Andrespråksforskningens relevans i et didaktisk perspektiv

Transkript

1 Andrespråksforskningens relevans i et didaktisk perspektiv Monica Axelsson, Institutionen för språkdidaktik Den femte nasjonale forskerkonferensen om norsk som andrespråk okt. 2012, Høgskolen i Hedmark, Hamar

2 Andraspråksforskningens tre huvudspår Individperspektivet - den lärande individen och det nya språket Det språkpolitiska perspektivet samhällets satsningar Undervisningsperspektivet

3 Didaktisk andraspråksforskning Undervisning språk- identitets- kunskapsutveckling utveckling utveckling Litteracitet och lärande

4 Route, rate, success formell undervisning (Long 1983) - Inlärningsordning + Inlärningshastighet + Framgång Språklig medvetenhet Long (1983b), elva studier: 6 pos., 2 delvis pos., 3 små eller inga effekter Krashen, naturligt inflöde Både barn och vuxna Oberoende nivå, mätning och tillgång till språket utanför klassrummet

5 - Inlärningsordning Samma naturliga inlärningsordning för alla inlärare. (Morfemstudierna 1970-tal: Dulay & Burt, 1973, 1974; Bailey, Madden & Krashen, 1974; Larsen-Freeman, 1975) Håkansson & Norrby, 2010 Samma steg och samma ordning

6 Processbarhetsteorin (Pienemann 1998, 2005, 2011) Inlärare kan bara producera sådana strukturer som de också kan processa Processningen sker gradvis i ett antal steg som bygger på varandra där inläraren måste gå igenom utvecklingsstegen i en viss ordning Första produktiva förekomsten visar att inläraren kan processa strukturen (emergence criterion)

7 Nivå Gram info som kan processas Resultat för svenska Gisela Håkansson Mellan satser, skillnad mellan huvudsatser & bisatser morfologi syntax Neg. Placering: BIFF 4 Inom satsen, mellan fraser Predikativ kongruens Inversion (X + omvänd ordf.) 3 Inom frasen (frasmorfologi) Attributiv kongruens Adverb + rak ordföljd 2 Inom ord (lexikal morfologi) Plural, enkla tempus Kanonisk ordföljd 1 ord (lemma) Invarianta former Enstaka konstituenter

8 Undervisningens roll +hastighet, + framgång Rätt moment vid rätt tidpunkt - förutsättning för framgångsrik språkinlärning. Stark betoning på naturligt varierat språk och interaktion Traditionell grammatikundervisning ifrågasatt Enbart kontakt med och användning av språket i kommunikation leder inte till en tillfredsställande nivå (Lindberg 1997, Doughty & Williams 1998, Spada & Lightbown 2008) Språkets form behöver uppmärksammas i undervisningen Språklig medvetenhet och reflektion gynnar en allsidig och dynamisk språkutveckling (Swain 1995, 1998). Utforska språket, formulera och testa hypoteser om språket och reflektera över den egna språkanvändningen i meningsfulla och relevanta aktiviteter.

9 Interaktion och språkutveckling Barnets behov att interagera med andra - drivkraften i barnets språkutveckling (Halliday 1984 och Vygotskij 1986). Interaktionen med andra och med personer som vet mer peers and experienced others (Hyland 2007:158) central the zone of proximal development (ZPD), Vygotskij (1986)

10 Språkanvändning i hemmiljön Språkanvändningen i hemmiljön på ett språk kan positivt bidra till skolframgång på ett andraspråk. Flerspråkiga barn till högutbildade föräldrar klarade skolan bättre än andra. Barnen socialiserades på sitt modersmål in i skriftspråket via t.ex. läsning och samtal före skolstart och fick senare när de börjat skolan hjälp hemma med läxorna. Förtrogenheten med skrift och utvecklingen av ett mer skolrelaterat språkbruk och begrepp på modersmålet gjorde att dessa barn klarade skolundervisningen på andraspråket bättre än andra flerspråkiga barn (Hyltenstam 2010).

11 Domäner Förstaspråkstalaren - ett språk för alla språkliga funktioner. I skolan utvidgas samma språk till nya domäner och för lärande. Andraspråkstalaren - ett språk i de första och mest familjära domänerna. Lärande i skolan sker på ett annat språk.

12 Domäner Kulbrandstad (2003) 7-åriga minoritetsbarns förståelse på modersmålet och norska av vardagliga, konkreta ord (kjøkken, frokost, ovn, vask, kran, å pusse tenner, bad, å stå opp, dyne, bein, fot, trafikklys, bussholdeplass, svamp). L1 norska: rätt svar på 97% av orden L2 norska: rätt på 86% av orden på modersmålet, men bara på 52 % på norska Bas utbyggnad (Viberg 1996)

13 Domäner vardagliga ämnesspecifika ord (Lindberg 2007), t.ex. fysikämnets användning av gnida abstrakta uttryck, undersöktes i relation till förståelse av Ekberg & Haskå (2002) - svåra för andraspråkselever. förståelsen av metaforik, undersöktes för norskan av Golden (2005), visar att andraspråkselever kan ha svårigheter med abstrakta metaforiska uttryck som noen kommer deg i møte i en diskusjon. fasta uttryck som ha händerna fulla eller ha fria tyglar, dvs. konventionaliserade flerordsuttryck vars betydelse inte är härledbar ur uttryckets enskilda delar (Prentice 2010)

14 Skolrelaterad språkutveckling och skolframgång Påverkas av individuella, sociala och kontextuella faktorer, t.ex. syn på text och språkliga vanor i familjen, socioekonomisk status, ankomstålder, skolbakgrund, ålder och intresse (August 2008:169f., Goldenberg et al. 2008:108ff.). Läsning på andraspråket underlättas av att läsuppgiften är intressant, bekant sedan tidigare, meningsfull och förståelig, relaterad till ens egen kultur och av att man som läsare är medveten om dess nytta för ens egen framtid (Liberg 2000:120).

15 Läsning av läromedelstexter (Kulbrandstad 1998) Fyra andraspråksungdomars läsning av norska SOläromedel i årskurs 8. Läsförståelsetest: andraspråkseleverna läste långsammare, fler felläsningar, färre acceptabla svar (36 59 % mot % för kontrollgruppen). Lägre läsförståelse både rörande explicit och implicit information. Problem att redogöra för det centrala i texten och att utnyttja textuppbyggnaden och centrala begrepp för detta.

16 Medaljens baksida (Kulbrandstad 1998) Metaforisk rubrik i text om Japan Andraspråkseleverna: konkreta tolkningar, t.ex.: i en firma kanskj hvis det er bra, så / / er det kanskje noen menn som jobber bra, så får dem kanskje medaljer (1998:359). Missade rubrikens ledtråd, att en negativ aspekt om Japan skulle följa, som förstaspråkseleverna inte hade några problem med. Därutöver hade andraspråkseleverna svårare att förutsäga innehållet och mobilisera förkunskaper generellt utifrån exempelvis rubriker. Andraspråkselevernas läsförståelse gick inte att förutsäga utifrån den muntliga kompetensen (1998:441).

17 National Literacy Panel on Language-Minority Children and Youth (August & Shanahan 2008) Cummins hypotes: academic proficiency transfers across languages such that students who have developed literacy in their first language will tend to make stronger progress in acquiring literacy in their second language Hypotesen bekräftas avseende flera delkompetenser relaterade till läsning och skrivning. (flera hundra vetenskapliga publikationer om andraspråksutveckling) Fördel flerspråkiga elever som kan läsa och skriva på förstaspråket (Genesee et al. 2008).

18 Överföring av högre resp. lägre kompetenser Högre kompetenser: + läsförståelse och lässtrategier Lägre kompetenser: stavning eller ordläsning (allmän L1- kompetens, stavningskonventioner - större betydelse) Lägre kompetenser: stavning (- L1) Små flerspråkiga barn följer, oavsett språklig bakgrund, en liknande gång i läs- och skrivutvecklingen som enspråkiga elever, men de behöver ofta längre tid.

19 Överföring mellan L1 och L2 Fonologisk medvetenhet (dela upp ord i mindre delar, rimma och andra ordrelaterade färdigheter) Ordförrådet: högre förmågor som tolkning av metaforiska uttryck eller associationer. Ordförråd - begreppsordförråd - omvärldskunskap

20

21 Överföring mellan L1 och L2 - läsning God läsförståelse på förstaspråket positiv effekt på läsförståelsen i andraspråket i samtliga genomgångna studier (Genesee et al. 2008:78). Både närbesläktade språk och avlägsna språk (koreanska eng.) Läsa strategiskt L1 bättre läsförståelse på L2 Goda läsare på L2 - högre metaspråklig förmåga än svaga läsare --> kunde resonera kring och dra nytta av likheter mellan första- och andraspråket.

22 Läs, skriv och identitet Dávila de Silva (2004) - status och makt Nyanlända Yolanda, 8 år, som just börjat lära sig engelska anser inte att hon är en kompetent skrivare och läsare, trots att hon tycker om att läsa och skriva på spanska, eftersom hon inte kan läsa och skriva på engelska. She had already learned that Spanish was not valued in her school and had built her paradigm for reading and writing on this perception (Dávila de Silva 2004:266). Möjligheten till kodväxling, och det faktum att läraren tillät det, gjorde också att Yolanda kunde delta i det som skedde i klassrummet.

23 Referenser August, Diane & Timothy Shanahan (2008). Developing Reading and Writing in Second- Language Learners. New York: Routledge. Dávila de Silva, Aurelia (2004). Emergent Spanish Writing of a Second Grader in a Whole- Language Classroom. I: Perez, Bertha, Teresa McCarty & Lucille Watahomigie(red.). Sociocultural Contexts of Language and Literacy. Mahwah: LEA. Ekberg, Lena & Inger Haskå (2002). Att välja det rätta. Om ordval och grammatik hos tvåspråkiga barn. I: Hauksdóttir, Audir (red.). Forskning i nordiske sprog som andet- og fremmedsprog. Reykavik: Háskoli Islands. Genesee, Fred, Esther Geva, Cheryl Dressler & Michael L. Kamil(2008). Cross-Linguistic Relationships in Second Language-Learners. I: August, Diane & Timothy Shanahan 2008, s Golden, Anne (2005). Å gripe poenget. Förståelse av metaforiske uttrykk fra læreboker i samfunnskunskap hos minoritetelever i grundskolen. (Acta humaniora 227.) Oslo: Det humanistiske fakultet, Universitetet i Oslo. Golden, Anne & Hvenekilde, A. (1983). Rapport fra prosjektet Lærebokspråk. Sentretför språkpedagogikk. Universitetet i Oslo. Goldenberg, Claude, RobergS. Rueda & Diane August (2008). Sociocultural Contexts and Literacy Development. I: August, Diane & Timothy Shanahan 2008, s Halliday, M.A.K. (1986). Learning how to Mean. Explorations in the Development of Language. Edward Arnold: London.

24 Referenser forts Halliday, M.A.K. (1993). Towards a Language-Based Theory of Learning. Linguistics and Education 5, s Halliday, M.A.K. (1999). Grammar and the construction of educational knowledge. I: Berry, Roger, Barry Asker, Ken Hyland & Martha Lam (red.). Language Analysis, Description and Pedagogy. Hong Kong: The Hong Kong University of Science and Technology. Halliday, M.A.K. (2002) [1987]. Spoken and written modes of meaning. I: On grammar (red. Jonathan Webster). (The collected works of M.A.K. Halliday 1.) London: Continuum, s Halliday, M.A.K. & J.R. Martin (1993). Writing Science: Literacy and Discursive Power. London & Washington, D.C.: The Falmer Press. Hyland, Ken (2007). Genre pedagogy: Language, literacy and L2 writing instruction. Journal of Second Language Writing 16, s Hyltenstam, Kenneth (2010). Läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga. I: Ericson, Britta. Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur, s Kulbrandstad Iversen, Lise (1998). Lesing på et andrespråk. En studie av fire innvandrerungdommers lesing av laerebokstekster på norsk. (Acta humaniora Oslo 30.) Oslo: Scandinavian University Press. Kulbrandstad Iversen, Lise (2003). Lesing i utvikling. Teoretiske og didaktiske perspektiver. Bergen: Fagbokforlaget. Liberg, Caroline (2000). Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv möjligheter och begränsningar. I: Nauclér, Kerstin (red.). Symposium Ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma, s Liberg, Caroline (2008). Skrivande i olika ämnen lärares textkompetens. I: Trøite Lorentzen, Rutt & Jon Smidt (red.). Å skrive i alla fag. Oslo: Universitetsforlaget, s Lindberg, Inger (1995b). Språka samman! om samtal och samspel i språkundervisning. I: Lindberg, Inger (1995). Lindberg, Inger (2006). Med andra ord i bagaget. I: Bjar, Louise (red.), Det hänger på språket! Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur, s /Namn Namn, Institution eller liknande

25 Referenser forts Lindberg, Inger (2007). Forskning om läromedelsspråk och ordförrådsutveckling. I: Lindberg, Inger & Sofie Johansson Kokkinakis 2007, s Lindberg, Inger (2009a). Conceptualizing school-related, academic language theoretical and empirical approaches. I: Päivi Juvonen (red.). Språk och lärande. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7 8 november Stockholm: ASLA, s Lindberg, Inger (2009b), I det nya mångspråkiga Sverige. Utbildning & demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 18:2, s Prentice, Julia (2010). På rak sak. Om idiomatiska, figurativa och konventionaliserade flerordsuttryck bland ungdomar i flerspråkiga miljöer. (Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap 15.) Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Viberg, Åke (1996). Svenska som andraspråk i skolan. I: Hyltenstam, K. (red.). Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Lund, s Vygotskij, Lev S. (1986). Thought and Language. Cambridge: MIT Press /Namn Namn, Institution eller liknande

26 Ny forskningsöversikt Hyltenstam, Kenneth; Axelsson, Monica & Inger Lindberg (red.) (2012), Flerspråkighet en forskningsöversikt. Vetenskapsrådet: Vetenskapsrådets rapportserie. Stockholm Rapporten kan beställas på /Namn Namn, Institution eller liknande