Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten"

Transkript

1 1 Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten Bengt Järvholm, professor, överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Anders Englund, F.d avd chef Arbetsmiljöverket och chefläkare Bygghälsan Umeå februari 2012

2 2 Bakgrund Det är väl känt sedan tidigare att de som arbetat i svensk byggindustri tidigare utsatts för asbest. Asbest förekom i Sverige i många sammanhang inom byggnadsindustrin fram till 1970-talets mitt. I slutet av 1970-talet och början av 1980-talet infördes kraftiga begränsningar i användningen dels genom beslut i branschen våren 1976 och dels via föreskrifter från Arbetsmiljöverket (1). Asbestanvändningen har varierat över tid och mellan yrkesgrupper. T ex har isolerarna haft en omfattande användning av asbest, där också sprutning med asbest förekommit. Andra yrkesgrupper har hanterat asbest i olika material: T ex har målare använt spackel med asbest och asbest har förekommit som tixotroper i färgerna, golvläggare har arbetat med mattor och limmer innehållande asbest, elektriker har gjort installationer i redan installerad asbest. Andra yrkesgrupper har mer haft indirekt kontakt genom att asbesthantering förekommit på arbetsplatsen av andra än de själva. Det finns också yrkesgrupper där asbesthantering är mindre sannolik, t ex vid bergarbete, asfaltläggning eller markberedning. Den datoriserade Bygghälsokohorten tillkom i samband med hälsokontroller inom byggnadsindustrin mellan 1971 och 1993 och bedöms omfatta minst 80 procent av byggnadsarbetarna under den tidsperioden. Tidigare studier av cancersjukligheten i denna grupp har visat att asbestexponering har inneburit en ökad risk för cancer. Asbest är väl känt kunna öka risken för mesoteliom i lungsäck och bukhinna samt lungcancer. Mesoteliom är en ganska sällsynt cancerform. År 2009 inträffade totalt 98 fall av mesoteliiom i lungsäcken i Sverige (84 män och 14 kvinnor drabbades) och fyra fall av mesoteliom i bukhinnan (3 män och 1 kvinna drabbades). Det ska jämföras med att det totalt inträffade fall av cancer i Sverige. Dessa mesoteliom utgör således endast 0,2 procent av samtliga inträffade tumörer det året. Det anses att den helt övervägande delen av mesotliom kan hänföras till yrkesmässiga förhållanden. Vanligen brukar siffror kring 90 % anges, dvs studier har visat att 90 % av fallen beror på asbest i arbetet. Tobaksrökning har ingen påverkan på risken för mesoteliom. Den vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige är tobaksrökning. Tobaksrökning kan samverka med asbest för uppkomst av lungcancer. Tobaksrökning kan också samverka med andra exponeringar som t ex arsenik eller radon. Mesoteliom är en tydlig markör för att den drabbade individen utsatts för asbest. Däremot är inte lungcancer en lika tydlig markör eftersom många fall ändå uppträder bl a på grund av rökning, radon mm. Vid studier av grupper som utsatts för asbest har man dock ofta funnit att det finns fler fall av lungcancer än förväntat om det samtidigt finns mesoteliom. Vissa studier tyder på asbest bidrar med ungefär lika många extra fall av lungcancer som det finns mesoteliom i gruppen (finns det t ex 10 mesoteliom finns det 10 fall mer av lungcancer än förväntat) (2). Det finns också andra typer av cancer som har en mer eller mindre väl etablerat samband med asbest såsom cancer i struphuvudet, njurcancer och cancer i magtarmkanalen. Traditionellt har man bedömt att risken för asbestorsakade tumörer är störst i grupper som själva hanterar asbest i större omfattning. I byggnadsindustrin skulle det framför allt handla om isolerare och rörläggare. Antalet fall beror dock också på hur många som finns i respektive yrke och en tidigare analys av bygghälsokohorten omfattande åren visade att dessa två yrkesgrupper stod för bara 2 av fallen (3).

3 3 Eftersom asbestexponeringen i stor utsträckning upphörde i slutet av 1970-talet skulle man förvänta sig att byggnadsarbetare som började sin karriär vid denna tidpunkt skulle ha en mycket lägre risk för t ex mesoteliom än de som började arbeta tidigare. Denna rapport omfattar en uppdaterad analys av asbestrelaterad cancersjuklighet inom bygghälsokohorten. Den omfattar huvudsakligen analys av mesoteliom och lungcancer. Syftet är att belysa sjukdomsbördan i olika yrkesgrupper och att studera risken i grupper som börjat arbeta i byggnadsindustrin efter att asbesthanteringen minskat kraftigt. Metoder Bygghälsokohorten består totalt personer. Den innehåller uppgifter om bl a yrke vid hälsokontrollen och rökvanor. I våra analyser har vi endast tagit med de personer som hälsokontrollerades mellan 15 och 65 års ålder. Pensionsåldern varierade mellan 65 och 67 år under den period hälsokontrollerna utfördes varför gränsen 65 år valdes. En person uteslöts då han var under 15 år, medan 1725 män och 54 kvinnor uteslöts därför de var över 65 år vid hälsokontrollen. Antalet cancerfall och typ av cancer har vi fått via cancerregistret för åren Vi har också uppgifter om personen lever eller ej. Projektet har godkänt av Bygghälsans styrgrupp och regional etisk prövningsnämnd (dnr M). Samkörningen går till så att en fil med personnummer och uppgifter om yrke mm skickas till Socialstyrelsen. Vi får sedan tillbaka data med uppgift om tumörer mm. Dock är de data som kommer från Socialstyrelsen avidentifierade (personnumret är borttaget). I Bilaga 1 edovisas hur många personer det ingår i varje grupp, antalet män och kvinnor samt rökvanor och medelvärdet för födelseår. Resultat Bland kvinnorna inträffade det fyra fall av mesoteliom i lungsäcken (tre i gruppen övriga yrken och en tjänsteman). Det fanns tre fall av mesoteliom i bukhinnan (två i gruppen övriga yrken och en tjänsteman). Arton kvinnor hade drabbats av lungcancer. Några ytterligare analyser har inte gjorts för kvinnor då materialet är för litet för fördjupade analyser. Antalet fall av de olika tumörformerna för män finns redovisat i tabell 1.

4 4 Tabell 1. Antalet cancerfall för män per yrkesgrupp Yrkesgrupp Mesoteliom I lungsäck Mesoteliom i bukhinna Lungcancer Asfaltarbetare Bergarbetare Betongarbetare Träarbetare Murare Golvläggare Maskinförare Kranförare Chaufförer Glasarbetare Isolerare Kylmontör Rörarbetare Målare Plåtslagare Elektriker Arbetsledare Tjänsteman Reparatörer Markarbetare Pappläggare Övriga Totalt Tabell 1 och figur 1 visar att rörläggare och isolerare tillsammans utgör 21 % av de som drabbats av mesoteliom i lungsäcken. Andra grupper med många fall är betongarbetare, träarbetare, elektriker och arbetsledare. När det gäller mesoteliom i bukhinnan framstår isolerare som en särskilt drabbad grupp särskilt när man beaktar att de utgör en liten andel av samtliga (ca 0,4 %), fig 2.

5 5 Tjänsteman 2% Markarbetare 1% Reparatörer Plåtslagare 4% Arbetsledare 9% Elektriker 11% Pappläggare Asfaltarbetare Målare 8% Övriga 9% Bergarbetare Betongarbetare 13% Rörarbetare 17% Träarbetare 13% Isolerare 4% Murare 2% Golvläggare 1% Maskinförare Kranförare 1% Chaufförer 1% Kylmontör 1% Glasarbetare Fig 1 fördelning av mesoteliom i lungsäck per yrkesgrupp bland männen Tjänsteman 3% Markarbetare 3% Övriga 3% Pappläggare Reparatörer Yrkesgrupp Asfaltarbetare Träarbetare Betongarbetare 7% Bergarbetare 3% Plåtslagare Arbetsledare 1 Elektriker 1 Målare 1 Rörarbetare 1 Kylmontör Murare Isolerare 21% fig 2 Fördelning av mesoteliom i bukhinnan per yrkesgrupp bland männen 14% Golvläggare 3% Maskinförare Kranförare Chaufförer Glasarbetare

6 6 I tabell 2 ser man att det skiljer i ålder och rökvanor mellan de olika yrkesgrupperna. För att på ett mer rättvisande sätt jämföra risken i olika grupper måste man därför ta hänsyn till ålder när det gäller mesoteliom och dessutom rökvanor när det gäller lungcancer.i tabell 2 har antalet fall per person och år beräknats justerat för skillnader i ålder och rökvanor mellan yrkesgrupperna. Dessutom har analysen begränsats till åldrarna 20 till 99 års ålder. Eftersom antalet fall per yrkesgrupp är ganska litet för mesoteliom i bukhinnan omfattar tabellen bara lungcancer och mesoteliom i lungsäcken. Förhöjda värden för både mesoteliom i lungsäcken och lungcancer har framför allt isolerare och kylmontörer. Kylmontörerna är dock en liten grupp och antalet mesoteliom i lungsäcken är tre vilket gör att den statistiska osäkerheten blir stor. Grupper som har en förhållandevis hög risk för mesoteliom när vi hänsyn till ålder och storlek på gruppen är förutom dessa båda yrkesgrupper golvläggare, rörarbetare, plåtslagare och elektriker medan asfaltarbetare, bergarbetare och maskinförare och markarbetare har en låg risk jämfört med övriga grupper. Tabell 2 Antal fall bland män per personer och år justerat för rökning Incidens a Yrkesgrupp Mesoteliom Lungcancer I lungsäcken 01 Asfaltarbetare 5,94 0,00 02 Bergarbetare 6,20 0,07 03 Betongarbetare 5,86 0,47 04 Träarbetare 4,62 0,42 05 Murare 5,10 0,30 06 Golvläggare 6,99 0,79 07 Maskinförare 5,61 0,07 08 Kranförare 6,66 0,53 09 Chaufförer 5,03 0,55 10 Glasarbetare 6,53 0,25 11 Isolerare 6,61 4,96 12 Kylmontör 10,34 1,61 13 Rörarbetare 6,14 1,47 14 Målare 5,65 0,63 15 Plåtslagare 5,57 0,97 16 Elektriker 5,17 1,07 17 Arbetsledare 5,16 0,50 18 Tjänsteman 4,84 0,26 19 Reparatörer 6,04 0,24 20 Markarbetare 5,67 0,15 21 Pappläggare 6,76 0,24 22 Övriga 5,85 0,46 a) Incidens = Antal fall per personer och år justerat för rökning och ålder (tjänstemännens åldersfördelning används som standard)

7 mesoteliom i lungsäcken 7 Jämför vi risken för lungcancer och mesoteliom så verkar de ganska dåligt följa varandra enligt tabell 2. Det framgår ännu tydligare om man ritar upp det i en figur (fig 3): 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 0,00 5,00 10,00 15,00 lungcancer Fig 3, Resultaten från tabell 4 redovisade i en figur. Varje punkt motsvarar en yrkesgrupp. Värdena på axlarna avser antal fall per personer och år (justerat för ålder och rökvanor). Endast män Den enda punkt som avviker är den för kylmontörer där den relativa risken för lungcancer är ca dubbelt så hög som för övriga. Gruppen består dock av ganska få individer (totalt 1238 män varav 18 drabbades av lungcancer) varför den statistiska osäkerheten är ganska stor (se också tabell 3). För lungcancer har risken jämförts med den genomsnittliga risken för befolkningen i Sverige, tabell 3. I den analysen har vi endast tagit med åldrarna år. Vi har justerat för ålder och kalenderår, men vi har inte data så att vi kan justera för eventuella skillnader i rökvanor. I tabellen markeras också den slumpmässiga osäkerheten som ett 95% konfidensintervall (om intervallet inte omfattar 1,0 så brukar man säga att skillnaden är statistiskt signifikant). Kylmontörer har en ökad risk men eftersom gruppen är ganska liten blir osäkerheten större än för t ex betongarbetare som är många. Isolerare har en ökad risk, men den är inte högst. Ökade eller minskade risker kan bero på skillnader i rökvanor (som vi inte kunnat justera för) men också på att de förekommer andra föroreningar i arbetsmiljön än asbest som ökar risken för lungcancer. Pappläggare kan ha utsatts för höga halter av rök från stenkolstjära vilket skulle t ex kunna förklara hela eller delar av deras ökade risk. Vi har också gjort en analys för att se om fallen av mesoteliom i huvudsak drabbat personer som arbetat i regioner där det finns skeppsvarv där asbestanvändning tidigare var vanligare än i byggnadsindustrin (Malmö eller Göteborg,). Vi kan dock inte se några tydliga sådana samband för mesoteliom i lungsäcken. Däremot finns det en tendens till att mesoteliom i bukhinnan oftare uppträder hos byggnadsarbetare som undersöktes i Malmö/Göteborgsregionerna. Materialet är dock ganska litet och därmed något osäkert (data redovisas inte här).

8 Antal fall per år 8 Studeras antalet fall för mesoteliom underolika år ser man en ökande förekomst, fig 4. I början av den studerade tidsperioden är det ganska få fall vilket inte är så konstigt då mesoteliom i lungsäcken framför allt uppträder i högre åldrar och efter lång latenstid. Under perioden inträffade 908 fall i riket och 193 (21 %) av dessa var bland män som ingick i bygghälsokohorten. Nyligen har Socialstyrelsen redovisat antalet fall av mesoteliom i lungsäcken för 2010 för riket. Totalt inträffade 111 fall varav 3 var 54 år eller yngre. Eftersom samkörningen skedde under 2011 så vet vi inte hur många fall som inträffade 2010 bland de som ingår i Bygghälsokohorten Bygghälsan Riket Fig 4 Antalet fall av mesoteliom i lungsäcken bland män. Alla åldrar (källa för riket: socialstyrelsen, cancerregistret) Risken för mesoteliom hos personer som börjat arbeta efter att asbestexponeringen minskat Eftersom asbetsexponeringen minskade kraftigt i byggnadsindustrin i mitten av 1970-talet borde man vänta sig att risken för mesoteliom är betydligt lägre och förhoppningsvis i stort sett borta hos personer som börjat arbeta senare än så. En analys av personer födda 1955 eller senare visar att det i gruppen endast finns två fall av mesoteliom, ett hos en person som drabbades i 29 års ålder och en som drabbades i 44 års ålder, båda födda i början av 1960-talet. De äldsta personerna i gruppen födda 1955 har hunnit bli 54 år I gruppen födda inträffade totalt 41 fall av pleuralt meosoteliom som var 54 år eller yngre. Om man antar att de som är födda 1955 eller senare skulle ha samma risk att drabbas av mesoteliom som de som var födda skulle man vänta sig att hitta 14,9 fall (men det fanns 2 fall). Skillnaden är statistiskt signifikant (poissonregression p<0,01).

9 9 Tabell 5 Risken för lungcancer hos män i bygghälsokohorten jämfört med risken för genomsnittsbefolkningen i Sverige justerat för ålder och kalenderår. (Däremot inte för rökvanor) 95% konfidensintervall för Yrkesgrupp Antal fall a Relativ risk b Relativa risken Undre gräns Övre gräns Asfaltarbetare 62 1,15 0,88 1,47 Bergarbetare 90 1,23 Betongarbetare 841 1,29 Träarbetare 675 0,79 Murare 183 0,96 Golvläggare 69 1,28 Maskinförare 162 1,04 Kranförare 81 1,33 Chaufförer 79 0,95 Glasarbetare 32 1,22 Isolerare 37 1,42 Kylmontör 18 1,84 Rörarbetare 375 1,17 Målare 320 1,01 Plåtslagare 109 1,09 Elektriker 255 0,84 Arbetsledare 429 0,85 Tjänsteman 164 0,76 Reparatörer 45 1,14 Markarbetare 207 1,09 Pappläggare 23 1,82 Övriga 635 1,07 Samtliga Inte klart.... 0,99 1,51 1,21 1,38 0,73 0,85 0,83 1,11 1,00 1,62 0,89 1,21 1,06 1,65 0,75 1,18 0,83 1,72 1,00 1,96 1,09 2,91 1,05 1,29 0,90 1,13 0,89 1,32 0,74 0,95 0,77 0,93 0,65 0,89 0,83 1,53 0,95 1,25 1,15 2,73 0,99 1, a)antalet skiljer sig från tabell 3 eftersom denna tabell endast innehåller personer i åldern år. b)sir jämfört riket, justerat för kön, ålder och kalenderår

10 10 Slutsatser Det finns ett betydande antal fall av mesoteliom bland de personer som ingår i bygghälsokohorten. Drygt 20 % alla fall av denna cancerform som inträffar i Sverige idag, drabbar personer som ingår i Bygghälsokohorten. Orsaken kan med stor säkerhet tillskrivas tidigare asbestexponering inom byggnadsindustrin Många fall har drabbat personer som sannolikt i liten omfattning själva sysslat med asbest men de kan ha utsatts för asbestdamm från andra arbeten. Den gjorda analysen av olika yrekesgrupper visar inget tydligt sambandet mellan asbestexponering i arbetet och lungcancer. Analysen tyder på att risken för pleurala mesoteliom har minskat sedan exponeringen minskat i mitten av 1970-talet. Referenser 1. Järvholm B, Englund A, Albin M. Pleural mesothelioma in Sweden: an analysis of the incidence according to the use of asbestos. Occup Environ Med. 1999;56(2): Darnton AJ, McElvenny DM, Hodgson JT. Estimating the number of asbestos-related lung cancer deaths in Great Britain from 1980 to Ann Occup Hyg. 2006;50(1): Järvholm B. Carcinogens in the construction industry. Ann N Y Acad Sci. 2006;1076:421-8.

11 11 Bilaga 1 Antalet kvinnor i olika yrken som ingår Yrkesgrupp antal Födelseår a Rökvanor % Asfaltarbetare 3 - b - Bergarbetare Betongarbetare Träarbetare Murare Golvläggare Maskinförare Kranförare Chaufförer Glasarbetare Isolerare Kylmontör Rörarbetare Målare Plåtslagare Elektriker Arbetsledare Tjänsteman Reparatörer Markarbetare Pappläggare Övriga Totalt a) Medelvärde b) I grupper med färre än 10 personer utlämnas dessa uppgifter

12 12 Antalet män i olika yrken som ingår i analyserna Yrkesgrupp antal Födelseår Rökvanor % Asfaltarbetare Bergarbetare Betongarbetare Träarbetare Murare Golvläggare Maskinförare Kranförare Chaufförer Glasarbetare Isolerare Kylmontör Rörarbetare Målare Plåtslagare Elektriker Arbetsledare Tjänsteman Reparatörer Markarbetare Pappläggare Övriga Totalt

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Göteborg den 12 maj 2006 Annette Rödström 1 ST-läkare Erik Holmberg 2 Systemanalytiker Lars Barregård 1 Professor, överläkare

Läs mer

Hantering av asbesthaltigt material vid besök i SHM:s samlingar eller lån från SHM:s samlingar

Hantering av asbesthaltigt material vid besök i SHM:s samlingar eller lån från SHM:s samlingar Hantering av asbesthaltigt material vid besök i SHM:s samlingar eller lån från SHM:s samlingar Besökare Namn... Institution... Telefon... E-post... Datum för besök... Handläggare på SHM Namn... Syfte med

Läs mer

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Cancerlarmet Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Momentets syfte Hur kan man värdera vilken stöd som finns för uppmärksammade cancerrisker? Hur kan man analysera om det finns en ökad sjukdomrisk

Läs mer

Vad betyder i byggbranschen förekommande fysiska exponeringar och psykosociala faktorer för risken att drabbas av besvär i rörelseorganen?

Vad betyder i byggbranschen förekommande fysiska exponeringar och psykosociala faktorer för risken att drabbas av besvär i rörelseorganen? BCA Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd Vad betyder i byggbranschen förekommande fysiska exponeringar och psykosociala faktorer för risken att drabbas av besvär i rörelseorganen? Göran Engholm Eva Holmström

Läs mer

En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil

En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil Lars Barregård 1 Seniorprofessor, överläkare Erik Holmberg 2 Statistiker, med dr Gerd Sällsten 1 Professor, 1:e yrkes-

Läs mer

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Bakgrund Strömbackaskolan i Piteå stod färdig 1973. Den består av fem byggnader, förutom huvudbyggnaden

Läs mer

Kunskapsöversikt. Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige. arbetsrelaterad dödlighet i cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige

Kunskapsöversikt. Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige. arbetsrelaterad dödlighet i cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige Arbetsrelaterade dödsfall i arbetsrelaterad dödlighet i cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Kunskapsöversikt Rapport 2010:3 Kunskapsöversikt Arbetsrelaterade dödsfall i arbetsrelaterad dödlighet

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport 2009 Arbets- och miljömedicin Lund Yttrande över exponering för asbest vid sanering i flerfamiljshus Maria Albin Håkan Tinnerberg Yttrande över exponering för asbest vid sanering i flerfamiljshus

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Motion 1977178:705. av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker

Motion 1977178:705. av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker 15 Motion 1977178:705 av Sivert Andersson om information rörande arbetsmiljörisker Ett av skälen till de avtal om företagshälsovården som tecknats har varit att öka arbetstagarinoytandet över företagshälsovården.

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för f r Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Cancersjuklighet hos oljeraffinaderianställda

Cancersjuklighet hos oljeraffinaderianställda Cancersjuklighet hos oljeraffinaderianställda Ralph Nilsson Överläkare, Med.Dr. Gerd Sällsten :e yrkes- och miljöhygieniker, professor Magnus Åkerström Yrkeshygieniker, doktorand Eva M Andersson Statistiker,

Läs mer

Asbest. den dolda faran

Asbest. den dolda faran Asbest den dolda faran Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen förmedla kunskap kring arbetsmiljöfrågor

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

är det farligt. 2 BLI ASBESTSMART

är det farligt. 2 BLI ASBESTSMART Bli asbest smart Problemet är att asbest är livsfarligt att andas in, även i små mängder är det farligt. denna broschyr är framtagen på uppdrag av 6F, fackförbund i samverkan. text: heléne götberg Grafisk

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Lungcancer. Maria Öhman Lungmedicin US 2010. Bild höger myseek.info, vänster medline

Lungcancer. Maria Öhman Lungmedicin US 2010. Bild höger myseek.info, vänster medline Lungcancer Maria Öhman Lungmedicin US 2010 Bild höger myseek.info, vänster medline Bindningar eller Jävsförhållanden Ingenting Mål Epidemiologi Etiologi Symptom Klassiska manifestationer Epidemiologi Sett

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg april 2010 Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Arbets och miljömedicin i Västra Götalandregionen blir ofta ombedda

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

EXAMENSARBETE. Asbest som byggnadsmaterial

EXAMENSARBETE. Asbest som byggnadsmaterial EXAMENSARBETE 2009:008 YTH Mikael Björk Johanna Lundeström Luleå tekniska universitet Yrkestekniska utbildningar - Yrkeshögskoleutbildningar Bygg- och anläggning Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Asbest. PCB, asbest och andra kemikalier i flerbostadshus. Ana Camargo Björn Pinner. Asbest PCB Övriga kemiska produkter.

Asbest. PCB, asbest och andra kemikalier i flerbostadshus. Ana Camargo Björn Pinner. Asbest PCB Övriga kemiska produkter. PCB, asbest och andra kemikalier i flerbostadshus Ana Camargo Björn Pinner 1 Asbest PCB Övriga kemiska produkter 2 Asbest 3 1 Vad är asbest? Vit, brun och blå asbest Är samlande beteckning på olika fiberartat

Läs mer

Gerd Sällsten 1 Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker

Gerd Sällsten 1 Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Kompletterande undersökning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil Göteborg den 4 juni 2007 Lars Barregård 1 Professor, överläkare Erik Holmberg 2 Statistiker, med dr Gerd Sällsten

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Melanom på huvudet är det en könsfråga??

Melanom på huvudet är det en könsfråga?? Melanom på huvudet är det en könsfråga?? Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 14 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Cancerregistret 2001 HS0105 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hälso och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig Myndighet/organisation:

Läs mer

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) 1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Analys av proportioner

Analys av proportioner Analys av proportioner Innehåll Proportion konfidensintervall Jämförelse av två proportioner Två oberoende stickprov Relativ risk Parvisa observationer Jämförelse av tre eller flera proportioner x² (chi-två)

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Vibrerande verktyg och maskiner

Vibrerande verktyg och maskiner Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska

Läs mer

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT

Gasverkstomten Västerås. Statistisk bearbetning av efterbehandlingsåtgärderna VARFÖR STATISTIK? STANDARDAVVIKELSE MEDELVÄRDE OCH MEDELHALT Gasverkstomten Västerås VARFÖR STATISTIK? Underlag för riskbedömningar Ett mindre subjektivt beslutsunderlag Med vilken säkerhet är det vi tar bort över åtgärdskrav och det vi lämnar rent? Effektivare

Läs mer

Sjukfusk och prostatacancer

Sjukfusk och prostatacancer Sjukfusk och prostatacancer Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet,

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Klinisk utredning av en ansamling av cancerfall på en lotsstation

Klinisk utredning av en ansamling av cancerfall på en lotsstation Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 142 Klinisk utredning av en ansamling av cancerfall på en Utredare Karl Forsell, Susanna Lohman, Ralph

Läs mer

Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 117. Ansamling av cancerfall på en passagerarfärja

Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 117. Ansamling av cancerfall på en passagerarfärja Ansamling av cancerfall på en passagerarfärja Karl Forsell, ST-läkare Stig Hagberg, yrkeshygieniker Ralph Nilsson, överläkare E-post: karl.forsell@amm.gu.se Göteborg, maj 2008 ISSN 1650-4321 ISBN 978-91-7876-116-6

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Hur stor andel arbetsrelaterade cancerdödsfall kan förklaras av kemiska carcinogeners samverkanseffekter?

Hur stor andel arbetsrelaterade cancerdödsfall kan förklaras av kemiska carcinogeners samverkanseffekter? AFA-projekt, slutrapport 100126 Hur stor andel arbetsrelaterade cancerdödsfall kan förklaras av kemiska carcinogeners samverkanseffekter? Inledning Idén bakom detta projekt var hämtad från AFAs sammanställning

Läs mer

Studietyper, inferens och konfidensintervall

Studietyper, inferens och konfidensintervall Studietyper, inferens och konfidensintervall Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Studietyper Experimentella studier Innebär

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Presentation av kunskapssammanställningarna Dödsolyckor i arbetslivet, 1 och 2. På konferensen Att förebygga dödsolyckor 5 maj 2017

Presentation av kunskapssammanställningarna Dödsolyckor i arbetslivet, 1 och 2. På konferensen Att förebygga dödsolyckor 5 maj 2017 Presentation av kunskapssammanställningarna Dödsolyckor i arbetslivet, 1 och 2 På konferensen Att förebygga dödsolyckor 5 maj 2017 Kunskapssammanställning Dödsolyckor i arbetslivet Bengt Järvholm Ulf Björnstig

Läs mer

Bygg nadsa rbeta re ns. årsinkomst. De summariska uppgifterna om byggnadsarbetarnas

Bygg nadsa rbeta re ns. årsinkomst. De summariska uppgifterna om byggnadsarbetarnas Branko Salaj Bygg nadsa rbeta re ns årsinkomst Byggnadsarbetarens årsförtjänst l?tår i nära samband med hans timförtjänst. De variationer i årsarbetstiden som kan uppvisas av egentliga byggnadsarbetare

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

Läkarundersökning för anställda som utsättes för hand-armvibrationer. Intervju eller frågeformulär

Läkarundersökning för anställda som utsättes för hand-armvibrationer. Intervju eller frågeformulär Förslag 00006 Läkarundersökning för anställda som utsättes för hand-armvibrationer Intervju eller frågeformulär Medicinsk Teknik & Informatik, Yrkesmedicinska kliniken Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE 2008-02-13 HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE Gun Wingren, Avdelningen för yrkes- och miljömedicin, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Hälsouniversitetet, 581

Läs mer

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning och slutsatser...3 Bakgrund...4 Om rapporten...4 Antal cancerfall och antalet sjukskrivna på grund av en cancerdiagnos...5 Antal sjukfall

Läs mer

b) Beräkna väntevärde och varians för produkten X 1 X 2 X 10 där alla X i :na är oberoende och R(0,2). (5 p)

b) Beräkna väntevärde och varians för produkten X 1 X 2 X 10 där alla X i :na är oberoende och R(0,2). (5 p) Avd. Matematisk statistik TENTAMEN I SF190 (f d 5B2501 ) SANNOLIKHETSLÄRA OCH STATISTIK FÖR - ÅRIG MEDIA MÅNDAGEN DEN 1 AUGUSTI 2012 KL 08.00 1.00. Examinator: Gunnar Englund, tel. 07 21 7 45 Tillåtna

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Kvalitetsbeskrivning av besiktningsdata från AB Svensk Bilprovning PERSONBILAR

Kvalitetsbeskrivning av besiktningsdata från AB Svensk Bilprovning PERSONBILAR STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-09-09 Programmet för Transportstatistik Sara Tångdahl Kvalitetsbeskrivning av besiktningsdata från AB Svensk Bilprovning PERSONBILAR 1(29) 1 INLEDNING... 2 1.1 UPPDRAGET...

Läs mer

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Tisdagen den 16 januari 2007 9-14

Tisdagen den 16 januari 2007 9-14 STOCKHOLMS UNIVERSITET TENTAMEN MATEMATISKA INSTITUTIONEN Statistik för naturvetare Avd. Matematisk statistik Tisdagen den 16 januari 2007 Tentamen för kursen Statistik för naturvetare Tisdagen den 16

Läs mer

Information 2007-09-12 Yrkeshygieniker Hans Kling Bodycote Materials Testing AB Box 1340 581 13 Linköping Tel: 013-169126 ; 0734-189126 E-post: hans.kling@bodycote.com www.bodycote-mt.se Cancer Risk Among

Läs mer

Blir man intelligentare av att gå i skolan?

Blir man intelligentare av att gå i skolan? Blir man intelligentare av att gå i skolan? Björn Öckert IFAU, UCLS, UU Utbildningsreformer under ett halvt sekel - visioner och realiteter 1 Inledning Personers kognitiva egenskaper viktiga för framgång

Läs mer

Regional variation av miljögifter hos människa

Regional variation av miljögifter hos människa Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar

Läs mer

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? Inledning GS medlemmar arbetar i branscher som traditionellt är mansdominerade. Det avspeglar sig även på medlemskåren

Läs mer

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning En regional analys för Hallands län Presentation 2017-03-10 Inledning Uppdraget har varit: Att analysera efterfrågan, pensioner och rekrytering

Läs mer

Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström

Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd Lotta Persson Örjan Hemström Det framtida barnafödandet Lotta Persson Lotta.Persson@scb.se Antaganden för 7 grupper Födda barn efter moderns födelselandsgrupp

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Skrivning/skriftlig eksamen till statistikdelen av kursen i forskningsmetodik maj 2002

Skrivning/skriftlig eksamen till statistikdelen av kursen i forskningsmetodik maj 2002 Skrivning/skriftlig eksamen till statistikdelen av kursen i forskningsmetodik maj 2002 Skriv läsligt! Utrymmet/pladsen på pappret bör räcka att svara på. Om du fortsätter på något annat ställe, ange detta

Läs mer

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd?

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Debatten om könsneutrala premier har pågått under en tid. För att kunna sätta av reserver inom försäkringsbranschen - vilket man

Läs mer

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningarna baseras på boken Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber Förlag (2011), som är gemensam kursbok för statistikavsnitten

Läs mer

Cancerincidens i Sverige 2012

Cancerincidens i Sverige 2012 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2014 Cancerincidens i Sverige 2012 Nya diagnosticerade cancerfall år 2012 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Cancerincidens i Sverige 2012 Nya

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Skyttarna ser positivt på damklassen

Skyttarna ser positivt på damklassen Skyttarna ser positivt på damklassen Vid fjolårets förbundsmöte bordlades en motion om avskaffande av damklassen, med uppdrag till förbundsstyrelsen om att utreda vilka konsekvenser ett borttagande skulle

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre 21 indikatorer Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt kapital tillit till andra Trygg miljö Behörighet

Läs mer

Cykling och gående vid större vägar

Cykling och gående vid större vägar Cykling och gående vid större vägar Delrapport 2 Analys av RES och TSU92- för att belysa nuvarande cykel- och gångresor Slutversion Linköping 2011-01-07 Cykling och gående vid större vägar Delrapport2:

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 FS 2017:4 2017-12-05 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 64 260 personer år 2016. Det var en ökning med 1 700 personer sedan året innan

Läs mer

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson Praktikrapport Kurs: Ingenjörsinriktad yrkesträning Namn: Olof Rydman Företag: Allbygg i Höganäs AB Handledare: Annika Mårtensson Presentation av företaget Allbygg i Höganäs AB är ett byggföretag som huvudsakligen

Läs mer

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 Statistik Sedan 1970-talet har antalet cancerfall mer än fördubblats. De cancerformer som ökar mest är malignt melanom och övrig hudcancer. Samtidigt finns det

Läs mer

Nanoteknik Hälso- och miljöaspekter

Nanoteknik Hälso- och miljöaspekter Nanoteknik Hälso- och miljöaspekter Björn Fagerberg, Överläkare, professor em Medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Läkare för Miljön Lars Barregård, Överläkare, professor Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals Rapport Attityder till kärnkraftverk Ringhals 0-- Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk. Undersökningen

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Bygg- och anläggningsprogrammet (BA)

Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i byggnation och anläggning vid till exempel nyproduktion, ombyggnad och renovering.

Läs mer

Konfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta

Konfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta Konfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta Bakgrund Populations-baserad cancerpatientöverlevnad skattas med hjälp av data från det svenska cancer

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum Skrivtid

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum Skrivtid LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum 2009-06-05 Skrivtid 0900 1400 Tentamen i: Statistik 1, Undersökningsmetodik 7.5 hp Antal uppgifter: 6 Krav för G: 12 Lärare:

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer