Välkomna till dagens konferens! Planering och genomförande - teori och praktik

Transkript

1 Välkomna till dagens konferens! Planering och genomförande - teori och praktik 14 november 2016

2 DAGENS PROGRAM 9:30-10:00 Introduktion och aktuellt på SKL Aktuellt på regeringskansliet Rätt nivå på detaljplanen Vanliga frågor om genomförande och avtal Lunch Bostadsförsörjning från riktlinjer till bostäder Planering och genomförande en sammanhållen process Markpolitik i praktiken inte bara köp och sälj Stad och land så arbetar vi i Uppsala Fika och samtal Gemensam slutdiskussion Kort sammanfattning

3 PBL planering/genomförande och avtal principiellt översiktsplan detaljplan bygglov byggande detaljerat politiskt lagstyrt Exploateringsavtal delvis reglerat i PBL: Definition Riktlinjer för exploateringsavtal Planbeskrivning och samråd: huvudsakligt innehåll och konsekvenser reglering av innehåll Markanvisningar i PBL: Definition Planbeskrivning och samråd: Avsikter i fråga om markanvisningar Separat lag: Lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar

4 PBL portalparagrafen Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

5 VI PÅ SKL SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation. Alla kommuner, landsting och regioner har valt att vara medlemmar i SKL. SKL:s uppgift är att stödja och bidra till att utveckla våra medlemmars verksamhet. Genom intressebevakning arbetar vi för att påverka beslutsfattare såväl nationellt som internationellt. SKL värnar lokalt och regionalt självstyre!

6 OCH VAD INNEBÄR DET I PRAKTIKEN? Diskussion om våra frågor i politiska beredningar Tjänstemän skriver förslag som lyfts i beredningar och beslutas av styrelsen Vissa frågor kan hanteras på tjänstemannanivå. Beredningen för samhällsbyggnad bereder frågor om hållbar utveckling. I uppdraget ingår klimat och energi, planering och byggande, miljö och hälsa, bostadsförsörjning, kommunal infrastruktur, kommunalteknik, trygghet och säkerhet, fastigheter och lokalförsörjning.

7 INTRESSEBEVAKNING Vi arbetar proaktivt Hemställan om förändringar inom PBL-området Debattartiklar kring att förslag om riksintressen måste arbetas om Enkät om byggstarten på planlagd mark > nytt fokus Deltar i bl. a. utredningsarbeten och är en viktig remissinstans. Yttranden 2016 t.ex. Planprocessutredningen Bättre samarbete mellan stat och kommun vid planering för byggande (SOU 2015:109) Byggkonkurrensutredningen Plats för fler som bygger mer (SOU 2015:105) Nu: Stort fokus på bevakning av regeringens 22 steg för fler bostäder.

8 STÖD OCH UTVECKLING 2016 Rådgivning Praktisk och juridisk rådgivning Kurser och konferenser Den här Exploateringsavtal nästa 1 dec. Bostäder för alla regionala konferenser om bostadsbyggande och bostadsförsörjning nästa 22 nov Västerås, 8 dec Skellefteå Information och inspiration - och några råd - i skrifterna Planering och genomförande Aktiv markpolitik Bostadsförsörjning i praktiken Information på hemsidan skl.se/plan t.ex. Offentlig upphandling av allmän platsmark Kommunalt markinnehav

9 STÖD OCH UTVECKLING 2016 Och annat t.ex. Nationell upphandling av ett ramavtal för permanenta flerbostadshus. Nyhetsbrev. Anmäl här. Utarbetar öppna jämförelser

10 Öppna jämförelser inom detaljplaneområdet Syftet med Öppna jämförelser är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Öppen publicering av jämförelser främjar en mer faktabaserad debatt och kan på så sätt bidra till att stärka medborgarnas förtroende för verksamheterna.

11 Första omgången få nyckeltal Planläggningsaktivitet Tidsåtgång Planläggning och planberedskap för bostäder Beviljade lov för bostäder Jämförelser på kommungruppsnivå

12 Rätt nivå på detaljplanen Johan Larsson Kristina Isacsson SKL

13 I vilket avseende? I vilket syfte? Flexibla planer Balans gentemot kraven på tydlighet? Eller gäller det den enskilda planens detaljeringsgrad?

14 Statens planverk 1976 sk elastiska planer. Denna planform utmärks av vissa förenklingar beträffande planens innehåll. Dessa består huvudsakligen i att byggnadskropparnas lägen och utformning inte fastläggs helt genom bestämmelsegränser och prickade områden. Prop. 1985/86:1 Det är enligt min uppfattning också olämpligt att använda flexibel detaljplan i samband med stadsförnyelse. Miljöförändringar berör här så många intressenter att detaljplanen så tydligt som möjligt bör återspegla och illustrera de aktuella förtätningsprojekten. Även för något större, samlade projekt på områden som är helt kringgärdade av äldre bebyggelse torde flexibel detaljplan sällan vara lämplig.

15 Utrymme för flexibilitet i detaljplaner Frivilliga bestämmelser 4:6, 8-18 och 26 Den möjliga regleringen med DP framgår av bestämmelserna i 4 kap. PBL Obligatoriska bestämmelser 4:5, 7, 21 DP flexibelt verktyg för många olika planeringsuppgifter

16 Flexibilitet i realiteten - tydlighetskravet och planens syfte avgör Frivilliga bestämmelser Obligatoriska bestämmelser Tydlighetskravet, 4:32 - Den avsedda regleringen av bebyggelsen ska framgå tydligt - Inte högre detaljeringsgrad än nödvändigt Detaljeringsgrad relaterad till syftet, ev. - Skydda bef. bebyggelse - Ny exploatering - Genomföra visst projekt

17 Flexibilitet i realiteten - rättsfall Nivå för reglering i specifik DP

18 Flexibilitet och buller Utrymmet för flexibilitet varierar med uppgiften Boverket: - i bullerutsatta lägen är det normalt inte lämpligt eller ens möjligt att jobba med flexibla planer. - DP i bullerutsatta lägen kan därför inte vara med flexibla än vad bullret tillåtet.

19 Omgivningsbuller vid lovprövning inom DP? 9:30 - bygglov ska ges 2:6 a inte förutsättning för bygglov inom DP - Prop. 2013/14:128, s Kan dock finnas bestämmelser om buller i DP

20 Hur beskrivs det? Vad ger det för konsekvenser? Planens syfte

21 Vad säger Boverket? Under rubriken planens syfte ger kommunen en allmän orientering om planområdets innehåll före och efter planens genomförande. Här klarläggs också varför planen behövs, det vill säga en redovisning av allmänna och enskilda intressen bakom planen. Detaljplanen får inte heller vara mer detaljerad än vad som krävs för att uppnå syftet med planen. Planens syfte avgör därför vilka planbestämmelser som kan användas. I planens syfte bör motiven till bestämmelserna finnas med. Endast det som är nödvändigt för att uppnå syftet med detaljplanen bör regleras med planbestämmelser.

22 Planens syfte Tolkning vid lovprövning utgår från syfte och övriga uppgifter i planbeskrivningen Möjl. att avvika från DP exempel - Liten avvikelse (PBL) - Små avvikelser (FBL/MB) Måste vara förenlig med planens syfte

23

24 Planering och genomförande teori och praktik 2016 Vanliga frågor om genomförande och avtal Förbundsjurist Olof Moberg

25 Vad innebär exploatörsparagrafen? 6 kap. 40 PBL Ett exploateringsavtal får avse åtagande för en byggherre eller en fastighetsägare att vidta eller finansiera åtgärder för anläggande av gator, vägar och andra allmänna platser och av anläggningar för vattenförsörjning och avlopp samt andra åtgärder Åtgärderna ska vara nödvändiga för att detaljplanen ska kunna genomföras De åtgärder som ingår i byggherrens eller fastighetsägarens åtagande ska stå i rimligt förhållande till dennes nytta av planen 25

26 När måste upphandling enligt LOU ske? Måste arbeten som avser uppföranden av gemensamma anläggningar t.ex. vägar, allmänna platser och anläggningar för vatten och avlopp upphandlas i enlighet med EU:s upphandlingsregler och LOU ( ) Skolor, vårdbyggnader, idrottsanläggningar m.m. måste upphandlas enligt LOU byggentreprenader Hur skall detta hanteras praktiskt? 26

27 Hur kan kommunen med villkor säkerställa skolor, förskolor m.m. Krav på uppförande av t.ex. förskola, skola, idrottsanläggning och andra allmännyttiga anläggningar som efter uppförande ska antingen tillfalla kommunen med äganderätt eller förhyras av kommunen - Ej tillåtet vid exploateringsavtal att ålägga exploatören att uppföra t.ex. en skola - Sker betalning, eller som ett krav i ett marköverlåtelse-avtal, kan förfarandet dock betraktas som att en offentlig myndighet upphandlar en byggentreprenad Kommunal anläggningar för t.ex. skola och idrott måste säkerställas i detaljplanen eller med eget markinnehav! 27

28 Vilka krav är s.k. kommunala särkrav? 8 kap. 4 a En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap. 12 och 16 eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan Hur kan kommunen ställa krav vid t.ex. tävling där energiprestanda är ett kriterium? 28

29 Dagvattenfrågor hur kan de lösas? Kommunen i sig - den kommunala kompetensen Ansvarig för planläggning Gatuhållare Va-huvudman Ansvarig för vattenanläggning Fastighetsägare Ansvarig för tillsyn enligt miljöbalken Ansvarig för tillsyn enligt plan- och bygglagen