Åtgärdsprogram för vatten

Transkript

1 Aktuellt från SKL

2 Åtgärdsprogram för vatten SKL:s syn på remissförslag

3 Bakgrund SKL upprepade gånger påtalat brister i åtgärdsprogrammen: Skrivelse till miljöministern augusti 2012 Begäran till Miljödepartementet juni 2014 (hemställan) Finansiering och ansvarsfördelning måste klargöras Dialog krävs med ledningen i respektive kommun, om kommunerna ska kunna bidra till förbättrad vattenkvalitet i Sverige.

4 SKL:s kritik mot remissförslaget Saknas finansiering. Åtgärdsprogrammen för övergripande formulerade. Kostnaderna underskattade, nyttorna överskattade. Ger inte styrning och stöd för prioriteringar. Dialog behövs mellan vattenmyndighet och ledning i respektive kommun, för att kunna kraftsamla.

5 2 januari 2015 samordnade bullerregler Omgivningsbuller definieras i PBL: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar.

6 2 januari 2015 samordnade bullerregler Ny paragraf PBL 2 kap. 6a Vid planläggning, utformning och placering: ska bostadsbyggnader lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller. Detaljplan eller bygglov utom detaljplan ska, om det inte kan anses obehövligt, innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller 1. vid bostadsbyggnadens fasad, och 2. vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.

7 2 januari 2015 samordnade bullerregler Ny paragraf i MB 26 kap. 9a I fråga om omgivningsbuller vid en bostadsbyggnad får tillsynsmyndigheten inte besluta om förelägganden eller förbud om det i planbeskrivningen till detaljplanen eller i bygglovet enligt plan- och bygglagen (2010:900) har angetts beräknade bullervärden och omgivningsbullret inte överskrider dessa värden. De bullernivåer som godtas i plan- och bygglovsskedet ska även godtas vid tillsyn enligt miljöbalken om det inte finns synnerliga skäl. Gäller för ärenden som påbörjas efter 2 januari 2015

8 Rättssäkerhet för verksamhetsutövaren ingår i lagrådsremiss 13 april 2015 Tillståndsmyndigheten får inte meddela skärpta villkor i fråga om buller enbart på grund av att det sedan tillståndet gavs eller senast ändrats har tillkommit en ny bostad i omgivningen, 24 kap 5 a MB. Undantag från straffbestämmelsen avseende otillåten miljöverksamhet i det fall en verksamhetsutövare överskrider ett villkor i ett miljötillstånd om omgivningsbuller men följer det som har angetts i fråga om buller i en detaljplan eller i ett bygglov enligt plan- och bygglagen, 29 kap 4. Förslag: ska gälla från 1 januari (Nya steg för en effektivare plan- och bygglag och ökad rättssäkerhet för verksamhetsutövaren vid omgivningsbuller)

9 Ny bullerförordning beslut nya riktvärden uppgifter från regeringens hemsida Ny bullerförordning kommer att gälla från 1 juni Omfattar riktvärden för utomhusbuller från spår-, väg- och flygtrafik vid bostadsbyggnader. Gäller för detaljplaneärenden som påbörjats efter den 2 januari Påverkar ej befintligt regelverk gällande ljudmiljöer inomhus. Förordningstexten offentliggjordes den 21 april.

10 Små lägenheter högst 35 kvm För bostadsbyggnader om högst 35 kvadratmeter bör bullernivån 60 dba ekvivalent ljudnivå kombinerat med uteplats om högst 50 dba och 70 dba maximal ljudnivå inte överskridas.

11 Övriga bostäder Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 55 dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Om bullret vid en bostadsbyggnads fasad ändå överskrids bör en skyddad sida uppnås där bullret uppgår till högst 55 dba ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå mellan kl och uppgår till högst 70 dba vid fasad och som minst hälften av bostadsrummen är vända mot. Som ovan gäller även här högst 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.

12 Flygbuller Buller från flygplatser bör inte överskrida 55 dba flygbullerinivå (FBN) - en medelljudnivå för flygtrafik - och 70 dba maximal ljudnivå flygtrafik vid en bostadsbyggnads fasad. Om bullernivån om 70 dba maximal ljudnivå flygtrafik ändå överskrids bör nivån inte överskridas mer än sexton gånger mellan kl och tre gånger mellan kl och För Bromma flygplats gäller dock inte bestämmelserna om maximal ljudnivå flygtrafik mellan kl

13 Vägledning för industribuller på gång Vägledning för industribuller Naturvårdsverket Vägledning för byggande och planering invid industriell verksamhet Boverket Presenteras på gemensamma konferenser med 24 april i Göteborg och 7 maj i Stockholm

14 Bostäder för alla! Stor bostadsbrist i många kommuner Stor efterfrågan på mindre och billiga bostäder Stor konkurrens: studenter, unga vuxna, stamanställda i försvaret, nyanlända, äldre m.fl. Hushåll med liten betalningsförmåga och/eller socialt utsatta hushåll har det svårast!

15 Bostäder för alla! Kommunerna har ett ansvar att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder! För att kunna ta detta ansvar krävs ett fungerande samarbete med fastighetsägarna baserat på ett gemensamt förhållningssätt! Det behövs också en ny social bygg- och bostadspolitik som omfattar åtgärder både på efterfråge- och utbudssidan!

16 Bostäder för alla! Olika behov olika lösningar! Ha en god överblick och verka för ett effektivt nyttjande av beståndet! Anpassa bostäder och bostadsmiljöer till nya behov! Slut överenskommelser med lokala aktörer på bostadsmarknaden! Ställ tydliga bostadssociala krav i ägardirektiven till allmännyttan och i samband med markanvisningar!

17 Bostäder för alla! Kommunerna bygger inte bostäder, men skapar förutsättningar för byggande! Ett delat ansvar mellan kommun, stat och byggherrar; Vi ska ta vårt ansvar! Ha en tydlig vision, god planeringsberedskap och en aktiv markpolitik för breddat utbud/ökad konkurrens! Bygg broar lokalt med alla intressenter! Låt det kommunala bostadsföretaget bidra!

18 PBL - 1 januari 2015 Exploateringsavtal kopplas in i PBL Ny lag om riktlinjer för markanvisningar och naturligtvis mer; nya förfarande för detaljplaner, utökat utrymme för avvikelser, inga kommunala särkrav gällande tekniska egenskaper mm mm. Info om ändringar inom bygglov via den här länken. Info om ändringar inom detaljplanering via den här länken. Anna-Bie Agerberg sakkunnig planering och byggande, anna-bie.agerberg@skl.se tel

19 Definition markanvisning En överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst markområde för bebyggande. Om man arbetar med markanvisningar ska kommunen anta riktlinjer som innehåller: utgångspunkter och mål för överlåtelser och upplåtelser handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar principer för markprissättning. Riktlinjerna är vägledande.

20 Definition exploateringsavtal Ett avtal om genomförande av detaljplan mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen. Om man upprättar exploateringsavtal ska kommunen anta riktlinjer som innehåller: grundläggande principer för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplaner andra förhållanden som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå exploateringsavtal Riktlinjerna är vägledande.

21 Exploateringsavtal vid dp I planbeskrivningen inför samråd och under samråd: exploateringsavtalets huvudsakliga innehåll vilka konsekvenser avtalet kan ha för detaljplanen Lantmäteriet ska under samråd ge råd om tillämpningen av PBL-regleringen av exploateringsavtal. Lagrådsremiss: ska även gälla markanvisningar

22 Exploateringsavtal reglering av kommunala kostnader Rätt att ta ut relevanta och nödvändiga kostnader för anläggning av allmän platsmark (gator, parker m.m.) och för utbyggnad av vatten och avlopp. Kostnaderna ska stå i rimligt förhållande till byggherrens/fastighetsägarens nytta av planen. Får inte innehålla åtaganden att helt eller delvis bekosta byggnadsverk för kommunal verksamhet som vård, utbildning eller omsorg.

23 Alternativt ersättning för gatukostnader (t.ex. många fastighetsägare): Om kommunen är skyldig att bygga ut eller förbättra allmän platsmark får kommunen besluta att ägarna till fastigheterna i området ska betala kostnaderna för detta. Kostnaderna ska fördelas mellan fastigheterna på ett skäligt och rättvist sätt.

24 PBL - 1 januari 2015 Exploateringsavtal kopplas in i PBL Ny lag om riktlinjer för markanvisningar Läs djupare i cirkulär från SKL länkar finns här

25 Global urbanisering

26 Att bygga tätare i städer och orter Fördelar Många mötesplatser Effektivare infrastruktur va, avfall, energi, gator Klusterbildningar för utbildning och innovation Koncentrerad handel och kulturliv mm Nackdelar Luft och bullerproblem Stress och trängsel Slitage på grön- och vattenområden mm

27 Fem utmaningar för kommunerna

28 1. Att samordna bebyggelse- och infrastruktur Trots lång erfarenhet finns det fortfarande många olösta frågor kring hur man samordnar ny bebyggelse med goda trafiklösningar. Kommun, stat och näringsliv är alla inblandade i processen, men har ofta olika finansieringsmöjligheter, tidsperspektiv och lagstiftning att förhålla sig till.

29 2. Att bygga nytt och ta hand om vårt bostadsbestånd Att bygga bostäder är angeläget med dagens bostadsbrist. Viktigt att bygga i attraktiva lägen där människor efterfrågar bostäder. Dessutom bör många ha råd att flytta dit. Tillgängliga marken i centrala lägen som tidigare har tagits i anspråk av industrier. Ställer stora krav på att få bort föroreningar ur marken samt att hitta ny mark till företagen. En utmaning att bygga ut och upprätta samhälls- och kommunalservice i tillräcklig takt i förtätningsområden.

30 3. Att utmana bilnormen Vi har byggt fast oss i en samhällsstruktur som gynnar resor och transporter med bil. Ökad urbanisering och vidgade arbetsmarknadsregioner gör att människor är beredda att pendla längre till arbete. Att möta det ökade transportbehovet på ett effektivt, jämställt och miljövänligt sätt är en utmaning.

31 4. Att utveckla stadsrummen attraktivt Många orter har idag svårt att samordna, vidareutveckla och finansiera utvecklingen av gator och torg i centrum. En allt större konkurrens mellan stadskärnan, förorter och externa handelscentrum. Utmaningen är att skapa en attraktiv livsmiljö i stadsrummen för att bjuda in och behålla befolkning och företag.

32 5. Att utveckla social sammanhållning Idag möts inte människor med olika bakgrund i vardagen. Den ökade segregationen tar sig uttryck i både mentala och fysiska barriärer mellan olika stadsdelar, förorter och deras befolkning. En utmaning är att stärka stadens förmåga att bygga en social sammanhållning i alla livsmiljöer

33 Energiunion meddelande feb 2015 En av Junkers fem prioriteringar (invest, digital, migration, skatte) Vice ordf Maros Sefcovic, slutsatser på TTE-råd i juni 5-D: försörjningstrygghet & solidaritet, integrerad energimarknad, energieffektivisering, mindre klimatpåverkande ekonomi, F&I och konkurrenskraft. + Governance och övervakning. Landar i direktiv och initiativ

34 SKL synpunkter klimat & energi Samhällsbyggare: PBL och bullerregler för klimatsmart förtätning Främjande byggregler som inte styr till el, möjligt gå före Styrmedel f. stadsmiljöprogram, energieffektiviserande renovering, investeringsstöd/klimatmiljard (Utan medfinansiering av statlig infrastruktur) Större utrymme för lokala p-regler etc. Verksamhetsutövare: processtöd till energieffektivisering och upphandling Energiproducent: EU-perspektiv på klimatnytta Tillsyn: rimliga krav, statlig vägledning Arena för dialog med invånare och företag: Nationell kunskaps- och kampanjnod?

35 Resultat Cirka 5% lägre energianvändning i bostäder o lokaler Ökad andel förnybar energi Kraftigt ökad andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken Ökad andel förnybara drivmedel till egna bilar Kraftigt ökad andel miljöbilar och mindre energikrävande bilar

36 Energianvändning i lokaler kwh/m 2 Atemp kwh/m 2 Atemp 2009 Korrigerat för både normalår och olika klimat över landet

37 Är ni ett stort företag? O.S.A. senast 5 dec

38 Energikartläggning hur omfattas kommuner? o o o o o o Ekonomisk verksamhet omfattar affärsmässig verksamhet Icke-ekonomisk verksamhet omfattar allmän utbildning och i huvudsak skattefinansierade välfärdstjänster. Inte myndighetsutövning och myndighets förvaltningsuppgifter. Styrs av regler och rättspraxis. Bedöm från fall till fall. I regel ekonomisk verksamhet: avgiftsfinansierad tandvård, produktion av och handel med energi, bostadsverksamhet, utförande av kollektivtrafik, verksamhet inom flyg och sjöfart, drift av vatten- och avloppsanläggning i annan kommun, kommunalt utförande av sjuktransporter åt landsting, kommersiell verksamhet inom kultur, fritid och turism, uppdragsutbildning samt viss tjänsteexport. Kommunal drift av vatten-, avlopps- och avfallsverksamhet inom ramen för de kommunala monopolen torde inte utgöra ekonomisk verksamhet. Summeras per marknad eller för koncern + dess marknader Använda e-deklarationer och egen personal?

39 Kontaktuppgifter angående dagens frågor Vattenfrågor -Tove Göthner, Buller- Kerstin Blom Bokliden, Bostäder- Jan-Ove Östbrink, Markanvisning och exploateringsavtal-anna-bie Agerberg, Stadsutveckling- Eva Hägglund, Energi- Andreas Hagnell, Övriga frågor? Tveka inte att höra av er! SKL