SATSNING PÅ MIKROSKOP FÖR BIOVISUALISERING. Forskarna siktar på att nå upp till internationell toppnivå.

Transkript

1 MfÅA NR 14 SATSNING PÅ MIKROSKOP FÖR BIOVISUALISERING Nytt samarbetsavtal undertecknades av sex parter. Forskarna siktar på att nå upp till internationell toppnivå. KONFLIKTER PÅ JOBBET KAN LINDRAS Största delen av konflikterna på jobbet kan lösas rationellt. Men det är inte alltid lätt att ta svåra frågor till tals. AKTUELLT FORSKNING STUDIER & UNDERVISNING INTERNATIONELLT ORGANISATION Jämförde territoriella autonomier Maria Ackrén har samlat material om specialregioner. Åland ligger högt ekonomiskt sett, men är inte unikt.

2 START MfÅA INNEHÅLL NR 14/ Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer under terminerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gymnasier i Svenskfinland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. och till vissa personer verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv. REDAKTION Peter Sandström, chefredaktör tfn (02) e-post: peter.sandstrom@abo.fi Michael Karlsson, redaktör tfn (02) e-post: michael.karlsson@abo.fi HAN FORSKAR I ANTIKEN För Kaj Sandberg är Rom världens mitt, också när han själv är i Åbo. LÄS MER PÅ SIDAN 8 Nya spetsenheter 3 Territoriella autonomier 4 Biovisualisering går framåt 6 Välinarbetad forskarskola 12 Ny institution ger ökad bredd 13 Om att föra svåra samtal 14 Mångfald i gemensam enhet 15 Veckans skribent: Alf Rehn 16 WEBBREDAKTÖR Ben Roimola tfn (02) e-post: ben.roimola@abo.fi REDAKTÖR I VASA Ari Nykvist tfn (06) e-post: ari.nykvist@abo.fi ADRESS Åbo Akademi, Domkyrkotorget 3, Åbo. Telefax: (02) E-POST meddelanden@abo.fi WWW ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationschef Thurid Eriksson tfn (02) e-post: thurid.eriksson@abo.fi Tidningen trycks av Uniprint och upplagan är ex. ISSN Åbo 2009 FRÅGOR & SVAR Intresse för auditeringen Verksamheten vid Åbo Akademi kommer att granskas i auditeringen den november. I takt med att tidpunkten närmar sig ökar också intresset. Den 12 oktober ordnade Rådet för utvärdering av högskolorna information om auditeringen för personal och studerande. Evenemanget genomfördes som en videokonferens mellan Åbo, Vasa och Jakobstad. Hur är stämningen inför utvärderingen, prorektor Ulrika Wolf-Knuts? Positivt förväntansfull, tycker jag. Den gemensamma informationen lockade sammanlagt över 180 deltagare. Hur går förberedelserna vidare inför själva auditeringen? Vi effektiverar informationen med hjälp av bland annat anslag och folders. Och så kommer vi att ordna provauditeringar den 20 och 23 oktober. Då kommer över 100 personer att delta; ledare, administratörer, forskare, lärare och studerande. Wolf-Knuts konstaterar att höstens auditiering långt handlar om att kvalitetsgranska administrationen. Den grundläggande frågan är "Hur gör du för att nå ett gott resultat i alla situationer?" Den grupp som genomför auditeringen i november består av sex personer plus sekreterare. TEXT & FOTO PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

3 FORSKNING SPETSENHETER Under åren kommer Åbo Akademi att ha forskningsspetsenheter inom statskunskap, religionsvetenskap, biologi och anläggningsteknik. NYA SPETSENHETER FÖR FEM ÅR FRAMÅT Sammanlagt 27 forskningsenheter lämnade in ansökan om att bli spetsenheter i början av april, och 12 gick vidare till andra omgången. En internationell expertpanel som hade bekantat sig med enheternas forskningsplaner samlades i Åbo den 2 oktober för att tillsammans utvärdera forskargrupperna. Panelen bestod av prof.em. Kari Raivio, Helsingfors universitet, prof.em. Göran Bexell, Lunds universitet, prof. Tom Christensen, Universitetet i Oslo, prof.em. Jarl- Thure Eriksson, Tammerfors tekniska universitet, prof. Maria Larsson, Stockholms universitet, prof. Britt Skogseid, Uppsala universitet och prof. Kevin Warwick, The University of Reading. Efter att ha hört dessa sakkunnigas utlåtande beslöt rektor Jorma Mattinen att följande forskargrupper skall vara spetsenheter under åren : Lauri Karvonen: Democracy: A Citizen Perspective Peter Nynäs: Post-secular culture and a changing religious landscape in Finland Lea Sistonen: Cell Stress and Molecular Aging Tapio Westerlund: Optimization and Systems Engineering Karvonens och Sistonens forskargrupper har varit spetsenheter också mellan 2006 och 2009, medan Nynäs och Westerlunds grupper är nya. Spetsenheterna finansieras av Stiftelsen för Åbo Akademi och delar på en summa på en miljon euro per år. Det var lätt för mig att fatta beslut om spetsenheterna enligt expertpanelens utvärdering. Experterna var alla sakkunniga och eminenta, och kom med en mycket EXPERTPANELEN TRÄFFADES I Humanisticum i Åbo 2.10 för att utvärdera spetsenhetskandidaternas forskningsplaner. saklig, vetenskaplig argumentering. Deras diskussion hade varit livlig, men efter övervägning och utvärdering av fakta och bakgrunder kunde de komma med ett enhetligt förslag, säger rektor Jorma Mattinen. Experternas rangordning var entydig, men de konstaterade att det inte var enkelt att välja fyra forskargrupper. Flera kandidater var av den kalibern, att de kunde ha blivit spetsenheter. Mattinen tror att de fyra nya spetsenheterna alla har potential för att i framtiden kunna bli nationella toppenheter, finansierade av Finlands Akademi. Spetsenheterna representerar fyra olika fakulteter, ESF, HF, MNF och TkF. Att det blev så var ingen medveten målsättning, men nog har det ju en viss betydelse. Det är positivt att få spridning på det här viset. Vi hade nya, mer tydliga spelregler för ansökningarna den här gången, och det gjorde utvärderingen mycket enklare, säger Mattinen. Av de fyra nya spetsenheterna är det kanske Peter Nynäs grupp som är den största överraskningen. Nynäs är nyvald professor i religionsvetenskap och det här är en jättebra start för honom. Vi ser stor potential i forskningstemat, och förväntar oss att gruppen växer, säger Mattinen. TEXT & FOTO MICHAEL KARLSSON NOTERAT Ny ÅA-styrelse har valts Åbo Akademis universitetskollegium har valt ny styrelse, som består av tio medlemmar. Sex representerar universitetssamfundet och fyra är externa medlemmar. De fyra medlemmarna utanför universitetssamfundet representerar Åbo Akademis starka samhälls- och näringslivskontakter såväl i Finland som i Norden. De är: Martin Granholm, industriråd, tidigare VD och VVD vid Ab Kymmene samt VVD vid UPM-Kymmene, Anders Hallberg, professor i läkemedelskemi och rektor vid Uppsala universitet,teija Tiilikainen, chef för Europaforskningsnätverket vid Helsingfors universitet, och Ulla-Maj Wideroos, riksdagsledamot och ordförande för svenska riksdagsgruppen. Följande medlemmar representerar universitetssamfundet: prof. Markku Suksi, prof. Ulrika Wolf-Knuts, utbildningschef Tina Engblom, akademilektor Tom Gullberg, samt studerande Otto Andersson och Danica Vihinen. 03 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

4 FORSKNING STATSKUNSKAP Pratar man om territoriella autonomier i Finland, så är Åland det självklara exemplet. Men hur unikt är Åland egentligen globalt sett? Åland är en av 65 territoriella autonomier 04 Det här har doktoranden Maria Ackrén, som själv är ålänning, forskat i. Hon disputerar i statskunskap den 30 oktober på avhandlingen Conditions for Different Autonomy Regimes in the World A Fuzzy-Set Application. Ackrén har kartlagt alla territoriella autonomier i världen. Det sammanlagda antalet hon kom till är 65. Då jag räknade dem utgick jag från en egen definition. Kort sagt handlar det om geografiskt avgränsade områden, som har någon form av specialstatus i förhållande till statsmakterna. De kan ha till exempel egen lagstiftande eller regelgivande makt. Det finns sammanlagt 25 stater i världen som har territoriella autonomier. De flesta av de 65 specialregionerna är öar. Största delen finns inom Europa både Italien och Spanien har fem specialregioner, till Storbritannien hör utöver Skottland, Wales och Nordirland öar som Isle of Man, Jersey och Guernsey och dessutom Gibraltar, Frankrike har Korsika, Danmark har Grönland och Färöarna, och så vidare. Det blir en hel del då man tittar på kartorna. Men visst finns det många specialregioner också i Stilla Havet och Karibien, forna kolonier som inte är självständiga men självstyrelseområden. De verkar då huvudsakligen under Storbritannien, Frankrike eller Holland, säger Ackrén. Hon hittade material bland annat genom att söka på webben. Det fanns inga färdiga databaser att gå efter. Jag fick förlita mig på andrahandskällor ganska långt. Jag gick först igenom ländernas konstitutioner för att se om, och i så fall var, specialområdena omnämns. Sedan gick jag vidare och tittade närmare på vad som gör dem specifika. Jag plockade ihop delar härifrån och därifrån, säger Ackrén. Egentligen grundar sig ganska mycket på tidigare forskning, för det har gjorts väldigt många fallstudier. Men då har man bara tittat på enskilda regioner. Jag har försökt göra en mer generaliserad, översiktlig bild av det hela. Två vägar till territoriell autonomi Efter att ha gjort kartläggningen tog Ackrén ett steg bakåt, och tittade på hur specialregionerna har uppkommit. Det finns två vägar till territoriell autonomi. En orsak är etnisk särprägel i kombination med liten befolkningsstorlek. En annan orsak är historiska orsaker och geografiskt avstånd. Det fordras en demokra-» Vissa andra regioner har varit mera progressiva än Åland till exempel då det gäller att ta över sin beskattning, konstaterar Maria Ackrén, som har jämfört alla territoriella autonomier i världen.

5 tisk miljö för att regionerna skall kunna fungera stabilt. Ackrén har delat in de territoriella autonomierna i olika grupper enligt flera faktorer, till exempel regimtyp. Den första variabeln var om det är fråga om demokrati eller inte. Sedan har jag också bland annat tittat på regionspecifika faktorer, som befolkningsstorlek i förhållande till majoritetsbefolkningen i landet. Geografiskt avstånd mätte jag genom att titta på avståndet mellan landets huvudstad och regionens maktcentrum. Även historiska faktorer granskades. Det var sånt som om områdena har varit kolonier eller självständiga tidigare, och om de har varit involverade i krig och konflikter. En annan sak var etnicitet har området en minoritet, som till exempel talar ett annat språk än majoritetsbefolkningen? Dessutom tittade jag på ekonomin, med BNP per capita som mått. Hur står det till för Åland? Hur unikt är då Åland jämfört med de övriga 64 territoriella autonomierna? Det ligger nog ganska bra till för Åland. Jag har gjort en gradering av autonomin, och Åland ligger ganska högt på skalan. Också ekonomiskt sett ligger Åland högt, BNP:n är mycket hög jämfört med många andra regioner. Men Åland är ändå inte unikt. Det finns många områden som liknar Åland i både struktur och kompetens. Till exempel Sydtyrolen i Italien har likartade förhållanden. Man tycker ofta att Åland är väldigt särskilt, men det finns andra regioner som är minst lika bra, säger Ackrén. Åland har varit ett föredöme för andra självstyrda regioner, men under de senaste åren har utvecklingen i viss mån stampat på stället. Vissa andra regioner har varit mera progressiva till exempel då det gäller att ta över sin beskattning. Det har diskuterats också på Åland, men det har inte ännu kommit några konkreta förslag, säger Ackrén. En annan aktuell fråga på Åland gäller hembygdsrätten, vem som får äga mark och fastigheter. Nu är det knutet till finskt medborgarskap, men det har varit tal om att det kunde räcka med EU-medborgarskap. Det finns nämligen en multikulturell grupp av människor på Åland, sammanlagt olika nationaliteter, och för dem är det svårare att ansöka om hembygdsrätt. Även detta har diskuterats mycket, men någon lösning har inte hittats. Kvantitativa och kvalitativa metoder Ackréns metod för forskningen har varit fuzzy set, som bygger på mängdläran i matematik, men där endast logiken används. Man använder en skala mellan 0 och 1 för att gradera variabler. Fuzzy set är ett slags kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder. Med hjälp av dem får man ut kombinationer av olika faktorer. Det är alltså inte bara en faktor som avgör hur någonting värderas. I forskningen har Ackrén tillämpat metoder, som utvecklats av Charles Ragin, professor i sociologi och statskunskap vid universitetet i Arizona. Hans teorier har inte tidigare tillämpats i stora forskningsarbeten med verkliga data, så på det sättet kommer min avhandling med någonting nytt. Jag har varit i kontakt med Charles själv och fått vägledning av honom. Jag gick också på en av hans kurser vid universitetet i Arizona. Dessutom har jag gått på metodkurser vid University of Michigan och ECPR Summer School i Ljubljana. Den här typen av forskning är sådan att man får testa sig fram. Jag har gjort olika körningar hit och dit med materialet för att komma fram till hur jag bäst kan använda det. I början var det kanske svårt, men nu då allting är färdigt känns det som att det ändå har gått ganska lätt. En sak som underlättar mycket är att det finns färdiga program man kan använda, som kan laddas ner gratis från webben. TEXT & FOTO MICHAEL KARLSSON BAKGRUND Tur med finansiering Maria Ackrén började arbeta som doktorand vid ÅA år 2002, men har sedan dess också arbetat ett halvt år som överassistent och ett år som lektor på heltid. Dessutom har hon fungerat som gästföreläsare vid Mittuniversitetet i Östersund. Det har varit ett pusslande med stipendier och sånt. Men jag har haft tur med finansieringen på det sättet, att jag haft allt enhetligt. Det har inte varit några pauser emellan, säger Ackrén. Vad är nästa steg efter disputationen? Det är lite ovisst. Jag har börjat söka post doc-tjänster och skall också söka post doc-stipendier. Man får se vart man hamnar sedan. 05 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

6 SAMARBETE BIOVISUALISERING Bioforskarna i Åbo har fått nya intelligenta mikroskop, som möjliggör ett stort steg framåt i forskningen. UNIVERSITETEN SATSAR PÅ BIOVISUALISERING 06 Med Åbo Akademis nya mikroskop får man fram detaljerade, tredimensionella bilder av celler. Professor John Eriksson (t.v.) och forskare Kimmo Isoniemi (t.h.) presenterade tekniken för ÅA:s rektor Jorma Mattinen och TY:s rektor Keijo Virtanen. Satsningen har varit möjlig på grund av samarbetsprojektet Turku BioImaging, som är gemensamt för Åbo Akademi, Åbo universitet och PET-centret. Nu har dessutom nya samarbetspartners kommit med (se artikel nedan). Åbo Akademi tog i början av september i användning ett nytt mikroskop, med vilket man bland annat kan få fram tredimensionella, rörliga bilder av celler. Installationen tog flera månader. Priset var sammanlagt ungefär en halv miljon euro, Stiftelsen för Åbo Akademi bidrog med Även Åbo universitet (TY) har investerat i ett högteknologiskt mikroskop, dock av en annan typ. Biovisualisering är ett ämnesområde där det är lätt för olika aktörer att länka sig samman, utan att behöva snegla på varandra och klaga på att någon annan får ut mera av det. Alla parter får någonting i retur det kan vara know-how eller tillgång till bättre maskiner, till och med maskiner som inte finns ännu. Man kan förverkliga ny teknologi. Biovisualisering är teknologiorienterat, men på samma gång anknyter det intimt till flera olika grundforskningsaspekter, säger John Eriksson, ÅA:s professor i biologi, särskilt cellbiologi. Biovisualisering har handlat om att titta på celler och beskriva dem och deras strukturer. Men ny teknologi ger nya möjligheter och forskningen har under det senaste årtiondet gått snabbt framåt. Nu kan vi beskriva intracellulära förlopp på molekylär nivå i realtid, och med otroligt hög resolution. Det har också blivit möjligt att mäta olika koncentrationer av substanser, som finns inuti cellen. Det innebär att vi kan göra biokemiska experiment i celler som lever. Det är en stor skillnad jämfört med tidigare situationer, säger John Eriksson. Tekniken kan användas på många olika sätt inom biovetenskaperna. Den kan, som tidigare, användas för att beskriva cellulära strukturer med allt högre resolution. Men nu kan man dessutom titta på vad celler gör om man ändrar på ett förhållande, om man till exempel tillför ett läkemedel eller ändrar på omgivningsbetingelser som temperatur och tryck. Det är ju sånt som händer i kroppen hela tiden. Hur

7 påverkar de faktorerna din favoritmolekyl, som du studerar? Strategisk styrka I och med Turku BioImaging-projektet får forskningen en strategisk styrka i Åboregionen. Det är viktigt att Åbo Akademi blir känt för att vara bra på ett visst område. ÅA:s strategi är ju att upprätthålla ett brett spektrum av ämnen, men undervisningsministeriet kräver också att det identifieras styrkeområden. Dylika samarbetsprojekt gör att det finns reell kunskap, substanskännedom och excellens på ett område. Dessutom är det eventuellt ett sätt att attrahera fler finansiärer, speciellt inom Åboregionen, som är intresserade av att befrämja uppkomsten av styrkeområden, säger Eriksson. Han poängterar att biovisualisering kan länkas till tvärvetenskaplig forskning. Forskare inom cellbiologi och fysikalisk kemi har till exempel slagit sina påsar ihop för att kunna identifiera hur man kan få nanopartiklar att fästa sig på cancerceller, och se hurdana effekter det kan ha. Samarbetet har lett till att vi kan granska hur partiklar påverkar hela organismer, inte bara enskilda celler. Man kan titta på till vilka organ partiklarna transporteras och om de söker sig specifikt till cancerceller. Hur snabbt går det? Hur stor del av partiklarna far till andra organ? Avancerade visualiseringmetoder används för att studera förloppet först på cellnivå, sedan på vävnads- och djurnivå för att kolla om det verkligen fungerar på riktigt. Det sista steget är förstås sedan att gå in i den kliniska situationen för att testa hur det påverkar patienter. Ett område som är viktigt för biovisualisering är databehandlingsteknik. Bildframställning och bildanalys kräver mycket avancerad databehandlingsteknik, och därför behövs samarbete med informationsteknologi. Vid ÅA har prof. Ralph-Johan Backs forskargrupp engagerat sig på det området, säger Eriksson. Nytt magisterprogram Hösten 2010 startas ett nytt magisterprogram inom biovisualisering. Även detta är ett samarbete mellan universiteten i Åbo. Det skall utgöra ett komplement till de existerande biovetenskapliga utbildningslinjerna. Det är ett internationellt magisterprogram, och vi har tänkt att det skall vara en inkörsport för utländska studenter till Åbo. Dessutom skall de som studerar biovetenskaper vid ÅA eller TY få möjlighet att skräddarsy utbildningsplaner som inbegriper aspekter av visualisering. På detta vis kan kurssortimentet och undervisningen utvecklas, säger John Eriksson. Text & foto Michael Karlsson 07 NYTT SAMARBETSAVTAL UNDERTECKNAT Utvecklingen av biovisualisering går vidare i Åbo. Den 30 september undertecknades ett nytt samarbetsavtal för Turku BioImaging av representanter för Åbo Akademi (ÅA), Åbo unversitet (TY), Turku Science Park, Egentliga Finlands förbund, Egentliga Finlands TE-central och Samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Vi har haft mycket samarbete på området även tidigare, men nu får vi med ännu fler kompanjoner. Förhoppningsvis får forskningen mera resurser efter det här. Biovisualisering är ett mycket dyrt forskningsområde utrustningen kostar, säger Keijo Virtanen, TY:s rektor. Vetenskapliga samfundens delegation klassade tidigare i år Turku Bioimaging som en av de 24 mest betydelsefulla forskningsinfrastrukturerna i Finland. Forskarkonsortiet grundades 2007 för att öka interdisciplinärt samarbete mellan fakulteter för teknologi, informationsteknologi och naturvetenskap vid ÅA och TY, samt medicinska fakulteten vid TY och statens tekniska forskningscentral VTT. Biovisualiseringen är verkligt tvärvetenskaplig och har en ganska lång historia i Åbo. Det började 1974, då Åbo Akademi fick en cyklotron från Sovjetunionen. Sedan dess har samarbetet mellan universiteten och andra parter utvidgats mycket, och idag är forskningen på toppnivå inte bara i Europa utan också globalt, vill jag påstå, säger Jorma Mattinen, ÅA:s rektor. Idag hör cyklotronen till PET-centret, som sedan 1996 är ett gemensamt forskningscentrum för ÅA, TY och Åbo universitets centralsjukhus. Där har det gjorts många stora satsningar på utrustning. Samarbete och växelverkan är mycket viktigt för att det skall vara möjligt. Spetsenheter vid universiteten kan få bra finansiering, men har ändå inte ensamma råd att skaffa högteknologisk laboratorieutrustning. Och på vårt område är dyr utrustning nödvändig för att nå upp till toppnivå i forskningen, konstaterar Juhani Knuuti, som är PET-centrets direktör. MK

8 INBLICK ANTIKFORSKAREN 08

9 Högt till tak i världens 09 mitt För antikforskningen är Rom världens medelpunkt. Kaj Sandbergs vuxna liv har kretsat kring den eviga staden. Den förre direktorn för Finlands Rominstitut är nu tillbaka i Åbo. text: Peter Sandström foto: Kaj Sandberg

10 INBLICK ANTIKFORSKAREN I Rom finns instituten, kretsarna, biblioteken och samlingarna. Vistelse på plats och ställe är oumbärlig för en antikforskare. 10 Jag brukar säga att en humanistisk fakultet utan undervisning i klassiska språk och antikens kultur är ett lika paradoxalt fenomen som en naturvetenskaplig fakultet utan matematik. Det klassiska arvet är grundläggande för all humaniora. När en antikforskare åker från Rom lämnar han världens medelpunkt bakom sig. Då kan det vara skäl att agera långsamt, så att avskedet inte blir för abrupt. Efter tre intensiva år i den eviga staden satte sig Kaj Sandberg i bilen för att tillsammans med sin hustru Pauliina ta den långa vägen hem till Finland. Barnen Matts och Linus, sex respektive tre år gamla, hade tagit flyget tillsammans med morföräldrarna. Kaj Sandberg konstaterar att vemodet att lämna Rom lindrades via den långa färden genom Brennerpasset och via München och Berlin. Efter en vecka var paret Sandberg framme i Åbo. Då kändes det riktigt bra att ta itu med vardagens sysslor i den gamla hemstaden. Att familjen återvände till Åbo hade en klar orsak: Kaj Sandbergs treåriga sejour som direktor för Finlands Rominstitut löpte ut. Vi hade en härlig tid i Rom. Nu går livet vidare i nya banor. Kaj Sandberg forskar vidare inom det område som han hade sökt sig till redan innan han blev direktor, ett projekt som han under de tre åren i Rom byggde upp en forskargrupp inom. I gruppen ingår sju forskare. Tematiken för mitt projekt anknyter till romersk offentlig rätt under republiken, och det började som ett enmansprojekt i början av I inledningsskedet var Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut huvudfinansiär. Under perioden finansierades det i sin helhet av Finlands Akademi. Då det är fråga om ett projekt vars metoder och frågeställningar kan appliceras på ett mycket digert material lämpar det sig ypperligt för grupparbete. Det var därför med stor entusiasm som jag tog med mig det till Rom i augusti Projektet fokuserar på det politiska livets institutionella ramar och deras utveckling mellan två viktiga omvälvningar i Roms historia tiden mellan den s.k. licinsk-sextiska lagstiftningen 367/366 f.kr. och Sullas reaktionära reformer på 80-talet f.kr. Även om det rör sig om en formativ period i den romerska republikens konstitutionella utveckling är våra kunskaper om utvecklingen under denna period enligt min åsikt bristfälliga, eftersom forskningen till stor del utgått från felaktiga premisser, säger Kaj Sandberg. Jag anser att den gängse modellen av det politiska systemet under republiken, vilken i alla viktiga avseenden framstår som en 1800-talsrekonstruktion, är anakronistisk beroende på att den i så hög grad vilar på data som dokumenterats enbart i källorna för det sista århundradet f.kr. Enligt min mening har man inte i tillbörlig grad beaktat vidden, och i synnerhet de praktiska konsekvenserna, av Sullas reformer. Sandbergs metod går ut på att konsekvent och med stor stringens ställa empiriska data i centrum för all analys, vilket hittills varit långt ifrån en självklarhet inom det aktuella forskningsområdet. Hem till Hum Från och med augusti sitter Kaj Sandberg på Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut i gamla Humanisticum, en placering som för honom innebär något av en hem-

11 komst. Det var här han inledde sina studier i allmän historia år 1984, det var här han tillbringade en stor del av studietiden, och i det dåvarande Gamla auditoriet bjöd han till doktorsmiddag efter disputationen Sandberg trivs i den mycket bekanta, men samtidigt nya miljön byggnaden har ju genomgått en total renovering. Han vill inte sia om hur länge han kommer att verka i Åbo den här gången. De potentiella jobben är inte många i Finland för en expert på antikens historia. Realistiskt så finns jobben i den anglosaxiska delen av världen, konstaterar Sandberg, som redan har fått erbjudanden därifrån Vid ÅA har Kaj Sandberg hållit flera specialkurser om Roms historia, men akademin har inte längre någon tjänst speciellt för antiken: på 1990-talet drog man in såväl professuren i grekiska och romerska litteraturen som lektoratet i klassisk filologi. Jag brukar säga att en humanistisk fakultet utan undervisning i klassiska språk och antikens kultur är ett lika paradoxalt fenomen som en naturvetenskaplig fakultet utan matematik. Det klassiska arvet är grundläggande för all humaniora och i många avseenden nyckeln till vår egen kultur, inte minst konsten och litteraturen. Antikforskning på hög nivå Överlag håller den finländska antikforskningen hög nivå, konstaterar Kaj Sandberg. I synnerhet den klassiska filologin är stark, bekymmersamt är däremot att landet saknar lärostolar i antikens historia och klassisk arkeologi. Antikhistorisk forskning måste dock ses som en viktig forskningstradition i Finland. Också Åbo Akademi har stolta traditioner på området, med namn som Johannes Sundwall och Patrick Bruun. KONTEXT Mångsidig verksamhet Finlands Rominstitut grundades Institutets verksamhet inriktar sig främst på vetenskaplig humanistisk undervisning och forskning. Institutet ordnar kurser både för universitetsstuderande och lärare från Finland. Dessutom har, under senare år, Stiftelsen för Finlands Rominstitut anordnat kurser för påverkare inom kultur och samhälle. Kursverksamheten är livligare än vid de flesta andra utländska institut i Rom; inget av de andra erbjuder forskarutbildning som sträcker sig över flera kurser, säger Kaj Sandberg. Direktorns arbete är digert och varierande: Direktorn är dock i första hand forskare och pedagog. Den vetenskapliga verksamheten i Villa Lante har alltid getts högsta prioritet. Att Kaj Sandberg nu är stationerad på Biskopsgatan i Åbo gör att han kan föra vidare dessa ÅA-traditioner. Han bedömer att han kommer att besöka Rom två-tre gånger per år, för att fylla på de vetenskapliga förråden. Rom är världens medelpunkt för antikforskningen. Där finns instituten, kretsarna, de tongivande forskarna, biblioteken och samlingarna. Digitaliseringen gör visserligen att relevant material i allt högre grad finns på nätet, men vistelse på plats och ställe är fortfarande oumbärlig, konstaterar Kaj Sandberg. Sammanlagt har det blivit över åtta år vid Rominstitutet hittills för Sandberg. Sina första kurser gick han på åttiotalet, och han var assistent vid institutet under tre år på nittiotalet. Mitt vuxna liv har kretsat kring Rom. Tack och lov är också min fru klassisk filolog med ett brinnande intresse för Italien, och våra söner har också trivts bra där. Hur uppkom en så stor dragning till antiken och Rom? Det var saker som väcktes i barndomen, förmodligen via TV:n där serien Jag, Claudius visades. Och i skolan i Nykarleby hade jag en historielärare som var intresserad av antiken. Det kunde också ha blivit fysiker av Kaj Sandberg, eller astronom. Jag läste lång matematik, fysik och kemi och kunde ha tänkt mig en karriär som fysiker. Och på kvällarna satt jag på taket med mitt teleskop och iakttog Saturnus ringar, Andromeda-galaxen och Jupiter. Jag kunde se fyra av Jupiters månar precis som Galileo på sin tid. TEXT & FOTO PETER SANDSTRÖM 11 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

12 UTBILDNING FORSKARSKOLA Drygt 40 doktorer och licentiater har passerat den finlandssvenska forskarskolan i statskunskap sedan slutet av 90-talet. Ett samarbete mellan tre universitet som ändå kanske inte fortsätter under nuvarande former. Välinarbetad forskarskola 12 i september sammankom forskarskolan i Korpoström och på plats fanns bl.a. doktorand Johanna Fagerström och docent Krister Lundell. PM Johanna Fagerström vid samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten i Vasa är sedan årsskiftet en av doktoranderna i statskunskap. Hennes avhandling handlar om olika värderingars betydelse för den finländska utrikespolitiken. I september deltog hon för första gången i den finlandssvenska forskarskolan i statskunskap som den gången möttes i Korpoström. Redan på prosemistadiet visste jag att jag efter magisterexamen direkt skulle forska vidare med sikte på att disputera i det ämne jag redan då var mycket intresserad av. Så det var nog ämnet som valde mig, säger Johanna som betecknar sig som en just nu mycket motiverad doktorand. Att förstå olika bakomliggande värdegrunder för hur Finlands utrikespolitik idag ser ut och hur den har utvecklats de senaste åren intresserar henne lika mycket nu som då. Genom att delta i forskarskolan hoppas hon få kollegialt stöd och fräscha perspektiv och synpunkter på hela avhandlingen och t.ex. metodologin. Men lika viktigt är det att som forskare lära sig att presentera sitt material och ämne för andra så att alla förstår vad man är ute efter. Och upplägget på seminarierna med en välförberedd opponent för varje presentation med efterföljande allmän diskussion fungerar mycket bra. Finlandssvenska forskarskolan är ett väl välinarbetat samarbete för postgraduala studier mellan statskunskapen vid Åbo Akademi i Åbo och Vasa och institutionen för allmän statslära vid Helsingfors Universitet. Forskarskolans seminarier hålls i regel tre gånger i året i antingen Åbo, Vasa eller Helsingfors, men har också hållits bl.a. i Kasnäs och Tammerfors. Antalet deltagare varierar mellan per seminarium. Goda framsteg Det är docent Krister Lundell vid ESF som leder forskarskolan i statskunskap. Sedan 1997 har forskarskolan i snitt presterat 3-4 doktorseller licentiatexamina per år. Numera är deltagandet obligatoriskt för alla doktorander i statskunskap vid ÅA och HU och nu när statskunskapen går samman i Åbo och Vasa i en ny gemensam institution (se vidstående artikel), blir den ännu viktigare än tidigare för våra postgraduala forskarstuderande. Detta år har forskarskolan även inlett ett samarbete med statsvetarna vid Mittuniversitetet i Östersund och Sundsvall, något som gett ytterligare en välkommen dimension och insikt i det forskarskolan sysslar med, säger Krister Lundell. Samarbetet innebär att två gemensamma seminarier arrangeras per år, ett i Sverige och ett i Finland. Hittills har forskarskolan så gott som helt finansierats av Åbo Akademi, men fortsatt finansiering från årsskiftet är ännu inte fastslagen. Något som oroar Krister Lundell. Det nuvarande formatet är mycket önskvärt och vi hoppas att fortsatt resursering möjliggör ett samarbete med HU och Mittuniversitetet även i framtiden. Text & foto Ari Nykvist

13 ORGANISATIONSREFORMEN STATSVETENSKAP Både undervisning och forskning breddas då statsvetarna i Åbo och Vasa går samman från årsskiftet. NY INSTITUTION GER ÖKAD BREDD OCH EXPERTIS Ett av de ämnen som berörs mest av omorganiseringen vid Åbo Akademi är statskunskapen. Både ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten (ESF) i Åbo och samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten (SVF) i Vasa upphör efter årsskiftet och ämnena statskunskap och offentlig förvaltning går samman i en ny gemensam statsvetenskaplig institution. En sammanslagning som både Åbo och Vasa har fördelar av, säger professor Lauri Karvonen på ESF. Väldiga fördelar. Vi får en fast, gemensam ram för ett samarbete som vuxit fram under ett drygt tiotal år. Inom forskning och forskarutbildning har samarbetet utvecklats långt och från årsskiftet ingår även grundutbildning och administration. Det har varit ett problem att de två enheterna hittills har sorterat under skilda fakulteter. På SVF i Vasa är Göran Djupsund professor i statskunskap med masskommunikation och även han understryker det långa och välfungerande samarbetet mellan statsvetarna i Vasa och Åbo. Tack vare sammanslagningen får vi tillsammans sådana nya möjligheter och resurser som vi inte ensamma alls skulle ha. Alla har alltså mycket att vinna och inget att förlora på samgången. Och det resonemanget gäller lika mycket undervisning som forskning, påpekar Djupsund. Undervisningen gynnas I synnerhet undervisningen i statskunskap inom ÅA får även enligt prof. Lauri Karvonen en ordentlig skjuts framåt eftersom samarbetet hittills mest har handlat om forskning bl.a. inom den gemensamma forskarskolan i statskunskap (se vidstående artikel) och forskningen inom spetsforskningsprojektet D:CE. Det är den breda expertisen bland statsvetarna som gör den utvecklingen möjlig. Expertkompetensen inom bl.a. masskommunikation, jämförande politik, politiskt beteende och experimentella metoder är oersättlig för vårt samarbete och ska utvecklas vidare. Denna bredd har bl.a. gjort att vi nu redan för andra gången och för åren har utsetts till toppforskningsenhet vid ÅA. Prof. Karvonen vill samtidigt inte undervärdera det fysiska avståndets betydelse för och inverkan på ett lyckat och effektivt samarbete mellan statsvetarna i Åbo och Vasa. Avståndet Åbo-Vasa en utmaning Fysisk åtskillnad är alltid ett problem, vare sig vi talar om 340 meter eller 340 kilometer. Vi måste därför satsa på modern kommunikations- och undervisningsteknologi i stor skala, bl.a. för att kunna ordna undervisning och möten med deltagande på bägge orterna. Rörlighet hos lärare och studenter ska samtidigt uppmuntras och understödas. I den nya institutionen ingår alltså även ämnet offentlig förvaltning och prof. Marko Joas välkomnar också han sammanslagningen. Personligen ser jag fram emot den nya enheten som kommer att ge utökade möjligheter för studenterna att mera flexibelt välja kurser från både Åbo och Vasa. Offentlig förvaltning kommer i längden, hoppas jag, att få en allt synligare roll i Vasamiljön, där också behovet av t.ex. svenskkunniga kommunala tjänstemän är stort. Större valfrihet Den nya institutionen ger alltså alla studerande i statskunskap och offentlig förvaltning ett större utbud att fritt välja från i sin studieplan. En valfrihet som egentligen finns redan nu, men som den nya institutionen sätter i system och just här kommer studenterna enligt Lauri Karvonen att märka en stor skillnad. Just nu förbereds sammanslagningen bl.a. i tre olika arbetsgrupper där t.ex. frågor kring studiernas uppbyggnad, forskning, antagning och administration diskuteras. Hela personalen inklusive studentrepresentanter utsedda av studentkåren har redan träffats en gång. Nu jobbar vi i arbetsgrupper för att senare i oktober samlas i Tammerfors för att slå fast detaljerade riktlinjer för institutionens arbete. Vi överväger också att samtidigt välja vårt nya gemensamma institutionsråd genom sämjoval då vi ju ändå har alla på plats, säger prof. Lauri Karvonen. Text Ari Nykvist 13

14 AKTUELLT PERSONALFRÅGOR Många konflikter på jobbet kan lindras och förebyggas. Men det är inte alltid så lätt att ta känsliga frågor till tals. Om att föra svåra samtal 14 Det finns inga helt konfliktfria arbetsgemenskaper. Men största delen av konflikterna kan lösas på ett rationellt sätt. Många konflikter pågår länge och utvecklas till kroniska problem på arbetsplatsen. Ju tidigare man ingriper, desto större är möjligheterna att lösa konflikten, säger psykologerna Mari Järvinen och Christian Ahlberg på Arbetshälsoinstitutets regionalbyrå i Åbo. I november kommer Järvinen och Ahlberg att leda en kurs om konflikter i arbetsgemenskapen. Kursen, som tituleras En välfungerande arbetsgemenskap att föra svåra samtal, riktar sig till personer i ledande ställning inom Åbo Akademi. En mycket stor del av alla konflikter och problem i arbetsgemenskaperna beror på oklarheter i organiseringen och struktureringen av arbetet. Bara en liten del beror direkt på individerna i gemenskapen, men ändå händer det ofta att konflikter och problem personifieras, konstaterar Mari Järvinen. Kursen ordnas under två eftermiddagar den november och programmet tar avstamp från en diskussion om förutsättningar och principer för en välfungerande arbetsgemenskap och hur man kan göra för att förebygga problem. Vidare diskuteras olika former av samarbetssvårigheter och konflikter i arbetsgemenskapen och hur man kan ta itu med problemen. Konflikter kan ha en mycket skiftande bakgrund. Orsakerna kan finnas i ledarskap och beslutsfattande i lika hög grad som på individnivå, konstaterar Mari Järvinen. Meningsskiljaktigheter och oförmåga att samarbeta kan förekomma, vissa upplever att de utsätts för osakligt bemötande, trakasserier eller mobbning. Konflikter kan också uppstå som en följd av missbruksproblem eller på grund av så kallade besvärliga personligheter. Diffus chefsroll Ett chefskap som inte fungerar i praktiken kan förvärra potentiella konflikter. Inom universitetsvärlden har det visat sig att chefsrollen ofta kan vara vag. Kretsarna är små, och den som ska fungera som förman känner i många fall sina medarbetare sedan tidigare, något som kan bädda för rollkonflikter. Detta ställer stora krav på chefens förmåga att skilja på sak och person i enskilda fall, säger Christian Ahlberg. Det är inte alls självklart att ett ledarskap faller sig naturligt för en förman. Därför behövs olika slag av utbildning och fortbildning på området. Förmannen har ett speciellt ansvar att ta upp konflikter till diskussion, men varje medarbetare har givetvis ansvar för sitt eget beteende på arbetsplatsen. Om konflikterna på arbetsplatsen är mycket komplicerade kan utomstående hjälp vara det Ju tidigare man ingriper, desto större är möjligheterna att lösa konflikter i arbetsgemenskapen, säger psykologerna Mari Järvinen och Christian Ahlberg. bästa sättet att komma till en lösning, konstaterar Mari Järvinen och Christian Ahlberg. Mera information om den aktuella kursen vid ÅA fås av Malin Siimes, e-post malin.siimes@abo.fi. Anmälningar till kursen görs via webben: Text & foto Peter Sandström

15 UTBILDNING LIVSLÅNGT LÄRANDE Centret för livslångt lärande stärker vuxenutbildningen i Svenskfinland. Samarbetet mellan universitet och yrkeshögskola ger mycket flexibla möjligheter. STYRKA OCH MÅNGFALD I GEMENSAM ENHET Definitivt en win-win-situation, konstaterar rektorerna Jorma Mattinen, ÅA och Örjan Andersson, YH Novia beträffande det nya Centret för livslångt lärande (CLL) vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia. Det nya centret har bildats genom att Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi och Fortbildningscentralen i Vasa går samman med fortbildningen vid YH Novia. CLL inledde verksamheten den 1 augusti, och direktionen för den nya enheten har haft sitt första möte. Stämningen beskrivs som god och kreativ. CLL är den första vuxenutbildningsorganisationen i Finland inom vilken ett universitet och en yrkeshögskola samarbetar, och vi representerar något verkligt nytt inom utbildningen i Svenskfinland, konstaterar direktör Paula Lindroos. Med en personalstyrka på 70 personer har det nya centret ett kunnande som täcker de flesta utbildningsområden. Verksamheten når hela Svenskfinland, och egentliga enheter har CLL i Åbo, Vasa, Jakobstad och Ekenäs. Också Hangö sommaruniversitet kommer att integreras i CLL. Vi är en stor aktör i Svenskfinland inom öppna universitetet, fortbildningen och öppna yrkeshögskolan. Redan nu har vi ett brett spektrum av kurser, och på sikt kan nya koncept utvecklas. Detta ger stora möjligheter att i ännu högre grad än hittills svara flexibelt på många olika utbildningsbehov. CLL kommer att kunna stärka vuxenutbildningen som helhet i Svenskfinland, konstaterar Paula Lindroos. Samhällets alla hörn Inom fortbildningen har de olika grundenheterna inom CLL haft olika målgrupper inom en palett som omfattar en mängd klickar, från ledarskap till konst och ser ljust på framtiden för CLL gör (fr.v.) Marianne Frilund, Örjan Andersson, Jorma Mattinen, Ulrika Wolf-Knuts och Paula Lindroos. kultur, skola, via social- och sjukvård till teknik och så vidare. Det handlar om fortbildning som finns i samhällets alla hörn, och här får det nya centret också en viktig gränsöverskridande roll med starkare samverkan mellan regioner, mellan yrkeshögskola och universitet, mellan ämnen, konstaterar Paula Lindroos. Centret kommer också att delta i och koordinera olika slag av utvecklingsprojekt som riktas till företag, kommuner och organisationer i Svenskfinland, samt nationellt och internationellt. Initiativet till Centret för livslångt lärande togs av rektorerna Andersson och Mattinen för ett par år sedan, och samgången har planerats av en arbetsgrupp. Vi ville på detta vis effektivera synergieffekterna och arbeta för att garantera en högklassig vuxenutbildning i hela Svenskfinland, konstaterar Örjan Andersson och Jorma Mattinen. Arbetet inom den nya enheten främjas bland annat via gemensamma möten för personalen. Text & foto Peter Sandström 15

16 VECKANS SKRIBENT ALF REHN I och med den globala ekonomiska krisen har det blivit populärt att konstatera att det är något ruttet i hur ekonomi (av alla varianter) lärs ut. 16 Wicked problems och det moderna universitetet Följer man den internationella debatten så kan man se att en så gott som enig kår av kommentatorer anser att utbildningar i ekonomi måste reformeras och tänkas om i grunden. Vissa har till och med gått så långt som att kräva handelshögskolornas avskaffande, eller åtminstone att dessa skall övervakas av vuxnare och klokare personer. Så det är en händelse som ser ut som en tanke att Åbo Akademi, mitt inne i denna debatt, faktiskt går och återinrättar en handelshögskola, precis när dessa solkats ner och medan ekonomin trampar runt i vad som allt mera liknar ett bottenlöst träsk. Det vore lätt att anklaga ÅA för detta, att konstatera att man här gör ett misstag, eller att skratta lite åt att man tog så länge på sig att inrätta något som egentligen borde existerat rätt länge. Men jag tror detta är fel reaktion. Krisen har inte gjort handelshögskolan irrelevant, tvärtom. Idag är den istället kanske viktigare än någonsin. Det är en banal och rätt tom utsaga att konstatera att planeten befinner sig i ett kristillstånd. Finanskrisen är bara en liten våg i det stormande hav som världen befinner sig i, där betydligt viktigare kriser ekologiska kriser, vattenförsörjning, nya former av krig, de gamla stormakternas vacklande på lerfötter och nya makters strävanden skapar en tid av "wicked problems", problem som inte längre kan lösas blott med tekniska eller politiska eller ekonomiska lösningar. Ja, problem som kanske inte ens har lösningar i gängse mening. Under de kommande 20 åren måste vi dels överleva, dels kunna vända en konsumtionstrend som är helt ohållbar, och dels kunna säkerställa ett fungerande globalt samhälle. I relation till detta ter sig frågan om finanskris relativt trivial. Och det lustiga är att där man väl kan anklaga handelshögskolorna för att ha spelat en liten roll i att orsaka det senare, så blundar man ofta för betydelsen av ekonomisk know-how för att lösa de tidigare, betydligt viktigare problemen. Oberoende av vad man tycker om det hela, så är ekonomi även marknadsekonomi en realitet. Vi har dessvärre inte kommit på något mycket bättre sätt för att möjliggöra för idéer att bli verklighet än att utsätta dessa för ekonomiska krafter (även om dessa inte alltid är marknadskrafter), och vill man skapa ett mera hållbart samhälle så kommer detta inte att kräva mindre ekonomisk kunskap, utan mycket, mycket mera. Vill man lösa världens problem med vatten något som kommer att bli en oerhört mycket större sak än de petitess-problem vi idag har med olja och bolån så måste man greppa enormt komplexa frågor vad gäller produktion och distribution samt svåra frågor om hur man väljer mellan flera dåliga alternativ, och allt detta är saker som ekonomer alltid jobbat med. Och samma kan sägas för en bred mängd av de problem världen idag tampas med, kanske alla.

17 Med detta inte sagt att handelshögskolorna kan lösa världens problem, långt ifrån. Men ska vi bygga upp ett universitet för dagens värld, så krävs att vi börjar vakna upp till det faktum att vi inte längre lever i en värld där en enda disciplin längre kan göra meningsfull inverkan på ett "wicked problem". Istället måste vi se till en värld där kunskap, för att vara verkningsfull, måste göras mera sammansatt. En värld där handelshögskolor måste lämna sin inskränkta syn på vad ekonomi och företagsamhet innebär, men där även andra delar av universiteten blir öppnare för att ta ekonomiska frågor på allvar. Detta var givetvis en del av logiken bakom projektet med Aalto-universitetet, men även här så är man alldeles för låst vid sina gamla strukturer. För att lösa den knut i vilken en myckenhet av det moderna universitetet finner sig, räcker det inte med att föreslå en organisationsförändring, eller att tillsätta ännu en arbetsgrupp som kommer fram till klichéer av typen "tvärvetenskaplighet är viktigt". Snarare borde vi utmana själva logiken i vårt nuvarande sätt att utbilda, och därmed Om ingen annan gör det måste det vara handelshögskolan som för in 'design thinking' på universitetet. Om ingen annan reagerar, måste det bli handelshögskolan som blir grogrund för morgondagens sociala entreprenörer. också ställas inför utmaningen att definiera om våra ämnen utgående från nya krav. För tillfället utbildar ÅA på mer eller mindre samma sätt som man gjort i tiotals år. Kurserna är uppfräschade, man har nya namn på saker, men grundinställningen är långt densamma ta in ungarna tidigt, utbilda dem genom ett enda rör, gläds åt antalet magistrar som går igenom just ditt rör. En trygg modell, och fantastiskt illa lämpad för vår tid. Bologna-processen skulle som bekant råda bot på detta, och möjliggöra att man kunde läsa en kandidat här, sedan välja ett magisterprogram här, allt skapat för maximal flexibilitet och med möjlighet att reagera relativt snabbt till förändringar. Blev det så? Fuck no. Idag har vi mer eller mindre samma struktur, om än uppsminkad lipstick on a pig, för att citera vännerna i USA. Möjligheten att introducera ett smalt men relevant magisterprogram som skulle röra sig bortom de disciplinära ramarna är så gott som noll, möjligheten att introducera nya ämnen är så gott som noll idag, när vi skulle behöva socialt entreprenörskap mer än någonsin, så är det stört omöjligt att inrätta ett ordentligt program för det inom rådande strukturer och motivationen hos de som vill göra saker är på väg dit. Och det är här handelshögskolans roll kommer in. De ekonomiska ämnena har ofta kritiserats för att de inte riktigt är "hårda" nog, tillräckligt disciplinärt uppstyrda för att tas på allvar som en "riktig vetenskap". I gårdagens värld var detta ett problem, men i den värld vi lever i är detta kanske den största styrkan man kan ha. Genom att vara mindre bunden till ett gammalt ideal, kan kanske de ekonomiska vetenskaperna definiera om sig som vetenskaper för just "wicked problems". Vi har alltid snott från andra vetenskaper, och det är en bra sak. Vi har alltid vänt kappan efter intressevinden, och i en värld i storm börjar detta verka som en allt smartare strategi. Handelshögskolan behöver nu ta sitt ansvar, men inte genom att göra sig själv ursäktande och undfallande. Snarare bör vi nu göra det vi gör bäst, reagera på förändring. Om ingen annan gör det måste det vara handelshögskolan som för in "design thinking" på universitetet. Om ingen annan reagerar, måste det bli handelshögskolan som blir grogrund för morgondagens sociala entreprenörer. Genom att inte vara fullt lika hårt knuten till disciplinärt tänkande kan kanske handelshögskolan faktiskt vara en energikälla för det moderna universitetet, snarare än ännu en disciplinär anstalt bland många andra. VECKANS SKRIBENT ÄR Alf Rehn, professor i företagsekonomi. 17

18 KONFERENS KOMPETENS Om framgång, förtroende och fantasi är temat för ledarskapskonferensen Kompetens 2009, som ordnas av Centret för livslångt lärande. Tidpunkten är 5 6 november, platsen Arken i ÅA-kvarteren i Åbo. Fokus på en ljusare framtid Vi kom igång med planeringen efter årsskiftet, och då såg det mörkt ut för konjunkturen. Affärsklimatet var inte precis upplyftande, så vi beslutade att ta ett viktigt och aktuellt tema som inte är direkt kopplat till det dystra läget utan i stället fokuserar på en ljusare framtid, säger Kristina Pusa, som är konferensledare och en av dem som satt i planeringsgruppen. Årets Kompetens-konferens är den fjortonde i ordningen och vi går tillbaka till grundläggande frågor då det gäller ledarskap idén är att man inte ger upp. Man skall tro på sin sak, känna till sin marknad, utnyttja kompetens och utvecklas. Föreläsarna berättar bland annat om inspiration, kreativitet, entreprenörskap och intraprenörskap. Konferensen börjar torsdagen den 5 november. Då föreläser Yngve Bergqvist, som är entreprenör och hotelldirektör för Ishotellet i Jukkasjärvi, Torkel Tallqvist, som doktorerade i industriell ekonomi i mars på en avhandling om ledning av innovationsskapande företag, Martti Hellström, som är rektor för Auroran koulu i Esbo och också har skrivit bl.a. om förändringsledarskap FAKTA Mera info på webben Sista anmälningsdag för Kompetens 2009 är Information om priser, kontaktuppgifter och annat hittas på webben: Företag och andra organisationer kan få grupprabatt genom att köpa s.k. företagskort, som berättigar fem personer från samma arbetsplats att delta i båda konferensdagarna. Arrangörerna har också reserverat ett antal platser för ÅA-ledare, men då är sista anmälningsdag (anmälningar via Margita Vainio eller Malin Siimes). och gemenskap ( yhteisöllisyys ), Mikael Rejström och Tobias Zilliacus från improvisationsteatergruppen Stella Polaris, samt Teo Härén, som äger och driver företaget interesting.org tillsammans med sin tvillingbror Fredrik Härén. Deras företag har specialiserat sig på inspiration, och hjälper andra att både få och förverkliga idéer. Fredagen den 6 november föreläser Karsten Slotte, chef för Fazer-koncernen, om innovativt och framgångsrikt ledarskap i förändring, Siv Schalin, VD för GE Healthcare i Finland, om framgång och skapande av förtroende internationellt, Malin Groop, marknadsföringsdirektör på Marimekko, om varumärken och motreaktionen till välpolerade livsstilskoncept och statusfixering, Lena Holmberg, personalchef på Ab Snellman Oy, om välmående och trivsel i arbetet trots begränsande faktorer, Satu Huber, VD för Pensions-Tapiola, om befrämjande av arbetshälsa och åldersledarskap, Marianne Nummela, specialist på kommunikation, ledarskap och personlig utveckling, om förtroendefull kommunikation, samt Mitro Repo, före detta ortodox pastor och numera» PÅ KOMPETENS 2009 går vi tillbaka till grundläggande frågor då det gäller ledarskap, säger konferensledare Kristina Pusa (t.v.) och konferenssekreterare Nina Rytkönen. EU-parlamentariker. Repos rubrik är Per aspera ad astra (motsvarande uttryck på svenska: genom kamp till seger ). En föreläsning per dag är på finska (Hellström och Repo), resten på svenska. Vi är jätteglada över att få hit många företagsledare från attraktiva och intressanta företag. Dessutom har vi några som pratar om hälsa och välmående och det uppskattas säkert, för jag vet att flera social- och hälsovårdsledare brukar komma till konferensen, säger Pusa. Jag tror att föreläsarna kan komma med nya idéer och insikter, sånt som konferensens deltagare får höra för första gången. Detta i samklang med berättelser om hur företag har lyckats. TEXT MICHAEL KARLSSON FOTO MARIA SUNDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

19 DEBATT NOTERAT Studiehandledare lärde sig mera om konflikthantering Den 1 2 oktober samlades ungefär 50 studiehandledare från hela Svenskfinland på Kåren i Åbo för att lära sig mera om konflikthantering och identitet (se bilden). Tre instruktörer kom från den engelska organisationen Leap Confronting Conflict. Vi gick närmare in på strategier och metoder som kan användas då man i kontakt med unga måste arbeta med konflikter och utmanande beteende, säger Amanda Nelmes, som var en av instruktörerna. Studiehandledarna fick till exempel själva pröva på några rollspel och övningar, som kan användas för konflikthantering. Vi fick mycket positiv feedback, så jag antar att de kommer att kunna ha nytta av det här i sitt arbete med studerande. Det handlar bland annat om att skapa dialoger och kunna tala om känslor. Sånt kan vara väldigt olika från person till person. Studiehandledardagar ordnades för första gången gemensamt av YH Novia och Åbo Akademi. Novia har länge ordnat studiehandledardagar, men det passar bra att samarbeta med ÅA. Vi ordnar ju också till exempel studiemässor tillsammans, säger Peter Lindroos, studiehandledare vid Novia. Deltagarna var studiehandledare främst från det s.k. andra stadiet. Studiehandledardagarna brukar ordnas vartannat år i Åbo och vartannat i Vasa. Nästa år står således Vasa i tur. MK Hansén och Forsman tilldelades kurslitteraturpris I samband med bokmässan i Göteborg tilldelade förlaget Studentlitteratur professor Sven-Erik Hansén och projektforskare Liselott Forsman ett hederspris för kurslitteratur. Pristagarna, som bägge arbetar vid ÅA:s pedagogiska fakultet, erhöll kronor för sitt bidrag med arbetstiteln Allmändidaktik. Juryns motivering lyder: För en utomordentlig framställning av ett övergripande ämnesområde för framtidens skola. Med ett väl balanserat språk och pedagogiskt upplägg ger bidraget studenten en tydlig och överskådlig bild av ämnet. Det innehåller såväl djup som bredd och är högaktuellt både ur samhälls- och skolperspektiv. Omfattande avbrott drabbar tjänster den oktober Fredag kväll samt på lördag kommer ett flertal system att flyttas tillbaka till ASA-huset efter exilen i Chemicum. Detta leder till ett omfattande avbrott som drabbar ett flertal tjänster, bl.a. e-post, pchemområden och utskrifter. Exakt hur långt avbrottet blir, klarnar först medan flyttningen pågår. ÅA:s webbportal kommer att vara i bruk och du får närmare information om tidtabellen där. Tre arrangörer stod bakom Merkur Lectures I artikeln om Merkur Lectures i MfÅA 13/2009 hade en arrangör tappats bort. Seminariet ordnades av Ekonomföreningen Merkur, ekonomutbildningen vid ÅA samt revisionsföretaget PricewaterhouseCoopers. PIMP ÅBO AKADEMI? Ett seminarium om undervisningen vid ÅA ordnades av Kåren tillsammans med kvalitetsenheten vid ÅA den 30 september. Pimp my undervisning hette tillfället där många lärare och studerande berättade om sin syn på god undervisning. Jag satt med och lyssnade med häpnad. Det verkar som om det finns många olika undervisningsstilar vid ÅA och därmed studerande med varierande uppfattningar om undervisningens effektivitet. Jag antar och hoppas att det inte längre idag finns tillfällen där den undervisande personalen enbart förkunnar sin på forskning baserade kunskap. Detta blir ju envägskommunikation som inte är särskilt effektiv. Särskilt inte om syftet är att få studerande att lära sig. I mitt jobb som marknadsföringskoordinator har jag som uppgift att göra marknadsföringen vid ÅA mer professionell. Syftet är att öka söktrycket till alla våra utbildningar. På detta sätt kan vi höja kvaliteten på de studerande som faktiskt får en plats hos oss. Jag jobbar ganska mycket med att formulera texter, framställa ÅA som ett universitet som utmärker sig genom sin högklassiga på forskning baserade undervisning. Konkurrensen mellan universiteten hårdnar och vi bör alla se till att bidra till att locka fler studerande till ÅA. Vi lägger en massa tid och ork på att förbättra vardagen för studerande, inte minst på området för studier och forskning där tempot är högt och servicegraden med de befintliga resurserna helt fantastisk. Jag hoppas att även ni som undervisar lyssnar till era studerande, gör dem delaktiga i lärandet och på så sätt hjälper till i marknadsföringsarbetet. För marknadsföringen idag är inte längre envägskommunikation. I den deltar studerande, den undervisande personalen, den administrativa personalen och marknadsföringskoordinatorn. JESSICA PETTERSSON Marknadsföringskoordinator 19 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

20 DISPUTATIONER 20 TEKNISK KEMI OCH REAKTIONSTEKNIK FM Pasi Virtanen disputerar i teknisk kemi och reaktionsteknik torsdagen den 22 oktober på avhandlingen Supported Ionic Liquid Catalysts (SILCA) for Preparation of Fine Chemicals. Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Salin, Axelia. Opponent är Dr. MIHKEL KOEL, Tallinna Tehnikaülikool, och som kustos fungerar prof. JYRI-PEKKA MIKKOLA. Så här sammanfattar Pasi Virtanen själv sin avhandling: "Joniska vätskor är nya typer av kemiska föreningar som blir allt mer populära inom kemin. Deras lämplighet i olika slags kemiska applikationer baseras på det faktum att de har många speciella egenskaper, vilka konventionella joniska föreningar saknar. Den största skillnaden är att deras smältpunkt är mycket lägre. Till exempel, traditionellt koksalt, natriumklorid, har en smältpunkt på 801 o C, medan många joniska vätskor har smältpunkter lägre än 0 o C. Joniska vätskor är också väl solvaterande okoordinerande lösningsmedel, som löser upp många organiska och oorganiska föreningar. Andra typiska egenskaper för joniska vätskor är mycket låga ångtryck, breda temperaturområden för vätskefasen, breda elektrokemiska fönster och bra konduktiviteter. Forskningen av joniska vätskor och deras tillämpningar i katalys får ökande uppmärksamhet i kemiteknik. Joniska vätskekatalysatorer som bärarmaterial består av en immobiliserad katalytisk komponent (t.ex. övergångsmetallpartiklar eller metallkomplex) som finns i ett skikt av den joniska vätskan immobiliserad på ett fast och poröst bärarmaterial. Detta arbete omfattar preparering av Aliquat 336 -baserade joniska vätskor, som användes med kommersiella joniska vätskor för utveckling av nya typer av katalysatorer, SILCA (Supported Ionic liquid Catalyst). Katalysatorerna tillämpades på selektiv hydrering av två polyfunktionella molekyler, citral och cinnamaldehyde i en trycksatt satsreaktor och citral också i kontinuerlig reaktor i laboratorieskala. I detta arbete utvecklades en ny prepareringsmetod för SILCA och de framställda katalysatorerna undersöktes med flera karakteriseringsmetoder. Den aktiva komponenten i SILCA visade sig bestå av palladiumnanopartiklar. Olika joniska vätskors inverkan på katalysatoraktiviteten och produktselektiviteten evaluerades vid varierande temperaturer och vätetryck. Det upptäcktes också att upplösning av Lewis- eller Brønsted-syror i ett lager av jonisk vätska i SILCA har en kraftig inverkan på katalysatoraktiviteten och produktfördelningen i citralmolekylens transformationreaktioner. I verkligheten utvecklades en sammansatt satsvis syntes (onepot synthesis) av menthol utgående från citral. Kinetiken för hydreringen av citral och cinnamaldehyde på SILCA studerades och modellerades i detalj. En mekanistisk kinetisk modell utvecklades för att beskriva skillnaderna i aktiviteten och selektiviteten som de undersökta katalysatorerna bestående av olika joniska vätskor uppvisade." TEKNISK KEMI OCH REAKTIONS TkL Sébastien Leveneur disputerar i teknisk kemi och reaktionsteknik fredagen den 23 oktober på avhandlingen Catalytic synthesis and decomposition of peroxycarboxylic acids. Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Salin, Axelia. Opponent är prof. JEAN- CLAUDE CHARPENTIER, ENSIC Nancy, och som kustos fungerar prof. DMITRY YU. MURZIN. Så här sammanfattar Sébastien Leveneur själv sin avhandling: " Perkarboxylsyror är viktiga ur industriell synvinkel. De används för vattenrening, desinfektering, blekning av cellulosa samt för framställning av finkemikalier. Detta doktorsarbete beskriver en ett kinetiskt studium av karboxylsyrors perhydrolys med svavelsyra vid olika molära förhållanden av reaktanter, olika reaktionstemperaturer (från 30 o C till 60 o C) samt olika katalysator-koncentrationer. Vattnets och syrakatalysatorernas inverkan på reaktionshastigheten och -jämvikten beaktades, då en kinetisk modell för systemet utvecklades. Systemet är icke-idealt, huvudsakligen p.g.a. närvaron av en stark elektrolyt, svavelsyra; därför introducerades en parameter (δ) för att beskriva avvikelserna från ideala betingelser. Kinetiska och termodynamiska parametrar som bestämdes med hjälp av icke-linjär regressionsanalys var statistiskt väldefinierade. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR