för att solen gick inte ner En studie om morfologi och syntax hos vuxna andraspråksinlärare

Transkript

1 VÄXJÖ UNIVERSITET G3-UPPSATS Institutionen för humaniora Svenska som andraspråk C vt 2009 Ingegerd Enlund Ingegerd.enlund@bredband.net Elsa Kontturi elsa.kontturi@bredband.net för att solen gick inte ner En studie om morfologi och syntax hos vuxna andraspråksinlärare Handledare: Gisela Håkansson Examinator: Sofia Ask

2 2 Abstract Our essay is about the grammar structure that the participants in A and B level of a school in the middle of Sweden, in the subject, Swedish as a second language, process. We have collected written productions from an A-level group and a B-level group and made a comparison between them morphologically and syntactically according to the processability theory by Pienemann. Processability theory was applied to Swedish by Pienemann & Håkansson (1999), with five steps in syntax and four steps in morphology. It turned out that the B-level group had much higher processing level of grammar than the A- level group and one of the reasons for this can be that grammar is explicitly taught during the first year of studying Swedish as a second language in the school we have chosen to study. Nyckelord: Svenska som andraspråk Processbarhetsteori Andraspråksinlärare

3 1. INLEDNING SYFTE TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISK BAKGRUND Tidigare forskning Pienemanns processbarhetsteori Morfologi och morfem Syntax EMPIRISK DEL Bakgrund Svenska för invandrare (SFI), introduktionskurs för invandrare till det individuella programmet (IVIK) och svenska som andraspråk (SAS) Metoddiskussion RESULTAT OCH DISKUSSION Eftersom vi presenterar varje informant individuellt, har vi valt att ta exempel från deras produktion och anger deras PT-nivå morfologiskt och syntaktiskt SAS A-gruppen SAS B-gruppen Sammanfattning SAMMANFATTANDE DISKUSSION PT versus Halliday SAS A versus SAS B Förstaspråk versus andraspråk Undervisning i svenska som andraspråk Slutsats REFERENSER BILAGOR

4 4 1. INLEDNING På den gymnasiala nivån i skolan finns kurserna Svenska som andraspråk A och Svenska som andraspråk B. Efter den sistnämnda kursen har man behörighet för högskolan förutsatt att man fyller de andra behörighetskraven. Högskolestudier ställer höga krav på språkkunskaper i svenska. För att vuxna invandrare ska tillägna sig ett språk som räcker för akademiska studier krävs det en effektiv språkundervisning i svenska som andraspråk. Vi har studerat en kommunal vuxenutbildning där man har lagt upp kursplanen för Svenska som andraspråk A med en systematisk grammatikundervisning kombinerad med kommunikativa aspekter. Det finns olika uppfattningar om fokusering på form och grammatiska regler underlättar språkinlärningen. Strävan efter målspråksnorm är en del av andraspråksinlärningen och vår erfarenhet är att andraspråksinlärarna vill lära sig regler för att veta hur man uttrycker sig rätt. Detta under förutsättningen att formfokuseringen sker inom ramen av en meningsfull undervisning och att innehållet är relevant. När det gäller ämnets syfte och mål har Skolverket satt upp bland annat följande mål för Svenska som andraspråk 1 : Eleven skall /vilja och våga använda det svenska språket för muntlig och skriftlig kommunikation i skiftande sammanhang och situationer../ /kunna, med tydligt uttal och god språkbehandling,(vår kursivering) samtala om och diskutera aktuella frågor och sociala och kulturella företeelser, beskriva erfarenheter av sin kultur och jämföra med den svenska kulturen / /kunna använda skrivandet som ett medel för att utveckla tänkande och lärande(vår kursivering) / /kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad (vår kursivering) samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk / Eleverna undervisas systematiskt i grammatik på A-kursen i den här skolan.. För att få en översikt om resultatet av detta bestämde vi oss för att göra en jämförelse mellan elever på A- och B-kurserna. Som teoretisk grund valde vi processbarhetsteorin enligt Pienemann (PT) när vi mätte elevernas grammatiska kunskaper. PT brukar man använda för att mäta 1 Skolverket, 2009: Kursmål för SVA. www3.skolverket.se/ki03

5 5 andraspråksutveckling i muntlig produktion men vi använde oss av fri skrivning och undersökte således andraspråksutveckling i elevernas skriftliga produktion istället. Inger Lindberg säger att fokusering på form underlättar språkinlärningen för andraspråksinlärarna. Med hjälp av grammatiska regler kan inläraren återskapa språket. 2 Ulrika Tornberg ser arbetet med grammatiken som en produkt där den isoleras som form eller som en process där den integreras i språkanvändningen. 3 Grammatiken som produkt enligt Tornberg handlar om själva formsystemet där delarna analyseras och där man får en bild av hur systemet är uppbyggt. Grammatiken som process handlar om enligt Tornberg att man lär sig språket genom att använda det. Stegen blir annorlunda än vid en traditionell undervisning: I en naturlig berättarsituation, där planeringstid ingår, får inläraren tillfällen att strukturera och omstrukturera reglerna i en muntlig eller skriftlig kommunikation. 4 När inläraren gör rätt ibland och fel ibland handlar det om variation som är ett utvecklingstecken och inte bara ett tecken på inkonsekvens hos inläraren. Det ger en signal till läraren om att inläraren processar dessa strukturer och är mogen för förklaringar på denna punkt. 5 Således hävdar dessa forskare att grammatiken är mycket viktig i andraspråksinlärningen för att inlärarna får regler att hålla sig till när de kommunicerar på det nya språket. Det har visat sig i vår praktik att inlärarna ofta frågar efter regler, språkliga mallar för att de ska lära sig att utforma böjningar och ordbildningar. I satskonstruktioner är reglerna mycket viktiga eftersom ordföljden i svenskan är betydelsebärande. Med hjälp av de grammatiska verktygen kan de lättare se skillnader och likheter mellan det egna språket och målspråket och lära sig att formulera regler som de kan ha till stöd för att konstruera uttryck på det nya språket. 2 Inger Lindberg (1997)Apropå barn och badvatten om grammatik och fokusering på form i dagens språkundervisning. Svenska som andraspråk och andra språk. Festskrift till Gunnar Tingsbjörn. Andersson A-B m. fl. Göteborg: Göteborgs Universitet. 3 Ulrika Tornberg (2005) Språkdidaktik. Tredje upplagan. Kristianstad: Gleerups: s Ibid s Ibid s. 107

6 6 Den grammatiska kompetensen innehåller kunskaper och färdigheter i syntax, morfologi, uttal, ordbildning, ordförråd med mera. Dessa färdigheter behövs för att producera ett språk som är riktigt rent formellt och dessa färdigheter övas mest i den traditionella språkundervisningen.

7 7 2. SYFTE Vårt syfte med undersökningen var att få veta på vilken nivå enligt processbarhetsteorin andraspråksinlärare i gymnasial utbildning som studerar Svenska som andraspråk på kurserna A och B i en skola inom den kommunala vuxenutbildningen i Mellansverige befann sig. Vi ville också jämföra dessa två grupper med varandra, se hur stor skillnaden i så fall var och hur pass bra eleverna hade lyckats integrera grammatikkunskaperna i språkanvändningen i den fria skriftliga produktionen. Vi ville också veta om inlärarens utbildningsbakgrund och ålder samt förstaspråk hade någon betydelse i andraspråksinlärningen. Våra frågeställningar blev således: På vilken nivå enligt processbarhetsteorin befann sig kursdeltagarna i SAS A och SAS B? Fanns det någon skillnad mellan dessa två grupper? Hur stor var skillnaden i så fall? Hade inlärarens utbildningsbakgrund, ålder och förstaspråk någon betydelse i andraspråksinlärningen?

8 8 3 TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISK BAKGRUND Andraspråksforskningen har sedan länge varit mycket intresserad av hur individerna tillägnar sig språket, det vill säga lärandeprocessen. Andraspråksinlärningen i det perspektivet har fått namnet SLA- Second Language Acquisition. Därför ges en kort översikt av den forskningen för att sedan övergå till Pienemanns processbarhetsteori Tidigare forskning Chomskys teorier från 1957 om den mänskliga språkförmågan och universell grammatik vill påvisa att alla har en universell grammatik, en grammatik som i grunden är lika för alla. 6 Han menar att när ett barn lär sig språk är en stor del av den grammatiska kunskapen medfödd och därmed universell och består av en uppsättning abstrakta, djupt liggande språkliga principer som alla språk med vissa variationsmöjligheter har gemensamt. Att bara några vuxna lär sig ett främmande språk perfekt tolkar lingvisten Robert Bley- Vroman som ett tecken på att den universella grammatiken inte längre fungerar, eller endast delvis fungerar i vuxen ålder. Den vuxne måste istället lita på sin förmåga till abstrakt tänkande och allmänna strategier som t.ex. informationsbearbetning och problemlösning. 7 Detta hävdar även Boström & Josefsson som säger att grammatiken utvecklar oss som människor. Genom att studera språket på en medveten nivå får vi kunskap om oss själva som språkvarelser och reflexioner om språk i allmänhet är viktigt i skolundervisningen. 8 Halliday hävdar att det inte finns ett specifikt system som styr språkinlärningen, utan mer att det har med motivationen att göra. Enligt Halliday är det inte ett system av regler som styr språkstruktursinlärningen utan mer en potential av förståelse. 6 Muriel Saville-Troike (2007) Introducing Second Language Acquisition. New York: Cambridge University Press s Tornberg (1997) s 60 8 Lena Boström & Gunlög Josefsson (2006): Vägar till grammatik. Lund. Studentlitteratur s

9 9 It is not a system of rules which govern language structure, but rather meaning potential Learing languages is learing how to mean. 9 Hans teorier om språkinlärning publicerades 1961, och kallas för systemic functional linguistics. Corders forskningsresultat från 1967, visar på att inlärare är omedvetna montörer av sitt språk, man bygger och monterar ihop delar allt eftersom inlärningen sker. Hans teorier utgår från att det finns en inbyggd mental läroplan som antas var lika för alla andraspråksinlärare, vilket i sin tur skulle medföra att utvecklingsprocessen är liknande för alla andraspråkinlärare. 10 Selinkers teorier om interimspråk från 1972 beskriver andraspråksinlärningen som ett system med egna regler men utan motsvarighet i målspråket. Interimspråket uppvisar dels transferfel som ett synbart bevis på tidigare utvecklade språk och dels också utvecklingsfel som har uppenbar likhet med de fel barnen gör när de lär sig sitt modersmål. 11 Senare har longitudinella undersökningar påvisat att även om vägen fram till ett andraspråk är dynamisk och varierad, så är den systematisk och likartad hos alla andraspråksinlärare. Krashen är en annan språkforskare som har haft stort inflytande i USA under -80 och 90- talen. Han menar att man ska undvika direkt grammatikundervisning i klassrummen. I dagsläget har dock pendeln svängt speciellt när det kommer till vuxna, man tror numera att en tydlig undervisning av grammatisk struktur kan vara till fördel. 12 Pienemann anser att om grammatikundervisningen ligger på den utvecklingsnivå som inläraren befinner sig i, i sitt interimspråk är den effektiv. Om undervisningen istället är på en högre nivå än inläraren har den liten effekt. 13 Hyltenstam (1984) har forskat i förekomsten av pronominella kopior i L2-svenskan hos inlärare med fyra olika modersmål; persiska, grekiska, finska och spanska. Två av dem, Saville-Troike (2007) s 53 Saville-Troike (2007) s Tornberg (2007) s 61 Saville- Troike (2007) s 45 Tornberg (1997) s 64

10 10 persiskan och grekiskan har pronominella kopior och de två andra språken har det inte. Hyltenstams resultat var att det förekommer hos alla inlärare av L2-svenska. Modersmålet har ingen tydlig påverkan men de som har det i sitt L1 producerar det frekventare. 14 Tabell nr 1. Pronominella kopior Funktion Exempel Subjekt (SU) Pojken som han kom. Direkt objekt (DO) Pojken som Lasse såg honom. Indirekt objekt (IO) Pojken som Lasse gav honom en bok. Prepositionsobjekt (OBL) Pojken som jag berättade om honom. Genitiv (GEN) Pojken som hans bil gick söder. Komperationsstruktur (OCOMP) Pojken som Lasse är äldre än han. I inlärarens interimspråk förekommer transfer (överföring från L1) till målspråket. Förekomsten av detta beror på hur nära besläktade språken är, ju närmare besläktade språken är desto frekventare används transfer. 15 Om man jämför språken med varandra upptäcker man att svenskan, persiskan och kinesiskan har samma ordföljd; subjekt, verb och objekt (svo) medan arabiskan har ordföljden verb, subjekt och objekt ( vso) Pienemanns processbarhetsteori Processbarhetsteorin har sitt ursprung i Pienemanns studier kring inlärningsordningar av grammatiska strukturer med hänvisning till Levelts modell för språkprocessing och språkproduktion. 17 Levelts menar att flera grammatiska processer förekommer samtidigt och helt automatiskt, när infödda producerar yttranden medan Pienemann är av en annan åsikt. För att man ska kunna förstå processbarhetsteorin säger Pienemann att vi först måste se hur språkrutinerna hos en inlärare utvecklas. Once we can spell out the sequence in which language processing routines develop in the learner, we can delineate those grammars that are processable at different points of development Kenneth Hyltenstam (1984) The use of typological markedness conditions as predictors in second language acquisition: The case of pronominal copies in relative Clauses. I Andersen, R.W. (ed) Second languages. A Cross Linguistic Perspective. Rowley, Mass.: Newbury House s 47 ff 15 Rod Ellis, 1997Second Languages Acquisition, Oxford: Oxford University Press 16 Lars-Gunnar Andersson (2001) Språktypologi och språksläktskap Stockholm: Liber sid Manfred Pienemann (1998) Language processing and second language development: processability theory. Philadelphia. Benjamins. s 6 18 Ibid, (1998) s 1

11 11 Enligt processbarhetsteorin använder sig en tvåspråkig person av två skilda system med separata grammatiska och lexikala procedurer. Vi använder teorin för att beskriva och förklara hur svenskans grammatiska struktur utvecklas av andraspråksinlärare. In Processability Theory, rather than having an unlimited and unconstrained ability to unify information from different constituents, learners are assumed to have no such ability, which is then gradually acquired. 19 Enligt Pienemann lär sig andraspråksinlärarna grammatiken i en speciell ordning som är mycket klart avgränsad, det kan ses som en trappa med tydliga steg. Varje del av underliggande nivå måste kunna processas och produceras innan nästa steg blir tillgängligt. Man börjar från en nivå med oböjda substantiv och verb bil åka, vid nivå nummer 2 fortsätter inläraren sedan att böja ord bilar åker. Vid den tredje nivån börjar man använda kongruens i fraser många röda bilar, och man upptäcker att ett ord i en fras påverkar ett annat ord i samma fras. På denna nivå blir det inte sällan samma ordföljd, XSV, * igår jag kom sent. Vid nivå 4 börjar inläraren se att fraserna är relaterade till varandra i en grammatisk konstruktion och då klarar de av att tillämpa omvänd ordföljd, igår kom jag sent. På den femte nivån klarar inläraren att använda bisatsordföljd i bisatser, med satsadverbial före det finita verbet, därför att jag inte kom hem. Tabell nr 2. Pienemanns utvecklingsstadier i processbarhetsteorin 20 stadier strukturer Bisats och huvudsats Frasnivå, predikativ kongruens x x Frasnivå, med framförställt adverb och fraskongruens x x x Kanonisk ordföljd x x x x Oböjda ord, lemma x x x x x x Processbarhetsteorin är inte språkspecifik utan kan användas för analys av olika språk. 19 Pienemann (1998) s Ibid (1998) s 9

12 12 Håkansson med flera har medverkat i olika forskningsprojekt, där syftet har varit att undersöka inversionen i huvudsatser. Forskningen visade att förskolebarn med speciella språkstörningar och förskolebarn med svenska som andraspråk hade liknade utveckling när det gällde inversionen i huvudsatser. 21 I Salamehs avhandling från 2003 har sedan vidare undersökningar med språkprocessbarhetsteorin i grupper bland barn, arabiska och svensktalande, genomförts. I studien ingick tjugo tvåspråkiga barn, varav tio barn var diagnosticerade som barn med språkstörning. Hypotesen var att barnen skulle utveckla språken enligt de olika nivåerna 5 för svenskan och 3 för arabiskan och man kan där se att barnen utvecklas efter modellen. Resultatet var att processbarhetsteorin kan användas för mätning av språkutvecklingen på två språk, kontakttiden med målspråket var viktigare än åldern och att även tvåspråkiga barn med språkstörning utvecklades på båda språken men i långsammare takt. 22 Pienemann och Håkansson 23 har applicerat processbarhetsteorin på svenska. Här ligger fokus på den morfologiska och syntaktiska strukturen i svenska som andraspråk. 21 Gisela Håkansson m.fl. I: Anders Philipsson, (2004) Svenskans morfologi och syntax i ett andraspråksperspektiv.. I K.Hyltenstam & I.Lindberg, (red) Svenska som andraspråk- i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. s Eva-Kristina Salameh i Håkansson, (2003): Tvåspråkighet hos barn I Sverige. Lund: Studentlitteratur. s 173 ff 23 Pienemann & Håkansson (1999)

13 13 Tabell nr 3. Utvecklingsnivåer för svenska enligt processbarhetsteorin. 24 Nivå Morfologi Syntax 5. Grammatisk information mellan satser, skillnad huvudsats/bisats 4. Grammatisk information inom satser, mellan fraser 3. Grammatisk information inom fraser, frasmorfologi Kongruens, predikativ Kongruens, attributiv 2. Ordklasser lexikal morfologi Plural, bestämdhet, presens, preteritum Negation före verb i bisats Inversion i satser med framförställt adverb, verbet alltid på andra plats ADV + subjekt före verb Kanonisk ordföljd, ofta subjekt före verb 1. ord Oböjda former Enstaka konstituenter Då processbarhetsteorin från början bara avsåg muntlig produktion så har man nu börjat göra undersökningar på skriftlig produktion. Håkansson har tillsammans med Norrby gjort en undersökning där man arbetade med hypotesen att processbarhetsteorin kan användas på både muntligt som skriftlig produktion av svenska som andraspråk Morfologi och morfem Det är skillnad på lexikala morfem och frasmorfologi. Den morfologiska substantiviska pluralmarkeringen är baserad på lexikala morfem. När ingen annan beståndsdel i nominal frasen ( NP) har en relevans med huvudordet är det ett lexikalt morfem till exempel hundar. Det finns fem olika pluralböjningar i svenskan. Samma sak gäller för bestämd form av substantivet och skillnaden mellan utrum den och neutrum det. Inlärningsgången är substantiv, sedan kommer ändelser och sist bestämdhet. 26 Verbens presens- och preteritumformer är också exempel på lexikala morfem då bara ett verb markerar tempus. När man kommer till frasmorfologin på substantiv upptäcker man att svenskan har bestämdhet markerad på både artikel och substantiv. Här krävs en överensstämmelse 24 Håkansson (2004) s Gisela Håkansson, & Catrin Norrby (2007) Processability theory applied to written and oral L2 Swedish. I: Mansouri, F (red) Second language acquisition research: theory-construction and testing. Cambridge. Cambridge Scholars Press, Uk. S Hyltenstam (2004) s 156

14 14 mellan kön, antal och bestämdhet. Detta inträffar i fraser som innehåller ett adjektiv, ex. Den stora hunden, Det stora huset, ett exempel på attributivöverensstämmelse som hamnar på nivå 3 i PT. Predikativ överensstämmelse med hjälp av kopula verbet (vara), där överensstämmelsen sker med subjektets kön och antal, hamnar på nivå 4 i PT, Hunden är stor, Huset är stort. Verbfrasmorfologi har svenskan när det kommer till infinitiv och supinumformerna, då svenskan överensstämmer med ett hjälpverb, denna överensstämmelse är på nivå 3 i PT Syntax I jakande satser har svenskan något som Pienemann kallar kanonisk ordföljd 27 NP+V+NP, och här behövs inget utbyte av någon grammatisk information. Nivån för detta är 2 i PT. Börjar meningen med ett objekt eller ett adverbial behövs en syntaktisk information med verb 1 på andra plats. Att detta är en utveckling av interimspråket syns då fraser som * Igår han åkte till Lund inte så sällan förekommer. När språkinlärarna processar denna konstruktion är de på nivå 3 i PT. Pienemann tar också upp placeringen av den svenska negationen. Han nämner sju olika sätt att placera den svenska negationen och alla inträffar i interimspråket 28. Exemplen 5-7 är inte målspråksenliga. 1. Negationen kommer till höger om det finita verbet. Han har inte köpt huset. 2. Negationen kan också placeras före subjektet, i satser med inversion. Idag kommer inte Pelle. 3. Negationen kan placeras efter subjektet i satser med inversion. Idag kommer Pelle inte 4. I bisatser kommer negationen före verbet. eftersom jag inte kommer. 5. Negationen kommer till vänster om det finita verbet. * Han inte har köpt bilen 6. Negationen kommer före verbet.* Jag inte bor här. 7. Negationen hamnar efter det infinita verbet vid hjälpverb. *Jag har köpt inte stövlar. 27 Pienemann (1998), Ibid (1998) s 195

15 15 Enligt Hyltenstams resultat (1977, 1978) som redovisas i Pienemanns Processability Theory, finns det fem sätt att placera negationen. 29 Enligt Hyltenstams nivåer ser det ut så här: På nivå 1 tenderar inläraren att använda negationen före verbet. Nivå 2 är det när hjälpverb dyker upp. På nivå 3 har inläraren lärt sig ordföljden i huvudsatser. Inläraren har processat nivå 4 när negationen i bisatser hamnar före verbet. Nivå 5 är processad när negationen hamnar på rätt plats i bisatser med sammansatt tempus. 1. neg + verb *Jag inte köpa. 2. hjälpverb+ neg+ verb Jag vill inte komma. 3. verb+ neg Han kommer inte. 4. bisatser neg+ verb därför att han inte kommer. 5. bisatser neg+ hjälpverb + verb.därför att han inte har kommit. Vid en jämförelse av Hyltenstams resultat med processbarhetsteorin blir bilden lite annorlunda. De två första stegen hos Hyltenstam, neg+ verb och hjälpverb + negation + verb, hamnar båda fallen på nivå 2 enligt PT, då egentligen ingen information överförs mellan satserna. Verb+ neg är på den fjärde nivån, enligt PT. De två följande exemplen är båda exempel på nivå 5 i Pienemanns modell, därför att han inte kommer och därför att han inte har kommit. Alltså har Hyltenstam gjort en mer noggrann indelning än vad den nuvarande svenska processbarhetsteorin gör, där Hyltenstams fem nivåer kan smälta ihop till tre nivåer enligt PT, trots att denna skillnad finns. Det finns således inget i Hyltenstams resultat som motsäger Pienemanns teori. Enligt lingvistikprofessorn Östen Dahl har svenskan något som kallas en syntaktisk negation med ett oböjt negationsord. Svenskans placering av negationen är verbbestämd. I de germanska språken står negationsordet i normala fall efter det finita verbet. De skandinaviska språken har en mer komplicerad placering av negationen Pienemann (1998) s 205 Östen Dahl: Negationens typologi. I: Hyltenstam (1987): Svenska i invandrarperspektiv. Lund: Liber. s. 110

16 16 För en person som lär sig svenska är konstruktionen inte så besvärlig, medan placeringen av negationsordet kan vara avsevärt svårare. 31 Svenskan gör skillnad i placeringen av negationen i huvudsatser och bisatser. Svenskan kan placera negationsordet på två ställen i satser med inversion antingen före eller efter subjektet, se exempel 2-3 i Pienemanns modell. Precis som Pienemann hävdar kommer lexikal morfologi före överensstämmelse inom och mellan satser, det bekräftar de flesta studier i svenska som andraspråk som olika forskare genomfört. Att man ser så stora variationer hos andraspråkinlärare beträffande syntaxen kan vara att det inte handlar om grammatiska regler i interimsspråket, utan om de lexikala enheter som styr utvecklingen och varje ord måste förses med rätt information om syntaktisk omgivning innan den kan processas Dahl, I: Hyltenstam (1987): Svenska i invandrarperspektiv s 115 Hyltenstam (2004) s. 167

17 17 4. EMPIRISK DEL Den empiriska delen består av bakgrunden, där vi presenterar skolan vi undersökte, olika studieformer för andraspråksinlärare, material och metod samt en metoddiskussion Bakgrund Skolan vi valde att studera är en skola inom den kommunala vuxenutbildningen i en mindre kommun i Mellansverige. Nära hälften av de studerande har ett annat modersmål och studerar svenska som andraspråk. Dessa elever har antingen fått minst godkänt betyg i det nationella SFI-provet eller efter C-kursen på SFI deltagit i och blivit godkända på grundläggande nivå i Svenska som andraspråk, som motsvarar kunskaper i svenska på grundskolans högstadium. Om de kommer direkt från SFI får de först göra ett s k SAS-test, som är ett diagnostiskt test för att bestämma i vilken kurs de ska placeras i svenska som andraspråk Svenska för invandrare (SFI), introduktionskurs för invandrare till det individuella programmet (IVIK) och svenska som andraspråk (SAS) Svenska för invandrare är en språkutbildning som kommunerna har skyldighet att erbjuda invandrare som bor i kommunen. Det finns tre olika spår, studievägar, beroende på den nyanländas utbildningsbakgrund från ursprungslandet. Studieväg 1 är tänkt för invandrare som är analfabeter eller kortutbildade. Studieväg 2 och 3 har en snabbare studietakt och mer avancerade mål. Varje studieväg innehåller två kurser. Efter en avklarad D-kurs kan eleven göra det nationella provet och om hon klarar provet kan hon/han söka sig till vidare studier. Maxtiden för SFI studier i den här kommunen är begränsad till tre år då eleven blir utskriven oavsett den uppnådda nivån. Figur 1 på nästa sida illustrerar gången för SFI och hur placeringen sker utifrån elevens skolbakgrund:

18 18 Spår 1 Spår 2 Spår 3 Kurs D Kurs C Kurs C Kurs B Kurs B Kurs A 0-6 års skolbakgrund 7-11 års skolbakgrund Minst 12 års skolanalfabeter bakgrund Figur nr 1. Svenska för invandrare (SFI) Ungdomar i åldern år börjar inte sina studier på SFI, utan de placeras i stället på IVIK. Dessa invandrarungdomar kan vara ensamkommande flyktingbarn eller komma med sina föräldrar. Meningen är att de under denna tid på IVIK ska få så mycket med sig av det svenska skolsystemet som möjligt, och i genomsnitt har de timmar svenska per vecka. De flesta ungdomar klarar det och hamnar sedan på SAS A eller SAS B medan ett fåtal får fortsätta på SFI. Efter SFI söker sig många till den kommunala vuxenutbildningen där de kan studera svenska som andraspråk. På vår skola finns tre olika kurser i Svenska som andraspråk i den grundläggande vuxenutbildningen: Grundläggande SAS som i sin tur är indelad i tre nivåer 1, 2 och 3. På gymnasienivån finns kurserna A och B. I kursmålen från Skolverket för Svenska som andraspråk A 33 står bland annat att Eleven skall vilja och våga använda det svenska språket för muntlig och skriftlig kommunikation i skiftande sammanhang och situationer ha ett så rikt ordförråd att hon med hjälp av detta kan klart och tydligt förmedla åsikter, erfarenheter och iakttagelser i tal och skrift på ett sätt som är anpassat till situationen och mottagaren. kunna använda skrivandet som ett medel för att utveckla tänkande och lärande kunna formulera egna tankar och iakttagelser och göra egna bedömningar exempelvis vid läsning av texter av olika slag från olika tider och kulturer kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk 33 Skolverket 2009.

19 19 När man har blivit godkänd på SAS A kan man söka sig till SAS B och där utökas kraven: Eleven skall.kunna uttrycka sig i tal och skrift på ett nyanserat och idiomatiskt språk för olika syften och mottagare samt kunna presentera klara och tydliga skriftliga och muntliga framställningar för olika målgrupper kunna förmedla egna och andras tankar i tal och skrift, göra sammanställningar och utredningar samt dra slutsatser och föra fram argument, så att innehåll och budskap blir tydliga ha utvecklat skrivandet som ett medel för tänkande och lärande och som ett redskap i studier och kommande arbetsliv ha fördjupade kunskaper om det svenska språkets bruk och byggnad och god förmåga att tillämpa dessa kunskaper för att bearbeta och förbättra sitt eget språk 34 Efter att man har fått minst godkänt på B-kursen har man möjlighet att bli antagen till högskola/universitet förutsatt att man fyller de andra kraven för högskolebehörighet. Detta är ofta också avgörande för att få sina akademiska examina från länder utanför EU validerade till att gälla i Sverige. Tisus är ett test som riktar sig till presumtiva högskolestudenter som har fått sin utbildning utomlands och fyller de andra behörighetskraven utom i svenskan. Den behörigheten kan man utöver avklarad SAS B kurs också få genom att bli godkänd i Tisus. Det är ett rent färdighetstest som testar läsförståelse, skriftlig språkfärdighet och muntlig språkfärdighet 35. Tisus-testet ges 2 gånger/år vid sju olika lärosäten. På skolan vi har undersökt har man valt att lägga upp kursplanen i svenska som andraspråk A med en systematisk grammatikundervisning kombinerad med textläsning, skrivande och muntliga aktiviteter. På B-kursen tar man inte upp grammatiken explicit utan den tas upp om någonting behöver förklaras i samband med tillämpningen Material och metod Som material använde vi oss av korta uppsatser som 16 elever i svenska som andraspråk A och 13 elever i svenska som andraspråk B skrev i början av höstterminen Detta var alltså i början av terminen när eleverna bara hade gått i skolan en månad efter ett långt 34 Skolverket Maria Eklund-Heinonen (2009): Processbarhet på prov. Uppsala. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk 78 vid Uppsala Universitet. s.63

20 20 sommarlov då de för det mesta hade pratat endast sitt modersmål. Tabell nr 4 Tabell över eleverna i SAS A Informant Tid i Sverige Utbildning Ålder Tid i svenskundervisning Modersmål A1 6 år Universitet 2 år 34 6 år tigrinska A2 4 år Universitet 4 år 44 3 år arabiska A3 4 år Grundskola 28 4 år persiska A4 2,5 år Gymnasium 25 2 år burmesiska A5 8 år Gymnasium 2 år 36 2 år arabiska A6 1 år Gymnasium 29 1 år arabiska A7 3 år Universitet 3 år 26 2 år albanska A8 1,5 år Universitet 10 år 36 0,5 år arabiska A9 4,5 år Universitet 4 år 42 4 år persiska A10 5 år Grundskola 20 5 år azeriska A11 6 år Gymnasium 26 2 år albanska A12 3 år Gymnasium 23 2 år kirundi franska A13 6 år Gymnasium? 45 6 år arabiska A14 5 år Gymnasium 35 3 år kirundi franska A15 1,5 år Gymnasium 31 1,5 år holländska A16 4 år Gymnasium 39 4 år ryska I tabellen har vi tagit upp informanter som läste svenska som andraspråk A I den undersökta skolan på hösten I enkäten vi gjorde frågades det om deras tid i Sverige, ålder, utbildningsbakgrund från ursprungslandet och hur länge de hade fått undervisning i målspråket. Modersmålet och ett eventuellt andraspråk/skolspråk framgick av muntlig information Bilaga 1

21 21 Tabell nr 5 Tabell över eleverna i SAS B Informant Tid i Sverige Utbildning Ålder Tid i svenskundervisning Modersmål B1 4 år Grundskola 22 3 år persiska B2 8 år Grundskola 5 år 21 8 år persiska B3 4 år Högskola 48 2 år arabiska teknisk B4 1 år Gymnasium 35 1 år tyska B5 8 år Gymnasium 38 8 år ryska B6 6 år Högskola 2 år 37 3 år thai B7 5 år Universitet 5 år 34 5 år umbundu portugisiska B8 4 år Högskola 3 år 38 3 år swahili franska B9 3 år Gymnasium 2 år 35 3 år burmesiska B10 2 år Universitet 4 år 40 2 år kirundi franska B11 4 år Gymnasium 2 år 34 4 år arabiska B12 1,5 år Universitet 6 år 31 1 år arabiska B13 9 år Gymnasium 29 7 år arabiska I denna tabell finns en förteckning över informanterna som vid detta tillfälle studerade svenska som andraspråk på kursen SAS B. Eleverna fick 35 minuter på sig att skriva uppsatsen och några hjälpmedel var inte tillåtna. Ämnet för uppsatsen fick de veta i samband med att de skulle utföra uppgiften, så de hade ingen möjlighet att förbereda sig för den. De fick också veta syftet med uppgiften och att resultatet inte skulle påverka deras betyg i ämnet. Vi undersökte syntax och morfologi enligt PT i varje uppsats och gjorde tabeller av resultaten. Varje inlärares produktion analyserades och därefter bestämde vi oss för på vilken nivå inläraren befann sig. För att processa de olika nivåerna har vi bestämt oss för att inläraren ska visa två exempel på den nivån. Att upprepa rubriken accepterades inte som bevis för processandet. Sedan gjorde vi en tabell för varje grupp och jämförde de två

22 22 grupperna samt undersökte skillnaden mellan dem. Vi valde PT som analysverktyg för att där utgår man från vad inläraren klarar av att producera och man ser hur långt inläraren har nått i sin andraspråksutveckling Metoddiskussion När det gäller vårt val av metod hade vi också kunnat använda performansanalysen 37 som går ut på att man spelar in den muntliga produktionen på band som man sedan transkriberar och analyserar i detalj. Detta sätt att analysera är dock väldigt tidskrävande varför vi valde bort det. Performansanalysen är dock ett ypperligt sätt att i den muntliga produktionen få fram inlärarens styrkor och det som man behöver arbeta mer med. Enligt Håkansson är Rapid Profile är ett annat sätt att analysera andraspråksinlärning. Det är en snabbdiagnos av grammatisk nivå i inlärarspråk, där man tar fasta på vissa kritiska strukturer, ordföljd och morfologi. För att man ska kunna placera inläraren på en viss nivå, t ex nivå fyra, krävs det att inläraren använder inversion minst två gånger med två olika verb tillsammans med två olika subjekt. Håkansson hävdar att Rapid Profile är ett intressant komplement till existerande testmetoder. Metoden är tidsbesparande jämfört med andra förekommande metoder. Håkansson anser dock att här finns problem med reliabiliteten: Vi vet ännu mycket litet om vad man egentligen mäter av hela språkfärdigheten genom att analysera grammatiska strukturer. Trots begränsningarna ser Håkansson ändå en framtid i Rapid Profile som ett sätt att diagnostisera språkfärdighet ur ett utvecklingsperspektiv Pirkko Bergman & Tua Abrahamsson (2008): Bedömning av språkfärdigheten hos andraspråkselever. I: Hyltenstam & Lindberg, Svenska som andraspråk. Stockholm: Studentlitteratur. s Gisela Håkansson (1995): Rapid Profile en snabbdiagnos av grammatisk nivå i inlärarspråk. I: Moira Linnerud: Språk utvärdering test. Rapport från ASLA:s höstsymposium Karlstad november Uppsala: ASLA. s

23 23 5. RESULTAT OCH DISKUSSION Eftersom vi presenterar varje informant individuellt, har vi valt att ta exempel från deras produktion och anger deras PT-nivå morfologiskt och syntaktiskt. 5.1 SAS A-gruppen Informanterna från grupp SAS A bestod av 16 elever, sju män och nio kvinnor. Enligt vår bedömning processar de nivåerna 3-4 syntaktiskt medan variationen på morfologin är mer spridd från nivå 2-4. I morfologin ligger 12 av 16 (75 %) på nivå 4. Tre deltagare ligger på nivå 3 (18,75 %) och en deltagare på nivå 2 (12,5 %). I syntaxen ligger åtta av 16 (50 %) på nivå 4, och åtta (50 %) på nivå 3. Ingen har nått upp till nivå 5. Ålder: De tre inlärarna som är över 40 år gamla, har nått nivåerna i syntax och morfologi: 3-3, 3-2 och 3-3, trots att alla har en kontakttid med svenskan på minst 4 år. Utbildning: fem informanter har universitetsutbildning från hemlandet, endast två har grundskola eller motsvarande, resten, nio inlärare har gymnasieutbildning. Efter denna kvantitativa genomgång ger vi nu en kort sammanställning av alla elever. Informant A1 är en 34 årig man från Etiopien. Han har två års studier på universitet och är enligt vår bedömning på nivå 3 i syntaxen och nivå 4 i morfologin. Han har skrivit två sidor text och texten håller ihop. De flesta verb är rätt böjda i preteritum. Han har gjort fyra rätt när det kommer till predikativ kongruens, Det var jobbigt, så den fjärde nivån kan han processa. I syntaxen processar han nivå 3 då han inte klarar omvänd ordföljd med adverbial som fundament, * i sommaren 2002 jag kom till Sverige, och följaktligen inte heller bisatsordföljd trots att han försöker en gång. Informant A2 är en man från Irak, 44 år. Han har studerat fyra år på universitet. Han är på nivå 3 i både syntaxen och morfologin. Verben är böjda, i de flesta fallen rätt. Han har

24 24 klarat av att processa attributiv kongruens tre gånger men predikativ kongruens bara en gång. Syntaktiskt har han alla huvudsatser rätt. Han gjorde ett försök till omvänd ordföljd som inte blev rätt och ett försök till en bisats med satsadverbial som inte heller blev rätt. Informant A3 är en yngre man från Afghanistan, 28 år. Han har grundskola som skolbakgrund. Vår placering av honom blev på nivå 4, både morfologiskt och syntaktiskt. Han processar huvudsatsordföljd och har tre rätt på inversion så det kan han processa, i naturen kan man säga.., efter ett tag hittade jag ett jobb. han har däremot inte försökt sig på några bisatser med satsadverbial. Informant A4 är en man från Burma, hans ålder är 28, med gymnasium som skolbakgrund. Hans nivå i syntaxen är 3 då hans huvudsatser är målspråksenliga. Hans försök till inversion blev fel då ordföljden blev XSV. Men trots att han inte processar ordföljden i inversion försöker han sig på en bisats med satsadverbial som blir fel, * för att jag vågade inte. Hans morfologiska nivå är högre och han hamnar där på den fjärde nivån då han processar predikativ kongruens tre gånger, det var den sista veckan i mars, det var superkallt. Informant A5 är en 36-årig kvinna från Irak. Hon har gått två år i gymnasiet i sitt hemland. Hon har den längsta tiden i Sverige av dessa informanter, åtta år. Hennes nivå är 4 i både morfologi och syntax. Hon kan huvudsatsordföljd och processar inversion och har gjort ett försök med bisatsordföljd som inte blev målspråksenligt. Informant A6 är en 29 årig kvinna från Marocko. Hennes skolbakgrund är gymnasium. Hennes nivå är 3 i syntaxen men 4 i morfologin. Hon klarar huvudsatsordföljden. När hon försöker sig på inversion blir det fel XSV * från början jag kunde inte gå ut och hon har inga försök på bisatsordföljd med satsadverbial. Hon klarar av tre fall av attributiv kongruens och åtta fall av predikativ kongruens.alla affärer var stängda. Informant A7 är även det en yngre kvinna, 26 år, från Albanien. Hon har studerat tre år på universitetet. Hennes syntaktiska nivå är 4 då hon klarar av huvudsatsordföljden och inversionen. Men hon har inte gett oss något bevis på bisatsordföljd med satsadverbial.

25 25 Morfologiskt har hon nivå 3. Hon processar attributiv kongruens den här tiden.. men inte predikativ kongruens ännu. Informant A8 är en 36- årig man från Irak. Hans skolbakgrund är tio års universitetsstudier. Hans nivå är 4 i både morfologi och syntax. Han klarar huvudsatsordföljd och inversion, men ger oss inget exempel på bisatsordföljd med satsadverbial. Han processar både attributiv resan kan egentligen öppna nya dörrar.. och predikativ kongruens. Det som är anmärkningsvärt är att han anger sex månader som kontakttid med svenska språket, han klarade av sin SFI-utbildning på några månader och kunde därefter fortsätta sina studier direkt på den gymnasiala nivån efter det obligatoriska diagnostiska SAS-testet. Informant nummer A9 är en 42-årig kvinna från Afghanistan, med fyra års universitetsstudier. Henne har vi haft svårigheter att bedöma. Hon böjer verben i 50 % men hon processar attributiv kongruens bara en gång själv men upprepar rubriken ett antal gånger så hennes nivå blir 2 i morfologin. I syntaxen är nivån 3. Där klarar hon huvudsatsordföljd och hon försöker sig på inversion * Efter två dagar vi fick tågbiljetter och gör ett rätt på inversionen och ett försök med bisatsordföljd med satsadverbial som inte blir målspråksenligt. Informant A10 är en 20- årig kvinna från Azerbajdzjan. Hennes skolbakgrund är grundskola. Hennes nivå är morfologiskt 4 då hon processar attributiv och predikativ kongruens. Syntaktiskt klarar hon nivå 4. Eftersom hon processar inversion men inte bisatsordföljd med satsadverbial. *..När vi kom först till Sverige. Informant A11 kommer från Albanien och är en kvinna på 26 år. Hon har gått gymnasium. Hon har nivå 4 i syntaxen då hon klarar inversion men har inga exempel på bisatser med satsadverbial. Morfologiskt är hennes nivå också på 4 då hon klarar predikativ kongruens. Informant A12 är en 23-årig man från Burundi, hans skolbakgrund är gymnasium. Hans nivå är 3 i syntaxen då han försöker sig på inversion men klarar den inte, utan får fel ordföljd. Morfologiskt är nivån 4 då han processar predikativ kongruens.

26 26 Informant A13 är en 45-årig kvinna från Irak, med troligt gymnasium som skolbakgrund. Hon var själv väldigt osäker på det. Hennes nivå i syntaxen är 3, huvudsatsordföljd kan hon. Hon försöker sig också på omvänd ordföljd, och lyckas men ger oss bara ett exempel på det. Sedan försöker hon även med en bisats som hon däremot inte lyckas med. Morfologiskt är hon också på nivå 3, attributiv kongruens processar hon och försöker sig även på predikativ kongruens men där använder hon rubriken i ett fall och konstruerar ett exempel själv så vi valde att placera henne på nivå 3 även här. Den här kvinnan har också några pronominella kopior (se Hyltenstam under rubrik 3) * Mohammed, min man, han,.och träffade Olle och Berit de var snälla.. Informant A14 är en 35-årig man från Burundi. Han har gått på gymnasium i sitt hemland. Han processar nivå 4 både morfologiskt och syntaktiskt. I syntaxen klarar han inversion men ger oss inga exempel på bisatsordföljd med satsadverbial. Morfologiskt klarar han predikativ kongruens i elva fall av tolv. Sverige var lika kallare som sina invånare. Informant A15 är en 31-årig kvinna från Nederländerna. Hon har studerat på gymnasium i Holland. Hennes nivå är 4 i både det morfologiska då hon processar predikativ kongruens och det syntaktiska där hon processar inversion,..det var overkligt.. Första veckorna förstod jag ingenting,.. men hon ger sig inte i kast med bisatsordföljd med satsadverbial ännu. Informant A16 är en kvinna från Ryssland på 39 år. Hennes skolbakgrund är gymnasium. Hennes morfologiska nivå är 4 då hon processar predikativ kongruens och hennes syntaktiska nivå är också 4 då hon processar inversion men ger oss bara ett exempel på rätt bisatsordföljd med satsadverbial. Eftersom hon inte har gett oss fler exempel på rätt bisatsordföljd med satsadverbial har vi satt henne på nivå 4 trots att hon mycket väl kan vara på nivå 5 här. Vid en jämförelse av informanterna i grupp SAS A visar det sig att det finns 8 informanter i gruppen som ligger på nivå 3 och 8 informanter som processar nivå 4 i syntax. I morfologin processar 12 informanter nivå 4, tre informanter nivå 3 och en informant på nivå 2.

27 27 Frågorna som dyker upp när man analyserar materialet kan till en viss del förklaras med åldern, motivation, tidigare skolbakgrund eller förstaspråksinflytande. Detta kommer att tas upp i diskussionen. Informant A2 och informant A9 har båda fyra års studier på universitet, mannen är 44 år och kvinnan är 42 år. Mannen har placerat sig på nivå 3 både i morfologin och i syntaxen medan kvinnan har nivå 4 i morfologin och nivå 2 i syntaxen. Kvinnan har 4 års studier i svenska och mannen har 3 års studier. Mannen har arabiska och kvinnan har persiska som förstaspråk. Det är svårare att lära sig svenska om man har arabiska som förstaspråk än vad det är om man har persiska enligt Andersson som skriver om språktypologi. 39 Vid en jämförelse mellan informant A14 och A15, som båda kan ett europeiskt språk, blir utfallet mer uppenbart. Informant A14 är en man med franska som andraspråk och nummer A15 är en kvinna från Nederländerna. Båda har gymnasiestudier som skolbakgrund. Kvinnan har hälften så kort tid i Sverige än mannen som har tre år. Kvinnan och mannen har nivå 4 både i syntaxen som i morfologin. Orsaken till detta kan vara att holländskan är mer lik svenskan än franska. Informant A13 är en kvinna som har gymnasiestudier i sitt hemland och började studera svenska för sex år sedan. Hennes modersmål är arabiska. Hon har nivå på 3 både i syntaxen och i morfologin. Hon är 45 år. Det man funderar på är varför hon inte kommit längre. Sammanfattningsvis kan man säga om grupp A att om nu arabiskan påverkar språkinlärningen negativt, eftersom svenskan är annorlunda markerad i jämförelse med arabiskan, speciellt gällande syntaxen, borde det vara svårare för arabisktalande att lära sig svenska än till exempel persisktalande. Hur förklaras då att informant A8, en man med 0,5 års studier i svenska processar nivå 4 i både morfologi och syntax. Om skolbakgrunden kan vara en orsak så finns det anledning att titta närmare på denna informant som har 10 års universitetsstudier i sitt land. 39 Lars-Gunnar Andersson (2001) Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Liber. s 69-ff

28 28 Den yngsta informanten var 20 år och hade en kontakttid på 5 år, med azeriska som förstaspråk. Hon ligger på nivå 3 i syntaxen och nivå 4 i morfologin, enligt PT, så varför har hon inte kommit längre i sin språkutveckling? 5.2 SAS B-gruppen Gruppen består av sju kvinnor och sex män, åldern varierar från 21 till 48 år. I morfologin ligger samtliga deltagare på nivå 4, på den högsta nivån. I syntaxen ligger och två av 13 (15,4 %) på nivå 5. Nio av 13 (69,2 %) på nivå 4, och två av 13 (15,4%) på nivå 3. Efter denna kvantitativa genomgång går vi nu över till en kvalitativ sammanställning. SAS B hade fler bisatser än SAS A och bisatser som innehöll satsadverbial. Vissa informanter hade flera bisatser (B4, B7, B8, B9, B13) men endast informant B7 och B8 hade målspråksenlig ordföljd. Dessa informanter är båda män. B7 har läst 5 år på universitet och B8 har studerat 3 år på högskola och de har en kontakttid med svenskan mellan 3 och 5 år. Informanterna B1 och B2 har grundskola som utbildningsbakgrund från sitt ursprungsland. De är unga båda två, 22 och 21 år gamla. Informant B1 har bott i Sverige i fyra år och informant B2 i åtta år. Informant B1 använder pronominella kopior som * för att vi kommte från en stor stad och en stor familj som den var jätte kol och glad... Eftersom informant B2 bara är 21 år har han flyttat till Sverige när han var 13 år. Han anger att han började studera svenska vid 14 års ålder. Han placerar sig på nivå 4 i både morfologi och syntax liksom informant B1 och man kan fundera över om B2 har fått undervisning i svenska som andraspråk i grundskolan. Informant B3 är den äldsta deltagaren. Han har nivå 3 i syntax och nivå 4 i morfologi, har bott i Sverige i fyra år men har fått undervisning i svenska endast två år. Han är 48 år gammal och har 4-årig högskoleutbildning från hemlandet. Han gör ett försök med bisatsordföljd men satsadverbialet hamnar efter det finita verbet: * eftersom vi kunde

29 29 inte hitta många delar Informant B4 har bott bara ett år i Sverige, men har tyska som sitt modersmål. Hon har under ett års tid klarat av SFI och svenska som andraspråk A och studerar nu svenska som andraspråk B. Hon är 35 år och placerar sig på nivå 4 i både syntaxen och morfologin. Hon skriver dubbelt så mycket text än de andra och språket är varierat. I vissa fall blir det fel på predikativ kongruens men oftast blir det målspråksenligt. Hon gör också försök på bisatsordföljd men satsadverbialet hamnar efter det finita verbet: * så att dom andra kunde inte förstår Hon böjer det infinita verbet i presens i den satsen, men det blir målspråksenligt på alla andra ställen. Informant B5 är en 38-årig kvinna från Ryssland som har bott i Sverige i 8 år. Hon placerar sig på nivå 4 både i morfologin och i syntaxen. Hon använder dock en pronominell kopia: * Den första som jag såg det var rena och fina vägar Informant B6 är från Thailand. Hon är 37 år, har en tvåårig högskoleutbildning med sig från Thailand, är gift med en svensk man och har bott i Sverige i 6 år. Hon placerar sig på nivå 3 i syntaxen och på nivå 4 i morfologin. Hon processar predikativ kongruens men misslyckas med inversionen och gör inga försök med bisatser med satsadverbial. Verbböjningarna blir fel ibland, hon använder infinitiv istället för presens eller preteritum: * Jag kunde inte äta kött men jag inte tala om den. Detta kan förklaras med att i hennes modersmål förekommer inga verbböjningar. Preteritum böjer hon däremot målspråksenligt och blandar ihop huvudsats- och bisatsordföljden. Informant B7 är en manlig jurist från Angola, som har fem års utbildning från universitet från sitt gamla hemland. Han ger oss två bra exempel på bisatsordföljden: min enda vän var min två åringen son som inte kunde prata. men där var jag i ett litet rum med ett barn som inte fattade situationen. Han beskriver händelser och sina känslor under sin första vecka i Sverige och om sin längtan efter resten av familjen på ett färgstarkt, rikt och varierat språk. Han placeras på nivå 4 i morfologin och nivå 5 i syntaxen eftersom han gör två försök på bisatser med satsadverbial som båda blir målspråksenliga.

30 30 Informant B8 är från Kongo, han har franska som sitt andraspråk och har en treårig ekonomutbildning från sitt land. Han använder bisatser med satsadverbial flera gånger och det blir målspråksenligt varje gång. Här ett exempel: han blev ledsen därför att han inte kunde hjälpa mig Både B7 och B8 ligger på nivå 5 i syntaxen och på nivå 4 i morfologin. De har alltså ett europeiskt språk, portugisiska och franska som sitt andraspråk, och båda två har högskoleutbildning från hemlandet. Båda är män och är 34 och 38 år gamla, och har bott i Sverige i 5 och 3 år. Informant B9 kommer från Burma. Han har bott i Sverige i tre år. Han behärskar verbböjningar i preteritum, predikativ kongruens och inversionen men inte bisatsordföljden, varför vi placerade honom på nivå 4 i syntax och morfologi. Han gör ett försök med bisatsordföljd men det blir fel: * Eftersom jag tittade inte på bussnumber Informant B10 kommer från Burundi och har kirundi som sitt modersmål och franska som skolspråk. Han processar predikativ kongruens, verbböjningarna är rätt i alla tempus men han gör inga försök med bisatser med satsadverbial. Inversionen behärskar han väl: När min pappa vaknade var jag redan färdig Han placeras därför på nivå 4 i syntax och morfologi. Informant B11 är en kvinna som kommer från Syrien och har arabiska som modersmål. Hon har bott i Sverige i fyra år och har gymnasieutbildning från sitt hemland. Hon behärskar också predikativ kongruens, verbböjningar och inversion men gör inga försök med bisatsordföljd. gatorna som jag trodde var så långa var plötslig riktigt korta Hon placerades också på nivå 4 i syntax och morfologi. Informant B12 har arabiska som modersmål, har bott i Sverige bara 1,5 år men har sex års universitetsstudier bakom sig. Han placerar sig på nivå 4 i både morfologi och syntax, liksom informant B13 som har bott i Sverige i 9 år, och har gymnasiestudier bakom sig. Informant B12 gör inga försök med bisatser med satsadverbial men annars använder han ofta komplicerade meningar med huvudsatser innehållande bisatser: De beslutade att