Grammatisk andraspråksinlärning i tal och skrift

Transkript

1 Kollokvium Maria Eklund Heinonen Institutionen för nordiska språk Grammatisk andraspråksinlärning i tal och skrift Uppläggning Teoretisk bakgrund Processbarhetsteorin (Pienemann 1998, 2005) Syfte Material Bedömning av språkfärdigheter Analysmetod Preliminära resultat Preliminära slutsatser 1

2 Processbarhetshierarkin Pienemann (1998, 2005) Steg i inlärningsgången Processer Hela meningar Inom satser Inom fraser Ordklasser Ordnivå PT-hierarki för svensk morfosyntax (Pienemann & Håkansson 1999) 1. Ord: enstaka konstituenter, helfraser *katt ramla, javetinte 2. Ingen grammatisk överföring, kanonisk ordföljd (rak), SV katten ramlade, *två flicka, jag kommer imorgon 3. Attributiv kongruens, spetsställer utan inversion, ADV+ SV ett gult hus, sen ja åkte hem 4. Predikativ kongruens, spetsställer med inversion, ADV + VS Huset är gult, nu studerar jag 5. Skiljer mellan huvudsats och bisats: preverbal negation dom som inte kastade sten 2

3 Undersökningens syfte Att jämföra den grammatiska utvecklingen i tal och skrift Utvecklas förmågan att processa grammatiska strukturer på samma sätt i skrift som i tal? Klarar en inlärare att processa strukturer på samma nivå i PT-hierarkin i muntlig och skriftlig produktion vid samma tillfälle? Tisus Test i svenska för universitets- och högskolestudier Läsförståelse Skriftlig språkfärdighet Muntlig språkfärdighet 3

4 Exempel på ämnen Muntliga ämnen Skriftliga ämnen Idrott och samhälle Hälsa och ohälsa Växthuseffekten och miljön Internetanvändning i Sverige Genteknik Lycka Rökare i världen Kommunikativ språkförmåga (Bachman & Palmer 1996, Lindberg 1997) Organisatorisk kompetens Pragmatisk kompetens Formell kompetens Textuell kompetens Funktionell kompetens Sociolingvistisk kompetens Fonologi Lexikon Grammatik Retorisk organisation Formella sambandsmarkörer Kommunikativa funktioner Talhandlingar Regler för variation (dialekter, genrer stilarter ) Strategisk kompetens Kontroll 4

5 Bedömningsunderlag (muntligt) Funktioner Språkfärdighet Beskriva och berätta Uttal Utreda och analysera Ordförråd Argumentera och spekulera Grammatik Bedömningsunderlag (skriftligt) Funktioner har löst uppgiften med avseende på: syfte mottagare genre relevans struktur koncentration självständighet exemplifiering Språkfärdighet ordförråd syntax formlära utformning 5

6 Material inspelningar/ skriftliga prov Godkända 132 Underkända 33 Urval 33 Material underkända: 33 st. Andel kvinnor: 20/33 Antal språk 18: Arabiska 2 Engelska 3 Finska 1 Franska 1 Italienska 3 Japanska 1 Koreanska 1 Kurdiska 3 Lettiska 1 Moldaviska 1 Persiska 2 Portugisiska 1 Polska 1 Rumänska 2 Ryska 4 Serbiska 1 Spanska 1 Tyska 4 6

7 Material godkända: 33 st. Andel kvinnor: 20/33 Antal språk 12: Arabiska 3 Bangladesh 2 Bosniska 1 Engelska 5 Finska 2 Franska 1 Holländska 1 Kroatiska 2 Litauiska 1 Nigeria 1 Persiska 2 Tyska 12 Delanalyser Emergence criterion det första systematiska användandet ( förekomstkriteriet ) 80 % av alla obligatoriska kontexter 7

8 Systematiskt användande (morfologi) Attributiv kongruens (nivå 3) en gul_ bil ett gult hus fem gula bilar Predikativ kongruens (nivå 4) bilen är gul_ huset är gult bilarna är gula Systematiskt användande (morfologi) - spontandata Attributiv kongruens (nivå 3) en gul_ bil ett stort hus fem dyra bilar Predikativ kongruens (nivå 4) bilen är gul_ huset är stort bilarna är dyra 8

9 Systematiskt användande (syntax) Spetsställning av icke-subjekt (nivå 3) jag ska gå till skolan imorgon *imorgon jag ska gå till skolan Inversion (nivå 4) jag ska gå till skolan imorgon imorgon ska jag gå till skolan Preverbal negation i bisats (nivå 5) pojken vill inte cykla pojken som inte vill cykla Analyserade strukturer Nivå 3 Attributiv kongruens en gul_ bil ett stort hus fem dyra bilar Nivå 4 Spetsställning med inversion Imorgon kommer jag hem Nivå 5 Preverbal negation i bisats Hon som inte kommer imorgon 9

10 10

11 11

12 Exempel 1 U10 (tal) S: men du har inga / eh religiösa eller ideologiska [skäl att inte äta kött] U10: [nej nej nej nej nej] nej eh / inga / inget alls / ja / eh // eh / ja har läst en massa intressanta saker om eh // den eh x x / x / som eh öh / ger kroppen eh // enzymer som finns inte i den eeh / eeh en den eh / kokande maten S: mm U10: / man vet att eh enzymer / eh x först då de är- ungefär till förti- förti till femti grader / å de innebär att- att laga mat de- / man kan eeh / eh förstöra en del av eh / olika / eh komponenter / i maten / därför att de ee / bra att äta en massa / frukter Exempel 2 U10 (skrift) Ursprungligen kommer jag från X-land. Jag bodde och växte upp en hel del av mitt liv i Z-stad. Där kunde jag avsluta mina studier som elev och studerande. Jag läste vid Z-stad universitet i fyra år. År xxxx blev jag lärare i fysik i en gymnasieskola som låg i en liten ort i mitten av X-land. --- Det är självklart att massmedia kan påverka trots att det är väldigt svårt. De ekonomiska aspekter är viktiga för TV-bolagen och detta är orsaken som inte gör en stor förändring i dagens massmedia. Skolan kan spela en viktig roll genom att anpassa sig till nya krav och att betona det faktum att samhällets framtid byggs upp i fred. Livet måste ha en chans på jorden och den chans ska vi få genom kultur och inte krig. 12

13 Behärskning hos testtagare U10 PT-nivå Form Antal Procent Antal Procent Antal Procent Tal 45/47 96 % 1/12 8 % 0/3 0 % Skrift 36/38 95 % 19/ % 3/3 100 % Preliminära resultat Enligt 80-procentskriteriet presterar testtagarna bättre i skrift än i tal Enligt emergence criterion finns ingen tydlig skillnad på gruppnivå mellan tal och skrift Färre testtagare använder strukturer på nivå 5 i skrift än i tal 13

14 Preliminära slutsatser Grammatiska strukturer tenderar att bli processbara i såväl tal som skrift samtidigt Däremot tycks strukturerna automatiseras tidigare i skrift än i tal Planeringstiden kan alltså ha betydelse för förmågan att processa grammatiska strukturer Referenser Eklund Heinonen, M., 2009: Processbarhet på prov. Bedömning av muntlig språkfärdighet hos vuxna andraspråksinlärare. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk. 78.) Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Glahn, E., Håkansson, G., Hammarberg, B., Holmen, A., Hvenekilde, A. & Lund, K. 2001: Processability in Scandinavian second language acquisition. I: Studies in second language acquisition Håkansson G., & Norrby, C. 2007: Processability theory applied to written and oral L2 Swedish. I: Mansouir, F. (red.), Second language acquisition research: Theory-construction and testing. Cambridge: Cambridge Scholars Press. S Håkansson, Gisela & Norrby, Catrin, 2010: Environmental influence on language acquisition: Comparing second and foreign language acquisition of Swedish. I: Language learning 60 (3). S Krashen, S. D. 1981: Second language acquisition and second language learning. Oxford: Pergamon Levelt, Willem J.M., 1989: Speaking. From intention to articulation. Cambridge, Mass. Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela, 2007: Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Lund. 14

15 Referenser (forts.) Philipsson, Anders, 2007: Interrogative clauses and verb morphology in L2 Swedish. Theoretical interpretations of grammatical development and effects of different elicitation techniques. Stockholm: Centre for Research on Bilingualism. Stockholm University. Pienemann, M. 1998: Language processing and second language development: Processability theory. Amsterdam: Benjamins. Pienemann, Manfred, 2005: Cross-linguistic aspects of processability theory. Amsterdam. Pienemann, Manfred & Håkansson, Gisela: 1999: A unified approach toward the development of Swedish as L2: A processability account. I: Studies in second language acquisition 21. S Rahkonen, Matti & Håkansson, Gisela, 2008: Production of written L2- Swedish processability or input frequencies? I: Kessler, J-U. (red.), Processability approaches to second language development. Newcastle. S Schönström, Krister, 2010: Tvåspråkighet hos döva skolelever. Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 15