 38 Statistiska uppgifter Antalet utexaminerade per program 39 Antalet studerande 20.9 per ämnesområde 39 Deltagare i Öppna högskolans verksamhet 40 Examensarbeten

3 Inledning Introduktion till Högskolan på Ålands verksamhetsberättelse Högskolan på Åland skall vara en motor för samhällsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten på Åland. Genom att höja kvaliteten och kvantiteten på arbetskraft och kunskap bidrar Högskolan på Åland till att stärka existerande och skapa nya industri- och tjänstekluster i vilka innovationer i form av nya produkter, tjänster och affärsmodeller uppkommer. Högskolans verksamhet bidrar till att skapa nya jobb och öka inflyttningen till Åland Högskolan uppfyller denna övergripande målsättning genom sina tre verksamhetsformer examensgivande utbildning, tillämpad forskning och utveckling samt livslångt lärande genom öppen högskoleverksamhet. En vanlig uppfattning, till exempel i media, är att nya jobb tillkommer endast om behovet av ny personal ökar genom att efterfrågan på företagens varor och tjänster ökar. Detta är dock bara halva sanningen, eftersom jobbskapande också beror på utbudet på arbetskraft. Ju mer lättillgänglig och kunnig den till buds stående arbetskraften på arbetsmarknaden är, desto fler nya jobb kommer att skapas, även om efterfrågan på företagens varor och tjänster inte ökar. Jobbskapande är en kostsam process för företagen, och ju enklare det är i vid bemärkelse att anställa arbetskraft, desto fler jobb kommer att skapas. Just i detta ligger Högskolan på Ålands samhälleliga uppgift. Genom att öka kvantiteten och kvaliteten på arbetskraft i de branscher som är relevanta för Åland sänks företagens kostnader för att skapa jobb. Dagens Europa karaktäriseras av konkurrens mellan regioner. På grund av att nativiteten i nästan hela Europa liggen under den nivå som krävs för att befolkningen inte skall börja minska, kommer regioner som inte lockar till sig inflyttning att drabbas av befolkningsminskning och eller en kraftigt åldrande befolkning. Detta är en spiral som är svår att ta sig ur. 3 Av denna orsak är de studerande som kommer till Åland utifrån och som efter avklarade studier bosätter sig på Åland av speciellt intresse. Högskolan på Åland är därför också ett av Landskapets Ålands inflyttningspolitiska instrument. Verksamheten under 2011 har haft sin utgångspunkt i ovanstående resonemang eftersom fokus under året har varit på att påbörja arbetet med att öka genomströmningen på alla utbildningsprogram. Avsikten är att fler av de studerande skall klara sina studier på utsatt tid. Samtidigt skall studenternas goda arbetsmarknadsutsikter efter studierna bibehållas. Detta är en grannlaga uppgift som kommer att prägla hela min period som rektor De första stegen har tagits men mycket arbete återstår. Edvard Johansson Rektor

4 Verksamhetens mål Högskolan skall ha examensprogram inom första cykeln i Bolognaprocessen enligt LF (2002:87) om Högskolan på Åland. Högskolan kan ha examensprogram inom andra cykeln i Bolognaprocessen i samverkan med andra högskolor inom Sjöfart och Vård. Forskning vid fakulteten Elektroteknik Tekn.dr. Matias Waller, överlärare Olinjära metoder för empirisk modellering av dynamiska system Inom forskningen som behandlar olinjära metoder för empirisk modellering av dynamiska system har under läsåren en generell metodologi för detektering av olinjär dynamik samt validering av olinjära empiriska modeller utvecklats och presenterats. Utvärdering och utveckling av metodologin genom tillämpningar fortgår. Tekn. dr Matias Waller, överlärare Tekn.mag. Kjell Dahl, lektor, doktorand vid Åbo Akademi Marina automation- och övervakningssystem 4 Inom projektet är den centrala frågan hur tekniska utmaningar kan lösas på ett sätt som bottnar i en förståelse för tillämpningen av navigations- och mättekniska system i en marin miljö. Inom vår tidigare forskning utvecklades ett pc-baserat system för insamling och bearbetning av navigationsdata från skolfartyget m/s Mikael Sars. Detta system har utnyttjats för att utveckla modeller för fartyget som använts för design av autopiloter. Olika strategier för design av autopiloter har utvecklats och flera strategier har utvärderats under verkliga förhållanden med mycket stor framgång. Vidare studeras möjligheterna att kombinera strategierna för design av autopiloter med utvecklingen av marina mätsystem för att bestämma, illustrera och styra position och orientering. Företagsekonomi Ekon.dr. Christer Kullman, lektor Forskarresursen har under läsåret använts för forskningsarbete. I mars 2011 deltog Christer i ett forskningsseminarium vid Åbo Universitet och den i ett Accounting Research Workshop i Högskolan i Östersund, Sverige. Två artiklar har bearbetats under året som berör Managing Relations through a Balanced Use of Management Control system. Samarbetsnätverk med forskare vid Handelshögskolan i Vasa, Åbo Akademi samt Karlstads Universitet har utvecklats. Strävan är att uppnå samverkansmodeller, kompetensutveckling med det åländska näringslivet och olika forskningsaktörer.

5 Vård Fil.dr. i folkhälsovetenskap, Anette Häggblom, överlärare Anette Häggbloms forskning bedrivs inom området våld mot kvinnor bl.a. utifrån ett sjukskötarperspektiv. En pågående studie undersöker sjukskötarstuderandes kunskaper och attityder gällande mäns våld mot kvinnor, och om utbildning ger förändrade attityder gällande myter. Forskning bedrivs också i samarbete med högskolan i Harstad där två artiklar med fokus inom det vårdpedagogiskaforskningsområdet är under bearbetning inför publicering. Ett annat forskningsengagemang är deltagandet i det av EU- och Ålands landskapsregering finansierade forskningsprojektet Virtual Elderly Care Services on the Baltic Islands (VIRTU). Projektets syfte är att utveckla nya kompletterande service-modeller för äldre personer i glest befolkade områden. Med hjälp av Virtu kanalen vill projektet förbättra äldre personers kommunikation med varandra, med vårdgivare och med sjukskötarstuderande. Vidare syftar projektet till att stöda mycket äldre personer att åldern till trots kunna bo kvar i hemmet och samtidigt ges möjlighet till att delta i samhällets kulturella utbud och liknande. Vårdprogrammet vid högskolan på Åland är ansvariga för forskningsdelen inom VIRTU projektet. Anette Häggblom är bihandledare till doktorand Erika Johansson. Dessutom ingick Anette Häggblom som medlem i forskningsprojektteamet för GAPRO CARE ÅLAND: Vårdpersonalens kompetens att identifiera och stödja personer med spelproblem eller spelberoende, som avslutades september Forskningsteamets arbete resulterade i en bok Gapro Care projektet Spelprevention, Spelproblematik och Vårdpolicyprogram hösten Utifrån insamlat forskningsmaterial inom projektet GAPRO CARE ÅLAND pågår sammanställande av forskningsresultat i form av en vetenskaplig artikel. Publicerat under året 2011: Häggblom, A. (2011). «Hvordan skal hun klare natten!» sykepleiere og volksutsatte kvinner forteller om menns vold mot kvinner. I R. Thorsen, K. Sunde Mæhre & K. Martinsen (red.). Fortellinger om etikk. Oslo: Fagbokforlaget. 5 Med.mag. Erika Johansson, lektor, doktorand vid Umeå universitet Inre styrka och sårbarhet hos äldre kvinnor på Åland ur ett salutogent perspektiv Det övergripande syftet med studien är att få en djupare förståelse av inre styrka och vad som påverkar inre styrka hos äldre kvinnor. För att uppnå syftet har ett frågeformulär skickats till samtliga kvinnor på Åland som är 65 år eller äldre. Under 2011 har en databas skapats och utifrån detta material kommer hemmaboende äldre kvinnors hälsotillstånd, levnadsförhållanden, inre styrka, känsla av sammanhang och socialt stöd att beskrivas. Det kommer även att undersökas vilka faktorer som kan påverka inre styrka. Fokusgruppintervjuer har genomförts för att belysa hur inre styrka, definierad i en teoretisk modell, kan tolkas i berättelser om livet och att vara gammal bland äldre kvinnor. Individuella intervjuer ur ett livsvärldsperspektiv görs för att belysa innebörden av inre styrka bland sårbara kvinnor som bor hemma. Studierna, varav två manuskript har påbörjats under 2011, planeras att komma bli publicerade i artikelform och sammanfattas i ett avhandlingsarbete.

6 Med.dr i omvårdnad, Regina Santamäki-Fischer, överlärare Fortsatt huvudhandledarskap och projektledare för projektet Inre styrka och sårbarhet hos äldre kvinnor på Åland ur ett salutogent perspektiv. Från Konung Adolf och drottning Viktorias frimurarestiftelse tilldelades forskningsmedel á SKR för året Dessa medel användes för att färdigställa en databas över insamlat data från alla kvinnor över 65 år på Åland. Ny ansökan till Frimurarstiftelsen gjordes och renderade i nya medel á SKR för år Forskningsansvarig för forskningsfrågor och delprojekt i det EU-finansierade forskningsprojektet Virtuel Elderly Care Services on the Baltic Islands. Framtagandet av enkät och mätinstrument för att mäta Livskvalitet bland deltagande äldre personer i projektet; lokalt på Åland och med projektpartners i Finland, och Estland. Med Dr. Anette Häggblom -ansvarig för forskning med pedagogiskt perspektiv i projektet - utarbetat studier om sjukskötarstuderandes deltagande och erfarenheter av interaktiv virtuell kontakt med äldre i projektet. Medförfattare till Dr. Anette Häggbloms fokusgrupps studie från projektet Gapro Care om spelberoende. Forskning i samarbete med institutionen för omvårdnad, Umeå universitet har fortsatt. Forskningsområden: Åldrandet och religiositet, Inre styrka och åldrande, Studier om aspekter inom omvårdnad. Medredaktör för utarbetandet av lärobok i Det goda åldrande (Studentlitteratur) som avslutades under året. Publicerade artiklar och accepterade för publikation: 6 Lundman,B., Viglund, K., Alex,L., Jonsén,E., Norberg,A., Santamäki Fischer,R.,Strandberg,G., & Nygren,B. (2011). Development and psychometric properties of the Inner Strength Scale. International Journal of Nursing Studies, 47, Boström, E., Hörnsten, Å., Persson C., Rising, I., & Santamäki Fischer, R. (2011) Challenging clinical demands and ongoing role changes among primary health care nurses. Accepted for publication aug British Journal of Community Nursing. Norberg,C., Eriksson, S., Lundman, B., Norberg, A., & Santamäki Fischer, R (2012). Intrinsic and extrinsic religious orientation among the very old. Accepted for publication july 2011 Journal of Religion, Spirituality and Aging. Lundman, B., Aléx, L., Jonsén, E., Lövheim,H., Santamäki Fischer, R., Strandberg, G., & Norberg, A (2011). Inner strength in relation to functional status, disease, living arrangements, and social relationships among people aged 85 years and over. Accepted for publication Oct Geriatric Nursing. Brännström,H 1, Bäckman, M., & Santamäki Fischer, R(2011). Walking on the Edge. Older People s Narratives of Using a Walker in Everyday Life Submitted dec 2011 International Journal of Older People Nursing. Medverkan i Nordplus nätverket VAUM; inbjudit under hösten Professor Berit Lundman från Umeå Universitet som gästlärare. Inom Nordplus nätverket Gero Competence medverkat för att utveckla samarbetsformer för internationell kontakt inom området gerontologisk omvårdnad; undervisning via videokonferens tillsammans med yrkeshögskolan Arcada och högskolor och universitet i Sverige, Danmark och Litauen.

7 Kvalitetsutveckling Kvalitetsarbetet vid Högskolan på Åland har under året skötts av Q-team, högskolans kvalitetsråd. Q-teams uppgift har varit att under kvalitetsansvarigs ledning bygga upp högskolans kvalitetsledningssystem så att det fyller sin funktion som ett verktyg för att ta fram information för ledning och styrning av verksamheten ett systematiskt arbetssätt för att nå uppställda mål ett verktyg för kontinuerlig utvärdering, uppföljning och utveckling av verksamheten ett verktyg för att åstadkomma ständiga förbättringar ett stöd för personal och studerande i det dagliga arbetet en helhetsbild av verksamheten. Q-teams mandat utgick den och därefter övertog högskolans nya ledningsgrupp tillsammans med kvalitetsansvarig ansvaret för högskolans kvalitetsarbete. Rektor har det övergripande ansvaret för kvalitetsledningssystemet som finns dokumenterat på hemsidan under länken Om högskolan/info om högskolan/ Kvalitetsledning. Q-teams medlemmar: Ann Riis kvalitetsansvarig, projektanställd (80 %) , ordförande Lena Nyman-Wiklund kvalitetsansvarig för forskning och utveckling (50 %), internationell koordinator, representant för övriga personalen Morten Hermann IT-handledare, representant för stöd- och servicefunktionerna (t.o.m. mars 2011) Thor-Björn Wik timlärare i huvudsyssla, lärarnas representant Brittmari Wikström sekreterare, enhetschef, representant för ledningen och Öppna högskolan Anna Lundberg HM-4, studeranderepresentant 7 Q-team har haft sammanlagt 11 protokollförda möten under året.

8 Styrelsen Styrelsen för Högskolan på Åland ansvarar för planering och genomförande av högskolans angelägenheter, pedagogiska, vetenskapliga, ekonomiska och administrativa. Styrelsen utses av Ålands landskapsregering. Föredragande i styrelsen är högskolans rektor. Ordinarie medlemmar (t.o.m ) Ordförande Carin Holmqvist, VD, Ålands Investerings Ab Vice ordförande Bo-Gustav Donning, Fleetmanager, Rederiaktiebolaget Eckerö Therese Sjöblom, Sales Manager, Alandica Kultur och Kongress Ordinarie medlemmar (t.o.m ) Regina Wredling, professor emerita, Karolinska Institutet Daniel Dahlén, VD, Ålands handelskammare Anders Nordlund, VD, Rederi Ab Lillgaard Carita Weiss, VD, Crosskey Banking Solutions Mirjam Schauman, personalens representant (t.o.m ) Staffan Teromaa, studerandes representant (t.o.m ) 8 Ersättare (t.o.m ) Leena Uhlenius, bibliotekarie, Mariehamns stadsbibliotek Dick Ekström, VD, Baltic Bunkering Ab Ltd Leif Wikström, verksamhetsledare, Finlands Maskinbefälsförbund Personliga ersättare (t.o.m ) Christoffer Tuominen (för Staffan Teromaa), studerandes representant Maj Lindberg (för Mirjam Schauman), personalens representant Föredragande och sekreterare var rektor Edvard Johansson. Studerandekåren De studerande vid Högskolan på Åland utgör en studerandekår. Studerandekårens främsta uppgift är att driva studierelaterade frågor. Studerandekåren utser ett studeranderåd som framställer förslag och avger utlåtanden i frågor som rör högskolans verksamhet. Dessutom har studerandekåren vid Högskolan på Åland som målsättning att verka för ett rikt studentliv och en inspirerande studiemiljö. Studerandekåren får årligen ett understöd av högskolan för sin verksamhet. Storleken på understödet fastställs i högskolans budget. Studerandekåren kan uppbära medlemsavgifter för finansiering av sin verksamhet om den är förenlig med studerandekårens syfte. Branschråden För varje bransch har högskolans styrelse utsett ett branschråd med företrädare för branschen. Branschrådets uppgift är att lämna utbildningsplanen till styrelsen för godkännande samt att aktivt verka för en god samverkan mellan utbildningsprogrammet och branschen.

9 Branschrådet för utbildningsprogrammet företagsekonomi (FE) Christer Kullman, ordförande, programledare FE Thor-Björn Wik, lärare Ben Henriksson, lärare Angela Sjöblom, studeranderepresentant Daniel Dahlén, VD, Ålands Handelskammare Kim Engblom, taxfree försäljningschef, Viking Line Abp Tove Erikslund, personalchef, Ålandsbanken Ab Jan Kangashaka, revisor, Ålands Företagsbyrå Ab Jonny Mattsson, ombudsman, Ålands Företagareförening r.f. Camilla Stenström, verksamhetskonsult, Consilia Branschråd för utbildningsprogrammet Hospitality Management (HM) Karin Limnell ordförande, programledare HM Samu Mäkelä, lärare Ritva Rajalin, lärare t.o.m Ulla Vuolteenaho-Janzon, lärare Sven Schauman, lärare Therese Sjöblom, Sales Manager, Alandica Kultur och Kongress Johan Mörn, anläggningschef, Silverskär Stig Grönlund, krögare/restaurangchef, Indigo Bar & Restaurang Carl-Erik Carlsson, intendent, Birka Line Abp Marika Sundqvist, marknads- och försäljningsansvarig, Food n Joy Johan Sjölund, turistföretagare, wellcoming John Holmberg, ansvarig, Ålands Idrottscenter 9 Branschrådet för utbildningsprogrammen maskinteknik (MT) och elektroteknik (ET) sjöinriktad Niklas Rönnberg, ordförande, Rederierna i Finland r.f. Key Ginman, överlärare, programledare ET Henrik Lundén, övermaskinmästare, lektor, programledare MT t.o.m Isak Al-Husseiny, studeranderepresentant Ulf Hagström, övermaskinmästare, Viking Line Abp Börje Jansson, elteknisk inspektör, Viking Line Abp Leila Sundblom, Viking Line Abp Berndt Bergman, Rektor ÅSSK t.o.m Dick Jansson, VD, SAJ Ab Kenneth Johansson, övermaskinmästare, driftschef, Ålands Energi Ab Hans Palin, övermaskinmästare, Ålands energi- och sjöfartstekniska förening Leif Wikström, verksamhetsledare, Finlands Maskinbefälsförbund

10 Branschrådet för utbildningsprogrammet Sjöfart (SK) Mandatperioden för sjöfartsbranschrådet har gått ut. Nytt branschråd tillsätts efter att landskapsregeringen tagit beslut i ärendet om optimeringen av sjöfartstutbildningarna på Åland. Branschrådet för utbildningsprogrammet vård (VA) Erika Johansson, ordförande, programledare VA Jana Andersson, föreståndare, socialomsorgen/äldrevård (t.o.m. april 2011) Birgitta Hermans, klinikchef/överskötare, Ålands hälso- och sjukvård/primärvården Kirsi Jansson, lektor, Ålands vårdinstitut (t.o.m. april 2011) Marika Lindström (tidigare Karlsson), avdelningsskötare, Ålands hälso- och sjukvård/akutenheten Bengt Michelsson, tj.l. vårdchef t.o.m , Ålands hälso- och sjukvård Solveig Carlsson, vik. vårdchef t.o.m , överskötare (fr.o.m. maj 2011) Eivor Nikander, hälsovårdsinspektör, Ålands landskapsregering Kaj-Gunnar Sjölund, sjukskötare, Ålands hälso- och sjukvård/psykiatrisk vård (t.o.m. april 2011) Leea Söderström, klinikchef/överskötare,ålands hälso- och sjukvård/geriatriska kliniken (fr.o.m. maj 2011) Anna-Mia Tuominen, sjukskötare, Ålands hälso- och sjukvård/psykiatrisk vård (fr.o.m. maj 2011) Ann Forsbom, sjukskötare, Medimar Scandinavia Ab ( ) Pia Hollsten-Friman, mottagningschef, Medimar Scandinavia Ab (fr.o.m ) Gudrun Gudmundsen, studeranderepresentant 10

11 Förvaltning Rektor Den operativa ledningen av högskolan utövas av rektorn vid Högskolan på Åland. Till rektor för Högskolan på Åland utnämnde landskapsstyrelsen docent Edvard Johansson för perioden Ledningsgruppen För att bistå rektor vid beredning av ärenden till styrelsen och för planering, genomförande och utvärdering av verksamheten har styrelsen tillsatt en ledningsgrupp. I ledningsgruppens uppdrag ingår även att godkänna högskolans kursbeskrivningar samt besluta om högskolans terminer och om andra angelägenheter som rektor beslutar. Därutöver ska ledningsgruppen bereda tillsättandet av programledare och tillsätta valnämnder för personalen i samband med val inom högskolan. Under perioden ingick i ledningsgruppen ordinarie medlemmarna rektor Edvard Johansson (ordförande), vicerektor Henrik Karlsson (t.o.m ), ekonomi- och personalchef Anna Janson, och enhetschef Brittmari Wikström samt adjungerade medlemmarna programledarna Agneta Eriksson-Granskog, Key Ginman, Erika Johansson, Christer Kullman, Karin Limnell, Henrik Lundén (t.o.m ), Bengt Malmberg (fr.o.m ), Carola Maxenius-Mickelsson samt bibliotekschef Suzanne Donner, IT-chef Kim Gylling och kvalitetsansvarig Ann Riis. Sekreterarskapet alternerades mellan medlemmarna. Ledningsgruppen sammanträdde sammanlagt 8 gånger under året. Antagningsnämnden 11 Styrelsen har tillsatt en antagningsnämnd med huvudsaklig uppgift att anta studerande till högskolans utbildningsprogram och till specialiseringsstudier vid högskolan. Nämndens mandatperiod är tre år. För perioden ingår i nämnden vicerektor Henrik Karlsson (ordförande t.o.m ), rektor Edvard Johansson (ordförande fr.o.m ), vik. studiesekreterare Annika Lindqvist (sekreterare), studiehandledare Stina Torvaldson, studiehandledare Kristina Svedmark och lektor Erika Johansson. Biblioteksnämnden Rektor har tillsatt en biblioteksnämnd med huvudsaklig uppgift att bistå bibliotekschefen vid beredning av ärenden och planering, genomförande och utvärdering av högskolebibliotekets verksamhet. Biblioteksnämnden har haft ett möte under året. Nämndens mandatperiod är tre år. För perioden ingår i biblioteksnämnden: Joakim Isaksson, lektor IT, Bengt Malmberg, överlärare SK, Ann Riis, ordinarie planerare Öh, nu kvalitetsansvarig, Jessica Mäki, studerande Vård, Julius Flemming, studerande MT, Tiia Hellström, studerande Vård samt Suzanne Donner, bibliotekschef (ordförande och sekreterare).

12 Examensnämnden Styrelsen har tillsatt en examensnämnd med huvudsaklig uppgift att uppgöra förslag till bedömningsanvisningar samt bereda examensordning och behandla rättelseyrkanden gällande studieprestationer. Nämndens mandatperiod är tre år. Under perioden ingår i nämnden rektor Edvard Johansson, överlärare Anette Häggblom, timlärare Christer Kullman, överlärare Leif Smulter och lektor Katarina Ulenius. Forskningsnämnden Styrelsen tillsätter en forskningsnämnd för en treårig mandatperiod med uppgift att fördela forskningsmedel och utveckla högskolans forskningsstrategi och forskning. Nämnden kan även handha andra uppgifter om styrelsen så beslutar. Nämndens mandatperiod är tre år, och den nuvarande mandatperioden är Som ordförande fungerade först rektor, fil.dr Agneta Eriksson-Granskog ( ), och sedan rektor, docent Edvard Johansson (from ). Övriga medlemmar har varit ekon.dr Agneta Karlsson, prof.em., tekn.dr Kurt Waller, prof., tekn.dr Olle Rutgersson ( ), adj. professor Barbro Gustafsson, överlärare, (t.o.m ), fil.dr Anette Häggblom och f.d. byråchef Gösta Helander. Internationella nämnden 12 Den internationella nämnden, inrättad av rektorn, bistår den internationella koordinatorn vid beredning av ärenden och för planering, genomförande och utvärdering av den internationella verksamheten. Nämnden kan även handha andra uppgifter om rektor så beslutar. Nämndens mandatperiod är tre år, , och har under år 2011 haft två möten. Nämnden består av internationella koordinatorn Lena Nyman-Wiklund (ordförande/sekreterare), vicerektor Henrik Karlsson (t.o.m ), lektor/programledare Erika Johansson, lektor Sven Schauman och studeranderepresentant Matilda Råbergh.

13 Fakulteten för Examensinriktad utbildning och forskning Den examensinriktade utbildningen ska ge den studerande fördjupande kunskaper av hög kvalitet, med gymnasialstadieutbildningen som grund, utgående från arbetslivets krav och samhällets behov, i enlighet med Landskapslagen om Högskolan på Åland (2002:81) och Landskapsförordningen om Högskolan på Åland (2002:87). Till fakulteten hör högskolans lärare, studerandeservice och fastighetsskötsel. Högskolans lärarkollegium utgörs av samtliga överlärare, lektorer och timlärare i huvudsyssla. Kollegiet organiserar sin verksamhet och kan framställa förslag och fungera som remissinstans i frågor som rör denna. Högskolan har under året haft tre studiehandledare varav två är tillfälligt anställda, samt två lärare med studiehandledaruppdrag på deltid. Till fakulteten hör även personalen för studerandeservice, internationell verksamhet, marknadsföring, antagning, fastighetsservice samt lokalvård. Verksamhetsåret har präglats av gemensamt utvecklingsarbete och arbetet med forskning och utveckling. Bland fakultetens lärare finns idag tre doktorander. Arbetet med kvalitetsledningssystemet har fortsatt under ledning av kvalitetsansvariga Q-team. Handledarutbildning för handledning av studerande i praktik har anordnats. Vicerektor Fakulteten för examensinriktad utbildning och forskning Henrik Karlsson t.o.m Programledare Elektroteknik Key Ginman 13 Företagsekonomi Christer Kullman Hospitality Management Karin Limnell Informationsteknik Agneta Eriksson-Granskog Maskinteknik Henrik Lundén t.o.m Carola Maxenius-Mickelsson fr.o.m Sjöfart Carola Maxenius-Mickelsson t.o.m Bengt Malmberg fr.o.m Vård Erika Johansson

14 Utbildningsprogrammen Vid fakulteten för examensinriktad utbildning och forskning finns utbildningsprogrammen för elektroteknik, företagsekonomi, Hospitality Management, informationsteknik, maskinteknik, sjöfart och vård samt till dem hörande forskning och utveckling. Utbildningsprogrammen leds av programledare med budgetansvar. Utbildningsplanerna antas av högskolans styrelse. Programmet för elektroteknik (ET) har inriktningen fartygsautomation. Omfattningen är 240 sp och leder till examen som Ingenjör YH. Med inriktningen fartygsautomation har studerande möjlighet att erhålla behörighetsbrev som maskinvaktman efter ett års studier och föreskriven praktik. Examen med inriktning fartygsautomation berättigar efter föreskriven praktik till behörighetsbrev som elmästare på fartyg. Studerande kan även avlägga kurser som ger behörighetsbrev som vaktmaskinmästare. En (1) ingenjör har utexaminerats under året. Programmet för företagsekonomi (FE) har inriktningarna redovisning och ekonomistyrning samt sjöfart och logistik. Studierna omfattar 210 sp och leder till examen Företagsekonom YH. Sex (6) studerande har utexaminerats under året. Programmet för Hospitality Management (HM) har inriktningarna hotell och turism samt restaurang och gastronomi, omfattar 210 sp och leder till examen Hotell- och restaurangadministratör YH. Utbildningsprogrammet ger tekniska och administrativa färdigheter för såväl studerande med ambitioner att göra internationell karriär som för dem med planer på att starta egen affärsverksamhet. Tolv (12) studerande har utexaminerats under året. 14 Programmet för informationsteknik (IT) har inriktningen mjukvaruutveckling. Studerande kan välja att läsa 210 sp (Systemvetare YH) eller 240 sp med inriktning på mjukvaruutveckling med ekonomi (Systemvetare YH) eller datateknik (Ingenjör YH). Under året har tre (3) systemvetare och tre (3) ingenjörer, totalt sex (6), utexaminerats. Programmet för maskinteknik (MT) har inriktningen fartygsmaskin- och energiteknik och utbildar övermaskinmästare. Omfattningen är 270 sp. Studerande har möjlighet att erhålla behörighetsbrev som maskinvaktman efter 1,5 års studier och föreskriven praktik, samt behörighetsbrev som vaktmaskinmästare för fartyg efter 2,5 års studier. Examen inom programmet Ingenjör YH berättigar till behörighetsbrev som maskinmästare och övermaskinmästare efter föreskriven praktik. Under året har fyra (4) ingenjörer utexaminerats. Programmet för sjöfart (SK) har inriktningen nautik (sjökaptensutbildning). Omfattningen är 270 sp. Studerande erhåller vaktmansbehörighet efter en termins skolgång med tillhörande praktik. Därefter fås behörighetsbrev som vaktstyrman efter ytterligare 2,5 års studier. Examen inom programmet Sjökapten YH berättigar till behörighetsbrev som överstyrman och sjökapten efter föreskriven praktik. Under året har sjutton (17) sjökaptener utexaminerats. Programmet för vård (V) omfattar 210 sp och leder till examen Sjukskötare YH. Studerande inom utbildningsprogrammet för vård erhåller efter avlagd examen legitimation som sjukskötare i Finland och kan arbeta inom de nordiska länderna och inom EU. Utbildningen syftar till att utbilda sjukskötare med beredskap att arbeta inom såväl den offentliga som privata hälso- och sjukvårdssektorn. Utbildningen startar var tredje termin och under 2011 fanns ingen grupp som avslutade sina studier.

15 Programråd Varje utbildningsprogram har ett eget programråd som är ett diskussionsforum och en mötesplats för studerande på programmet och studiehandledaren. Mötena protokollförs i den utsträckning programrådet beslutar. Vid mötena kan även andra studerande och annan berörd personal delta. Nya studerande 2011 antogs 170 studerande till utbildningsprogrammen elektroteknik (6 st), företagsekonomi (33 st), Hospitality Management (23 st), informationsteknik (18 st), maskinteknik (32 st) sjöfart (34 st) och vård (24 st). Fakulteten har sammanlagt 519 studerande inklusive utbytesstuderande. Utbildningsprogrammen vid Högskolan Utbildningsprogram Examensbenämning Kursbundna studier Praktik Totalt Elektroteknik Ingenjör YH Automationsteknik 210 sp 30 sp 240 sp Fartygsautomation 216 sp 54 sp 270 sp Företagsekonomi Företagsekonom YH Redovisning och ekonomistyrning 180 sp 30 sp 210 sp Sjöfart och logistik 180 sp 30 sp 210 sp Hospitality Management Hotell- och restarang-administratör YH Restaurang och gastronomi 180 sp 30 sp 210 sp Hotell och turism 180 sp 30 sp 210 sp Informationsteknik Systemvetare YH/Ingenjör YH Mjukvaruutveckling 180 sp 30 sp 210 sp Mjukvaruutveckling med ekonomi 210 sp 30 sp 240 sp Datateknik 210 sp 30 sp 240 sp Maskinteknik Ingenjör YH Maskinbefäl: Fartygsmaskin- och energiteknik 216 sp 54 sp 270 sp Sjöfart Sjökapten YH Sjökapten 210 sp 60 sp 270 sp Vård Sjukskötare YH Sjukskötare 135 sp 75 sp 210 sp 15 Öppna högskolan Öppna högskolan ansvarar för högskolans öppna verksamhet och har som mål att erbjuda ålänningarna livslångt lärande i form av ett aktuellt och mångsidigt kursutbud som svarar mot behov och önskemål i samhället.

16 Öppna högskolan har under 2011 erbjudit: 31 allmänna fortbildningskurser, av vilka 10 anordnades med sammanlagt 105 deltagare 51 sjöfartskurser, av vilka 50 anordnades med sammanlagt 523 deltagare 43 universitetskurser, av vilka 36 anordnades med sammanlagt 678 deltagare 14 skräddarsydda kurser (uppdragsutbildningar) med sammanlagt 446 deltagare 10 yrkeshögskolekurser, av vilka 8 anordnades med sammanlagt 75 deltagare 1 seminarium med 15 deltagare Därtill har Öppna högskolan ordnat 3 öppna föreläsningar med sammanlagt 492 deltagare samt administrerat 7 externa deltagare. Sammantaget erbjöds under året 159 olika utbildningsaktiviteter och de totalt deltagarna presterade tillsammans sp. Antalet nettostuderande, dvs. enskilda personer som deltog i utbildningsaktiviteterna (exkl. de öppna föreläsningarna), uppgick till 952, av dessa var 624, dvs. 65,55 % bosatta på Åland. Öppna högskolan har under året även tillhandahållit en mångsidig och flexibel tentamensservice varvid även erbjöds - förutom en rad allmänna tentamensdagar för sina egna kursdeltagare och för fakultetens omtentamina - även specialprov såsom högskoleprovet, språkexamen i svenska för statsförvaltningen mm, sammanlagt ordnades 200 tentamenstillfällen för totalt 917 deltagare. 16 Arbetslivets synpunkter på utbildningsutbudet vid Öppna högskolan har tillförts genom arbetslivsrepresentanterna i styrelsen och via kontakter med utbildningsprogrammens programledare samt via Öppna högskolans eget rådgivande organ, som tillsattes hösten Därtill har Öppna högskolan hållit kontinuerlig kontakt med utbildningsansvariga vid större företag/organisationer på Åland och även beaktat önskemål från privatpersoner. Input från de studerande har framför allt influtit genom de utvärderingar deltagarna gör efter varje kurs. Medeltalet av utvärderingarna (på skalan 1 5) har under året varit fortsatt gott: Allmän fortbildning 4,29 Sjöfartskurser 4,38 Universitetskurser 4,37 Uppdragskurser 4,42 Yrkeshögskolekurser 4,69 För detaljerad statistik om kursverksamheten, se kapitlet Statistiska uppgifter. Jämförelse Utb typ antal deltagare Allmän fortbildning Sjöfartskurser Universitetskurser Yrkeshögskolekurser Externa studerande 7 29 Uppdrag Seminarier/Workshops Öppna föreläsningar

17 Öppna högskolans råd Rådet tillsattes av styrelens och har mandat Öppna högskolans råd består av Johanna Backholm (PAF), Solveig Carlsson (ÅHS), Stina Colérus (utbildningsoch kulturavdelningen vid Ålands landskapsregering), Göran Djupsund (Åbo Akademi), Mikael Lagström (Citytandläkarna), Jana Lemberg (Havsvidden), Robert Mansén (Ålands teknologicentrum), Anne-Christine Silander (Alandiabolagen) samt ordförande och sekreterare Brittmari Wikström (Öppna högskolan). Högskolebiblioteket Högskolebiblioteket ansvarar för att studerande, lärare och forskare har tillgång till ett aktuellt och brett utbud av medier såsom elektroniskt material, tidskrifter, referens- och kurslitteratur. Högskolebiblioteket erbjuder sakkunnig handledning i informationssökning. Högskolans bibliotek leds av en bibliotekschef på halvtid. Som tillfälligt anställda arbetar en informatiker, heltid, en informatiker, 40 % och en informationssekreterare, 20 %. Biblioteket ansvarar också för utvecklingen och upprätthållandet av högskolans webbplats och för denna uppgift är en webbredaktör anställd på deltid vid biblioteket. 17 All utlåningsverksamhet sker vid Mariehamns stadsbibliotek. Där har studenterna också tillgång till utrymmen för både grupparbeten och enskilda studier. Det ekonomiska läget var kärvt redan 2010 och trots det minskades högskolebibliotekets mediekostnader med 18% under Den totala utlåningen av högskolans tryckta medier minskade men glädjande är att antalet lån bland högskolans studerande ökade något. Under 2011 anordnades Infokaffe för högskolans personal och studerande i högskolans alla tre byggnader vid tolv olika tillfällen. Det var främst högskolans lärare som besökte dessa infotillfällen. Högskolebibliotekets strategi uppdaterades under hösten enligt det nya kvalitetsledningssystemets krav med avsikten att alla mål och delmål skall vara mätbara.

18 18 Nyckeltal Antalstuderande som deltagit i informatiosökning Antal deltagande i Inforfrukost / Infokaffe Böcker och tidskrifter (tryckta)* 14,320 11,890 Nyförvärv Avskrivna böcker och tidskrifter (tryckta)* 1, Antal tidskriftsprenumerationer (tryckta)* Utlån av HÅ s tryckta material totalt 16,888 11,794 Kursböcker 9,124 8,830 Tidskrifter Av studerande och personal totalt 9,998 10,085 Personal ET-studerande FE-studerande 3,249 2,858 HM-studerande 1,125 1,384 IT-studerande 1, MT-studerande SK-studerande VA-studerande 2,647 3,688 Fjärrlån Nerladdning av e-böcker från Ebrary 6,631 8,013 Sökningar i databasen Ebsco 24,319 20,226 Sökningar i databasen ProQuest ** * endast böcker år 2011 ** statistik finns endast från januari-april 2011 Fördelningen av mediekostnader Böcker (tryckta) 32 % 27 % Tidskrifter (tryckta) 28 % 30 % Elektroniskt material (databaser och e-böcker) 40 % 43 % Webbplatsen Webbplatsen är en viktig del av högskolans marknadsföring och strävar efter att synliggöra högskolans verksamhet på Internet. Huvudansvaret för webbplatsen har den webbansvarige, som under 2011 arbetade 40 % och var placerad under bibliotekschefen. Det tekniska ansvaret har IT-avdelningen. I början av hösten hölls kurser för webbredaktörer, där deltagarna lärde sig att uppdatera information på webbplatsen. Att redaktörerna övertog delar av arbetet med webbplatsen gav webbansvarige möjlighet att börja arbeta med högskolans SharePoint-projekt.

19 SharePoint-projektet Under 2011 inleddes arbetet med högskolans SharePoint-projekt. Projektet strävar till att samla högskolans interna kommunikation, information och digitalt arbetsmaterial på en webbplattform och tillgängliggöra innehåll för personal och studerande via Internet. Webbansvarige och IT-handledaren deltog under året i SharePoint-utbildningar. Under hösten hölls förberedande möten och skisser för nya intranätet togs fram. Statistik Besök/dag i medeltal 526,47 684,10 Besök total Unika besökare Sidvisningar totalt Webbplatsen omfattning Antal Webbsidor Textartiklar (nyheter, blogg- eller kalenderinlägg) Webbformulär Dokument Bilder Mest besökta webbsidorna Sidvisningar Högskolan på Åland * Webbkameran Schema Öppna Högskolans anmälningssystem Fartygspositioner Studera hos oss Åland University of Applied Sciences Personalen Mina studier Programmens webbsidor Öppna högskolan Kalender Ansökan Study Programmes Utbildningsprogrammet för sjöfart ** Biblioteket * Startsidan, nyheter, kalenderinlägg, blogginlägg, webbformulär, sökresultat, bildgalleri, blanka sidor etc. ** Information för de som är intresserade av att söka till programmet Statistiken kommer från Google Analytics.

20 Internationell verksamhet Högskolans internationella verksamhet leds av den internationella koordinatorn Lena Nyman-Wiklund som till sin hjälp har en internationell nämnd (se nämnder). Som grund för det internationella utvecklingsarbetet finns ett strategidokument framtaget av nämnden för åren Strategidokumentet betonar vikten av internationellt samarbete med partnerskolor och nätverk som är grunden för mobiliteten men också arbetet på hemmaplan är viktigt. Under 2011 har kvalitetsutvecklingsarbetet fortsatt i syfte att beskriva de internationella processerna på högskolan. För att utveckla det internationella studentutbytet utökas antalet kurser på engelska kontinuerligt och vårterminen 2011 erbjöds ett antal (beroende på program mellan ECTS) non-degree kurser inom programmen och genom öppna högskolan, dessa kan kombineras med språk kurser. Målsättningen är att på sikt kunna erbjuda större kurshelheter eller en internationell termin på engelska för inkommande studerande. En viktig del av utbudet för inkommande studerande är kursen i svenska (Swedish for Beginners) och en kurs i interkulturell kommunikation som ordnas genom Öppna högskolan. Utbytesstuderande kan också delta i EILC språkkurs i svenska i Åbo före utbytesperiodens början under hösten. Högskolan ordnar utöver tutorutbildningen även bostäder för inkommande studerande. Information om högskolan och kursbeskrivningar på engelska finns på hemsidan för sökande från partneruniversitet. Som stöd för det internationella utbytet har högskolan informationsmaterial på engelska och en välutvecklad tutorverksamhet som innebär att studerande hjälper till att introducera utbytesstuderande i den nya miljön. 20 Kontakten till det europeiska nätverket upprätthålls genom EAIE-European Association for International Education och kontakten till de övriga yrkeshögskolorna i Finland har upprätthållits genom Pinnet-nätverket. Högskolan deltar också i nätverken Finlands Virtualhögskola en portal för nätkurser och i Jobstep nätverket som är en praktikdatabas. Det internationella arbetet är inriktat på mobilitet studerande utbyte mellan partnerskolor och genom nätverk, och utbyte för lärare och personal. Mobiliteten sker huvudsakligen genom ERASMUS- och NORDPLUS - programmen. Inom Nordplus-nätverken ordnas även intensivkurser. NORDPLUS Högskolan har deltagit i Nordplus som är Nordiska ministerrådets program för lärare och studerande vid nordiska universitet och högskolor. Nordplus har som mål att stärka den nordiska utbildnings-gemenskapen och baserar sig på nätverkssamarbete och mobilitet. Högskolan på Åland har under året koordinerat VAUM+ ett Nordplusnätverk inom vårdprogrammet. Inom vårdprogrammet finns även DANOSFI+-, GEROCOMPETENCE- och NORDMAN-nätverken. Informationsteknikprogrammet deltar i nätverket NNIE (Nordscrum) och EKOTEKNORD. Företagsekonomi deltar i EKOTEKNORD- och NORDENTER-nätverken. Sjöfartsprogrammet har nätverket SJÖN som resulterat i masterutbildningen Nordic Master in Maritime Management. I Nordplus-nätverken där högskolan är delaktig ingår sammanlagt ett 50-tal högskolor i Norden dit numera också de baltiska länderna hör. Aktiviteterna inom nätverken är mobilitet för studerande och lärare och intensivkurser.