handlingsplan för en jämställd regional tillväxt i halland

Transkript

1 handlingsplan för en jämställd regional tillväxt i halland

2 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag Jämställdhet och tillväxt Nulägesanalys Strategisk handlingsplan Mål Syfte Aktiviteter Jämställdhetsperspektiv i övergripande styrdokument och planer Utforma en checklista för jämställdhetsanalyser Utbildningsinsatser Jämställdhetsperspektiv i upphandlingar Könsuppdelad statistik Jämställdhet i uppdragsbeskrivningar Uppföljning och utvärdering Samverkan... 8 Bilaga 1: Hur ser det ut för kvinnor och män inom tillväxtområdet i Halland? Bilaga 2: Goda exempel

3 1. Bakgrund och uppdrag Enligt näringsdepartementet är jämställdhet mellan kvinnor och män en förutsättning för att nå hållbar tillväxt i alla delar av landet. En förutsättning för att skapa attraktiva och konkurrenskraftiga regioner är att både kvinnors och mäns kunskaper och idéer tas tillvara. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser, enligt Regeringens mål. Regeringen anser att jämställdheten i det regionala tillväxtarbetet behöver stärkas. Den nationella jämställdhetspolitiken har som övergripande mål att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Under detta mål finns fyra delmål 1 : Jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra I regleringsbrevet 2012 från Näringsdepartementet till Region Halland står det att berörda landsting och samverkansorgan ska utarbeta och genomföra en handlingsplan för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet under perioden Målen i handlingsplanen ska kopplas samman med det övergripande målet för den nationella handlingsplanen: att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. I Region Hallands utvecklingsstrategi Halland bästa livsplatsen (RUS:en), är en av de grundläggande förutsättningarna för att skapa bästa livsplatsen, ett jämställt Halland, och det går att läsa följande: Vi ska skapa jämställda förhållanden som innebär samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter för kvinnor och män inom livets alla områden. Det gör vi genom att öka kunskapen om kvinnors och mäns ojämlika inflytande, förutsättningar och villkor. För att uppnå ett jämställt Halland krävs att både kvinnor och män sätter sig in i problemen och engagerar sig i det dagliga arbetet. Vi ska utveckla jämställdhetsarbetet i alla verksamheter. Halland ska vara en föregångare i arbetet för jämställdhet mellan män och kvinnor. Även i dokumentet Mål och strategier för Region Halland (MoS:en) nämns det att jämställdhet och mångfaldhet ska genomsyra verksamheten. Handlingsplanen för en jämställd regional tillväxt i Halland är framtagen via dokumentanalyser, samtal, informationsmöten och workshop med representanter från Region Halland, kommunerna i Halland, Länsstyrelsen, Högskolan i Halmstad och företagsfrämjande organisationer. Det har varit en process där de medverkande har beretts möjligheter till inspel och synpunkter. 1 Regeringskansliet (2012) Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt 2

4 2. Jämställdhet och tillväxt Grundläggande är att tillväxtpolitiken ska bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv, attraktiva arbeten och ökade skatteintäkter. Fokus ligger på strukturer; att bygga upp nya eller förändra befintliga strukturer. Den vedertagna definitionen av begreppet tillväxt innebär en ökning i Bruttonationalprodukten (BNP) över en given tidsperiod. Numera har uppdraget från politiken till myndigheterna alltmer ersatts av ett uppdrag att arbeta med hållbar tillväxt, som består av tre dimensioner: ekonomi, miljö och social hållbarhet 2. Avgränsningen av den regionala tillväxtpolitiken i Halland kan göras utifrån Mål och strategier där sju av de tio prioriterade områdena berörs; hälsa, vård, kommunikationer, kultur, arbete, kunskap och miljö 3. Tillväxtverket ser jämställdheten som ett medel för att öka tillväxten. De lyfter fyra samband mellan jämställdhet och ökad tillväxt 4 : Jämställdhet gör att humankapitalet används effektivare Genom att människor arbetar med det som de är bäst på och utifrån varje enskild individs förutsättningar, så utvecklas ekonomin bättre. Yrkesval bör inte styras utifrån kön utan bör göras utifrån kompetens och talang. Jämställdhet fördjupar demokratin och ökar det sociala kapitalet Ökad jämställdhet innebär förbättrad demokrati, som i sin tur kan stärka tillväxten. Genom ökad jämställdhet kan även maktbalansen i både formella som informella nätverk ändras och fler får tillgång till dem. Jämställdhet ökar den regionala attraktiviteten Människor lockas alltmer till en region som präglas av mångfald, tolerans och rika valmöjligheter för alla. Företag i sin tur söker sig dit rätt arbetskraft finns. Regionens attraktivitet är viktig för att företagen ska kunna rekrytera ny kompetens. Jämställdhet ökar den regionala innovationsförmågan När erfarenheter från olika områden möts kan det ge upphov till nya idéer. Produktutvecklingen kan också bli effektivare då båda könens erfarenheter av produkterna används. Utöver ovanstående samband finns det ytterligare samband mellan jämställdhet och tillväxt, nämligen att det förbättrar företagens utveckling. Studier visar att det finns en bättre lönsamhet i jämställda företag än i andra företag i samma bransch. Finns det både kvinnor och män i ledningen och på chefsposter förbättras även företagens beslut. Det i sin tur leder till ökad lönsamhet, ökad aktieutdelning och ökad avkastning på det egna kapitalet 5. 2 Tillväxtverket (2011) Att välja jämställdhet 3 Region Halland (2011) Mål och strategier för Region Halland Tillväxtverket (2011) Att välja jämställdhet 5 Region Halland (2012) Region Hallands förstudie inom ramen för att främja kvinnors företagande 3

5 Veckans Affärer utsåg exempelvis managementkonsultbolaget Preera som en av Sveriges Bästa Arbetsplatser 2010 utifrån ett jämställdhetsperspektiv. De har en övertygelse om att ökad mångfald och bättre könsfördelning leder till större kreativitet och bättre managementkonsulter. Den ökade kvalitet som våra kunder får när vi kan erbjuda mer jämställda team är oerhört viktig, men jämställdhet är också en fråga om arbetsmiljö och attraktivitet som arbetsgivare. (Preeras vd Julia Norinder) Det finns ett flertal index som lyfter sambandet mellan jämställdhet och faktorer som har betydelse för tillväxten. Gender Equity Index, är ett index på global nivå, som mäter sambandet mellan jämställdhet och BNP nivå. Dessa index visar att ökad jämställdhet har ett samband med ökad BNP eller med andra variabler, som i sin tur har starka samband med välstånd och tillväxt 6. I En syntes av följeforskningen i de regionala strukturfondsprogrammen är en av slutsatserna att de horisontella kriterierna, som handlar om jämställdhet och integration, inte har fungerat som hävstänger för att nå det övergripande målet om konkurrenskraft. Även om det finns en större medvetenhet om jämställdhetskriteriet så har jämställdhetsmålen främst en kvantitativ karaktär 7. Bristen på jämställdhetsintegrering kan bland annat bero på att kvinnor ofta ses som en avvikande kategori och när man ska använda ett jämställdhetsperspektiv så likställs det med satsningar på kvinnor. För att integrera jämställdhetsperspektivet i regionalpolitiken finns det flera åtgärder. Det kan handla om att genomföra analyser utifrån ett genusperspektiv, könsuppdela statistik, se över representationen i olika sammanhang samt engagemang och stöd från ledningen 8. Flertalet av det företagsstöd som finns framstår som könsneutrala, men de kan vid närmare undersökning ha olika effekter för företagande kvinnor (som grupp) och män (som grupp). Genom att jämställdhetsintegrera företagsstödet så integrerar man ett jämställdhetsperspektiv i den ordinarie verksamheten, inte specifika insatser riktade mot kvinnor utanför det ordinarie stödet, exempelvis i form av projekt 9. Innovation är ett område som ofta nämns inom tillväxtarbetet. Grovt kan innovationer definieras som nya idéer som kommit till användning. Innovation begränsas inte bara till utvecklandet och tillämpandet av ny teknik. Innovation handlar även om nya organisationsformer, nya arbetsformer, nya metoder och erbjudanden som kan vara till nytta för både kund/klient och entreprenören. En växande bransch med stor utvecklingspotential är vård och omsorgssektorn. Överlag kan man se att tjänstesektorn får en allt större betydelse för svensk ekonomi. Även tillverkningsindustrin både använder, producerar och säljer alltfler tjänster 10. Genom att bredda perspektivet om vad som är en tillväxtbransch, kan vi också göra insatser som gynnar både kvinnor och män. 6 Löfström (2009) Gender equality, economic growth and employment, s Tillväxtverket (2012) En syntes av följeforskningen i de regionala strukturfondsprogrammen 8 Andersson, Ek och Molina (2008) Regionalpolitikens geografi, Studentlitteratur 9 Region Halland (2012) Region Hallands förstudie inom ramen för att främja kvinnors företagande 10 Tillväxtverket (2012) Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg 4

6 3. Nulägesanalys För att ta reda på vilka utvecklingsbehov som finns i Halland för att främja en jämställd regional tillväxt har en nulägesanalys genomförts. Det har skett via samtal och workshop med representanter från Region Halland, kommunerna i Halland, Länsstyrelsen, Högskolan i Halmstad och företagsfrämjande organisationer. Vi har också tagit del av befintligt och nytt material samt statistik och goda exempel regionalt och nationellt. Bland annat genomfördes en förstudie under våren 2012, inom ramen för att främja kvinnors företagande i Halland 11. Resultatet från den utgör en god kunskapsbas inför denna handlingsplan. Under hösten 2012 genomfördes en sammanställning av EU projekt Bland annat undersöktes hur det horisontella målet kring jämställdhet har uttryckts i projektredovisningarna. Länsstyrelsen i Halland gav 2010 ut en broschyr om kvinnor och män i Halland 12. Den är strukturerad utifrån målen för den nationella jämställdhetspolitiken och delar av den har använts vid nulägesanalysen. För att analysera och strukturera det material som samlats in så har vi använt oss av metoderna JÄMKART och SWOT analys. Kartläggning och analyser ligger till grund för den strategiska handlingsplan som beskrivs i kapitel 4. Nulägesanalysen samt goda exempel finns i bilaga 1 och Region Halland (2012) Region Hallands förstudie inom ramen för att främja kvinnors företagande 12 Länsstyrelsen Hallands län (2010) Kvinnor och män i Halland 5

7 4. Strategisk handlingsplan Utgångsläget ser olika ut för aktörerna inom tillväxtarbetet i Halland. I många fall finns det en okunskap om hur ett jämställdhetsperspektiv kan integreras i den ordinarie verksamheten. De flesta är dock positiva till att arbeta för en mer jämställd tillväxt. Det behövs fokus på främst ökad kunskap och att jämställdhet arbetas in i befintliga strukturer. Vi behöver också vara medvetna om de strukturer som är inbyggda i samhället såsom könsroller, normer och maktfördelning. Det är viktigt att synliggöra och problematisera jämställdhet inom tillväxtområdet. Bland annat kan det handla om attityder och förhållningssätt i verksamheterna. Klimatet på arbetsplatserna påverkar även kommande rekryteringar. Tillväxtmöjligheter bör främjas och uppmärksammas i fler branscher än de traditionellt manliga och det finns en vinst i att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. I RUS:en och MoS:en sätts höga ambitioner gällande jämställdhetsarbetet inom det regionala tillväxtarbetet, men det saknas tydliga strategier för hur detta ska genomföras. Därför bör chefer, med fokus på regional tillväxt, se över hur de ska arbeta med jämställdhet i verksamheterna. För att påverka jämställdhetsarbetet inom den regionala tillväxtpolitiken behövs olika insatser; till exempel lyfta in ett jämställdhetsperspektiv i gemensamma övergripande styrdokument och planer, indikatorer för uppföljning, könsuppdelad statistik, utbildningsinsatser, jämställdhetsperspektiv i upphandlingsarbetet och i uppdragsbeskrivningar. Jämställdhetsperspektivet behöver även finnas med på den politiska agendan. 4.1 Mål Integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet i Halland. 4.2 Syfte Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet i Halland och få likvärdig tillgång till tillväxtresurserna. 4.3 Aktiviteter För att uppnå målet i denna handlingsplan så har följande aktiviteter identifierats: 1. Jämställdhetsperspektiv i övergripande styrdokument och planer 2. Utforma en checklista för jämställdhetsanalyser 3. Utbildningsinsatser 4. Jämställdhetsperspektiv i upphandlingar 5. Könsuppdelad statistik 6. Jämställdhetsperspektiv i uppdragsbeskrivningar 6

8 4.3.1 Jämställdhetsperspektiv i övergripande styrdokument och planer Jämställdhetsperspektivet ska finnas med i övergripande styrdokument och regionala planer gällande regionala tillväxtarbetet samt i EUs programdokument (där det är möjligt). Det behövs också uppföljning och utvärdering hur detta integreras i praktiken, exempelvis genom tydliga och mätbara indikatorer. Det är även viktigt att kommunicera på ett sätt som kan tilltala både kvinnor och män Utforma en checklista för jämställdhetsanalyser En checklista för jämställdhetsanalyser ska tas fram som stöd för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i beslutsprocesserna inom tillväxtarbetet Utbildningsinsatser Kunskapen om jämställdhet behöver öka inom tillväxtområdet. Därför ska det genomföras utbildningsinsatser kontinuerligt för tjänstemän, chefer och politiker inom tillväxtområdet. Möjligheten till genuscoacher för chefer ska undersökas Jämställdhetsperspektiv i upphandlingar Vid upphandlingar av tjänster och produkter inom tillväxtområdet finns det möjlighet att ställa krav på jämställdhetsperspektiv hos sökande företag i upphandlingarna. Det är också viktigt att se över kriterierna så att både mansdominerade och kvinnodominerade företag har möjlighet att delta vid upphandlingarna. Region Halland ska se över möjligheterna att integrera ett jämställdhetsperspektiv i upphandlingsarbetet, där det så är möjligt Könsuppdelad statistik Tillgång till grundläggande fakta om kvinnor och mäns situation är en förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering inom det regionala tillväxtarbetet. Det innebär att all statistik som relaterar till individer måste dels vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön, dels spegla jämställdhetsfrågor och problem i samhället. All statistik ska könsuppdelas, där det är relevant och möjligt. Då kan vi få en bättre bild över förhållandet mellan män och kvinnor och deras förutsättningar i Halland. Möjligheten att uppdatera Länsstyrelsens broschyr Kvinnor och män i Halland ska ses över. Det bör i så fall genomföras i samarbete mellan Region Halland och Länsstyrelsen. Även en analys och problematisering av statistiken samt en plan för spridning bör ingå. Det är viktigt att statistiken även leder till förändring. 7

9 4.3.6 Jämställdhet i uppdragsbeskrivningar Region Halland är inte ensamma om att genomföra utvecklingsinsatser inom det regionala tillväxtarbetet. För det mesta sker det i samverkan med externa aktörer och ibland läggs hela utförandet på andra. Därför blir det allt viktigare att också ställa rätt krav på de aktörer som genomför uppdrag via Region Halland. Krav på jämställdhetsintegrering av verksamheten ska integreras i ägardirektiv, projektdirektiv och i uppföljning av aktörers måluppfyllnad. 4.4 Uppföljning och utvärdering Genom ovanstående aktiviteter påbörjas en process för att nå målet ett jämställdhetsintegrerat regionalt tillväxtarbete i Halland. Det är ett utvecklingsarbete som har för avsikt att vara hållbart och ge långsiktiga effekter. Därför kommer en utvärderare att anlitas för att genomföra en lärande utvärdering av åtgärderna i handlingsplanen och en utvärderingsplan ska formuleras. Aktörer inom tillväxtarbetet ska involveras i utvärderingsarbetet och få möjlighet att dra lärdomar under processen. 4.5 Samverkan Handlingsplanen ska återkopplas till aktörer inom det regionala tillväxtarbetet i Halland. Detta ska ske via de strukturer som finns för samverkan i Halland. 8

10 BILAGA 1 Hur ser det ut för kvinnor och män inom tillväxtområdet i Halland? Halland har haft en god sysselsättningsutveckling mellan 1997 och Sysselsättningen har dock inte återhämtat sig från krisen i början på 90-talet, även om sysselsättningsutvecklingen i Halland har varit något bättre än rikets. Däremot är det ett tydligt glapp gällande andel förvärvsarbetande kvinnor och män i Halland (se figur 1) 1. 0,9 0,85 0,8 Halland MÄN Halland KVINNOR 0,75 Riket MÄN Riket KVINNOR 0,7 0, Figur 1. Andel förvärvsarbetande, år för kvinnor och män Källa: Region Halland Ur ett samhällsperspektiv är det ett slöseri med resurser att vissa grupper är underrepresenterade på arbetsmarknaden. Dessutom motsvarar inte Hallands arbetsmarknad den höga utbildningsnivå som finns i befolkningen. Det finns en generell obalans mellan befolkningens formella utbildningsnivå och de möjligheter som finns att få arbete i Halland. En viktig faktor för den goda utvecklingen i Halland är tillgängligheten till en stor arbetsmarknad och det sker en omfattande utpendling främst till Västra Götaland 2. Hallands arbetsmarknad är starkt segregerad efter kön, se figur 2 nedan. Detta är i sig ett tillväxthinder, eftersom det minskar mångfalden av den personal som företagen har tillgång till. Den könsuppdelade arbetsmarknaden är även en av de tyngst vägande förklaringarna till att kvinnor och män har olika löner 3. Det kan också vara relevant att studera sysselsättningsstatistiken utifrån 1 Region Halland (2012) Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland Ibid 3 Region Halland (2012) Region Hallands förstudie inom ramen för att främja kvinnors företagande 1

11 BILAGA 1 potentialen till företagande. Det beror på att de flesta personer startar företag i en bransch som de redan arbetar i. Det gäller både kvinnor och män. Figur 2. Antal sysselsatta i olika branscher i Halland år 2010, efter kön. Källa: Region Halland Den segregerade arbetsmarknaden bygger till stor del på vad man väljer att utbilda sig till. Figur 3, nedan, beskriver vad kvinnor och män väljer att utbilda sig till. För att förändra den segregerade arbetsmarknaden så måste man börja tidigt i åldrarna. Det är också viktigt att anpassa utbildningarna efter samhällets behov.. Figur 3. Avgångna från gymnasieskolan efter program 2008/09 Källa: Skolverket 2

12 BILAGA 1 Hur ligger då Halland till när det gäller medelinkomst fördelat på kön? I nedanstående tabell (figur 4) kan vi se att Halland ligger på andra plats i landet när både kvinnors och mäns lön är medräknade. Detta blir något sämre när statistiken könsuppdelas. Då ligger männen fortfarande på andra plats, medan kvinnorna ligger på fjärde plats. Trots att kvinnorna ligger på fjärde plats i medelinkomst i landet så ligger Halland sämst till när man tittar på förhållandet mellan kvinnors och mäns medelinkomst. Medelinkomst 2010 För befolkningen år Båda könen Män Kvinnor Kvinnors andel Stockholms län Stockholms län Stockholms län Gotlands län 0,86 Hallands län Hallands län Västernorrlands län Jämtlands län 0,85 Riket Riket Norrbottens län Värmlands län 0,80 Norrbottens län Västmanlands län Riket Västerbottens län 0,80 Västernorrlands län Uppsala län Hallands län Västernorrlands län 0,80 Västra Götalands län Västra Götalands län Västra Götalands län Blekinge län 0,79 Uppsala län Norrbottens län Uppsala län Norrbottens län 0,78 Västmanlands län Jönköpings län Jämtlands län Dalarnas län 0,78 Jönköpings län Västernorrlands län Västmanlands län Gävleborgs län 0,77 Södermanlands län Södermanlands län Västerbottens län Kalmar län 0,77 Kronobergs län Kronobergs län Södermanlands län Örebro län 0,77 Gävleborgs län Gävleborgs län Jönköpings län Riket 0,76 Dalarnas län Östergötlands län Gävleborgs län Södermanlands län 0,76 Östergötlands län Örebro län Dalarnas län Västra Götalands län 0,76 Örebro län Dalarnas län Blekinge län Uppsala län 0,76 Västerbottens län Kalmar län Örebro län Stockholms län 0,76 Blekinge län Skåne län Gotlands län Skåne län 0,76 Kalmar län Blekinge län Kronobergs län Östergötlands län 0,75 Skåne län Västerbottens län Kalmar län Kronobergs län 0,75 Jämtlands län Värmlands län Östergötlands län Jönköpings län 0,75 Värmlands län Jämtlands län Värmlands län Västmanlands län 0,74 Gotlands län Gotlands län Skåne län Hallands län 0,72 Figur 4. Genomsnittlig förvärvsinkomst 2010 bland befolkningen år Källa:SCB En anledning till det är att skillnaden mellan kvinnors och mäns inkomster totalt sett är avsevärd och eftersom män i Halland ligger i på andra plats i riket och kvinnorna på fjärde så blir glappet så stort. En annan anledning är att både kvinnor och män ofta gör traditionella yrkesval. Kvinnor är mindre benägna än män att pendla, vilket gör att de har en mindre arbetsmarknad att välja inom. Det är också en större andel kvinnor som arbetar deltid och är barnlediga, jämfört med männen. Detta sammantaget påverkar lönen. Dessutom finns det också skillnader såsom olika lön för lika arbete, se nationell statistik i figur 5 nedan. 3

13 BILAGA 1 Figur 5. Medellön i de största yrkesgrupperna 2008 Källa: Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet Även utbyggnaden av kollektivtrafik och infrastruktur påverkar i hög grad hur stor arbetsmarknad man har tillgång till. Det man har sett är att det är främst kvinnor och ekonomiskt svagare grupper som åker kollektivtrafik. Däremot vet man inte så mycket om könsskillnader i tillgången till e-tjänster och vilka som väljer att arbeta hemifrån. Företagande I entreprenörsdatabasen visar det sig att drygt vart fjärde företag (27,4 procent) i det svenska näringslivet hade en kvinna som operativ företagsledare år Antalet kvinnor som är operativa företagsledare har ökat med 6,6 procent sedan år Företagandet i Halland är relativt starkt i jämförelse med riket. Män startar fler företag än kvinnor i Halland, men jämfört med riket så ligger de halländska kvinnorna strax över snittet, medan männen i Halland befinner sig strax under. Det finns en problematik när det gäller könsuppdelad företagsstatistik, eftersom ett aktiebolag inte har något kön. Flertalet av de insatser som skett för att främja och stödja företagande har främst inriktats på mansdominerade verksamheter och branscher, speciellt tillverkningsindustrin. Idag startas företag huvudsakligen inom andra områden och då främst inom tjänstesektorn, av både kvinnor och män 5. Detta stämmer även i Halland. I den mest växande kategorin, andra företagsservicefirmor, ingår bemanningsföretag. Andra starkt växande tjänstebranscher är hotell och restaurang samt datakonsulter. Däremot har traditionellt stora halländska branscher som jordbruk, papper och livsmedel gått tillbaka eller uppvisar en svag utveckling 6. Av de företag som startades i Halland SCB (2012) Information om utbildning och arbetsmarknad 2012:1 5 Sangregorio (2011) Varför ska kvinnor och män starta företag? Tillväxtverket 6 Region Halland (2012) Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland

14 BILAGA 1 så var andelen kvinnliga företagsledare 34,3%, se tabell nedan. Det är en ökning med 4,3% sedan år Figur 6. Andel nya företag med kvinnliga företagsledare 2010 Källa: Tillväxtanalys Flest Almi-lån till män När det gäller lån och lånekapital beviljade av Almi så tillfaller den klart största delen män. Andelen lån och lånekapital som tillfaller kvinnor är mindre för etablerade företag än för nya företag. Vad gäller andelen kvinnor som erhåller finansiering bör det vägas in att kvinnor fortfarande utgör en mindre del av den totala företagsstocken. Statistiken säger heller ingenting om hur många kvinnor som sökt pengar och fått avslag. I Tillväxtverkets sammanställning av kvinnors och mäns företagande 2012 är det i Halland endast en liten skillnad mellan hur många företag som drivs av kvinnor, som fått avslag när de ansökt om lån och krediter, jämfört med företag som drivs av män. Det är även en mindre andel av företagen som drivs av kvinnor i Halland som upplever tillgången till lån och krediter som ett stort hinder för företagets tillväxt jämfört med andra län. 7 Skillnad Kunskapen om jämställdhet skiljer sig mycket mellan tillfrågade aktörer och det är få som har ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten. Vissa har dock genomfört utbildningsinsatser, men de flesta upplever inte att jämställdhet finns med naturligt i det dagliga arbetet. Det sker oftast i riktade arbeten inom ramen för olika projekt eller tidsbegränsade insatser. Det finns en uppfattning att man redan idag arbetar jämställt och att både kvinnors och mäns företagande kan se väldigt olika ut. De aktörer som uppger att de har ett jämställdhetsperspektiv i ordinarie verksamhet nämner bland annat insatser som att förbättra möjligheterna att ta del av 7 Tillväxtverket (2012) Kvinnors och mäns företagande 2012, s

15 BILAGA 1 systemet, bemötandet, bättre anpassade arbetsmetoder och kommunikation. Det kan också handla om att lyfta goda förebilder utifrån bransch, kön och bakgrund. I vissa fall ingår jämställdhet som en del av utbildningen för rådgivare. Flera arbetar också för en blandning av kvinnor och män i personalen. Det som kan upplevas vara en svårighet för kvinnorna är avsaknaden av de nätverk som männen har samt tillgången till finansiering. Det saknas också i dagsläget en bild över hur resurser inom tillväxtarbetet fördelats och hur olika insatser gynnat kvinnor respektive män. Även de mindre bidrar För att ett företagsfrämjande system ska klassas som jämställdhetsintegererat så behöver man arbeta med ett antal områden. Tillväxtmöjligheter bör främjas och uppmärksammas i fler branscher än de traditionellt manliga och det finns en vinst i att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden 8. Det finns en föreställning att kvinnor sysslar med småföretagande inom service- eller tjänstesektorn och att de saknar ambitioner att växa. I realiteten är både kvinnor och män främst småföretagare och tillsammans står de för 50-60% av sysselsättningen totalt. Även mindre företag bidrar alltså till tillväxten, genom att hålla arbetslösheten nere. Förklaringar till att kvinnors företag inte växer i samma takt som mäns beror främst på branschval. Dessutom växer kvinnors företag mer organiskt eftersom de inte söker och beviljas extern finansiering i samma utsträckning som männen 9. Bilden av hur en företagare är, ser ut och beter sig bör vara bred och varierad. Dessutom bör alla företagare, på lika villkor, få del av det stöd som erbjuds. Kunskapen hos rådgivare bygger många gånger på traditionella metoder. Det är viktigt att rådgivare håller sig uppdaterade om nya branscher med andra behov än de traditionella 10. Hos flertalet av organisationer i Halland står det ofta med i övergripande dokument att de ska arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Däremot är det svårare att hitta exempel på hur detta har integrerats i verksamheten. Vid intervjuerna ges exempel på att man kan se över representationen vid framtagande av olika insatser samt tillfråga jämställdhetskunniga personer. Även utbildningsinsatser behövs samt information och stöd för att jämställdhetsintegrera verksamheten. Krav på aktörer Region Halland har genomfört genus- och jämställdhetsutbildningar för de företagsfrämjande aktörerna. Just nu pågår en utredning om hur basutbudet till nya och etablerade företag ska se ut i Halland. Målet är att det ska ställas krav på aktörerna att genomgå jämställdhetsutbildningar för att få leverera erbjudanden i Hallands kommande basutbud. Detta arbete fortsätter inom ramen för programmet Främja kvinnors företagande. Inom näringslivsavdelningen på Region Halland anser man att företagsutveckling inte i första hand styrs av kön, etnicitet och ålder utan av typ av företag och bransch. Därför har de funderat på vilka insatser som gynnar vilka branscher. Traditionella satsningar riktar sig ofta till mansdominerade branscher. Andra väsentliga saker att fundera på är på vilket sätt man kommunicerar med olika målgrupper. 8 Region Halland (2012) Region Hallands förstudie inom ramen för att främja kvinnors företagande 9 Regionalt ResursCentra (2011) Idébok Erfarenheter och tips för att främja jämställd företagarrådgivning 10 Region Halland (2012) Region Hallands förstudie inom ramen för att främja kvinnors företagande 6

16 BILAGA 1 I de EU-program som Halland har deltagit i har jämställdhet funnits som ett horisontellt och genomgående mål. I en sammanställning av dessa har det varit svårt att se några direkta effekter i resultaten när det gäller jämställdhet. Det har också funnits svårigheter i uppföljningarna av de horisontella målen. Även vid intervjuerna märks det att det inte är självklart hur jämställdhetsperspektivet ska integreras i projektverksamheten och frågan tenderar att bli något som ska pressas in efteråt i slutrapporten. Detta bekräftas också i den syntesrapport som genomförts gällande strukturfondsprogrammen 11. Det finns dock goda exempel på andra typer av projekt där jämställdhet funnits med från början och som en röd tråd genom arbetet såsom exempelvis i Språkkedjan och Språket framför sig, som Regionbiblioteket genomfört. Upphandling är ett område där det finns möjlighet att påverka jämställdheten i de företag och organisationer som deltar. Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma om villkoren i upphandlingarna gynnar kvinnodominerade eller mansdominerade branscher. SKL (Sveriges kommuner och landsting) har bland annat tagit fram en studie på vilket sätt man kan arbeta med jämställdhet i upphandlingsarbetet 12. På upphandlingsavdelningen på Region Halland har de inte diskuterat jämställdhet specifikt, men de har börjat diskutera socialt ansvar i upphandlingen. De arbetar utifrån de riktlinjer och policys som finns på Region Halland idag och de använder sig av uppförandekoden, som är etiska och sociala regler för leverantörerna. 11 Tillväxtverket (2012) En syntes av följeforskningen i de regionala strukturfondsprogrammen 12 SKL (2012) Upphandling för jämställdhet 7

17 BILAGA 1 SWOT-analys i Halland Nedanstående SWOT har tagits fram utifrån intervjuer/samtal, workshop, omvärldsbevakning etc. Styrkor Det finns jämställdhetskunskap i länet att ta hjälp av; inom Länsstyrelsen, Högskolan i Halmstad, Hälsoteknikcentrum, Winnet, Region Halland Ambitionen i RUS:en och MoS:en är att Region Halland ska arbeta medvetet med att öka jämställdheten I förvärvsinkomst ligger Halland på andra plats för männen och på fjärde plats för kvinnorna Svagheter Det är fortfarande mycket man inte vet tillräckligt mycket om när det gäller villkoren för kvinnor och män Skrivningar om jämställdhet i dokument verkställs inte fullt ut Det finns okunskap om jämställdhet och det behövs attitydförändring hos vissa tjänstemän och aktörer Det finns inga tydliga indikatorer för att mäta hur satsningar påverkar kvinnor och mäns situation Möjligheter Som stor arbetsgivare har Region Halland stor möjlighet att föregå som gott exempel Hot Ambitiösa mål och visioner om jämställdhet som inte omsätts i praktiken Utbilda politiker, chefer och tjänstemän i jämställdhet inom såväl företag som organisationer Region Halland kan ställa krav i upphandling och i uppdragsbeskrivningar till externa aktörer Att synliggöra via t.ex. könsuppdelad statistik i alla fall där det är möjligt samt analysera och problematisera denna Svagt intresse för jämställdhet Det är ett stort glapp mellan kvinnors och mäns löner i Halland i jämförelse med övriga Sverige Den segregerade arbetsmarknaden (vilket bygger på segregeringen inom utbildningsval) Fåtal kvalificerade arbetstillfällen i Halland Insatser redan i förskolan och i skolan för att öka möjligheten till bredare utbildningsval Arbeta för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i ordinarie strukturer Vid rekrytering arbeta för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden Via Region Hallands egna skolor aktivt påverka rekryteringen för en jämnare könsfördelning 8

18 BILAGA 2 Goda exempel SKL har utvärderat 72 utvecklingsarbeten som haft till syfte att jämställdhetsintegrera verksamheten, inom både kommun, landsting, regioner och privata utförare. Framgångsfaktorerna har främst varit: 1. Ett aktivt ägarskap 2. Att jämställdhetsarbetet drivs av chefer med operativt ansvar 3. Stöd till chefer - av personer som arbetar med uppföljning, kvalitet och verksamhetsutveckling Andra framgångsfaktorer har varit att lägga ett jämställdhetsperspektiv i måldokument, verksamhetsplaner, budget och uppföljning samt att könsuppdela statistik och nyckeltal 1. Det finns ett flertal webbplatser som kan användas som ett stöd i jämställdhetsarbetet. På kan man till exempel hitta metoder som kan vara en hjälp vid kartläggnings- och analysarbetet, där finns checklistor och metoder för att jämställdhetsintegrera en verksamhet. SKL har också tagit fram ett startpaket för en hållbar jämställdhet. Upphandling är ett område där man kan arbeta aktivt med jämställdhet. Region Halland är en stor inköpare av varor och tjänster varje år. Därmed har vi också möjlighet att ställa krav på leverantörerna som i sin tur kan främja jämställdheten i samhället. När man arbeta med upphandling kan man även se över kriterierna för upphandlade företag så att inte vissa företag missgynnas. SKL har tagit fram en vägledning där de klargör de juridiska möjligheterna för att ställa jämställdhetskrav vid upphandling enligt LOU (lag om offentlig upphandling) och LOV (lag om valfrihetssystem) 2. Det har genomförts ett projekt i Västra Götaland där man tagit fram en databas som kallas ToJ (tillgänglighet och jämställdhet). Där kan man könsuppdela statistik kommunvis, med tydliga bilder över till exempel hur många företag som har kvinnliga respektive manliga vd:ar, hur många kvinnor respektive. män som finns i kommunstyrelsen etc. Projektet startade på initiativ från Winnet med pengar från Tillväxtverket kom Länsstyrelsen i Halland ut med en liten broschyr där de lyfter könsuppdelad statistik om kvinnor och män i Halland 4. Det är ett bra sätt att synliggöra förhållandet mellan kvinnor och män på ett flertal områden. ResursCentra i Västra Götaland har tagit fram en idébok där de samlat erfarenheter och tips för att främja en jämställd företagsrådgivning 5. Utmaningen för rådgivarna är att pröva varje ny affärsidé sakligt. Det är viktigt att utskiljningsprocessen från idé till bärkraftigt företag inte systematiskt missgynnar kvinnor, eftersom majoriteten av Sveriges företagare är män. De lyfter allt ifrån vilka bilder och tilltal som kommuniceras i broschyrer och webb till rådgivarens kroppsspråk, språk etc. Tre ord som är viktiga när man arbetar med jämställdhet är förankring, mandat och resurser. 1 SKL (2012) SKL:s startpaket för hållbar jämställdhet 2 SKL (2012) Upphandling för jämställdhet Länsstyrelsen Hallands län (2010) Kvinnor och män i Halland 5 Regionalt ResursCentra i Västra Götaland (nytryck 2011) Idébok Erfarenheter och tips för att främja jämställd företagsrådgivning

19 BILAGA 2 Winnet Västra Götaland har genomfört ett projekt Jämställd industri en utopi, där de kartlagt olika företag utifrån ett jämställdhetsperspektiv 6. De lyfter fem råd för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete: Ledningen måste ta beslut om att arbeta aktivt med jämställdhet på alla nivåer Långsiktigt säkra tillgång till kompetens genom jämställd rekrytering Aktiv dialog med alla relevanta utbildningsarrangörer för att synliggöra sitt arbetskraftbehov Lyfta fram de åtgärder företaget vidtar för att öka jämställdheten och även företagets attraktivitet Utforma arbetslivsvillkor som gör det möjligt att förena yrkesliv med privatliv. Enligt Palm 7 bör man välja lämplig insats utifrån vilken medvetenhet, kunskap, attityd och intention som mottagaren har, se figur 1 nedan. Det gör att det behövs olika typer av insatser inom tillväxtarbetet eftersom man har kommit olika långt. Denna teori kan absolut användas i jämställdhetsarbetet. Målgruppens avstånd till handling Kommunikationsmål Budskapsstrategi Medievalsstrategi Omedveten Alarmering, agendasättning Personifiering, problematisering Hög räckvidd, bombmatta Medveten men okunnig Kunskapsöverföring Individualiserade fakta Hög selektivitet Fel attityd Attitydpåverkan Anknytning till värden och normer Personlig påverkan Rätt attityd, intention saknas Intentionspåverkan Förebilder Tell a friend, peer education, nätverksarbete Rätt intention, beteendeförändring dröjer Handlingsutlösning HUR-information Point of action display Beteendeförändringen verkställd, men beteendet ännu inte konsoliderat Vidmakthållande Materiella och symboliska belöningar Selektiva massmedier, personlig påverkan Beteendet konsoliderat, men risk för återfall Minimera risken för återfall Skräckpropaganda och social HUR-information Personlig påverkan Figur 1. Matris framtagen av Lars Palm, Övertalningsbolaget AB 6 Emmanuelle Sylvain (2012) Kvinnor, män och maskiner. Winnet Västra Götaland 7 Lars Palm (1994) Övertalningsstrategier, Studentlitteratur

20 Box 5106, Halmstad