Byggkravsutredningen - tre delar

Transkript

1 Byggkravsutredningen - tre delar Kommunala särkrav på bostäders tekniska egenskaper dvs sinsemellan olika kommunala krav som går utöver nationella föreskrifter Delat byggansvar Byggfelsförsäkringen

2 Särkraven art och förekomst bl.a. enkäter till 150 kommuner och 162 byggbolag Byggnaders energianvändning + i viss mån tillgänglighet eller annat Riktlinjer i miljöprogram eller andra övergripande dokument Krav i avtal vid överlåtelse av kommunal mark eller krav i exploateringsavtal Vanligast i större kommuner där det mesta byggandet sker.

3 Förekomst av särkrav avseende byggnaders energianvändning SKL:s enkät Klimatarbete i fysisk planering, andel i procent av de 120 kommuner som svarade både 2009 och Energikrav på bebyggelse vid exploatering när kommunen äger marken varav i hög utsträckning, andel av samtliga Frivilliga överenskommelser om energiprestanda i ny bebyggelse på ej kommunägd mark varav i hög utsträckning, andel av samtliga 120 7

4 Hur formuleras kommunernas krav? När kraven ställs i markanvisningsavtal (kommunal mark) eller i exploateringsavtal (privat mark) sker detta genom - ett begrepp i avtalstexten eller - hänvisning till kommunala riktlinjer, typ miljöprogram Exempel: Ny bebyggelse ska vara lågenergihus och anslutas till befintligt fjärrvärmenät eller annan miljömässigt jämförbar lösning Dalénum, Lidingö..tillämpas Program för energieffektiva sunda flerbostadshus nybyggnad. Långbro sjukhusområde, Stockholm förbinder sig exploatören att följa Stadens framtagna basanpassningsprogram Ännu bättre bostäder.. Husensjö 9:6 m.fl. Gustavslund, Helsingborg

5 Hur formuleras kommunernas krav? Olikheter vad gäller kravens tekniska innebörd Exempel på kommuners krav. Källa: SKL, seminarium mars 2012

6 Konsekvenser av särkrav vad gäller bostäders energianvändning Lägre energibehov / lägre livscykelkostnad? Inverkan på byggnadens övriga tekniska egenskaper? Merkostnader för projektering och uppförande av byggnader? - storleksordningen % enligt utredningens bedömning

7 Konsekvenser av särkrav vad gäller bostäders energianvändning forts. Indirekta långsiktiga effekter - splittrad marknad med olika kommunala krav minskar lönsamheten hos industriella koncept Indirekta kostnader i form av minskat bostadsbyggande

8 Konsekvenser av särkrav vad gäller bostäders energianvändning forts. Motverkar fri rörlighet av byggprodukter (särkrav på byggprodukter som går utöver de harmoniserade standarder som tagits fram enligt EU:s byggproduktdirektiv 89/106/EEG) Minskad konkurrens inom byggsektorn beroende på svårhanterliga regler - kraven varierar mellan kommunerna och ändras vid den tidpunkt som kommunen bestämmer.

9 Konsekvenser av särkrav vad gäller bostäders energianvändning forts. Administrativa kostnader hos kommunerna formulera och följa upp kraven Administrativa kostnader hos byggherrar, projektörer och andra aktörer i byggprocessen information om kommunens krav, visa att det valda byggnadssättet uppfyller kommunens krav

10 Utredningens ställningstaganden För att underlätta bostadsbyggandet måste samhällets tekniska krav vara - tydligt formulerade - avvägda mot andra tekniska krav - förutsägbara och lika över landet Byggnaders tekniska egenskaper bör inte vara föremål för kommunalpolitik

11 Utredningens ställningstaganden Lokala krav vad gäller byggteknik är ineffektivt och ett steg tillbaka A. Bexelius m.fl, Byggnadslagstiftningen, kommentar till 1947 års nya byggnadslagstiftning, s En mycket betydande brist hos 1931 års lagstiftning var att den tillät att föreskrifterna om byggnads tekniska utförande reglerades lokalt genom byggnadsordningar.. Försvårades en standardisering av byggnadsdelar och industrialisering av deras tillverkning. Olikheterna voro på grund härav ägnade att fördyra bostadsproduktionen.

12 Utredningens förslag Kommunala särkrav hindras vid byggande på privat mark dvs nuvarande rättsläge slås fast. Eftersom flertalet nya bostäder idag tillkommer på kommunal mark hindras även särkrav vid markanvisning - i annat fall riskerar stor del av bostadsproduktionen att de facto lyda under kommunala tekniska krav.

13 Utredningens förslag Stoppbestämmelse i PBL Genomförandeavtal får inte innehålla tekniska egenskapskrav som går utöver bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. genomförandeavtal: exploateringsavtal eller markanvisningsavtal.

14 Förslag forts. Genomförandeavtal ska bifogas detaljplanen i samrådsoch granskningsskeden. Länsstyrelsen ska genom tillsyn enligt 11 kap. PBL kunna ogiltigförklara ett genomförandeavtal som strider mot PBL eller föreskrifter meddelade med stöd av PBL

15 Förslag forts. Särkrav i detaljplaner hindras - liksom andra planbestämmelser som saknar lagstöd Kommunen ska i planen - invid respektive planbestämmelse - ange lagstöd Länsstyrelsen ska genom tillsyn enligt 11 kap. PBL kunna upphäva en planbestämmelse som saknar lagstöd

16 Med hänsyn till länsstyrelsens tillkommande arbete med formell prövning av planbestämmelser och genomförandeavtal föreslår vi att: länsstyrelsen inte ska vara överinstans vid överklagande av detaljplan. Dvs, mark- och miljödomstolen blir första instans vid överklagande av detaljplan. Motiv för detta är även att: 1) renodla länsstyrelsens roll som remissorgan 2) minska antal instanser vid överklagande och förkorta tiden för överklagandeprocessen

17 Våra ställningstaganden och förslag forts. Staten bör agera mer samlat vad gäller byggnaders energianvändning Staten bör inte underblåsa kommunala särkrav. Statens aktiviteter vad gäller utveckling och uppföljning av byggteknik avseende lågenergihus bör ske - mer samlat - mer kraftfullt - mer långsiktigt

18 Förslag Inrätta ett nytt råd / forum där dagens centrala aktörer samlas kring byggnaders energianvändning Boverket Energimyndigheten Byggbranschen SKL En central uppgift för Rådet är att ge ett kvalificerat underlag för eventuella ändringar av BBR

19 Rådet ska främja forskning/utveckling av ny teknik demonstrationsprojekt utvärdering av befintliga och nya projekt utbildning inom området Rådets arbetsredskap egen budget för - ekonomiska bidrag - information / aktiviteter Finansieras genom omdisponering av befintliga medel Organiseras som en fristående enhet inom Boverket

20 Energimyndighetens insatser vad gäller att främja forskning, utveckling och uppföljning av byggteknik för lågenergihus bör kanaliseras via Rådet.