Vad betyder i byggbranschen förekommande fysiska exponeringar och psykosociala faktorer för risken att drabbas av besvär i rörelseorganen?

Transkript

1 BCA Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd Vad betyder i byggbranschen förekommande fysiska exponeringar och psykosociala faktorer för risken att drabbas av besvär i rörelseorganen? Göran Engholm Eva Holmström BCA 2004:2

2 Förord Den vanligaste arbetssjukdomen bland byggnadsarbetare är belastningsskador. Orsaken till belastningsskadorna är främst fysiska exponeringar men även andra faktorer har betydelse. I föreliggande studie har en analys gjorts av eventuella samband mellan belastningsskador, fysiska exponeringar, ålder och psykosociala miljöfaktorer. Analysen bygger på data från Bygghälsans hälsoundersökningar av drygt arbetare, arbetsledare och tjänstemän. Studien ger ett värdefullt bidrag till forskningen om olika miljöfaktorers betydelse för uppkomst av besvär i rörelseorganen. Den bearbetade databasen är till omfattning och innehåll unik i världen. Studien har initierats av Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd och finansierats genom anslag från Sveriges Byggindustrier. För innehållet i rapporten svarar författarna Göran Engholm och Eva Holmström. Stockholm i maj 2004 Björn Samuelson Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd

3 Vad betyder i byggbranschen förekommande fysiska exponeringar och psykosociala faktorer för risken att drabbas av besvär i rörelseorganen? Författare: Göran Engholm, Eva Holmström Rapport till Sveriges Byggindustrier baserad på data insamlade vid hälsoundersökningar genomförda av Bygghälsan under åren Uppsala och Lund i maj 2004 Göran Engholm Centrum för multietniska studier Uppsala universitet Goran.Engholm@bredband.net Eva Holmström Avdelningen för sjukgymnastik Lunds universitet eva.holmstrom@sjukgym.lu.se

4 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 Bakgrund... 3 Material och metoder... 3 Resultat... 3 BAKGRUND... 4 UNDERLAGET FÖR RAPPORTEN... 5 Underlagets fördelning efter undersökningsregion och ålder... 5 Bortfall... 7 Metoder... 9 RESULTAT... 9 Hela undersökningsgruppen... 9 Besvär... 9 Fysiska exponeringar Psykosocial arbetsmiljö Besvär och ålder Byggnadsarbetare, arbetsledare och tjänstemän Besvär och ålder Jämförelser mellan yrkesgrupper med avseende på besvär från rörelseorganen Åldersstandardiserade besvärsfrekvenser Syftet med färgmarkeringarna är att för varje kroppsregion och yrkesgrupp markera gruppens rangordning med avseende på besvärsfrekvensen Yrkesgrupper och fysisk påfrestning Yrkesgrupper och psyko-sociala faktorer Besvär i relation till fysiska exponeringar och psyko-sociala faktorer Resultatsammanfattning DISKUSSION SLUTSATSER REFERENSER BILAGOR 1-5 2

5 SAMMANFATTNING Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning och förtidspensionering, och besvären har visats vara vanligare bland byggnadsarbetare än bland svenska män i allmänhet. Dock saknas en beskrivning av besvärens förekomst i olika yrkesgrupper och hur besvären är relaterade till olika tänkbara determinanter som ålder, fysiska exponeringar och psyko-sociala faktorer. Material och metoder Vid Bygghälsans regelbundna hälsoundersökningar under åren samlades uppgifter om manliga arbetare, arbetsledare och tjänstemän inom byggbranschen. Bland de insamlade uppgifterna finns svar på frågor om besvär från olika delar av rörelseorganen under 12 månader före undersökningen men också svar på frågor om fysiska exponeringar och den psyko-sociala arbetsmiljön. Analyser av materialet har gjorts för att belysa skillnader mellan yrkesgrupper med avseende på dels besvärsfrekvens och dels upplevelse av fysiska exponeringar och psyko-social miljö. Vidare har analyser gjorts för att belysa eventuella samband mellan å ena sedan besvärsfrekvens och å andra sedan ålder, fysiska exponeringar och upplevelse av den psyko-sociala arbetsmiljön. I besvärsjämförelserna redovisas dels åldersstandardiserade besvärsfrekvenser och dels s.k. oddskvoter, som erhållits i multivariata logistiska regressionsanalyser. Resultat Byggnadsarbetare har högre förekomst av besvär från rörelseorganen jämfört med arbetsledare och tjänstemän. Arbetsledare har högre besvärsförekomst än tjänstemän. Vanligaste besvärslokalisation är nedre ryggen följt av skuldror, nacke och knän. Byggyrkesgrupperna skiljer sig åt vad gäller lokalisation av besvär. Ställningsbyggare är högriskgrupp för besvär från alla kroppsregioner. Isolerare, kranförare och målare är högriskgrupper för besvär från skuldror och nacke. Golvläggare, takmontörer, murare och isolerare är högriskgrupper för besvär från nedre rygg. Golvläggare, rörläggare, takmontörer, plåtarbetare och isolerare är högriskgrupper för knäbesvär. Besvärsförekomsten ökar med stigande ålder. Fysiska exponeringar, speciellt framåtböjda och vridna arbetsställningar, arbete med händerna över axelhöjd och knästående arbete visar starka samband med belastad kroppsdel. Bland psykosociala faktorer visar oro för hälsorisker, sömnproblem och jäkt ett dosresponssamband med besvär från samtliga kroppslokalisationer. Materialets storlek medger att skillnader och samband mellan yrkesgrupper och samband mellan exponering och besvär kan beskrivas med stor tillförlitlighet. 3

6 BAKGRUND Besvär från muskler och leder drabbar många och är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar och förtidspensionering. Det har beräknats att åttio procent av befolkningen i industrialiserade länder någon gång under livet besväras av smärttillstånd i ländryggen. Omkring 60 % får recidiv inom ett år efter sin första ryggskottsattack och hos 5-10 % utvecklas kroniska besvär. Ett annat område som också drabbas ofta är nacken och skulderregionen. Muskler och leder utsätts dagligen för belastning i samband med arbetet. Belastning ger smärta om den överstiger vävnadens belastningstolerans, som kan vara nedsatt p.g.a. skada eller sjukdom. Vissa yrkesgrupper löper förhöjd risk att drabbas av belastningsrelaterade besvär. Till dessa yrkesgrupper hör byggnadsarbetare. De få studier som finns publicerade över byggnadsarbetare berör framförallt ländryggsbesvär. Det saknas studier som ger en helhetsbild över besvär från rörelseorganen hos byggnadsarbetare och särskilt med byggnadsarbetare uppdelade i specifika yrkesgrupper. Ett problem vid bedömningen av ett eventuellt samband mellan besvär från rörelseorganen och arbetsmiljöfaktorer är det faktum att dessa besvär kan ha andra orsaker. Det måste därför klarläggas i vilken utsträckning den aktuella sjukdomen eller skadan kan anses vara orsakad av skadlig inverkan i arbetet. I den utredning (SOU l992: 54) som föregick ändringen av lagen om arbetsskadeförsäkring l993 formulerades detta krav på följande sätt: "För att man skall kunna göra gällande att en viss faktor med hög grad av sannolikhet kan orsaka skada måste denna uppfattning vara relativt allmänt accepterad inom t.ex. den medicinska vetenskapen". Syftet med den nu genomförda studien har varit att ge den saknade helhetsbilden av förekomsten av besvär från rörelseorganen hos de olika byggyrkesgrupperna och att relatera dessa besvär till fysiska exponeringar och psykosociala faktorer. Föreliggande rapport avses belysa: Skillnader mellan olika yrkesgrupper med avseende på o Förekomst av besvär från olika delar av rörelseorganen o Upplevelser av fysiska exponeringar o Upplevelser av olika psykosociala faktorer och Samband mellan å ena sidan besvär från olika delar av rörelseorganen och å andra sidan dels fysiska exponeringar och dels psykosociala faktorer Rapporten pekar därför ut de yrkesgrupper som särskilt hårt drabbas av besvär och då speciellt kombinationer av yrkesgrupp och del av rörelseorganen i vilken gruppen har markerat hög frekvens av besvär fysiska exponeringar resp. psykosociala faktorer, som av olika yrkesgrupper upplevs som tunga dels fysiska exponeringar och dels psykosociala faktorer, som uppvisar starka samband med besvärsförekomst i olika delar av rörelseorganen 4

7 UNDERLAGET FÖR RAPPORTEN I slutet av 1960-talet tecknade LO och SAF en ramöverenskommelse om organisation av företagshälsovård. Som en branschtillämpning härav skapades Bygghälsan genom ett avtal mellan arbetsgivar- och arbetstagarparter inom byggbranschen. Den nya organisationen inledde redan 1968 sin verksamhet, och under de första åren av 1970-talet etablerades verksamheten i hela landet. En stor del av organisationens resurser ägnades de regelbundna hälsoundersökningar, till vilka anställda i branschen inbjöds. Fr.o.m. hösten 1971 togs i bruk ett för verksamheten skräddarsytt datasystem vilket gjorde det möjligt att centralt registrera viss information, som insamlades vid undersökningarna. Den vid den tiden tillgängliga hård- och mjukvaran var med dagens mått mätt svag och svåranvänd och nödvändiggjorde att all datahantering gjordes centralt på s.k. stordator. Långt senare, i slutet av 1980-talet, blev det genom tillkomsten av någorlunda billiga persondatorer möjligt att decentralisera insamling och viss bearbetning av data. Under första halvåret 1989 försågs alla Bygghälsanregioner med persondatorer, på vilka installerats programvara, som gjorde det möjligt att lokalt registrera data insamlade med frågeformulär som besvarats av de hälsoundersökta. Vidare var det möjligt att lokalt göra sammanställningar av fråge-formulärssvar exempelvis för en grupp av personer tillhörande ett företag. Det aktuella frågeformuläret benämns 050 (bilaga 1) och användes i alla regioner utom Stockholmsregionen. Dessutom användes det endast i Gävledelen av Borlängeregionen. Det innehåller frågor om exponeringar för damm, lösningsmedel, epoxi och bly men också frågor om tunga lyft, arbete i vridna arbetsställningar, arbete med händerna ovanför skuldrorna och arbete i knästående. Vidare ingår ett antal frågor, som rör upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. Dessutom finns frågor om besvär under de 12 månaderna närmast före hälsoundersökningen. Av dessa frågor rör nio besvär i olika delar av rörelseorganen (nacke, skuldra, armbåge, handled/hand, övre rygg, nedre rygg, höft, knä samt fotled/fot). Frågeformuläret besvarades vid sammanlagt hälsoundersökningar. De flesta hann under den tid, som formuläret användes, besvara det bara en gång. Minst en gång besvarades det av män och kvinnor. Ca män besvarade formuläret vid två eller ännu flera hälsoundersökningar. Här rapporterade analyser av det insamlade materialet avser endast uppgifter från respektive undersökt mans första hälsoundersökning. Det beräknas att dessa vid den aktuella tiden utgjorde ca 78 % av byggnadsarbetarna i de berörda regionerna, d.v.s. hela landet utom dels den stora Stockholmsregionen och dels Borlängedelen av Borlängeregionen. Genom sin storlek utgör materialet ett värdefullt och sannolikt unikt underlag för studier av eventuella samband mellan å ena sidan besvär i olika delar av rörelseorganen och å andra sidan olika faktorer såsom yrkesgruppstillhörighet, fysiska exponeringar och uttryck för upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. Underlagets fördelning efter undersökningsregion och ålder I tabell 1 nedan redovisas uppgifter om de män, som besvarat frågeformulär 050. Av tabellen framgår att under det första året endast ett mindre antal formulär besvarades, vilket förklaras av att ovannämnda dataprogram och datorer installerades först med början under september Av nedan nämnda regioner har alla utom möjligen Borlängeregionen bidragit med stora mängder uppgifter till den samlade datamängden. 5

8 Tabell 2 visar de studerades fördelning efter ålder vid hälsoundersökningen. De äldre åldersgrupperna, år, år resp. 60 år, utgör betydligt lägre andel av de undersökta än de yngre grupperna Tidigare erfarenheter har visat att äldre arbetare i större utsträckning än yngre utnyttjat möjligheten att delta i hälsoundersökningar. Om det är fallet också i detta material, ger de i denna tabell redovisade andelarna inte den fulla bilden av den utslagning av äldre som förekommer på arbetsmarknaden. Tabell 1 : Bygghälsanundersökta män, som besvarat frågeformulär 050 fördelade efter dels region vid vilken och dels år under vilket första besvarandet ägde rum. Undersökningsår Region Total Luleåregionen Sundsvallsregionen Borlängeregionen Karlstadsregionen Örebroregionen Uppsalaregionen Linköpingsregionen Göteborgsregionen Jönköpingsregionen Växjöregionen Malmöregionen Umeåregionen Huvudkontoret Total Tabell 2 : Bygghälsanundersökta män, som besvarat frågeformulär 050 fördelade efter ålder vid vilken första besvarandet ägde rum. Ålder Antal Procent , , , , , , , , ,9 Total ,0 6

9 De undersökta har i analyserna indelats i 24 yrkesgrupper. Följande tabell redovisar för respektive yrkesgrupp dels antalet personer i gruppen och dels ålderskarakteristika. De största grupperna är träarbetare ( personer), elektriker (10.015), arbetsledare (8.603), målare (6.537), betongarbetare (6.334), rörarbetare (5,844) och plåtslagare (3.194), medan de minsta är bergarbetare (345), kylmekaniker (392) och pappläggare (412). Medelåldern, som för samtliga undersökta är 37,3 år, varierar kraftigt mellan yrkesgrupperna. Lägst är den bland ställningsbyggare (33,7 år), elektriker (33,7 år), plåtslagare (34.3 år) och golvläggare (34.8 år), medan den är högst för tjänstemän (44,5 år), kranförare (43,5 år), bergarbetare (42,2 år), arbetsledare (42,1 år) och chaufförer (41,9 år). Tabell 3: Ålderskarakteristika för de män, som besvarat frågeformulär minst en gång efter yrkesgruppstillhörighet. Medel- 25:e 75:e Yrkesgrupp Antal personer ålder percentil Median percentil Asfaltarbetare , Bergarbetare , Betongarbetare , Träarbetare , Murare , Golvläggare , Maskinförare , Kranförare , Chaufförer , Glasarbetare , Isolerare , Kylmekaniker , Rörarbetare , Målare , Plåtslagare , Elektriker , Arbetsledare , Tjänstemän , Reparatörer , Markberedare , Pappläggare , Ställningsbyggare 551 Underhållsarbetare , Övriga , Samtliga , Bortfall Alla undersökta har inte besvarat alla frågor. Det förekommer alltså ett visst 'internt bortfall'. Tabell 4 nedan redovisar bortfallets storlek på frågorna rörande besvär från rörelse-organen. Av den framgår att bortfallet är större bland de äldre. Vidare är bortfallet större på frågorna rörande övre rygg och höft än på övriga frågor. Tabell 5 7

10 redovisar bortfallets storlek när det gäller rörelseorgansfrågorna bland byggnadsarbetare, arbetsledare och tjänstemän. Av den framgår att bortfallet är något större för arbetsledarna och något lägre för tjänstemännen. Bortfallets storlek på övriga frågor, d.v.s. frågor om fysiska exponeringar och psyko-sociala faktorer redovisas i bilaga 2. Också på dessa är bortfallet större bland de äldre. Tabell 4: Bortfallet på frågor rörande rörelseorgansbesvär efter undersöktas ålder och del av rörelseorganen. Procentuell andel frågeformulär utan svar på fråga rörande besvär från Skuldra/ Arm- Handled/ Övre Nedre Fotled/ Åldersgrupp Nacke axel båge hand rygg rygg Höft Knä fot -19 3,1 3,0 3,6 3,1 3,4 2,1 3,8 2,6 3, ,4 3,3 4,0 3,5 4,0 2,4 4,2 2,7 3, ,0 2,7 3,4 3,2 3,8 2,1 3,7 2,2 3, ,8 2,7 3,4 3,2 3,9 2,0 3,8 2,6 3, ,2 3,0 3,6 3,7 4,7 2,2 4,0 2,5 3, ,6 3,2 3,9 4,5 5,4 2,3 4,5 3,1 4, ,6 3,3 4,1 4,6 5,7 2,7 4,9 3,1 4, ,6 4,0 5,6 6,0 7,2 3,7 5,8 3,9 5, ,7 4,2 5,8 6,2 8,2 3,9 6,0 3,8 5,6 60-5,3 4,2 6,8 6,7 8,6 4,5 6,4 4,7 6,1 Total 3,5 3,2 4,1 4,2 5,1 2,6 4,5 2,9 4,0 Tabell 5: Bortfallet på frågor rörande rörelseorgansbesvär efter kategori av undersökt och del av rörelseorganen, procentuella frekvenser. Byggnads- Arbets- Tjänste- Kroppsdel arbetare ledare män Samtliga Nacke 3,5 4,0 3,0 3,5 Skuldra 3,1 4,0 2,7 3,2 Armbåge 4,1 4,8 3,2 4,1 Handled/hand 4,1 5,2 3,3 4,2 Övre rygg 5,1 5,8 4,6 5,1 Nedre rygg 2,5 3,1 2,4 2,6 Höft 4,5 4,9 3,3 4,5 Knä 2,8 3,9 2,7 2,9 Fotled/fot 4,0 4,6 3,2 4,0 Bortfallet i olika åldersgrupper på samtliga frågor redovisas i bilaga 2 8

11 Metoder Analyserna har inriktats på 1. beskrivningar av besvärsförekomst efter ålder och grova kategorier (byggnadsarbetare, arbetsledare, tjänstemän) 2. jämförelser mellan yrkesgrupper med avseende på dels besvärsfrekvenser och dels upplevelser av fysiska exponeringar och den psykosociala arbetsmiljön 3. förekommande samvariation mellan å ena sidan besvär från olika delar av rörelseorganen och å andra sidan dels fysiska exponeringar och dels upplevelser av den psyko-sociala arbetsmiljön I fallen 2 och 3 har hänsyn tagits till att besvären är starkt ålderberoende. RESULTAT Hela undersökningsgruppen Besvär Besvärsfrågorna har följande formulering: Har Du haft besvär (smärta, värk, obehag) under de senaste 12 månaderna i (nacke, skuldra/axel,.). Svarsalternativen är: Aldrig, Sällan, Ibland, Ofta, Mycket ofta. Tabell 6 nedan redovisar hur de avgivna svaren på respektive fråga fördelar sig på de olika svarsalternativen. Av tabellen framgår att stora andelar av de undersökta under året närmast före hälsoundersökningen aldrig haft besvär från armbåge, höft och fotled/fot. Besvär upplevs oftast från skuldra, nedre rygg och knä. Tabell 6: Procentuell fördelning på svarsalternativ av avgivna svar på frågor om besvär efter kroppsregion Mycket Kroppsdel Aldrig Sällan Ibland Ofta ofta Nacke 38,1 18,5 26,0 10,2 7,2 Skuldra 35,7 16,2 26,0 12,5 9,5 Armbåge 60,1 15,5 14,0 5,8 4,7 Handled/hand 51,5 18,5 19,0 6,6 4,4 Övre rygg 50,5 23,9 17,6 5,2 2,8 Nedre rygg 23,8 14,9 35,7 15,7 10,0 Höft 65,9 15,4 11,3 4,2 3,1 Knä 36,5 15,3 27,9 12,1 8,2 Fotled/fot 62,5 17,2 12,2 4,5 3,6 9

12 Fysiska exponeringar Följande tabell 7 redovisar fördelningen efter svarsalternativ för de avgivna svaren på frågorna om fysiska exponeringar. Drygt 14 % av de undersökta anser att vibrationsförhållandena är ganska dåliga eller dåliga, medan ca 45 % uppger sig Ganska ofta eller Ofta utföra tunga lyft. Drygt 50 % av de undersökta säger sig arbeta i böjda/vridna arbetsställningar, med händer ovan axlar respektive i knästående. Tabell 7: Avgivna svar på frågor rörande fysiska exponeringar fördelade efter svarsalternativ Fråga rörande Fråga rörande Böjda/ Händer Svars- Vibrations- Svars- Tunga vridna ovan Knäalternativ förhållanden alternativ lyft ställningar axlar stående Bra 34.2 Sällan Ganska bra 20.6 Ganska sällan Godtagbar 30.8 Ibland Ganska dålig 9.3 Ganska ofta Dålig 5.1 Ofta Psykosocial arbetsmiljö En undersökts upplevelse av den psyko-sociala arbetsmiljön speglas åtminstone i någon mån av hans svar på frågorna i frågeformuläret. Följande tabell redovisar hur de avgivna svaren på dessa frågor fördelar sig efter svarsalternativ. Av de undersökta fann 67,5% arbetet Ganska ofta eller Ofta trivsamt och att det ger personlig tillfredsställelse, medan 5% angav tillfredsställelse Sällan eller Ganska sällan. Arbetet upplevdes som omväxlande Sällan eller Ganska sällan av 7,5%. Ofta eller Ganska ofta upplevde 19% oro för hälsorisker, upplevde 7,5% under det föregående året sitt arbete som psykiskt påfrestande, medan 8,4% hade svårt att koppla av från arbetet. 17,7% uppgav att de Ofta eller Ganska ofta under det föregående året kommit på sig själva med att jäkta, även när de har gott om tid, och 5,5% uppgav sömnsvårigheter Ofta eller Ganska ofta. 10

13 Tabell 8: Fördelning efter svarsalternativ för avgivna svar på frågor rörande den psyko-sociala arbetsmiljön, procentuella frekvenser. Ganska Ganska Sällan sällan Ibland ofta Ofta Total Är Ditt arbete trivsamt och ger Dig personlig tillfredsställelse? Kan Du själv bestämma hur Du skall lägga upp och utföra Ditt arbete? Får Du i god tid information om planer för framtiden o. dyl.? Är Ditt arbete omväxlande? Kan Du prata med Din arbetsledning när Du har svårigheter i arbetet? Får Du hjälp av Dina arbetskamrater när det kör ihop sig i arbetet? Innebär Ditt arbete ett alltför stort ansvar? Känner Du oro för hälsorisker i arbetet? Har Du under de senaste 12 månaderna Känt Ditt arbete psykiskt påfrestande? Haft svårt att koppla av från arbetet på fritiden? Kommit på Dig själv med att jäkta även när Du haft gott om tid? Haft sömnsvårigheter? Känt Dig ledsen eller nedstämd? Besvär och ålder Följande tabell 9 visar hur stor andel av de undersökta i olika åldrar som säger sig ha haft besvär Ofta eller Mycket ofta under de senaste 12 månaderna i olika delar av rörelseorganen. För samtliga kroppsdelar stiger besvärsfrekvensen med åldern. Minst påtaglig är ökningen för handled/hand, knä och fotled/fot, medan den är mycket kraftig för skuldra, armbåge och höft. 11

14 Tabell 9: Åldersgruppsspecifika procentuella frekvenser av svaren Ofta eller Mycket ofta på frågor om besvär i rörelseorganen under de 12 månaderna närmast före hälsoundersökning Handled Övre Nedre Fotled Ålder Nacke Skuldra Armbåge hand rygg rygg Höft Knä fot -24 6,9 8,6 3,0 8,2 6,2 17,8 2,1 16,0 5, ,8 15,0 4,6 9,7 7,3 22,8 3,1 18,4 6, ,0 19,5 7,9 10,4 8,1 24,4 4,5 19,1 7, ,6 22,9 11,6 11,6 8,5 27,5 6,0 19,9 7, ,7 25,8 14,8 10,9 7,9 28,1 8,0 20,7 8, ,6 28,9 16,8 12,0 8,0 28,2 10,5 21,9 8, ,8 33,2 16,4 14,0 10,2 32,1 14,3 24,8 11, ,3 38,2 16,9 14,9 10,9 33,8 17,7 27,5 13, ,8 35,6 15,4 13,5 9,2 29,7 17,9 26,5 12,4 Total 17,4 22,1 10,4 11,0 8,0 25,6 7,3 20,3 8,1 Byggnadsarbetare, arbetsledare och tjänstemän Besvär och ålder Att besvärsfrekvensen ökar med stigande ålder hos såväl byggnadsarbetare, arbetsledare som tjänstemän framgår av figur 1 och 2 (Besvär hos byggnadsarbetare efter ålder), figur 3-6 (Nack-, skulder-, ländrygg- och höftbesvär efter ålder och kategori) och tabell 10. I samtliga kroppsregioner har byggnadsarbetare signifikant högre besvärsfrekvens än arbetsledare och tjänstemän. Hos byggnadsarbetarna är dock förekomsten av besvär hög redan i den yngsta åldersgruppen, 24 år och yngre. Det gäller särskilt nedre rygg (18%) och knän (16%). I stort sett stiger frekvensen av besvär stadigt med ökad ålder för alla tre kategorierna. Dock är, med undantag för höftbesvär, frekvensen bland byggnadsarbetarna lägre i den äldsta gruppen, 60+ år, än för gruppen år. Dessutom når hos byggnadsarbetare armbågsbesvären sin högsta frekvens i åldern år för att därefter successivt avta. Hos arbetsledare och tjänstemän fortsätter armbågsbesvären att öka och nå sin högsta frekvens i åldersgrupperna resp Hos tjänstemän ökar även frekvensen av nack- och skulderbesvär i den äldsta åldersgruppen. För alla tre kategorier gäller att frekvensen höftbesvär ökar svagt fram till 50- årsåldern då det sker en mer påtaglig ökning som för byggnadsarbetare även fortsätter i den äldsta åldersgruppen. 12

15 Tabell 10. Procentuell frekvens av rörelseorgansbesvär efter kroppsregion och ålder bland byggnadsarbetare, arbetsledare och tjänstemän Kroppsregion Kategori Ålder N Nacke Skuldra Armbåge Handled/hand Övre rygg Nedre rygg Höft Knä Ankel/fot Byggnads ,0 8,8 3,1 8,4 6,3 18,0 2,2 16,2 5,7 arbetare ,3 15,7 4,8 10,3 7,5 23,8 3,2 19,1 6, ,5 20,6 8,4 11,1 8,2 25,6 4,8 20,1 7, ,9 24,9 12,5 12,8 8,9 29,2 6,3 21,1 7, ,2 28,4 16,8 12,4 8,5 30,3 8,4 22,8 8, ,0 32,6 19,3 13,7 8,8 30,7 11,6 24,4 9, ,3 36,4 18,3 15,6 11,1 33,5 15,4 26,7 12, ,1 41,1 18,4 16,2 11,8 35,7 18,7 29,7 13, ,1 37,8 16,5 14,5 9,3 31,2 19,3 28,5 13,1 Total ,0 23,1 11,0 11,8 8,3 26,7 7,5 21,4 8,3 Arbets ,0 4,1 1,2 2,6 3,1 9,5 1,4 9,1 3,3 ledare ,9 6,2 2,2 3,8 5,1 12,1 2,1 10,1 5, ,5 11,8 4,6 5,5 7,9 14,4 2,6 11,3 5, ,0 12,2 7,2 4,5 6,7 19,0 4,3 13,2 6, ,2 17,1 8,4 5,8 5,6 20,3 6,7 14,1 7, ,5 16,5 8,4 7,0 5,5 20,4 7,5 14,2 7, ,0 21,9 9,1 7,9 7,0 28,3 10,7 18,2 9, ,2 27,2 11,0 9,2 6,9 26,1 15,7 20,1 11, ,4 25,3 10,8 9,0 8,6 25,6 13,0 21,5 10,6 Total ,9 15,7 7,2 6,1 6,1 19,8 6,8 14,3 7,4 Tjänste ,9 4,3 0,0 4,3 5,8 14,3 0,0 7,1 1,4 män ,8 8,8 1,5 1,5 3,0 6,8 2,9 8,8 6, ,9 4,5 0,5 2,3 3,6 10,2 2,7 8,5 4, ,6 10,5 4,7 3,5 4,2 15,4 2,9 11,3 3, ,7 11,5 3,3 4,3 5,5 16,8 4,8 7,6 5, ,5 15,1 6,7 3,3 4,0 16,7 4,4 10,4 5, ,0 15,5 7,3 4,7 6,4 20,8 6,6 12,8 6, ,0 20,4 8,5 8,1 6,3 23,5 8,8 11,7 8, ,7 27,4 9,2 8,1 8,7 18,0 8,5 8,6 5,9 Total ,3 13,8 5,2 4,3 5,1 16,6 5,0 10,0 5,6 13

16 Besvär hos byggnadsarbetare efter ålder Procentuell frekvens Nacke Skuldra Armbåge Handled/hand Övre rygg Ålder Figur 1. Besvär Ofta eller Mycket ofta under det senaste året efter ålder hos byggnadsarbetare, procentuella frekvenser Besvär hos byggnadsarbetare efter ålder Procentuell frekvens Nedre rygg Höft Knä Fotled/fot Ålder Figur 2. Besvär Ofta eller Mycket ofta under det senaste året efter ålder hos byggnadsarbetare, procentuella frekvenser. 14

17 Nackbesvär efter ålder och kategori Procentuell frekvens Byggnadsarbetare Arbetsledare Tjänstemän Ålder Figur 3. Nackbesvär Ofta eller Mycket ofta under det senaste året efter ålder och yrkeskategori, procentuella frekvenser. Skulderbesvär efter ålder och kategori Procentuell frekvens Byggnadsarbetare Arbetsledare Tjänstemän Ålder Figur 4. Skulderbesvär Ofta eller Mycket ofta efter ålder och yrkeskategori, procentuella frekvenser 15

18 Besvär i nedre rygg efter ålder och kategori Procentuell frekvens Ålder Byggnadsarbetare Arbetsledare Tjänstemän Figur 5. Ländryggsbesvär Ofta eller Mycket ofta efter ålder och yrkeskategori, procentuella frekvenser Höftbesvär efter ålder och kategori 40 Procentuell frekvens Byggnadsarbetare Arbetsledare Tjänstemän Ålder Figur 6. Höftbesvär Ofta eller Mycket ofta efter ålder och yrkeskategori, procentuella frekvenser 16

19 Jämförelser mellan yrkesgrupper med avseende på besvär från rörelseorganen Som redovisats ovan skiljer sig yrkesgrupperna med avseende på åldersfördelning. Eftersom besvären från rörelseorganen är, särskilt för vissa kroppsregioner, starkt åldersberoende måste hänsyn tas till åldersfördelningsskillnaderna när man jämför yrkesgrupperna. Jämförelserna mellan grupperna har gjorts med två olika metoder. I båda metoderna används en indelning i 5 åldersgrupper: -24 år, år, år, år och 55 år eller mer. Alternativen vid svar på besvärsfrågorna är Aldrig, Sällan, Ibland, Ofta och Mycket ofta. Metod 1: Åldersstandardiserade besvärsfrekvenser I den ena metoden studeras procentuella frekvensen av svaren Ofta och Mycket ofta. För varje yrkesgrupp vägs de åldersgruppsspecifika frekvenserna ihop med vikter som motsvarar åldergruppens andel i en vald s.k. standardpopulation. Här har som sådan valts samtliga yrkesgrupper. Till skillnad från de faktiska, verkliga besvärsfrekvenserna, kan de åldersstandardiserade användas för rättvisa jämförelser. Beräkningarna med metoden illustreras i bilaga 3. Fördelen med detta mått är att det ger en direkt bild av hur stor andel av respektive yrkesgrupp som säger sig ha haft besvär Ofta eller Mycket ofta under 12- månaders-perioden närmast före hälsoundersökningen Metod 2: Multipel logistisk regressionsanalys I den andra metoden tillämpas s.k. multipel logistisk regressionsanalys. Också i denna tas hänsyn till att yrkesgrupperna har olika åldersfördelningar. För analyserna väljs en yrkesgrupp som referensgrupp, jämförelsegrupp, vid yrkesjämförelser, och här har som referensgrupp valts arbetsledare. På motsvarande sätt väljs en referensåldersgrupp för åldersgruppsjämförelser, och här har valts den yngsta gruppen, -24 år. Med denna metod fås för respektive kroppsregion och yrkesgrupp ett jämförelsetal, den s.k. oddskvoten (OR), som anger risken för gruppen att drabbas av besväret relativt risken för referensgruppen, arbetsledarna. Analogt fås för varje åldersgrupp och kroppsregion ett mått på åldersgruppens risk att drabbas av besvär i regionen relativt motsvarande risk för referensålders-gruppen, personer med ålder under 25 år. Bilaga 3 innehåller också ett försök till beskrivning av hur oddskvoterna beräknas. Fördelen med oddskvotsmåttet är att det för respektive yrkesgrupp anger den relativa risken. Att oddskvoten för en grupp är exempelvis 2.00 innebär att gruppens risk att drabbas av aktuellt besvär är 2 gånger så stor som risken för referensgruppen. Åldersstandardiserade besvärsfrekvenser Åldersstandardiserade procentuella besvärsfrekvenser för 24 olika yrkesgrupper inom byggsektorn redovisas i tabell 11. Att frekvenserna är åldersstandardiserade betyder att skillnader i besvärsförekomst mellan yrkesgrupperna inte förklaras av ev. skillnader mellan grupperna med avseende på åldersfördelning. I tabellen redovisas också ett s.k. 95-%-igt konfidensintervall, vars bredd är ett mått på den osäkerhet, som vidlåder frekvensen. 17

20 Varje ruta i tabellen, d.v.s. kombination av yrkesgrupp och kroppsdel, har också en färgmarkering från grönt till rött. Färgerna avses ge en indikation på vad som är relativt låga frekvenser (=grönt) resp. höga frekvenser (=rött). Varje yrkesgrupps besvärsförekomst i procent med konfidensintervall finns även redovisad i figurer i bilaga 4. Förklaring av färgmarkeringarna Syftet med färgmarkeringarna är att för varje kroppsregion och yrkesgrupp markera gruppens rangordning med avseende på besvärsfrekvensen. I tabellen redovisas åldersstandardiserade besvärsfrekvenser för dels de 24 olika yrkes-grupperna och dels samtliga grupper sammantagna. För varje kroppsregion finns alltså frekvenser för grupper. De fem med de högsta frekvenserna har markerats med röd färg och de fem med de lägsta frekvenserna med grön färg. Definition En person anses ha besvär om han på frågan om besvär under det senaste året valt att svara Ofta eller Mycket ofta. De fem högsta frekvenserna De därefter fem följande De fem mittersta De fem näst lägsta De fem lägsta 18

21 Tabell 11: Åldersstandardiserade besvärsfrekv. med 95 % konfidensintervall för olika yrkesgrupper Nacke Skuldra Armbåge Handled/ Övre Nedre Fotled / Höft Knä Hand rygg rygg Fot Asfaltarbetare Bergarbetare Betongarbetare Träarbetare Murare Golvläggare Maskinförare Kranförare Chaufförer Glasarbetare Isolerare Kylmekaniker Rörarbetare Målare Plåtslagare Elektriker Arbetsledare Tjänstemän Reparatörer Markarbetare Pappläggare Ställningsarbetare Underhållsarbetare Övriga Samtliga

22 Oddskvoter, multipel logistisk regressionsanalys I tabell 12 redovisas s.k. oddskvoter, de mått för jämförelse mellan dels yrkesgrupper och dels åldersgrupper, som fås genom s.k. multipla logistiska regressionsanalyser. I analyserna har som referensgrupper valts arbetsledare i yrkesgruppsjämförelser och åldergruppen under 25 år för jämförelse mellan åldersgrupper. I tabellen redovisas dock endast resultaten avseende yrkesgrupper, men i analyserna har ingått också åldersvariabeln, och därmed tas i redovisningen hänsyn till eventuella skillnader mellan yrken med avseende på åldersfördelningar. För varje oddskvot anges också ett 95-%-igt konfidensintervall. Tolkning av oddskvoterna För asfaltarbetare är oddskvoten 2.08 när det gäller nackbesvär, medan den för arbetsledarna definitionsmässigt är 1.00 referensgruppen har alltid värdet Man kan uttrycka jämförelsen mellan de två grupperna på följande sätt: Risken att drabbas av nackbesvär är högre för asfaltarbetare än för arbetsledare. Riskskillnaden kan variera över åldersgrupper, men i genomsnitt över åldrar är risken för asfaltarbetarna 2.08 gånger så stor som risken för arbetsledare. Färgmarkeringar Även denna tabell har färgmarkeringar som markerar hur mycket yrkesgruppernas besvärsfrekvens avviker från arbetsledarnas. Röd färg anger kraftigt högre frekvens än bland arbetsledarna, medan grön färg anger att frekvensen är lägre än bland arbetsledare. Förklaring av färgmarkeringarna Färg Oddskvot Konfidensintervallet täcker 1.00 Konfidensintervall helt till vänster om

23 21 Tabell 12 Besvär hos 24 olika yrkesgrupper jämfört med arbetsledare, oddskvoter med 95 % konfidensintervall. Nacke Skuldra Armbåge Handled Hand Övre rygg Nedre rygg Höft Knä Fotled/ fot Asfaltarbetare Bergarbetare Betongarbetare Träarbetare Murare Golvläggare Maskinförare Kranförare Chaufförer Glasarbetare Isolerare Kylmekaniker Rörarbetare Målare Plåtslagare Elektriker Arbetsledare Tjänstemän Reparatörer Markarbetare Pappläggare Ställningsbyggare Underhållsarbetare Övriga

24 Yrkesgrupper och fysisk påfrestning Fem frågor i frågeformuläret handlar om fysisk påfrestning i form av arbetsställningar, lyft och vibrationer. Hur stor andel av resp. yrkesgrupp som uppgivit exponeringen förekommer ofta eller ganska ofta redovisas i tabell 13. De tal, som anges i tabellen är åldersstandardiserade procentuella frekvenser, vilket betyder att de möjliggör direkt jämförelse eftersom de tar hänsyn till att yrkesgrupperna inte har samma åldersfördelning. Vilken eller vilka påfrestningar som anges i stor omfattning skiljer sig mellan yrkesgrupperna på ett någorlunda förutsägbart sätt. Att tunga lyft förekommer Ofta eller Ganska ofta anges av 95% av ställningsarbetarna, 92% av pappläggarna och 78% av golvläggarna men endast av 16% av maskinförare och 8% av arbetsledarna. Ofta eller ganska ofta förekommer framåtböjda och vridna arbetsställningar bland 91% av takpappläggare, 88% av ställningsbyggare, 83% av murare och 82% av golvläggare men endast 21% av maskinförarna. Arbete med händerna ovanför axlarna Ofta eller Ganska ofta anges av 94% av ställningsbyggarna, 90% av målarna och 87% av isolerarna men endast 12% av markarbetarna. Förklaring av färgmarkeringarna Förutom frekvenssiffror och konfidensintervall har tabell 13 färgmarkeringar, vars innebörd framgår av följande: De fem högsta frekvenserna De därefter fem följande De fem mittersta De fem näst lägsta De fem lägsta 22

25 Tabell 13. Åldersstandardvägda frekvenser av svarsalternativen Ganska ofta eller Ofta när det gäller fysiska exponeringar Standardvägd frekvens Tunga lyft Böjda/vridna arb.-ställningar Med händer ovan axlar Knästående 95 % konfidensintervall Standardvägd frekvens 95 % konfidensintervall Standardvägd frekvens 95 % konfidensintervall Standardvägd frekvens 95 % konfidensintervall Yrkesgrupp Asfaltarbetare Bergarbetare Betongarbetare Träarbetare Murare Golvläggare Maskinförare Kranförare Chaufförer Glasarbetare Isolerare Kylmekaniker Rörarbetare Målare Plåtslagare Elektriker Arbetsledare Tjänstemän Reparatörer Markarbetare Pappläggare Ställningsarbetare Underhållsarbetare Övriga Samtliga

26 Yrkesgrupper och psyko-sociala faktorer Hur yrkesgrupperna upplever sin psyko-sociala arbetsmiljö redovisas i tabell 14:1-3 Isolerarna är den yrkesgrupp där flest upplever otillfredsställelse med arbetet. Hela 15,5% tycker att arbetet Sällan eller Ganska sällan är trivsamt och ger personlig tillfredsställelse jämfört med 5% för samtliga yrkesgrupper sammantagna. Att man Sällan eller Ganska sällan får information om planer för framtiden tyckte 53,3% av ställningsarbetarna, 49,9%av kranförarna, 47,5% av isolerarna och 46,5% av chaufförerna jämfört med 37,3% av samtliga. Att arbetet Sällan eller Ganska sällan är omväxlande uppgav 24,8% av ställningsarbetarna, 22,8% av murarna, 22,6% av takpappläggarna och 21,1% av kranförarna jämfört med 7,5% av samtliga. Oro för hälsorisker upplevdes Ofta eller Ganska ofta av 43,2% av isolerarna, 37,5% av golvläggarna, 34% av ställningsbyggarna och 31,7% av takpappläggarna jämfört med 19% för samtliga. Att under det föregående året ofta eller ganska ofta ha upplevt sitt arbete som psykiskt påfrestande angav 16,8% av arbetsledarna, 14,7% av tjänstemännen och 10,2% av isolerarna jämfört med 7,5% av samtliga. Att under det föregående året ofta eller ganska ofta ha haft svårt att koppla av arbetet på fritiden uppgav 19,8% av arbetsledarna, 17,9% av tjänstemännen och 11,5% av kylmekanikerna jämfört med 8,4% av samtliga. Att under det föregående året ofta eller ganska ofta ha kommit på sig själva med att jäkta även när de haft gott om tid uppgav 26,6% av golvläggarna, 25,7% av isolerarna, och 25,3% av målarna jämfört med 17,7% av samtliga. Att under det föregående året ofta eller ganska ofta ha haft sömnsvårigheter rapporterades av 8,4% av målarna, 8% av isolerarna, 7,6% av glasarbetarna och 7% av plåtslagarna jämfört med 5,6% av samtliga. Förklaring av färgmarkeringarna Förutom frekvenssiffror och konfidensintervall har tabellerna 14:1-3 färgmarkeringar, vars innebörd framgår av följande: De fem högsta frekvenserna De därefter fem följande De fem mittersta De fem näst lägsta De fem lägsta 24

27 Tabell 14:1 Åldersstandardiserade frekvenser (%) av svaren Ganska sällan/sällan Frågor om Din Arbetssituation, frågorna Asfaltarbetare Bergarbetare Betongarbetare Träarbetare Murare Golvläggare Maskinförare Kranförare Chaufförer Glasarbetare Isolerare Kylmekaniker Rörarbetare Målare Plåtslagare Elektriker Arbetsledare Tjänstemän Reparatörer Markarbetare Pappläggare Ställningsarbetare Underhållsarbetare Övriga Samtliga Kan Du själv bestämma hur Du skall Arbetet trivsamt och ger personlig lägga upp och utföra till- fredsställelse? Ditt arbete? Får Du i god tid information om planer för framtiden o dyl? Är Ditt arbete omväxlande?

28 Tabell 14:2 Åldersstandardiserade frekvenser (%) med 95-%konf.-intervall av svaren Ganska sällan / Sällan (frågorna 21 och 22) och Ganska ofta / Ofta (frågorna 23 och 24) Fråga 21 Kan Du prata med Din arbetsledning när Du har svårigheter i arbetet? 8.9 Asfaltarbetare Bergarbetare Betongarbetare Träarbetare Murare Golvläggare Maskinförare Kranförare Chaufförer Glasarbetare Isolerare Kylmekaniker Rörarbetare Målare Plåtslagare Elektriker Arbetsledare Tjänstemän Reparatörer Markarbetare Pappläggare Ställningsarbetare Underhållsarbetare Övriga Samtliga Fråga 22 Får Du hjälp av arbetskamrater när det kör ihop sig i arbetet? Fråga 23 Fråga 24 Innebär Ditt arbete Känner Du oro för ett alltför stort ansvar? hälsorisker i Ditt arbete?