VÅREN 2016 KURSER INOM SAMHÄLLSBYGGNAD OCH TEKNISK FÖRVALTNING

Transkript

1 VÅRENS KURSER 2016 SAGT OM NÅGRA AV VÅRA KURSLEDARE INOM SAMHÄLLSBYGGNAD OCH TEKNISK FÖRVALTNING: Den mest engagerade och kunnige kursledaren som jag mött Mycket bra! Kunnig och bra som föreläsare, här somnar man inte Anmäl dig till flera kurser och få 10% rabatt* VÅREN 2016 KURSER INOM SAMHÄLLSBYGGNAD OCH TEKNISK FÖRVALTNING SIPUs KURSER: Förorenade områden Riskbedömning, provtagning och masshantering Fördjupningskurs Förorenade områden Undersökning och riskbedömning Hantering av buller i plan- och byggprocessen Planering, juridik, teknik Tydliga och rättssäkra detaljplaner Tillämpning av PBL för ett effektivt samhällsbyggande Långsiktigt hållbar dagvattenhantering i detaljplanering Från plan till genomförande Samordnad tillämpning av miljöbalken och PBL vid detaljplanering för effektivare plangenomförande Detaljplanens genomförande Fastighetsbildning, huvudmannaskap och avtal Exploateringsavtal Avtalsskrivning, regler för krav och specifikationer, rättsfall Strategisk översiktsplanering i praktiken Från vision till genomförande och uppföljning Medlem i

2 Välkommen till vårens kurser inom samhällsbyggnad och teknisk förvaltning! SIPU har ett brett utbud av kurser för dig som arbetar inom samhällsbyggnad eller teknisk förvaltning. Kurserna ger dig viktig aktuell kunskap och du får en mängd direkt tillämpbara råd om hur verksamheten kan utvecklas på bästa sätt. För högsta kvalitet har kurserna begränsat deltagarantal. Många av kurserna blir fullbokade gång på gång, så anmäl dig i god tid för att säkra en plats! Jag hoppas att du hittar en kurs som passar just dina behov! Varmt välkommen! Vänliga hälsningar, Lisen Comérus Projektledare SIPU PS. Vi utvecklar kontinuerligt nya kurser skräddarsydda utifrån målgruppens behov. Håll utkik efter nya kurser på FÖRORENADE OMRÅDEN Riskbedömning, provtagning och masshantering Att hantera förorenade områden på ett korrekt sätt är både viktigt och komplext. Lagkraven är hårda och om tillsynsarbetet inte sker på ett riktigt vis riskerar kommunen rättsliga påföljder. För att kunna göra korrekta granskningar och bedömningar krävs det att du har uppdaterad teknisk och praktisk kunskap inom många olika områden. Denna kurs ger dig ett samlat paket av aktuell praktisk kunskap inom utredning av förorenade områden och hantering av massor så att ditt tillsynsarbete kan underlättas. Efter avslutad kurs har du fördjupad kunskap och hållbara argument, så att du kan ta ansvar för att tillsynsarbetet blir gjort korrekt och att föroreningarna tas om hand på ett hållbart sätt. Att utreda förorenade områden och hantera förorenade massor Naturvårdsverkets vägledningar för att utreda förorenade områden och hantera förorenade massor Hur kan du arbeta med vägledningarna i praktiken? Förstå platsspecifika riktvärden och hur de används i praktiken Provtagning tekniker, strategier och provtagningsplaner Anpassade provtagningsstrategier för klorerade kolväten Övergripande kunskap om föroreningars egenskaper och dess påverkan ställ rätt frågor i ditt tillsynsarbete Föroreningar i sediment när är det rimligt att sanera? Masshantering återanvändning av massor för ett mer hållbart angreppssätt i samband med förorenade områden Målgrupp: I första hand miljö- och hälsoskyddsinspektörer samt andra personer som arbetar med eller kommer i kontakt med förorenade områden inom kommun och på länsstyrelse. Kursen är även öppen för andra yrkesroller. Kurledare: Helena Fürst, Ann Helén Österås, Sofia Frankki, Magnus Dalenstam, John Sternbeck Pris: kronor exkl. moms

3 FÖRDJUPNINGSKURS FÖRORENADE OMRÅDEN Undersökning och riskbedömning Under denna fördjupningskurs i förorenade områden får du möjlighet att utveckla dina kunskaper om hur du genomför noggranna undersökningar och riskbedömningar av förorenade områden. För att kunna fatta långsiktigt hållbara beslut krävs ett grundligt underlag från undersökningar och riskbedömning som ger möjlighet till välgrundade beslut baserat på den aktuella risken. Hur utföra en noggrann hälsoriskbedömning för att identifiera hälsofarliga ämnen? Du får ta del av och goda exempel på strategier och tekniker för provtagning anpassade till de platsspecifika förhållandena. Vi går igenom Naturvårdsverkets modell för beräkning av platsspecifika riktvärden och förståelse för när du ska använda dem. Du ges även möjlighet att lära dig mer om hur konsulter arbetar med provtagning och hur du ser till att konsulters provtagningar och bedömningar är väl genomförda. Val av rätt teknik och strategi för provtagning för att skapa ett tydligt underlag till riskbedömningen Hur avgöra vilka provtagningstekniker som är mest lämpade för olika förorenade områden? Hur säkerställa att beställda provtagningar utförda av konsult är tillräckligt väl genomförda för att användas som underlag för en korrekt bedömning av risker? Lär dig granska provtagningsplaner för att fatta välgrundade beslut om lämpliga undersökningar Hur utföra en noggrann hälsoriskbedömning för att identifiera riskerna med hälsofarliga ämnen? Hur bedöma om påverkan på omgivningen är oacceptabel? Lär dig bedöma påverkan på markmiljön för att säkerställa behovet av riskreduktion Målgrupp: Miljö- och hälsoskyddsinspektörer samt andra personer som arbetar med eller kommer i kontakt med förorenade områden inom kommun och länsstyrelse. Kursledare: Sofia Frankki, Veronica Ribé, John Sternbeck och Ann Helén Österås. Pris: kr exkl. moms. HANTERING AV BULLER I PLAN- OCH BYGGPROCESSEN Planering, Juridik, Teknik Buller är ett utbrett hälso- och miljöproblem, och trafikbuller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Samtidigt råder det bostadsbrist i många av landets tillväxtregioner och det finns behov av att bygga bostäder i bullerutsatta miljöer. Ett hinder för bostadsbyggandet är den osäkerhet som råder i fråga om hur buller ska hanteras vid planering och byggande av nya bostäder. Med anledning av detta framtogs propositionen Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen (prop. 2013/14:128), som antogs i juni Syftet med propositionen var att förbättra samordningen av miljöbalken och plan- och bygglagen (PBL) för att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. Den nya lagstiftningen gäller från den 2 januari Under denna tvådagarskurs får du viktig juridisk och teknisk kunskap med inriktning mot planering och buller. Du lär dig bland annat hur buller regleras i PBL och miljöbalken, när avsteg från riktvärden kan antas och vad de aktuella lagändringarna innebär i praktiken. Du får även kunskap om hur en bullerutredning utförs på bästa sätt, hur buller effektivt kan minskas vid mottagare eller källa, och hur bullerkartläggning kan genomföras. Hur regleras buller i PBL och miljöbalken? När kan avsteg från riktvärden accepteras? Vad innebär de aktuella lagändringarna i praktiken? Hur utföra en korrekt och tydlig bullerutredning? Olika effektiva sätt att minska bullret vid källan eller mottagaren Målgrupp: Kursen riktar sig till dig som hanterar buller vid planering och byggande av nya bostäder Kursledare: Andreas Novak och Lisa Johansson Pris: exkl. moms Genom teori, praktiska exempel och diskussioner ger kursledarna dig verktyg och råd om hur du med säkerhet hanterar frågor som rör buller i plan- och byggprocessen.

4 TYDLIGA OCH RÄTTSSÄKRA DETALJPLANER Tillämpning av PBL för ett effektivt samhällsbyggande Detaljplanerna är ett viktigt verktyg för att skapa förutsättningar för en effektiv process från plan till genomförande, samt inte minst för ett hållbart och långsiktigt samhällsbyggande. Alla detaljplaner ska upprättas i enlighet med gällande lagstiftning. Om planerna är otydliga eller har brister blir det svårare att genomföra detaljplanen, ge bygglov och utföra tillsyn. I samband med detaljplaneringen väcks ofta frågor kring vad som kan regleras i planen och hur en planbestämmelse ska utformas. Dessa frågor måste lösas i detaljplaneskedet för att planen sedan ska kunna genomföras. Vissa av frågorna går att lösa med PBL, medan andra är beroende av annan lagstiftning, såsom Miljöbalken, Kulturmiljölagen och VA-lagen. En planförfattare måste därför även ha kunskap om annan lagstiftning som berör detaljplanering. Denna kurs syftar till att ge god vägledning kring viktiga men också mer problematiska delar i utformningen av detaljplan. Utgångspunkten är vanliga frågeställningar som dyker upp i detaljplanearbetet, och du lär dig hur du ska tänka och förhålla dig till dessa i planarbetet. Vi går igenom gällande lagstiftning och aktuella rättsfall, samt lär av och diskuterar hur vi drar nytta av dessa erfarenheter i detaljplanearbetet. Efter kursen har du god kännedom om: Hur du utformar tydliga och rättssäkra detaljplaner i en effektiv planprocess Hur du utformar korrekta och tydliga planbestämmelser som bland annat reglerar hantering av dagvatten, buller och strandsskydd i detaljplan Hur du använder allmänna råd, föreskrifter och vissa rättsfall som verktyg för att underlätta din vardag som planerare Detaljplanens funktion i samhällsplaneringen Detaljplanen i kommunens planprocess Detaljplanens verktyg Hur utformar du korrekta planbestämmelser och planbeskrivningar samt tar fram rimliga planeringsunderlag? Dagvattenhantering i detaljplanering Hur hantera bullerfrågan vid utveckling av befintlig och ny bebyggelse? Hantering av strandskydd, fornminnen och förordnanden i detaljplanen Detaljplanen som stöd för genomförande fastighetsrättsliga frågor och avtal Råd, tips och fallgropar vid planutformning Hur minimerar du överklaganden och upphävanden? Att lära av rättsfallen Målgrupp: Kursen riktar sig mot dig som är fysisk planerare, samhällsplanerare, planarkitekt och planchef, men även andra som är intresserade är välkomna. Den riktar sig både till dig som har erfarenhet av detaljplanering och vill uppdatera dina kunskaper men även till dig som är ny som planerare i en kommun, länsstyrelse eller konsultföretag. Kursledare: Klas Klasson och Carl-Gustaf Hagander Pris: kronor exkl. moms LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING I DETALJPLANERING - Från plan till genomförande Att hantera dagvattenfrågan på ett hållbart sätt är viktigt för ett effektivt samhällsbyggande. Detaljplanerna är ett viktigt verktyg för att kunna uppfylla målen i dagvattenstrategier och VA-planer, samt för att kunna hantera konsekvenser av klimatförändringar med ökade flöden samt uppnå nya EU-krav för god vattenstatus. Men frågan kring reglering av dagvatten i detaljplan är komplicerad. Utöver Plan- och bygglagen, Miljöbalken och Lagen om allmänna vattentjänster är det ytterligare fyra olika lagstiftningar som involveras när man hanterar dagvattenfrågan i detaljplan. De olika lagstiftningarna går in i varandra, och det finns ingen tydlig och enhetlig tolkning för hur man hanterar dagvattenfrågan i detaljplanering. Vad kan man egentligen reglera i detaljplan gällande dagvatten? Hur skapar du en planbeskrivning och planbestämmelse som håller juridiskt, enligt Plan- och bygglagen, Miljöbalken och Lagen om allmänna vattentjänster? Hur långt kan man sträcka sig i planbestämmelser gällande dagvatten? Hur skapar du förutsättningar i detaljplan för enklare plangenomförande och bygglov? Hur planerar du för ett gott omhändertagande av dagvatten vid stadsutveckling? Hur beaktar du kommande klimatförändringar med ökade flöden? Denna kurs ger dig möjlighet att diskutera och fördjupa dig i dessa frågeställningar. Du ökar din kunskap i hur regelverk och ansvarsfördelning för dagvattnet ser ut, främst i samband med planering för ny bebyggelse. Hur påverkas dagvattenflödena av samhällsbyggandet och klimatförändringarna? Regelverket som styr dagvattenhantering i detaljplanering lagarnas innebörd och aktuella rättsfall Vad kan detaljplanen reglera när det gäller hur dagvattnet ska omhändertas? Tydliga och lagliga planbestämmelser som förenklar plangenomförande och bygglov Med vilka verktyg kan kommunen hantera dagvattnet i olika planeringssituationer? Dagvatten i förhandsbesked, bygglov och startbesked vilka krav kan du ställa på dagvattenhanteringen för att undvika problem i genomförande- och förvaltningsskedet? Goda exempel på dagvattenhantering i stadsutvecklingsområden Målgrupp: planarkitekter, samhällsplanerare, fysiska planerare, exploateringsingenjörer, VA-ingenjörer/projektörer, gatu- och park-ingenjörer och dagvattenstrateger/miljöstrateger samt miljö-inspektörer på kommun, länsstyrelse eller konsultföretag. Även andra som är intresserade är välkomna. Kursledare: Carl-Gustaf Hagander och Stefan Rubenson Pris: kronor exkl. moms

5 SAMORDNAD TILLÄMPNING AV MILJÖBALKEN OCH PLAN- OCH BYGGLAGEN VID DETALJPLANERING För effektivare plangenomförande Förändringarna som sker i Plan- och bygglagen syftar till att skapa en enklare planprocess och ett effektivare plangenomförande. Att detaljplanen ska kunna genomföras effektivt styrs dock inte bara av PBL, utan det krävs även att frågor som regleras av andra lagstiftningar, t.ex. Miljöbalken och Kulturmiljölagen, hanteras i planen så att marken kan användas enligt plansyftet. Både frågor enligt miljöbalken och kulturmiljölagen påverkar hur man kan utforma planen. Det är vanligt idag att tillståndsprövning enligt miljöbalken pågår långt efter det att detaljplanen vunnit laga kraft, vilket leder till allt ifrån några månader till flera års uppskjutna plangenomföranden. I värsta fall kan tillstånd eller dispenser enligt miljöbalken inte medges, och då går detaljplanen inte att realisera alls. Dessa situationer innebär stora onödiga ekonomiska och tidsmässiga kostnader, både för kommunen och även exploatören. Under denna kurs ökar du din kunskap om hur man i kommunen kan arbeta parallellt med detaljplaneprocess och processer enligt bland annat miljöbalken och kulturmiljölagen, i syfte att effektivt kunna realisera den markanvändning som detaljplanen syftar till att möjliggöra. Du får även lära dig hur man gör en analys av riskfaktorer inom planområdet, för att i ett tidigt skede identifiera vilka tillstånds- och dispensprövningar som kan vara aktuella, och när de bör startas för att vara klara då planen antagits, så att spaden direkt kan sättas i marken. Behovsbedömning för MKB hur skapa en kvalitativ behovsbedömning i tidiga skeden av detaljplaneprocessen? Hur skapar du tidigt kunskap kring hur du kan använda marken, samt analyserar vilka riskfaktorer som finns inom det tänkta planområdet? Strategier vid planutformningen som möjliggör ett effektivare genomförande av detaljplanen Effektiv hantering av miljöbalksprocesser i plangenomförandet Tillstånd, anmälan och dispenser Hur utformas en Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, som ger stöd till plangenomförandet och kommande realiseringsprocesser? Planutformning som kan hindra den framtida markanvändningen Hur påverkar detaljplanen verksamheter enligt miljöbalken? Processupplägg för en effektiv realisering av planer - Hur får du planprocessen att drivas parallellt med processer enligt miljöbalken och kulturmiljölagen, så att tillstånd och beslut fått laga kraft då planen antas? Målgrupp: Alla som arbetar med plangenomförandefrågor i kommunen, t.ex. som projektledare på mark- och exploateringskontor, planarkitekt samt miljöutredare/miljöplanerare. Även andra som är intresserade är välkomna. Kursledare: Petra Adrup och Christer Södereng Pris: kronor exkl. moms DETALJPLANENS GENOMFÖRANDE - Fastighetsbildning, huvudmannaskap och avtal Fastighetsbildning och plangenomförande är tätt sammanvävda. Ett enkelt och effektivt plangenomförande, som resulterar i nya fastighetsgränser, inrättande av gemensamhetsanläggningar och andra rättigheter, kräver att frågorna uppmärksammas i ett tidigt skede av planprocessen. Nya lagregler ställer högre krav på samverkan i genomförandefrågorna, både vad gäller planbestämmelser om fastigheter och anläggningar samt upprättande av exploateringsavtal och andra avtal. Under denna kurs får du ökad förståelse för hur detta samarbete kan se ut, så att planprocessen kan gå över till genomförandeprocess på ett smidigt och kontrollerat sätt. Du ökar din kunskap kring hur du skapar förutsättningar för ett enkelt och effektivt genomförande, genom väl utformade planer och avtal, för frågorna kring fastighetsbildning, huvudmannaskap, gemensamhetsanläggningar och andra rättighetsupplåtelser. Du får även en god överblick över plangenomförandeprocessen, hur de olika momenten hänger samman och hur synergier kan uppnås. Vi fördjupar oss i hur du utformar planbestämmelser om fastigheter och anläggningar, så att kommunen, exploatören och fastighetsägaren får ett tydligt ansvar för ekonomi, lösenrättigheter och lösenskyldigheter. Du ökar även din förståelse för hur lantmäterimyndigheten tolkar olika planbestämmelser, så att du undviker oväntade konsekvenser vid plangenomförandet. Vi tittar på vanligt förekommande olämpliga planbestämmelser kring fastigheter och anläggningar, effekterna av dessa samt hur de kan hanteras eller undvikas. Efter kursen har du ökat din kunskap kring hur du kan styra genomförandefrågorna vid detaljplanering, så att du säkerställer att det blir enkelt att fastighetsbilda, inrätta gemensamhetsanläggningar och ta beslut kring huvudmannaskap för ett enkelt och effektivt genomförande av detaljplanen. Vad kan du styra kring genomförandet i detaljplan, enligt PBL? Plangenomföranderegler i andra lagar hur regleras fastigheter, anläggningar och ledningsrätt i detaljplan? Enskilt eller kommunalt huvudmannaskap konsekvenser av olika val Nya reglerna om exploateringsavtal och markanvisning vad gäller idag? Planbestämmelser om fastigheter och gemensamhetsanläggningar hur kan dessa utformas för enklare plangenomförande? Hur skapa förutsättningar för ett effektivt plangenomförande genom planbestämmelser, avtal och agerande i lantmäteriförrättning? Målgrupp: Alla som arbetar med detaljplanering och plangenomförandefrågor, t.ex. planarkitekt, exploateringsingenjör, bygglovhandläggare och lantmätare. Även andra som är intresserade är välkomna. Kursledare: Tomas Vesterlin Pris: kronor exkl. moms

6 EXPLOATERINGSAVTAL Avtalsskrivning Regler för krav och specifikationer Rättsfall Ett tydligt och juridiskt korrekt utformat exploateringsavtal är avgörande för ett lyckat exploateringsprojekt. Felaktigt formulerade avtal kan ge allvarliga och långtgående ekonomiska konsekvenser och orsaka stor skada för alla berörda parter. Det är många detaljer i avtalet som måste bli rätt, bland annat genomförandefrågor, kostnadsfördelning och båda parters rättigheter och skyldigheter. Under kursen får du kunskap om hur du utformar tydliga juridiskt korrekta exploateringsavtal utifrån gällande lagstiftning! Den 1 januari 2015 trädde ett antal lagändringar i kraft som rör frågor gällande exploateringsavtal. Här får du kunskap om vad dessa lagändringar innebär i praktiken. Vad kan med lagstöd regleras i exploateringsavtalet? Vad innebär ändringar i plan- och bygglagen för dig som arbetar med exploateringsavtal? Vad krävs för att kunna följa lagändringarna som trädde i kraft 1 januari 2015? Hur säkra att alla viktiga frågor som inte regleras i bygglovet regleras i exploateringsavtalet? Krav och specifikationer i exploateringsavtalet vilka krav kan med lagstöd ställas på exploatören? Vilka åtgärder har en kommun laglig rätt att ålägga exploatören att genomföra vid exploatering? Kopplingen exploateringsavtal LOU Problem beträffande markförhållande hur hantera förorenad mark, dåliga geotekniska förhållanden mm.? Vilka krav kan ställas på exploatören beträffande miljö- och energifrågor? Vilka möjligheter ger nya PBL att reglera frågor rörande miljö- och energi? Bevarande av kulturhistoriskt intressant bebyggelse och exploateringsavtal Åredomen- Var Åres markbytesaffär olagligt statsstöd? Domskälens betydelse för andra kommuner Ny lag för kommunala markansvisningar Under kursen får du också viktig information om den nya lagen om statligt stöd, dvs. Lag (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Även lagen om statsstöd är av stor betydelse för de som i kommunerna arbetar med exploateringsavtal och markförvärv, eftersom för lågt pris vid fastighetsförsäljning kan leda till att affären betecknas som olaglig enligt statsstödsreglerna. Målgrupp: Kursen vänder sig till dig som är exploateringschef, exploateringsingenjör, handläggare exploatering, fastighetschef, planchef, planarkitekt, projektledare och arbetar på kommun, länsstyrelse, teknikkonsultföretag, bygg- och anläggningsföretag eller på annat sätt kommer i kontakt med exploateringsavtal. Kursledare: Annika Gustafsson och Marianne Carlbring Pris: kronor exkl. moms STRATEGISK ÖVERSIKTSPLANERING I PRAKTIKEN Från vision till genomförande och uppföljning Varje kommun i Sverige ska enligt PBL ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen är ett inriktningsdokument för en långsiktig utveckling mot en enklare vardag, fungerande bostads- och arbetsmarknad, klimatsmart utveckling och god resurshållning kort sagt för en attraktiv kommun. Det innebär en stor utmaning att göra översiktsplanen både strategisk och praktiskt tillämpningsbar och som, utöver mark- och vattenanvändningen, används som det centrala utvecklingsverktyget för kommunen. Utmaningen ligger i att planeringen ska hantera olika intressen och avväga dem mot varandra, och samtidigt lägga fast den strategiska utvecklingsinriktningen för kommunen. Översiktsplaneprocessen är nyckeln till framgång. Hur den utformas avgör om planen blir praktiskt använd och ett verktyg för samverkan med olika intressenter. Att hitta rätt nivå på översiktsplanen så att den varken är för detaljerad eller för allmän är en viktig men svår del av detta arbete. Hur få till en överskådlig bild av en långsiktig inriktning och samtidigt ge stöd i planoch byggprocessen? En nyckel ligger i ett rullande arbete, men vad innebär egentligen det i praktiken? Under denna tvådagarskurs får du konkreta råd och verktyg för hur du kan hantera dessa och många andra utmaningar. Genom praktiska exempel och vägledning ökar du din förmåga att skapa en visionär, strategisk och praktiskt genomförbar översiktsplan både på kort och på lång sikt. Kursdagarna varvas med teorigenomgångar, praktiska exempel och diskussioner. Ta gärna med ditt eget exempel så kan du få praktiska tips från kollegor och kursledning! Hur skapa en översiktsplan som är strategisk och tydligt visar kommunens inriktning, mål och vision? Översiktsplanens roll för hållbar utveckling vad innebär det i praktiken? Juridiska aspekter på översiktsplanen Hur skapa en smidig och enkel process för arbetet med översiktsplanering? Vad innebär rullande översiktsplanering i praktiken? Hur utforma en översiktsplan som är praktiskt genomförbar? Hur skapa en översiktsplan som inte är för detaljerad och inte heller för övergripande? Målgrupp: Kursen riktar sig främst till dig som arbetar med översiktsplanering på landets kommuner. Även andra som är intresserade av översiktsplanering är välkomna att delta på kursen. Kursledare: Carl-Johan Engström, Carl-Gustaf Hagander och Göran Cars Pris: kr exkl. moms

7 KURSLEDARE: Helena Fürst Helena Fürst ansvarar för en större konsultgrupp i Stockholm/ Mälardalen som arbetar med förorenade områden. Helena har ca 20 års erfarenhet av arbete i efterbehandlingsbranschen. Hon har arbetat som konsult med miljötekniska utredningar och saneringar samt som handläggare på Naturvårdsverket. Hon har varit projektledare för Naturvårdsverkets vägledande rapporter om att välja efterbehandlingsåtgärd, inklusive riskbedömning och revidering av de generella riktvärdena för förorenad mark. Helena anlitas ofta som skribent, föreläsare och moderator. Ann Helén Österås Ann Helén Österås är disputerad biolog med ekotoxikologisk och botanisk inriktning. Hon har arbetat som miljökonsult sedan 2005 med specialisering inom fördjupade miljö- och hälsoriskbedömningar av förorenade områden samt miljögiftsövervakning. Ann Helén är väl förtrogen med Naturvårdsverkets modell för riskbedömning och beräkning av platsspecifika riktvärden. Magnus Dalenstam Magnus Dalenstam har arbetat med förorenade områden sedan 2008, främst med miljötekniska markundersökningar samt miljökontroll och beställarstöd i samband med exploateringsprojekt. Som miljökontrollant har Magnus arbetat med saneringar av nedlagda bensinstationer och hantering av överskottsmassor i både små och mycket stora exploateringsprojekt. Magnus har även goda kunskaper om laboratorieanalyser av organiska ämnen. John Sternbeck John Sternbeck är Fil. Dr. i biogeokemi och har arbetat som konsult med föroreningar i ytvatten, sediment och mark i 18 år. Johns specialisering rör särskilt föroreningars uppträdande och spridning i vattenmiljöer och akvatiska ekosystem, samt ekotoxikologiska risker. Han har mycket goda kunskaper om kemikaliers användning och spridning från samhället, och de risker detta kan utgöra. De senaste åren har John varit ansvarig för frågor rörande vattenmiljö och sediment inom Projekt Slussen. Sofia Frankki Sofia Frankki är Fil. Dr. i markkemi/markvetenskap och har tidigare arbetat med forskning och undervisning inom markvetenskap med inriktning mot spridning av organiska miljögifter i mark (speciellt dioxiner, klorfenoler och PAH:er). Sofia arbetar som miljökonsult sedan De viktigaste arbetsområdena är riskbedömning av förorenad mark och miljökemi. Hon har stor erfarenhet av undersökningar och utredningar av förorenad mark, vatten och sediment. Veronica Ribé Veronica Ribé är fil.dr. i miljöteknik med ekotoxikologisk inriktning och har tidigare bedrivit forskning och undervisning inom ekologisk riskbedömning. Hon arbetar sedan 2014 som miljökonsult inom förorenade områden med specialisering mot riskbedömning. Veronica har bred erfarenhet av såväl provtagning i olika miljömatriser som tillämpning av kemiska och biologiska analysmetoder för riskbedömning av förorenade områden. Annika Gustafsson Annika Gustafsson, advokat. Annika Gustafsson har tjänstgjort på kommunförbundet (numera SKL) i över 20 år och har sedan 1978 biträtt kommunerna med plan-, bygg och annan fastighetsrättslig lagstiftning liksom miljö- och skadeståndsrätt. Annika har bl.a. varit expert i 1995 års PBL-utredning och undervisat vid Stockholms och Umeå universitet. Annika har också skrivit Bygglovsboken, som behandlar den kommunala handläggningen av bygglovsärenden. Marianne Carlbring Marianne Carlbring, civilingenjör lantmäteri. Marianne har erfarenhet från kommunal exploatering från flera kommuner och har verkat inom fastighetsrättslig och fastighetsekonomisk konsultverksamhet i drygt 20 år. Marianne har lång erfarenhet av att undervisa inom ekonomi och fastighetsrätt på högskolenivå. Carl-Gustaf Hagander Carl-Gustaf Hagander är tekniskt råd vid Mark- och miljööverdomstolen. Han har lång erfarenhet av detaljplanering, bland annat som länsarkitekt i Södermanlands och Stockholms län samt som konsult och PBL-lärare i skilda sammanhang. Carl-Gustaf är en av författarna till PBL En handbok om nya PBL och samhällsbyggande. Klas Klasson Klas Klasson är kommunarkitekt i Håbo kommun. Han har lång erfarenhet som PBL-kunnig stadsarkitekt i olika kommuner och som arkitekt på Länsstyrelsen i Stockholm där han arbetade med PBL-utbildning, plangranskning och tillsyn av kommunernas bygglovsverksamhet. Andreas Novak Andreas Novak (Tekn.Dr.) arbetar som avdelningschef i Stockholm och Uppsala samt är akustikexpert med inriktning mot byggnadsakustik, samhällsbuller och vibrationer i mark och byggnader. Han har över 25 års erfarenhet av arbete med akustik. Arbetet omfattar såväl utredningar, mätningar, beräkningar som undervisning. Uppdragen omfattar akustiken i alla typer av byggnader såsom bostäder, kontor, butiker, vårdbyggnader, skolor etc. Dessutom utförs arbete i alla faser av projekten från förstudier, program-, system-, bygg- till förvaltningsskedet. Lisa Johansson Lisa Johansson (tidigare Granå) är akustikkonsult med ca 15 års erfarenhet i branschen. Lisa jobbar främst med samhällsbullerprojekt i tidiga skeden åt byggherrar, kommuner och verksamhetsutövare. Hon har varit delaktig i flertalet omfattande tillståndsprövningar av miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet och har god kännedom om de juridiska aspekterna kring bullerfrågan vid planering och i prövningar. Hon är en van föreläsare som ofta håller presentationer vid konferenser, samråd och förhandlingar samt kurser till yrkesverksamma och studenter. Petra Adrup Petra arbetar som miljökonsult, framförallt med strategisk miljörådgivning inom ramen för plan- och tillståndsprocesser inom utmanande och stora projekt. Hon har mycket bred kompetens och erfarenhet av miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) enligt miljöbalken och plan- och bygglagen samt tillståndsansökningar för vattenverksamhet, miljöfarlig och kärnteknisk verksamhet. Petra har läst biologi på Stockholms Universitet samt ett internationellt mastersprogram i miljö och hållbarhet på KTH. Christer Södereng Christer arbetar som miljökonsult och är expert inom vattenrätt. Han har en fastighetsjuridisk mångårig erfarenhet av miljöprövningar inom vattenverksamheter och av juridisk hantering av övriga markrelaterade bestämmelser. Christer har en fastighetsjuridisk utbildning från KTH med specialisering mot vattenrätt. Han har mycket goda kunskaper om de juridiska processer som krävs vid olika projekt som rör förändrad markanvändning och då speciellt byggande i vatten. Tidigare arbetade han på Länsstyrelsen i Stockholms län med olika typer av vattenfrågor, framför allt med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Tomas Vesterlin Tomas är jurist och civilingenjör lantmäteri. Han har lång erfarenhet av plangenomförandefrågor, bland annat som utbildare och fastighetsrättslig expert på Lantmäteriet, i regeringsuppdrag samt som konsult och partsföreträdare. Tomas är en mycket uppskattad föreläsare, som alltid får fina betyg av tidigare deltagare. Carl-Johan Engström Carl-Johan Engström är senior forskare och f.d. gästprofessor i regional och urban utveckling vid KTH. Dessförinnan var han i femton år planeringsdirektör i Uppsala. Han har varit med att bilda Boverket och har där varit ansvarig för översiktlig planering och naturresurshushållning. Parallellt var han adjungerad professor först vid Chalmers och sedan vid KTH. Göran Cars Göran Cars är professor vid institutionen för Samhällsplanering och miljö på KTH och på deltid gästprofessor vid institutionen för Data- och systemvetenskap vid Stockholms Universitet. Hans professionella intresse är riktat mot processer och strategier för stadsutveckling. Mer specifikt är forskningsintresset dels riktat mot analys av vilka faktorer som skapar attraktivitet, identitet och konkurrenskraft, dels mot processer för att effektivt driva utvecklingsprojekt från idéstadiet till genomförande. För närvarande är han engagerad på deltid i Kiruna för att göra en utvecklingsplan för stadens flyttning och den nya stadskärnan. Stefan Rubenson Stefan Rubenson är f.d. hovrättsjurist med inriktning på miljörätt, vattenrätt och fastighetsrätt. Han har tidigare varit chef för Rättsenheten vid Miljödepartementet och ordförande och chef i Statens Va-nämnd ( ). Numera är han Senior konsult på en Advokatfirma i Stockholm. Stefan är en flitig föreläsare, och har själv och tillsammans med andra gett ut flera böcker om miljörätt, t.ex. kommentaren till Miljöbalken.

8 B Sverige Porto betalt Alla våra utbildningar kan skräddarsys och genomföras för just din organisation! Vi kan även utarbeta helt nya utbildningar i samråd med dig om utbildningen som din organisation behöver inte finns i vårt ordinarie kursutbud. Mycket att vinna på att genomföra utbildningen på hemmaplan: Lägre kostnad Priset per deltagare blir betydligt lägre än för motsvarande öppna utbildningar. Skräddarsytt program Kursprogrammet upprättas i samråd med kursledaren och innehållet skräddarsys efter din organisations behov. Stärker gruppkänslan Att genomföra utbildningen tillsammans med sina medarbetare skapar gruppkänsla och samhörighet. Flexibelt Du bestämmer själv tid och plats för kursen. För förfrågan om upplägg och prisuppgift kontakta Birgitta Andreasen på telefon eller mejla till birgitta.andreasen@sipu.se KURSANMÄLAN KURSER INOM SAMHÄLLSBYGGNAD OCH TEKNISK FÖRVALTNING PRIS: Se respektive kurs. I priset ingår för- och eftermiddagskaffe, lunch samt kursdokumentation som levereras i digitalt format AVBOKNING: För avbokningsregler se Vi förbehåller oss rätten att göra eventuella justeringar eller ändringar vad gäller innehåll och kursledare. *Anmäl dig på två eller fler av SIPUs kurser vid samma tillfälle och få 10% rabatt på kursavgiften. Rabatterbjudandet gäller inte på kurserna i arkiv- och dokumenthantering och registratorsutbildningarna som arrangeras av Mariebergs Arkivbyrå. Vi förbehåller oss rätten att byta kursledare och för att göra justeringar i kursens innehåll. Rabatten kan inte kombineras med andra erbjudanden. ANMÄL Contact DIG us: VIA: info@sipu.se FCG SIPU International AB, Box 45113, Stockholm FCG SIPU International AB Box 45113, Stockholm Tfn: , Fax: E-post: info@sipu.se, Hemsida: SIPU