Att lära sig svenska i Malmö eller Melbourne? Om miljöns betydelse för språkinlärning

Transkript

1 Att lära sig svenska i Malmö eller Melbourne? Om miljöns betydelse för språkinlärning Gisela Håkansson, Lunds universitet

2 Utgångspunkt Inlärning av ett andra språk i landet där det talas antas ofta vara lättare och många tillbringar en tid i målspråkslandet för att förbättra språkfärdigheten Det finns studier som visar att Flytet blir bättre (Freed, Segalowiz & Dewey 2004) Ökad narrativ förmåga (Collentine 2004) Ökad syntaktisk komplexitet (Lennon 1990)

3 Hur definieras andra- och främmandespråk? Nationalencyklopedin ( okt 2012 Andraspråk, språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål) och vars inlärning äger rum i en miljö där språket används i naturlig kommunikation. Främmandespråk, språk som lärs in i en miljö där det inte hör naturligt hemma.

4 Vad menar man med att kunna ett språk? Man ska kunna Språkljud Ord (lexikon) Hur orden böjs (grammatik) Hur orden kombineras i satser (grammatik) Hur ord, fraser och satser används i olika sammanhang (pragmatik)

5 Projektet Svenska i och utanför Sverige Syfte: Undersöka om det är några skillnader mellan svenska som andraspråk (i Sverige) och svenska som främmandespråk (i Australien) Informanter: Universitetsstuderande på Malmö Högskola och University of Melbourne Forskare/lärare: Gisela Håkansson i Lund, Catrin Norrby i Melbourne/Stockholm och Lena Bruzæus i Malmö Material: Skriftig och muntlig produktion

6 Material Skrift Tal Översättning Uppsats Lucktest Associationer Test Grammatik Lexikon Pragmatik + + Intervju

7 Analyser Lexikon: Lexikal variation (typ/tecken), associationer: fonologiska, syntagmatiska, paradigmatiska (Kent-Rosanoffs lista 1910) Grammatik: Nivåer enligt processbarhetsteorin (Pienemann 1998) Pragmatik: Lucktest. Analysen baseras på data från 100 svenska studenter För alla analyser görs jämförelser med svensk kontrollgrupp i Lund

8 Deltagare Deltagare Ort Antal underv. timmar Antal del- tagare i lexikonuppgiften Antal deltagare i grammatikuppgifter Antal deltagare i pragmatik- uppgiften L2 Malmö 150 tim FL Melbourne 150 tim NS kontroll Lund

9 Lexikonuppgiften: associationstest (Kent-Rosanoffs lista på 100 ord, delades ut vid ett tillfälle) Skriv ner det första ord du kommer a2 tänka på! 1. Bord 11. Svart. 2. Mörk Lammkö Musik. 13. Bekväm Sjukdom. 14. Hand.. 5. Man 15. Kort (för längd) 6. Djup Frukt Mjuk Fjäril Äta Slät Berg Order Hus Stol..

10 Principer för klassificering: Bord Paradigmatisk association: Stol Syntagmatisk association: Runt Fonologisk association: Mord

11 Exempel på associationer Flicka Lund: pojke, tjej, flätor, klänning, hopprep, hår, söt, liten Mal: pojke, skola klänning, flickvän, pojkvän, hoppning, liten, ung, blyg, glad, Mel:, pojke, tjej, barn, flätor, lilla, flicko, dricka, ficka, to flick, girl

12 Exempel på fonologiska associationer Återanvänder samma bokstav vitkål - tåg, nål - nånting, lång - gång, måste - måne, slät - äta, mörk - mjölk, röd - blöd, örn - öl Använder annan bokstav med diakritiskt tecken äta - åta, präst - påsk, säng - sång, rädd - röd, sömn - hämn, smör - små,

13 Fonologiska associationer Tyder på en läsning på formplanet som inte når den mentala representationen Påminner om svaga läsare starka läsare går direkt från ordbild till mentalt lexikon svaga läsare använder en indirekt väg, via grafemen (Danielsson 2002) Den indirekta vägen används för ord som saknas i lexikonet, t ex nonsensord Fonologiska associationer är vanligast i ord med diakritiska tecken (70% av orden som innehåller å, ä eller ö)

14 Malmögruppen liknar ofta Lundgruppen (L1) Nål Lund: tråd, sy, vass, ont, aj Mal: sy, tråd, sticker, symaskin, kläder, vass Mel: hammare, tråd, skarp, vass, sy, finger, bord, nagel, nånting, nail, nil Vitkål Lund: sallad, pizza, grönsak, kåldolmar, mat, soppa Mal: sallad, pizzasallad, mat, soppa, kåldolmar, morötter Mel: rödkål, grönsaker, blomkål, mat, ost, tåg

15 Malmögruppen liknar ofta Lundgruppen (L1) Bjudord: problem Lund: lösning, uppgift, matte, virrvarr, möjligheter, motstånd, missförstånd, ångest, många, jobbigt, svårt, lösa, grubbla, usch Mal: lösning, mitt liv, oro, tålamod, lösa, alltid, jobbigt, många, stor Mel: matematik, svårighet, ett, svårt, ingen/inga, dålig, hård, bad, problem

16 Resultat: lexikon Associationer En tendens för Malmögruppen att associera mera likt Lundgruppen (t ex nål, problem, pizzasallad ) Fonologiska associationer enbart hos Melbournegruppen kan tyda på att deras lexikon är mindre utvecklat/ aktiverat

17 Teoretisk utgångspunkt grammatisk utveckling Processbarhetsteorin (PT), Pienemann 1998, 2005, 2011 Inlärare kan bara producera sådana strukturer som de också kan processa Processningen sker gradvis i ett antal steg som bygger på varandra där inläraren måste gå igenom utvecklingsstegen i en viss ordning Första produktiva förekomsten visar att inläraren kan processa strukturen (emergence criterion)

18 Nivå Gram info som kan processas morfologi Resultat för svenska syntax 5 Mellan satser, skillnad mellan huvudsatser & bisatser 4 Inom satsen, mellan fraser Predikativ kongruens 3 Inom frasen (frasmorfologi) Attributiv kongruens 2 Inom ord (lexikal morfologi) Plural, enkla tempus Neg. Placering: BIFF Inversion (X + omvänd ordf.) Adverb + rak ordföljd Kanonisk ordföljd 1 ord (lemma) Invarianta former Enstaka konstituenter

19 Data för att mäta grammatisk utveckling 20 informanter i Malmö, 17 i Melbourne, 10 infödda talare i kontrollgrupp Datainsamling, skriftligt material 3 ggr över ett år översättning uppsats Datainsamling, muntligt material 1 gång (inte kontrollgruppen) intervju kommunikativa uppgifter

20 Exempel på kommunikativ uppgift: att leta efter föremål på en bild Neil klarar attributiv kongruens I:!va finns framför de gula huset?! N:!två bruna hund (.) eh hunda eh (.) ja! I:!mm (.) va finns vid de gröna trädet?! N:!ett rött äppel! I:!jaa (.) å va finns vid de bruna huset?! N:!eh två gröna bil! i:!m å vad finns vid de lilla vita huset?! N:!ett (.) grön träd! I:!ja! (.) och vad finns vid de röda trädet?! N:!ett gult äpple! I:!mhm va finns vid de lilla svarta huset?! N:!en röd bil!

21 Resultat grammatik Malmö

22 Resultat grammatik Melbourne

23 Resultat: grammatik Processbarhetshierarkin Alla inlärarna följer den implikationella ordningen: ingen klarar av ett högre stadium utan att samtidigt klara de lägre Behärskningsnivå Fler inlärare i Malmö klarar nivå 5 Tillfälle 1: 36% i Malmö, 22% i Melbourne på nivå 5 Tillfälle 3: 81% i Malmö, 67% i Melbourne på nivå 5

24 Pragmatisk utveckling Lucktest utdelades vid tre tillfällen över ett år Kontrollgrupp 100 infödda svenskar Bedömning med poäng 0 = svar utelämnat 1 = svar ej kontextualiserat 2 = svar ej målspråkligt, dvs förekommer inte i kontrollgruppen 3 = svaret förekommer i kontrollgruppen

25 Pragmatiskt lucktest. På varuhuset. Bengt går in på ett stort varuhus. Han ska köpa skor. Bengt: Ursäkta mig, var ligger skoavdelningen? Expedit 1:.. Bengt: Tack. Bengt tar rulltrappan upp till skoavdelningen. Expedit 2:.? Bengt: Ja, jag skulle vilja se på ett par svarta skor. Expedit 2: Jaja, det har vi här borta.? Bengt: 43 tror jag. Expediten:.? Bengt: Nja, jag hade nog tänkt mig nåt sportigare. Expediten:? Bengt: Ja, de var ju snygga. Kan jag få prova dem? Expediten:. Bengt: Mm, ja de här var ju inte så dumma. De känns bra....? Expediten: 799 kronor. Bengt:.? Expediten: Ja, både VISA och Mastercard.

26 Var ligger skoavdelningen? Svensk kontrollgrupp (88/99 meningsfragment): På andra våningen (19) En trappa upp (14) Inlärare i Malmö (6/16 MF, vanligast med hel mening) Den ligger på andra våningen Inlärare i Melbourne: (2/17 MF, vanligast med hel mening) Den ligger på andra våningen Hej, skoavdelningen ligger på första våningen bredvid hissen Du måste tar den där rulltrappan upp och så hittar ni på skoavdelningen.

27 Möte mellan två goda vänner på stan Lisa och Maria träffas av en händelse ute på stan. Lisa är på väg till banken. Maria har lunchrast. Lisa: Nämen hej! Är du ute på stan? Maria:.. Lisa: Ja, det var verkligen längesen. Maria:.? Lisa: Nej, jag hinner inte. Jag ska till banken och lösa in en sån där internationell check. Maria:.. Lisa: Ja du vet, det är från min kusin i USA. Maria:..? Lisa: Jaa, visst har jag. Hon har bott där i många år. Maria: Nämen oj, är klockan så mycket! Lisa:.? Maria: Ja, jag måste vara tillbaka på jobbet om en kvart. Lisa:! Maria: Jaa, det tycker jag med. Lisa:..! Maria: Ja, det ska jag göra. Lisa: Hej då, vi ses Maria:..

28 Exempel på inlärarsvar och poängsättning (1p) Från Möte på stan. Icke-kontextualiserat förslag Lisa: Ja du vet, det är från min kusin i USA. Maria: Varför är din kusin i USA? Lisa: Jaa, visst har jag. Hon har bott där i många år. (2p) Från Möte på stan. Icke målspråkligt förslag Lisa: Ja du vet, det är från min kusin i USA. Maria: Har du kusin i USA? Har hon bott där länge i USA? Lisa: Jaa, visst har jag. Hon har bott där i många år. (3p) Från Möte på stan. Målspråkligt, idiomatiskt, förslag Lisa: Ja du vet, det är från min kusin i USA. Maria: Har du en kusin i USA? Lisa: Jaa, visst har jag. Hon har bott där i många år.

29 Nämen oj, är klockan så mycket! Svensk kontrollgrupp Har du bråttom? (64/98) Inlärare i Malmö Har du bråttom? (9/20) Inlärare i Melbourne: (1/15 bråttom) Vart måste du så snabbt? Vart ska du då? Ja, hon är kvart i ett, vart ska du? Klockan är bara Måste du tillbaka till arbeta? Har du någonting att göra ikväll?

30 Sammanfattning pragmatik Inte samma lineära utveckling på pragmatikuppgifterna som på grammatikuppgifterna - uppgiften om informellt samtal (nummer två) visade sig vara svårast Inlärare mer direkta Nämen oj, är klockan så mycket! Lund: Har du bråttom Melbourne: Ja, hon är kvart i ett vart ska du? Inlärare mångordiga: Ursäkta mig, var ligger skoavdelningen? Lund: På andra våningen Melbourne: Du måste ta den där rulltrappan upp och så hittar ni på skoavdelningen

31 Summering hur påverkar miljön? Är det någon skillnad mellan att lära sig svenska som främmandespråk (utanför Sverige) och att lära sig svenska som andraspråk (i Sverige)? Miljön påverkar lexikal utveckling. Gruppen i Melbourne har fonologiska associationer, vilket tyder på att ordförrådet inte är lika aktivt Miljön påverkar inte inlärningsordningen för grammatik. Alla går igenom samma steg. Miljön påverkar pragmatisk utveckling. Malmö-gruppen presterar högre nivå och högre enhetlighet Tidigare studier har betonat vinster i form av flyt, narrativer och komplexitet mått på användning och aktivering

32 Diskussion: Kan - och bör man dela in inlärare i grupper? Andraspråk främmandespråk När räknas språket som andraspråk? När har man lärt in det första? Hur främmande är miljön i främmandespråket? Det finns andra användningar av dessa termer...

33 Andra (nya?) definitioner: Kurser vid Språk- och litteraturcentrum i Lund, HT 2012 Svenska som andraspråk : Kursen vänder sig främst till den som vill arbeta som lärare i svenska som andraspråk och SFI, men även till den som vill ha ett utökat andraspråksperspektiv i sin roll som pedagog Svenska som främmande språk Svenska som främmande språk är en verksamhet inom Nordiska språk som ger kurser i svenska som inlärarspråk för olika målgrupper.

34 Och hur är det i skolan? Syns det någon skillnad på främmande- och andraspråk? 1. X. ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i ett globaliserat studie- och arbetsliv.. 2. X omger oss i vardagen kultur, politik, utbildning och ekonomi.. ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i ett globaliserat studieoch arbetsliv. 3. X ger... förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare studier och ta aktiv del i samhälls- och arbetslivet. X bidrar till att eleverna stärker sin flerspråkiga identitet.

35 Diskussion Ytterligare gruppindelningar: L1 och L2 etc Förstaspråksinlärning och andraspråksinlärning var lätt så länge man hade enspråkiga barn från 0 år och jämförde med vuxna andraspråksinlärare Idag talar man om 2L1, enspråkiga och tvåspråkiga barn med SLI, L2inlärning hos yngre barn (3-5 år) äldre barn (6-11), ännu äldre barn (?), heritage language

36 Olika forskare har olika förslag: Chomsky gör stor skillnad mellan L1 och L2 Learning a first language is like growing up. You just do it. (...) But learning a second language is like learning, you know, gymnastics - getting to be a pole vaulter in the Olympics or something. It is not a normal human activity. (Chomsky 1997:39)

37 Pienemann gör ingen skillnad mellan L1 och L2 The task of acquiring a language includes the acquisition of the procedural skills needed for the processing of the language. It follows from this that the sequence in which the target language (TL: covers L1 and L2) unfolds in the learner is determined by the sequence in which processing routines develop that are needed to handle the TL s components: (Pienemann 1998:1)

38 Meisel menar att skillnaden mellan L1 och L2 beror på vilka kriterier man använder The decision whether child L2 resembles adult L2 rather than monolingual first language development hinges on which criteria are employed in order to identify similarities and differences between types of acquisition (Meisel 2011:239)

39 Var står vi idag? En mångfald av teorier och uppfattningar Många olika sammanhang för språkutveckling Olika språkliga färdigheter utvecklas på olika sätt Grammatiska strukturer har en inbyggd inlärningsordning Ord och pragmatik är tätt sammankopplade till kulturella fenomen Stora utmaningar för lärare och forskare!

40 Referenser Collentine, J The effects of learning contexts on morphosyntactic and lexical development. Studies in Second Language Acquisition, 26, Freed, B (ed) Second language acquisition in a study abroad context. Amsterdam. Benjamins Lennon, P The advanced learner at large in the L2 community: Developments in spoken performance IRAL

41 Publikationer från projektet Håkansson, G & Norrby, C Vad kostar dem? De, dem och dom än en gång. Språkvård Norrby, C. & Håkansson, G Kan jag hjälpa dig med något? Om tilltal i en servicesituation. Språk och Stil Håkansson, G. Norrby, C. & Bruzaeus, L Svenska i och utanför Sverige. Grammatiska och pragmatiska mönster i inlärarspråket. I: Nordens språk som andraspråk Håkansson, G & Norrby, C. 2005a. Flicka dricka eller tjej? I: Svenskans beskrivning Håkansson, G & Norrby, C. 2005b. Grammar and pragmatics Swedish as a foreign language. EUROSLA Yearbook 5. Benjamins

42 Publikationer från projektet Norrby, C. & Håkansson, G. 2007a. The interaction of complexity and grammatical processability: the case of Swedish as a foreign language. IRAL Norrby, C. & Håkansson, G. 2007b. Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Studentlitteratur. Norrby, C. & Håkansson, G. 2007c. Girl lass or curl? Word associations in second language learners. ARAL 30: Håkansson, G & Norrby, C Processability theory applied to written and oral L2 Swedish. Mansouri, F (red.) Second Language Research: theory, construction and testing. Cambridge Scholars Press Håkansson, G & Norrby, C Environmental influence on language acquisition: comparing second and foreign language acquisition of Swedish. Language Learning