Bedömning ur ett SVA-perspektiv

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bedömning ur ett SVA-perspektiv"

Transkript

1 Bedömning ur ett SVA-perspektiv Språklig utveckling ur ett bedömningsperspektiv och ur ett språkinlärningsperspektiv Processbarhetsteorin i bedömning och undervisning Why don t learners learn what teachers teach? (Allwright 1984) Why don t teachers teach what learners can learn? (Kessler 2011) Stockholm den 21 mars 2014 Anna Flyman Mattsson Lektor i svenska som andraspråk Lunds universitet

2 Utgångspunkt i kommunikativ Chomsky 1957 Hymes 1972 Canale & Swain 1980 Canale 1983 Lingvistisk Lingvistisk Grammatisk Grammatisk Diskurs Bachman & Palmer 1996 Formell språklig ORGANISATORISK KOMPETENS Textuell Sociolingvistisk Sociolingvistisk Sociolingvistisk Sociolingvistisk PRAGMATISK KOMPETENS Funktionell Strategisk Strategisk Strategisk

3 Ur Språket på väg (2011:26): Helhetsstruktur och språk i skrift på meningsnivå Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Meningarna har oftast en fungerande syntax och är: enkelt konstruerade (inte så många bisatser) ganska korta inledda med subjektet Meningarna är mer varierade men fortfarande: ofta enkelt konstruerade (inte så många bisatser) ofta ganska korta ofta inledda med subjektet Det finns i sättet att konstruera meningar en viss syntaktisk variation, dvs. en viss blandning av: enkel och mer komplicerad syntax långa och korta meningar varierande satsdelar i fundamenten ofta konstruerade med lätta fundament, dvs. högertunga Meningarna har en syntaktisk variation som fungerar mycket väl utifrån syfte, tänkta läsare och sammanhang. Det finns: enkel och mer komplicerad syntax långa och korta meningar varierande satsdelar i fundamenten ofta konstruerade med lätta fundament, dvs. högertunga. Den syntaktiska variationen ger ett behagligt flyt i texten. Färgen skyddar järnet. Det rostar inte. Färgen skyddar järnet så att det inte rostar. Färgen skyddar järnet mot rost. The exclusive reliance on subordination is worrisome (Norris & Ortega 2009, 566)

4 Utvecklingsstadier i förhållande till förekomst av bisatser som komplexitet (Baten & Håkansson 2013) Jämförelse mellan subordination ratio (själva bisatsen) och utvecklingsstadier (ordföljden i bisatsen) Ordföljd L2 Tyska L2 Svenska 2 SVO Peter mag Milch Peter gillar mjölk 3 ADV *Heute Peter mag Milch *Idag Peter gillar mjölk 4 INV Heute mag Peter Milch Idag gillar Peter mjölk 5 V-END/V3 dass Peter Milch mag att Peter inte gillar mjölk Svenska L2 (negationens placering skiljer i BS och HS) Tyska L2 (finit verb finalt i BS men ej i HS) Bisatsanvändningen varierar väldigt men ökar inte linjärt i tid. 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 t1 t2 t3 t4 t5 t6

5 Ur Språket på väg (2011:26): Helhetsstruktur och språk i skrift på meningsnivå Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Meningarna har oftast en fungerande syntax och är: enkelt konstruerade (inte så många bisatser) ganska korta inledda med subjektet Meningarna är mer varierade men fortfarande: ofta enkelt konstruerade (inte så många bisatser) ofta ganska korta ofta inledda med subjektet Det finns i sättet att konstruera meningar en viss syntaktisk variation, dvs. en viss blandning av: enkel och mer komplicerad syntax långa och korta meningar varierande satsdelar i fundamenten ofta konstruerade med lätta fundament, dvs. högertunga Meningarna har en syntaktisk variation som fungerar mycket väl utifrån syfte, tänkta läsare och sammanhang. Det finns: enkel och mer komplicerad syntax långa och korta meningar varierande satsdelar i fundamenten ofta konstruerade med lätta fundament, dvs. högertunga. Den syntaktiska variationen ger ett behagligt flyt i texten.

6 Texten får LIX 19. Men om man sätter ut skiljetecken så blir LIX 12 eftersom det baseras på genomsnittlig meningslängd och andel långa ord. De går till hem och göra en flicka. Flicka säger till de jag städa, laga mat de mycke glad en dvärgar säger du laga mat. Snövit fråga de Vad hete du, du och du. De heter Prosit, Blyger, Trötter, Glader, Butter, Toker och Kloker. På kvällen de dansa och hoppa och de mycke glad. Och Snövit läsa till de sagan efter sagan Snövit skynda Klockan slår tolv Snövit gå och sova alla sova. Styvmor göra en äpple hon vill död Snövit Styvmor bara prata med spegel.

7 Marsvinen har inte en familj. Marsvinen kommer från Sverige. Marsvinet heter Markus. Markus är glad. Men Markus hade en kompis som kommer från Kanada. Men han heter Mats. Mats har ingen familj. Det är ett annat Marsvin som är inte en pojke. Men moli åkso hade en annan familj. Moli komer Panama. Men nu ä alla marsvinarna en familj. Men alla är glada. Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Meningarna har oftast en fungerande syntax och är: enkelt konstruerade (inte så många bisatser) ganska korta inledda med subjektet Meningarna är mer varierade men fortfarande: ofta enkelt konstruerade (inte så många bisatser) ofta ganska korta ofta inledda med subjektet Det finns i sättet att konstruera meningar en viss syntaktisk variation, dvs. en viss blandning av: enkel och mer komplicerad syntax långa och korta meningar varierande satsdelar i fundamenten ofta konstruerade med lätta fundament, dvs. högertunga Meningarna har en syntaktisk variation som fungerar mycket väl utifrån syfte, tänkta läsare och sammanhang. Det finns: enkel och mer komplicerad syntax långa och korta meningar varierande satsdelar i fundamenten ofta konstruerade med lätta fundament, dvs. högertunga. Den syntaktiska variationen ger ett behagligt flyt i texten. Det var en gång när jag är första dag. Jag vist inte att jag ska ha så mycke kompisar. Det var inte rolig för, att jag har inte kompisar. När jag gå till skolan första dag jag var jätteglad. På måndag jag börja gråta för att in i min klass var inte Polsk barn. Min bror han har en barn som kan prata polska. Han heter Sebastian, som min bror. Sen min bror sa att han har en till Polsk kompis och han heter Artur. Efter allt hans mamma komma i hus oss. Dom prata och dricka caffe. Hans mamma heter Paulina. Paulina sa att hon kan hjälpa oss när vi ska har problem. Vi sa att det är jättebra. Så mycke vi är kompisar.

8 Marsvinen har inte en familj. Marsvinen kommer från Sverige. Marsvinet heter Markus. Markus är glad. Men Markus hade en kompis som kommer från Kanada. Men han heter Mats. Mats har ingen familj. Det är ett annat Marsvin som är inte en pojke. Men moli åkso hade en annan familj. Moli komer Panama. Men nu ä alla marsvinarna en familj. Men alla är glada. Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Meningarna har oftast en fungerande syntax och är: enkelt konstruerade (inte så många bisatser) ganska korta inledda med subjektet Meningarna är mer varierade men fortfarande: ofta enkelt konstruerade (inte så många bisatser) ofta ganska korta ofta inledda med subjektet Det finns i sättet att konstruera meningar en viss syntaktisk variation, dvs. en viss blandning av: enkel och mer komplicerad syntax långa och korta meningar varierande satsdelar i fundamenten ofta konstruerade med lätta fundament, dvs. högertunga Meningarna har en syntaktisk variation som fungerar mycket väl utifrån syfte, tänkta läsare och sammanhang. Det finns: enkel och mer komplicerad syntax långa och korta meningar varierande satsdelar i fundamenten ofta konstruerade med lätta fundament, dvs. högertunga. Den syntaktiska variationen ger ett behagligt flyt i texten. Det var en gång när jag är första dag. Jag vist inte att jag ska ha så mycke kompisar. Det var inte rolig för, att jag har inte kompisar. När jag gå till skolan första dag jag var jätteglad. På måndag jag börja gråta för att in i min klass var inte Polsk barn. Min bror han har en barn som kan prata polska. Han heter Sebastian, som min bror. Sen min bror sa att han har en till Polsk kompis och han heter Artur. Efter allt hans mamma komma i hus oss. Dom prata och dricka caffe. Hans mamma heter Paulina. Paulina sa att hon kan hjälpa oss när vi ska har problem. Vi sa att det är jättebra. Så mycke vi är kompisar.

9 Komplexitet i andraspråksinlärning Lingvistisk komplexitet (definieras utifrån L2-systemet) Formell komplexitet ( inneboende i strukturen) the extent to which the language is elaborate and varied (Ellis 2003) Ju fler grammatiska regler som används för att beskriva en grammatisk konstruktion, desto mer komplex är konstruktionen (Dahl 2004) Ex. franskans verbmorfologi är mer komplex än engelskans som är mer komplex än svenskans Funktionell komplexitet (relation mellan form och funktion) Ex. presens används för både nutid och framtid Kognitiv komplexitet (definieras utifrån L2-inläraren/talaren, dvs. svårigheten att processa ett språkligt drag) Ett typologiskt perspektiv Om målspråksstrukturen är omarkerad, dvs ganska vanlig i världens språk är den oproblematisk även om målspråket och modersmålet skiljer sig, men om den är markerad är den svår även om den finns i båda språken. (Markedness Difference Hypothesis: Eckman 1977) Enkelt sagt: ju mer markerat, desto svårare att lära in.

10 Kognitiv komplexitet Grammatiska utvecklingsstadier: Processbarhetsteorin Presenterades 1998 av Manfred Pienemann, som tidigare arbetat inom ZISA-projektet (med Harald Clahsen och Jürgen Meisel) Processning Mellan satser Inom satsen Inom frasen Lexikal morfologi Ord Pienemann & Håkansson 1999

11 Några syntaktiska svårigheter i svenskan Ordföljd SVO V2 i huvudsats påståendesats V2 vid frågeord (När kommer du i morgon?) Initialt finit verb vid ja/nej-fråga (Är du där?) Formell komplexitet: Ordföljden skiljer sig i huvudsats och bisats Ordföljden skiljer sig i påstående och fråga Typologiskt (1377 språk): SOV (41%) SVO (35%) VSO (7%) VOS (2%) OVS (1%) OSV (4 språk) Ingen dominerande ordning (14%) Frågeord (901 språk): Initialt frågeord (29%) Ej initialt frågeord (68%) Blandat (3%) Ja/nej-frågor (954 språk): Frågepartikel (61%) Verbmorfologi (17%) Blandat av ovan (2%) Ordföljd (1%) Intonation (18%)

12 Inversion i påståendesatser Håkansson 2001 Ingen topikalisering Jag ser hunden nu Topikalisering med rak ordföljd *Nu jag ser hunden Topikalisering med inversion Nu ser jag hunden

13 Utvecklingsstadier i svenskan frågor Philipsson 2007 Rak ordföljd *Du såg filmen? *Varför du sprang? Jag undrar om hon såg filmen Omvänd ordföljd Såg du filmen? Varför sprang du? *Jag undrar om såg hon filmen Satsdifferentiering Såg du filmen? Varför sprang du? Jag undrar om hon såg filmen

14 Syntaktiska svårigheter i svenskan Negationens placering efter finit verb i huvudsats före finit verb i bisats Negation (1159språk): Affix(34%) Partikel (43%) Hjälpverb (4%) Dubbel negation (10%) Övrigt (8%) Formell komplexitet: Huvudsats: VNeg Bisats: NegV Placering (1326språk): NegV (40%) VNeg (13%) [Neg-V] (12%) [V-neg] (15%) NegV + VNeg (2%) Övriga (18%)

15 Negationens placering förenklat från Hyltenstam 1977 Negation före finit verb *Jag inte ser hunden som inte ser hunden Negation efter finit verb Jag ser inte hunden * som ser inte hunden Differentiering HS/BS Jag ser inte hunden som inte ser hunden

16 Bedömning av svenska som ett andraspråk utifrån språkinlärningsteori

17 Utvecklingsstadier i svenska enligt processbarhetsteorin (PT) Nivå Morfologi Syntax 5. Grammatisk information mellan satser, skillnad huvudsats/bisats 4. Grammatisk information inom satser, mellan fraser 3. Grammatisk information inom fraser, frasmorfologi 2. Ordklass, lexikal morfologi Predikativ kongruens bilen är gul bil-ar-na är gul-a Attributiv kongruens en gul bil flera gul-a bilar Sammansatta verbformer har köpat ska köpa Böjningsmorfem köper köp-te hus hus-ar Neg före verb i BS, Om jag inte dricker kaffe blir jag sjuk Rak ordföljd i indirekt fråga Jag undrar om du kommer i kväll Inversion (Adv+V+S) Nu dricker jag kaffe Rak ordföljd efter initialt adverb Nu jag dricker kaffe Subjekt före verb Jag dricker kaffe 1. Ord Oböjda ord kommer kommer igår Enstaka konstituenter Kaffe, OK?

18 Några resultat kring PT Den grammatiska utvecklingen är mycket långsam hos tvåspråkiga barn med språkstörning, men båda språken utvecklas enligt PT (Nettelbladt, Håkansson, & Salameh) Ingen skillnad på om man lär sig svenska i eller utanför Sverige när det gäller morfosyntax (Håkansson, Norrby & Bruzaeus) Inlärare av L3 följer utvecklingsstadierna i målpråket snarare än att överföra strukturer från L1 eller L2, dvs transfer. (Sayehli 2013) En analysmodell baserad på processbarhetsteorin (Bedömning av svenska som andraspråk. En analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier: Flyman Mattsson & Håkansson 2010) Läromedel (för Sfi) följer inte PT:s utvecklingsstadier utan varierar väldigt i vad de kallar progression, en del ökar i mängd bisatser, andra i preteritumformer (Flyman Mattsson pågående) Exempel på språk som testats för PT: svenska (Pienemann & Håkansson 1999) tyska (Meisel, Clahsen & Pienemann,1981) engelska (Pienemann & Mackey, 1993) japanska (Kawaguchi, 2002) kinesiska (Zhang, 2005). italienska (Di Biase, 2002) arabiska (Mansouri, 2005)

19 Implikationstabell German as L2 by Swedish learners. Implicational scale based on all learners in the study by Håkansson et al. (2002). Name SVO ADV INV Gelika (year 1) Emily (year 1) Robin (year 1) Kennet (year 1) Mats (year 1) Camilla (year 2) Johann (year 1) Cecilia (year 1) Eduard (year 1) Anna (year 1) Sandra (year 1) Erika (year 1) Mateaus (year 2) Karolin (year 2) Ceci (year 2) Peter (year 2) Johan (year 2) Sandra (year 2) Zofie (year 2) Caro (year 2) + + +

20 Exempel på PT-strukturer i en uppsats När jag var liten, 3 eller 4 år, jag tyckte om segel båtar. En dag mor och mig åkte till hamnen i för att se på båtar. Jag hade sett stora segelbåtar, så jag var inte nervous. Men när jag kommit upp nära Young Endeavour, jag var rädd. Jag tror jag skulle falla i sjö vem jag försökade att gå upp, men då far bar mig. Mor och mig gick tillbaka bilen, sedan. Men, vem jag var tillbaka, en stor vind blåste min hatt från min huvud och in i sjön. Jag aldrig mer såg det hatt. PT2 PT3 PT4 PT5 / se, sett, såg försökade - tyckte, åkte, blåste hamnen, bilen hade sett stor vind, stora segelbåtar *När jag var liten, jag, *En dag mor, *när jag kommit upp jag, *då far bar mig /

21 Elicitering av kongruens Attributiv kongruens I: va finns framför de gula huset? N: två bruna hund (.) eh hunda eh (.) ja I: mm (.) va finns vid de gula trädet? N: en röd äppel I: jaa (.) å va finns vid de bruna huset? N: eh två röda bil i: m å vad finns vid de lilla vita huset? N: ett brun träd Samma ord används i två former: brun - bruna, röd - röda Skillnaden i form är kopplat till skillnad i betydelse (singular - plural) Predikativ kongruens I: mm vilken färg e dom små hundarna? K: de små hundar är röd eh gult I: mm (.)vilken färg e de stora huset? N: de stora hus e röd I: mm (.)vilken färg e den stora hunden? N: den stora hund e brun I: mm å vilken färg e dom stora äpplena? N: dom stora äpple e br e röd Varje ord finns bara i en form (det spelar ingen roll att den ibland blir rätt den stora hunden är brun ) Glahn et al. 2001

22 Processning och automatisering INPUT ARBETSMINNET Processning Nivå 1 Nivå 2 Etc. LÅNGTIDSMINNET Lagring Omstrukturering Automatisering Begränsat utrymme! OUTPUT

23 Komplexitet och korrekthet: Olika inlärartyper The recycler * Vi hade roligt. Vi såg en brun björn i en bur. Vi såg apor och sälar. Maten var god. Vi åt på en restaurang. Jag åt köttbullar och lingon. Det var spännande. The risk-taker När jag kom in jag gav honom en kram. Vi fick satt för att filmen skulle börja. Alla hörade och satt en häst som en flicka ridade in på filmen. *hämtat från Norrby & Håkansson 2007

24 Marsvinen har inte en familj. Marsvinen kommer från Sverige. Marsvinet heter Markus. Markus är glad. Men Markus hade en kompis som kommer från Kanada. Men han heter Mats. Mats har ingen familj. Det är ett annat Marsvin som är en pojke. Men moli åkso hade en annan familj. Moli komer Panama. Men nu ä alla marsvinarna en familj. Men alla är glada. Text 1 Satsnivå (nivå 4) Hög korrekthet (ca 90%) Låg variation i fundamentet (8%) Recycler / Text 2 Frasnivå (nivå 3) Mellanhög korrekthet (drygt 60%) Bra variation i fundamentet (ca 30%) Risktagare Det var en gång när jag är första dag. Jag vist inte att jag ska ha så mycke kompisar. Det var inte rolig för, att jag har inte kompisar. När jag gå till skolan första dag jag var jätteglad. På måndag jag börja gråta för att in i min klass var inte Polsk barn. Min bror han har en barn som kan prata polska. Han heter Sebastian, som min bror. Sen min bror sa att han har en till Polsk kompis och han heter Artur. Efter allt hans mamma komma i hus oss. Dom prata och dricka caffe. Hans mamma heter Paulina. Paulina sa att hon kan hjälpa oss när vi ska har problem. Vi sa att det är jättebra. Så mycke vi är kompisar

25 Undervisning utifrån språkinlärningsteorier Teorier: Krashens inputhypotes: i+1 Vygotskys proximala utvecklingszon Pienemanns Teachability hypothesis Inlärarens nivå Lärarens nivå Processning Du som kommer inte idag Du som inte kommer idag Du kommer inte idag Du inte kommer idag Träning

26 Så Om man inte följer inlärarens egen utvecklingsgång riskerar man att: lägga tid på att undervisa om strukturer som inläraren redan kan hoppa över nivåer som sen gör att inläraren kan få svårt med strukturer på de högre nivåerna

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Lunds universitet Språk- och Litteratur centrum Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Av Johanna Söderlund

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Grammatisk andraspråksinlärning i tal och skrift

Grammatisk andraspråksinlärning i tal och skrift Kollokvium 2011-12-06 Maria Eklund Heinonen Institutionen för nordiska språk maria.eklund@nordiska.uu.se Grammatisk andraspråksinlärning i tal och skrift Uppläggning Teoretisk bakgrund Processbarhetsteorin

Läs mer

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter

Läs mer

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Att hantera två eller flera språk

Att hantera två eller flera språk www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal

Läs mer

Stadier i inlärarspråket

Stadier i inlärarspråket UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Vt 2017 EXAMENSARBETE, 15 hp Svenska som andraspråk C Stadier i inlärarspråket En studie av Tisus-prov i skriftlig färdighet utifrån processbarhetsteorin

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk.

Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk. GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk. Ewa Pawlowska Specialarbete, 15 hp Svenska

Läs mer

Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet?

Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet? UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk C UPPSATS Svenska som andraspråk C Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet? En jämförelse mellan elevers språkliga

Läs mer

Att lära sig/ut språk. Teori under 50 år och praktik under 50 minuter Sofia Tingsell, Göteborgs universitet

Att lära sig/ut språk. Teori under 50 år och praktik under 50 minuter Sofia Tingsell, Göteborgs universitet Att lära sig/ut språk Teori under 50 år och praktik under 50 minuter Sofia Tingsell, Göteborgs universitet Teori och praktik Vår vardag är en del av ett större fält som vi utifrån erfarenhet kan ha synpunkter

Läs mer

Godkänd eller underkänd? En jämförande studie av språkliga drag i Tisus-prov i skriftlig färdighet.

Godkänd eller underkänd? En jämförande studie av språkliga drag i Tisus-prov i skriftlig färdighet. GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Nordiska språk Godkänd eller underkänd? En jämförande studie av språkliga drag i Tisus-prov i skriftlig färdighet. Charlotte Brolin SPECIALARBETE,

Läs mer

Processbarhetsteorin som ett komplement vid bedömning av skriftlig produktion?

Processbarhetsteorin som ett komplement vid bedömning av skriftlig produktion? Fakulteten för lärande och samhälle VAL-projektet Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Processbarhetsteorin som ett komplement vid bedömning av skriftlig produktion? - En undersökning om Processbarhetsteorins

Läs mer

En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1

En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Katja Merkle Söderholm Höstterminen 2014 Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C, 30hp En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Sammanfattning Syftet med detta

Läs mer

Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se

Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet bosse.thoren@sprak.umu.se Det går till på en massa olika sätt: Man ska lära sig Ett antal ord uppdelade

Läs mer

Bedömning av språklig nivå baserad på processbarhetsteorin

Bedömning av språklig nivå baserad på processbarhetsteorin LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Vidareutbildning av lärare VAL-projekt 2016 Examensarbete i fördjupningsämnet Svenska som andraspråk 15 högskolepoäng, grundnivå Bedömning av språklig nivå baserad på processbarhetsteorin

Läs mer

Satsadverbialplacering

Satsadverbialplacering Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C HT 2013 Satsadverbialplacering En studie av skillnader i satsadverbialplacering mellan receptiva och produktiva

Läs mer

Processbarhet i ett läromedel

Processbarhet i ett läromedel Kandidatuppsats Processbarhet i ett läromedel Why don t learners learn what teachers teach? Författare: Anna Lundström Handledare: Gisela Håkansson Examinator: Gunilla Byrman Termin: VT-14 Ämne: Svenska

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer

Topikalisering i texter skrivna av inlärare av svenska

Topikalisering i texter skrivna av inlärare av svenska Topikalisering i texter skrivna av inlärare av svenska Kristoffer Kehrer 2012 Uppsats högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk B 30 hp, VT 2012 Handledare: Ulrika Serrander Examinator:

Läs mer

Finita verbets placering i (överordnade) påståendesatser

Finita verbets placering i (överordnade) påståendesatser LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum SVE K12, VT 2011 Kandidatuppsats Handledare: Gisela Håkansson Finita verbets placering i (överordnade) påståendesatser en kvantitativ studie av andraspråksinlärares

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Processbarhetsteorin alltid tillämpbar?

Processbarhetsteorin alltid tillämpbar? Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C HT- 2015 Processbarhetsteorin alltid tillämpbar? En undersökning av processbarhetsteorin baserad på 22

Läs mer

På väg uppåt på processbarhetsstegen en studie om vuxna inlärares grammatiska progression vid muntlig språkfärdighet

På väg uppåt på processbarhetsstegen en studie om vuxna inlärares grammatiska progression vid muntlig språkfärdighet GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket På väg uppåt på processbarhetsstegen en studie om vuxna inlärares grammatiska progression vid muntlig språkfärdighet Sara Hägg Specialarbete, 15

Läs mer

OCH SEN LAGADE EN FINT SNÖGUBBE

OCH SEN LAGADE EN FINT SNÖGUBBE UPPSALA UNIVERSITET Examensarbete 15 hp Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk C, Vt 2014 OCH SEN LAGADE EN FINT SNÖGUBBE En jämförande studie av inlärare i svenska som andraspråk och

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk C-uppsats 15 hp Svenska som andraspråk C VT 2013 Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Anna Arvidson

Läs mer

Processbarhet i skrift

Processbarhet i skrift Processbarhet i skrift Författare: Kerstin Löfgren Handledare: Gisela Håkansson Examinator: Gunilla Byrman Termin: VT 2013 Ämne: Svenska som andraspråk Nivå: Kandidat Kurskod: 2SS10E Sammandrag Det här

Läs mer

Undervisning eller inte undervisning gör det någon skillnad?

Undervisning eller inte undervisning gör det någon skillnad? Gisela Håkansson Undervisning eller inte undervisning gör det någon skillnad? Inledning från elev till inlärare I den moderna kommunikativa språkundervisningen har eleven fått ett betydligt större eget

Läs mer

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken 1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening

Läs mer

SÅ NU JAG FRÅGAR Inlärning av inversion vid topikalisering

SÅ NU JAG FRÅGAR Inlärning av inversion vid topikalisering SÅ NU JAG FRÅGAR Inlärning av inversion vid topikalisering Tanja Pehkonen Kandidatavhandling i svenska Jyväskylä universitet Institutionen för språk Våren 2014 2 JYVÄSKYLÄN YLIOPISTO Humanistinen tiedekunta

Läs mer

Jag skriver bättre än jag talar eller?

Jag skriver bättre än jag talar eller? Estetisk-filosofiska fakulteten Anna Lindholm Jag skriver bättre än jag talar eller? En bedömning och jämförelse av andraspråksinlärares muntliga och skriftliga produktion utifrån processbarhetsteorin

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan

Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan TALAT SPRÅK STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 GRUPPSAMTAL OM EN FILM 2 Klassen har sett

Läs mer

Processningskapacitet och grammatisk förståelse

Processningskapacitet och grammatisk förståelse Svenska som andraspråk Handledare: Gisela Håkansson Examinator: Gunilla Byrman G3 2SS10E 15 hp 2011-05-13 G2 G3 Avancerad nivå Processningskapacitet och grammatisk förståelse Jim Degrenius Sammandrag Utifrån

Läs mer

Stöd i andraspråksbedömning

Stöd i andraspråksbedömning Stöd i andraspråksbedömning En praxisnära tillämpning av Processbarhetsteorin Sara Mörtsell Institutionen för språkdidaktik Uppsatsarbete 15 hp Svenska som andraspråk med didaktik III (US301F) Vårterminen

Läs mer

Variation till trots

Variation till trots GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Variation till trots En studie om the steadiness hypothesis giltighet i relation till bedömning av muntlig språkförmåga Noemi Fridlizius Interdisciplinärt

Läs mer

Ordföljd i andraspråksinlärares svenska

Ordföljd i andraspråksinlärares svenska GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Ordföljd i andraspråksinlärares svenska Anna Bjerkstig Specialarbete, 15 hp Svenska som andraspråk, SSA133 Vårterminen 2012 Handledare: Roger Källström

Läs mer

Svenska GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK: ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV: Alla mina (fin) saker Jag har många saker.

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. (Valda delar om 160 sidor.)

Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. (Valda delar om 160 sidor.) Kurslitteratur US259F - Svenska som andraspråk med didaktik II, 30 hp Delkurs 1: Svenska i tvärspråklig belysning, 7,5 hp Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. (Valda delar

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte Veckobrev v47-49 Flykten Diktamensmeningar De var mycket kära och de planerade att gifta sig i september. Efter bion sa de hej då till varandra. Erika pekade på ett hus bakom soldaterna. Hon försökte gå

Läs mer

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84 Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

för att solen gick inte ner En studie om morfologi och syntax hos vuxna andraspråksinlärare

för att solen gick inte ner En studie om morfologi och syntax hos vuxna andraspråksinlärare VÄXJÖ UNIVERSITET G3-UPPSATS Institutionen för humaniora Svenska som andraspråk C vt 2009 Ingegerd Enlund Ingegerd.enlund@bredband.net Elsa Kontturi elsa.kontturi@bredband.net för att solen gick inte ner

Läs mer

Självbedömning i förhållande till uppnått resultat

Självbedömning i förhållande till uppnått resultat Självbedömning i förhållande till uppnått resultat Nationella prov och processbarhetsanalys på Sfi Författare: Emelie Gustavsson Handledare: Gudrun Svensson Examinator: Sofia Ask Termin: VT13 Ämne: Svenska

Läs mer

Facit till FRAMSTEGSTEST 1

Facit till FRAMSTEGSTEST 1 Facit till FRMSTEGSTEST 1 Kapitel 1 3 1 b 5 a 2 Frågeord 1 Vilken 2 Vilket 3 Vad 4 Hur 5 Vilken 6 Varifrån 7 Var 8 Vad 3 Verb 1 kommer/är 2 bor 3 jobbar 4 talar 5 är 6 har 7 är 8 forskar 4 Substantiv:

Läs mer

Grammatisk utveckling hos flerspråkiga barn - en utprovning av ett svenskt test byggt på processbarhetsteorin

Grammatisk utveckling hos flerspråkiga barn - en utprovning av ett svenskt test byggt på processbarhetsteorin Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet Huvudämne: Logopedi Examensarbete D-nivå, 20 poäng Vårterminen 2007 Grammatisk utveckling hos flerspråkiga barn - en utprovning

Läs mer

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd En situation Syntax 4: Satsledens ordning ( ordföljd ) Föreläsning 11 Ordföljdens funktioner generellt Centrala drag i svenskans ordföljd Huvudsatsschemat Ordföljdsvariationer Litteratur: Nusvensk Grammatik

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Ordkunskap och grammatisk förståelse

Ordkunskap och grammatisk förståelse Ordkunskap och grammatisk förståelse En studie i språkfärdighet hos immigranter med stöd i processbarhetsteorin och frekvensordtest Författare:Claes von Porat Handledare:Gudrun Svensson Examinator: Elisabeth

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ? Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade

Läs mer

Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk

Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Beteckning: Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Emma Selin December 2009 Examensarbete med didaktisk

Läs mer

Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.(ca 160 s.)

Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.(ca 160 s.) Kurslitteratur US205F - Svenska som andraspråk med didaktik II, 30 hp Delkurs 1: Svenska i tvärspråklig belysning, 7,5 hp Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.(ca 160

Läs mer

www.sprak h ens us.se

www.sprak h ens us.se www.sprakenshus.se Flerspråkig utveckling Den språkliga utvecklingen börjar inte senare går inte långsammare Lexikon Grammatik Fonologi (språkljud) Flerspråkig utveckling II Kodväxling Språklig socialisation

Läs mer

Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk C, vt Godkända grunder

Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk C, vt Godkända grunder UPPSALA UNIVERSITET C-UPPSATS Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk C, vt 2011 Linnéa Fröberg Murargatan 1 754 37 Uppsala Linnea.Froberg.0552@student.uu.se Godkända grunder En jämförelse

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

Vad hon gjorde är fortfarande underbart

Vad hon gjorde är fortfarande underbart Kandidatuppsats Vad hon gjorde är fortfarande underbart Vuxna L1- och L2-elevers bisatsbruk i skrift som värdemätare på språklig komplexitet Författare: Maria Lundqvist Handledare: Gisela Håkansson Examinator:

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Att lära sig svenska i Malmö eller Melbourne? Om miljöns betydelse för språkinlärning

Att lära sig svenska i Malmö eller Melbourne? Om miljöns betydelse för språkinlärning Att lära sig svenska i Malmö eller Melbourne? Om miljöns betydelse för språkinlärning Gisela Håkansson, Lunds universitet Utgångspunkt Inlärning av ett andra språk i landet där det talas antas ofta vara

Läs mer

En framgångsrik språkutveckling?

En framgångsrik språkutveckling? VÄXJÖ UNIVERSITET C-UPPSATS Institutionen för humaniora SSC 160 Ht 2007 Anna-Lotta Wolgast En framgångsrik språkutveckling? En fallstudie av morfologiska och syntaktiska strukturer utifrån processbarhetsteorin

Läs mer

Om transfer i tredjespråksinlärning

Om transfer i tredjespråksinlärning Om transfer i tredjespråksinlärning Ylva Falk Institutionen för Språkdidaktik Stockholms Universitet Uppsala Universitet 3 Mars 2012. Introduktion Syftet med avhandlingen var att belysa bakgrundsspråkens

Läs mer

Om jag är dålig jag slutar

Om jag är dålig jag slutar UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk EXAMENSARBETE, 15 hp Svenska som andraspråk C Vt 2015 Om jag är dålig jag slutar En studie av grammatiska avvikelser utifrån processbarhetsteorin i

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer

Uppföljning och analys av flerspråkiga elevers andraspråksutveckling

Uppföljning och analys av flerspråkiga elevers andraspråksutveckling Malmö högskola Lärarutbildningen SOL Magisteruppsats 15 högskolepoäng Uppföljning och analys av flerspråkiga elevers andraspråksutveckling A follow up and analysis of second language learning in bilingual

Läs mer

Grammatikundervisning i sfi. en kvalitativ studie av en lärares klassrumspraktik

Grammatikundervisning i sfi. en kvalitativ studie av en lärares klassrumspraktik GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Grammatikundervisning i sfi en kvalitativ studie av en lärares klassrumspraktik Anna Lundström Magisteruppsats, SSA220, 15 hp Ämne: Svenska som andraspråk

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Kursens namn LGS012 Svenska för alla SVAL vt 12 Provmoment: Enskild skriftlig tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 21 högskolepoäng Studenter på lärarprogrammet inriktning GSME T6 Tentamensdatum:

Läs mer

Grammatisk teori III Praktisk analys

Grammatisk teori III Praktisk analys Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 2. Språkets arkitektur I: Texter, meningar och satser; Huvud- och bisatser; Samordning och underordning; Grammatiska relationer;

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

INLÄRNING AV SVENSKANS VERBMORFOLOGI, ADJEKTIVKONGRUENS OCH NEGATIONENS PLACERING HOS FINSKSPRÅKIGA HÖGSTADIEELEVER. Marika Paavilainen

INLÄRNING AV SVENSKANS VERBMORFOLOGI, ADJEKTIVKONGRUENS OCH NEGATIONENS PLACERING HOS FINSKSPRÅKIGA HÖGSTADIEELEVER. Marika Paavilainen INLÄRNING AV SVENSKANS VERBMORFOLOGI, ADJEKTIVKONGRUENS OCH NEGATIONENS PLACERING HOS FINSKSPRÅKIGA HÖGSTADIEELEVER Marika Paavilainen Licentiatavhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Processbarhet = producerbarhet? Processbarhet inom förståelse och produktion. Joanne Yager

Processbarhet = producerbarhet? Processbarhet inom förståelse och produktion. Joanne Yager Processbarhet = producerbarhet? Processbarhet inom förståelse och produktion Joanne Yager C uppsats Lingvistik Juni 2010 Lunds Universitet Handledare: Gisela Håkansson 1 Abstract This paper reports on

Läs mer

Satsgrammatisk ordföljd inklusive frågor och negationer

Satsgrammatisk ordföljd inklusive frågor och negationer venskan i tvärspråkligt perspektiv atsgrammatisk ordföljd inklusive frågor och negationer olveig Malmsten venskans satsgrammatiska ordföljdsregler Påstående huvudsatser & frågeordsfrågor Fundament Finit

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Från Tre röda bilar till Kalles röda bil Adjektivens kamp för inlärning

Från Tre röda bilar till Kalles röda bil Adjektivens kamp för inlärning Kandidatuppsats, 15hp Från Tre röda bilar till Kalles röda bil Adjektivens kamp för inlärning From Three red cars to Kalle s red car The conflict of the adjectives for learning Författare: Rosa M. Bisbal

Läs mer

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

dessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa.

dessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa. Vintergrammatik 2017 OÖ vning 1a Dela upp meningarna nedan i satsdelarna SUBJEKT, PREDIKAT, OBJEKT och ADVERBIAL. Inga ord får bli över, utan varje ord skall inkluderas i någon av dessa satsdelar. Börja

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg!

Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg! Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg! Institutionen för språk och litteraturer Afrikanska språk Arabiska Engelska Fornkyrkoslaviska Franska Grekiska Japanska Kinesiska Latin Ryska Somaliska Spanska Tyska

Läs mer

Språktypologi och språksläktskap

Språktypologi och språksläktskap Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?

Läs mer