Forskare möter praktiker

Transkript

1 Forskare möter praktiker 1 (5) FoU region Gävleborg bjöd in till en temadag i Bollnäs under ovanstående rubrik. Det gick att delta vid 4 av 27seminarier. Jag deltog vid följande: Brukarens möjlighet att påverka sin dagliga verksamhet inom funktionshinderområdet, Utredning av arbetsförmåga, Att leda förändring inom funktionshinderområdet samt Borenderåd för de 15 procent som är missnöjda med äldreomsorgen. Här kommer en kort sammanfattning av seminarierna: Brukarens möjlighet att påverka sin dagliga verksamhet inom funktionshinderområdet Gävle Kommun bedriver projektverksamhet med stöd av företaget Neonova med syftet att utvärdera hur funktionshindrade med kognitiv funktionsnedsättning upplever sin situation. Föreläsare var Ingrid Holm, Gävle Kommun och Ingalill Fahlström, Neonova. Man använder verktyget Pict-O-Stat som är en app och kan användas på såväl dator, mobiltelefon för att på ett enkelt sätt få svar på olika frågor, exempelvis om trivsel. Frågorna i Pict-O-Stat kan ställas på tre olika tydlighetsnivåer beroende på brukarens stödbehov. Nivå 1 består enbart av text och tal Nivå 2 består av text, tal och Pictogramsymboler Nivå 3 består av text, tal, Pictogramsymboler och fotografier

2 Ovanstående exempel belyser hur en specifik frågeställning kan se ut i Pict-O-Stat! 2 (5) Frågorna kan anpassas för varje enskild brukare med personliga fotografier och talinspelningar för att ge maximalt stöd till de som behöver det. Pict-O-Stat fungerar även utmärkt tillsammans med de flesta datorhjälpmedel så som pekskärm, touchkontroller, Flexiboard, m.fl. Det finns även funktioner för scanning som gör det möjligt att besvara enkäter med en enda touchkontroll. Eftersom Pict-O-Stat är webbaserat så går det att nå från vilken internetansluten dator som helst. Enkäterna behöver alltså inte besvaras på verksamheten utan kan lika gärna besvaras hemifrån eller från en annan plats. F R Å G E B I B L I O T E K E T Det medföljande frågebiblioteket i Pict-O-Stat innehåller ett hundratal frågor som är indelade i olika kvalitetskriterier. Kvalitetskriterierna täcker in olika aspekter av verksamheten och ger tillsammans en utförlig bild av hur den upplevs av brukarna. Exempel på kvalitetskriterier: Fritid och gemenskap Fysisk boendemiljö Kommunikation och information Kontinuitet, stöd och service Psykosocial boendemiljö Med frågeskaparverktyget går det enkelt att pussla ihop bilder, ljud och Pictogram till egna skräddarsydda frågor. I programmet finns ett Pictogrambibliotek som kan användas till nya frågor. Frågorna besvaras genom att man väljer ett svarsalternativ, antingen genom att trycka direkt på skärmen, om man använder pekskärm, på en Flexiboard, touchkontroll eller genom att klicka som vanligt med mus/trackball, etc. Verktyget ger de kvalitetsansvariga i organisationen möjlighet att på ett objektivt sätt uppnå kvalitetssäkringsmål med hjälp av lättillgänglig och påtaglig statistik som gör det lätt att skapa analyser och lägga upp åtgärdsplaner och som kan ligga till grund för ett vidare kvalitetsarbete och för att stärka delaktigheten i hela organisationen. De erfarenheter som man hittills fått i Gävle Kommun vid användning Pict-O-Stat var i all huvudsak goda. Personalen ansåg att efter lite träning med verktyget fungerade bra och de flesta funktionshindrade verkade också gilla det. Utredning av arbetsförmåga I Bollnäs Kommun bedrivs Aktivitetsbaserad Kartläggning av Arbetsförmågan vid arbetsförmedlingen. Projektet kallas för AKA-projektet! Föreläsare var Anette Berg och Jan Forsgren. Projektet pågår !

3 Målet: Är att klargöra arbetsförutsättningarna och stärka den arbetssökandes ställning på arbetsmarknaden. 3 (5) Arbetet bedrivs under 1-3 dag med hjälp av arbetsterapeut eller sjukgymnast. Därefter är det 8 veckors arbetsträning på 1-2 olika arbetsplatser inom kommunen. Inremitterande: Ofta är Försäkringskassan inremitterande myndighet och det är då fråga om långtidssjukskrivna som man behöver hjälp med att få restarbetsförmågan klarlagd. Det är däremot aldrig fråga om personer med varaktig sjukersättning. De vet vanligtvis själva vad de klarar av och är därför hänvisade till andra vägar än AKA-projektet. AKA skall klargöra: Förutsättningarna för arbete Lämplig arbetsplats beroende av arbetsförmågan Hur personerna klarar fysisk belastning Hur de berörda förstår instruktioner Lämplig arbetsplats: Man försöker sedan hitta en lämplig arbetsplats för arbetsprövningen som vanligen startar med 2-timmars arbete vilket succesivt stegras i omfattning. Efter arbetsprövningen försöker man att hitta de mest lämpliga arbetsplatserna, inte sällan med lönebidrag. Föreläsaren framhöll att det förekommer också att arbetsprövade fått anställning hos den arbetsgivare som medverkat i deras arbetsprövning. Att leda förändring inom funktionshinderområdet Föreläsare var Kjerstin Larsson, forskningsledare vid FoU Välfärd, Region Örebro som beskrev fördelarna med utvecklingsinriktat ledarskap jämfört med ett förvaltande ledarskap. Föreläsningen handlade om att mellanchefer (första linjens chefer) inom vård och omsorgssektorn kan ha en strategisk roll i verksamhetsutveckling. De organisatoriska villkoren påverkar starkt mellanchefernas möjlighet att driva utvecklingsarbete. Det finns exempel på hur mellancheferna har kunnat påverka och utnyttjat dessa förutsättningar för att skapa ett handlingsutrymme för att driva ett utvecklingsarbete. De har använt sig av målstyrning, skapat utrymme för lärande och reflektion och skapat en organisationskultur som stöder utveckling. Man måste själv skapa tiden, d v s utrymme: Ha egna mål och visioner Göra egna prioriteringar Ha tilltro till att en förändring är möjlig Kompetensutvecklingsinsatserna måste kopplas till den egna enhetens behov. En professionell organisation Generalister ersätts av specialister Den stora utmaningen är tvärprofessionella team

4 Skapa delaktighet genom: Avsätta tid Trygghet Lyhördhet Ha kunskaper om arbetsplatsens förutsättningar 4 (5) Målstyrning skall vara ett redskap men det är trots allt resurserna som styr och mellancheferna som prioriterar. Man måste också vara medveten om att en förändring av organisationskulturen tar tid. Nya ledarskapet: Processorienterat Arbetar i team Arbetar mot uppsatta mål Boenderåd för de 15 procent som är missnöjda med äldreomsorgen Föreläsare var Lena Rosén och Birgitta Johansson Gävle demensförening. Lena har arbetat som sjuksköterska i arbetsledande befattningar inom demensvården i många år, fram till sin pensionering. Hon fortsätter därefter att arbeta inom området men nu i egen regi. Birgitta är lärare, har en demenssjuk mamma, och sitter i styrelsen för demensförbundet. Birgitta beskrev de vedermödor som mamman har varit utsatt för och vilka åtgärder som hon vidtagit för att komma till rätta med de problem som mamman drabbats av. Demensföreningen har som en viktig uppgift att stödja demenssjuka och deras anhöriga. Att man kallat föreläsningen för Boenderåd för de 15 procent som är missnöjda med äldreomsorgen har sin grund i att socialministern Maria Larsson hävdar att 85 procent av de äldre är nöjda med sin åldringsvård. Lena ville därför anknyta till och redovisa de problem som de återstående 15 procenten har. Tidslinje och genomförandeplan är viktiga hjälpmedel Lena framhöll att när en demenssjuk erbjuds plats ett boende måste det finnas en genomförande plan med en relevant tidslinje. Genomförandeplanen skall vara skriftlig och innehålla förslag som tillställs närmast anhörig innan man fattar beslut i frågan. Närvarande chefer I boenden är närvarande chefer en förutsättning för att verksamheten skall fungera och de funktionshindrade skall trivas. Det har förekommit att enheter varit obemannade, främst nattetid och patienterna sedan har smitit ut på stan utan att någon personal kunnat ingripa. Inte sällan kommer det in vikarier i verksamheten som varken vet den funktionshindrades namn eller dess särskilda behov. Anhöriga måste vara mycket aktiva Birgitta beskrev lite vad hennes mamma råkat ut för och varför hon många gånger tvingats att agera, det är allt ifrån att skriva insändare till många och långa diskussioner med chefer och arbetsledare för att komma till rätta med olika problemen som har uppstått. Redan vid intagningen i boendet uppstod problem då Birgittas mamma hade önskat boendet i en viss stadsdel medan mamman blev erbjuden boende i en annan stadsdel. De fick också kort betänketid och om det inte accepterade förslaget så skulle hennes mamma mista sin

5 plats i kön. Birgitta fick sedan lägga ner mycket tid och arbete för att modern slutligen skulle komma in i ett boende som hon kunde känna sig nöjd med. 5 (5) Många gånger är inte faciliteterna vid anläggningarna genomtänkta. Birgitta beskrev hur stenläggning vid hennes mammas boende förhindrade personer med rörelsehinder att komma ut till en annars fin uteplats. Hon fick under lång tid tjata på de ansvariga innan de slutligen fick Gavlegårdarna att asfaltera platsen och göra det möjligt för personer med rullator och rullstol att kunna komma till den. Många gånger av kanske obetänksamhet, men också av ekonomiska skäl, får inte de funktionshindrade tillgång rätt mat vid traditionella högtider som exempelvis jul och midsommar utan tvingas äta den mat som ingår i den vanliga veckomatsedeln. Birgitta beskrev flera olika situationer när det hade varit på det viset. Exempelvis hade man till julmat fått champinjonomlett i stället för den traditionella julmaten. Hon skaffade då den julmatsedel som fanns vid fångvårdsanstalten då hon visste att de hade julmat under högtiden. Hon visade sedan matsedeln för den matansvarig och fick då till svar att i fångvården hade man helt andra ekonomiska förutsättningar och kunde därför servera traditionell mat under högtiderna. I dag mår Birgittas mamma ganska bra och Birgitta besöker henne varannan dag men det har krävts stora insatser från dotterns sida för att mamma skulle få ett hyggligt boende och en förbättrad livssituation. Aktiva anhöriga är fortfarande en förutsättning för att personer i olika boenden skall få sina rättmätiga behov tillgodosedda. Vid pennan: Lars-Ove Carlsson