Bilaga till projektansökan, projekt Framtidsstegen. Metodbeskrivning

Transkript

1 Bilaga till projektansökan, projekt Framtidsstegen Metodbeskrivning Inom projektet kommer vi att arbeta målinriktat och lösningsfokuserat, vilket innebär att vi fokuserar på det friska och ser bortom problemen i arbetet med att visualisera möjligheter. Vi kommer också att lägga stort fokus på att göra deltagarna medvetna om det egna ansvaret att finna hållbara lösningar i sina liv. Mer konkret kommer vi att arbeta med coachning och självförtroendeskapande arbete individuellt och i grupp. Vi kommer också att ha en KBT-terapeut i projektteamet, för att kunna hjälpa deltagarna att ändra invanda beteenden och tankemönster. Att ha en sådan kompetens i projektet ser vi som särskilt viktigt, eftersom många undersökningar visar dels att långtidsarbetslöshet lätt kan leda till uppgivenhet och negativa tankemönster, och dels att fysiska sjukdomstillstånd även inverkar negativt på ett psykiskt och emotionellt plan, varför personer som är eller har varit långtidssjukskrivna riskerar att drabbas av mindervärdeskänslor som ytterligare spär på utanförskapet. Vidare skall vi erbjuda individuell coachning, grundad på lösningsfokuserad samtalsteknik i kombination med gruppdynamiskt arbete som stärker såväl individen som gruppen. Detta är särskilt viktigt eftersom passivitet under frånvaron från arbetslivet för vissa deltagare kan leda till rädsla eller obehagskänslor inför att vistas och arbeta i grupp. Eftersom projektet kommer att vara fokuserat på återgång till arbetsmarknaden kommer vi att arbeta aktivt med studie- och yrkesvägledning och arbetsprövning/praktik, alltefter individens förutsättningar. I detta arbete kommer också att ingå kunskap om och träning i att utforma ansökningshandlingar, kunskap om olika vägar att gå för att söka arbete, traditionell studie- och yrkesvägledning och allmän kunskap om förutsättningarna för och möjligheterna med att starta en ny yrkesbana. Vi kommer också att arbeta med att motivera deltagarna till studier. Och här erbjuder Allbo lärcenter unika möjligheter för deltagare att utan krav på att prestera något få prova på utbildningar på alla nivåer från grundläggande vuxenutbildning och vuxengymnasium, till Yrkesvux- och Yrkeshögskoleutbildningar. Denna möjlighet att förutsättningslöst få prova på en utbildning ser vi som en extra styrka i projektet, eftersom lågutbildade oftare än andra drabbas av långtidssjukskrivning. Men att med stöd från projektet få kunskap om hur det är att studera som vuxen torde kunna öppna ögonen för många för hur man kan starta en ny yrkesbana också efter en längre tids frånvaro från arbetsmarknaden. Parallellt med detta kommer vi att arbeta med friskvård och livsstilsfrågor för att göra deltagarna medvetna om hur viktigt det är med en god hälsa och allmänt välbefinnande för att man skall kunna orka bryta ett utanförskap och komma tillbaka till arbetsmarknaden. Den direkt arbetsmarknadsinriktade delen av projektet kommer att bestå i studie- och yrkesvägledning, coachande samtal, praktik, prova på-platser på utbildningar och studiebesök. Vi kommer också att erbjuda möjligheter till utlandspraktik för de som önskar och har möjlighet. Teoretiskt arbete och coachning kommer att varvas med fysisk träning och skapande verksamhet. För de som önskar kommer vi också att kunna erbjuda arbete med djur i samarbete med Naturbruksgymnasiet vid Allbo lärcenter. 1 (5)

2 All verksamhet, förutom ev. praktik eller vissa utbildningsmoment, kommer att vara förlagd till Allbo Lärcenter i Alvesta. Detta innebär att deltagarna i stor utsträckning kommer att behöva pendla till och från projektet. Med detta finns en mycket stor vinst, eftersom det dels innebär att deltagarna tvingas att få struktur på sina liv, och dels för att träning i att pendla är en god förberedelse för återinträde på arbetsmarknaden eftersom arbetspendling numera snarare är regel än undantag. * * * Projektet är uppbyggt efter en tankemodell som kan liknas vid en stege. Detta indikerar det målinriktade och lösningsfokuserade sätt som vi kommer att arbeta efter i projektet. Schematiskt kan denna stege beskrivas på följande sätt: Att vara framme Hur når jag dit jag vill? Vad kan jag? Vad vill jag? Vem är jag? De olika stegen är mer en tankemodell som används för att visa på den enskilde deltagarens progression mot ett uppsatt mål. Några skarpa gränser mellan stegen kommer inte att finnas, och inga bestämda tider för hur länge varje deltagare befinner sig på varje steg. Det är individens egna förutsättningar och egen progressionstakt som bestämmer vilka åtgärder som skall sättas in och under hur lång tid detta skall ske, och snarare än att se trappstegen som avgränsade faser som deltagarna måste gå igenom, skall de betraktas som ett batteri av åtgärder som sätts in i olika skeenden utifrån individuella behov och önskemål. Det första steget Vem är jag Fokus på att individen skall formulera tankar kring sin nu-situation och analysera sina egna förutsättningar och sin egen livskvalitet (positiva och negativa faktorer). Fokus skall vara att finna lösningar och möjligheter. Mycket arbete med motivationshöjande och självförtroendestärkande åtgärder samt friskvård (mentalt och fysiskt). Samtal och kunskapsspridning om vikten av kost, motion, stress och sömn kommer att vara viktigt. Andra steget vad vill jag Fokus inriktas alltmer mot återinträde på arbetsmarknaden med inriktning på vad individen själv kan göra för att underlätta återgång till arbetsmarknaden. Bedömning av hur långt 2 (5)

3 individen har till arbete och fördjupad planering utifrån handlingsplanen för hur individen skall få ett arbete. Deltagaren upprättar sina handlingsplaner: en för hälsa och en för återinträde på arbetsmarknaden. Fortsatt arbete med motivationssamtal och självförtroendeskapande åtgärder samt hälsoarbete (kost, sömn, värk, träning, KBT m.m.). Tredje steget Vad kan jag Inventering av vilka kunskaper (formella och informella) som individen har och hur dessa kan användas på arbetsmarknaden. Arbete med meritportfölj, CV och personligt brev, intervjuträning, validering, företagsbesök m.m. kopplat till den utarbetade handlingsplanen. Fortsatt arbete med motivationssamtal och självförtroendeskapande åtgärder samt hälsoarbete (kost, sömn, värk, träning, KBT m.m.). Fjärde steget hur når jag dit jag vill Realisering av de strategier för återinträde på arbetsmarknaden som satts upp i handlingsplanen. Arbete med personlig marknadsföring och byggande av personliga nätverk. Arbetsträning/praktikplats, prova på-platser på utbildningar. Studie- och yrkesvägledning. Registrering hos bemanningsföretag. Utlandspraktik för de som vill och har förutsättningar för detta. Fortsatt arbete med personlig motivation och hälsa samt CV m.m. Femte steget Att vara framme Självförsörjning genom arbete, studier eller egenföretagande. Psykiskt och fysiskt välbefinnande. Detta är det mål som deltagaren strävar mot under projekttiden. Alla kommer såklart inte att nå hit, men en majoritet av deltagarna skall uppleva att de har kommit närmre detta mål under projekttiden. Vår erfarenhet från tidigare arbete med långtidsarbetslösa visar också att intensivt arbete med att stärka individers självförtroende och tillit får väldiga positiva konsekvenser för självbild och förmåga att ta sig ur bilden av att man befinner sig utanför, vilket på sikt också innebär ökade möjligheter att bryta ett utanförskap, även om det inte omedelbart innebär at man har en anställning. Mycket summariskt kan de olika insatserna beskrivas och motiveras på följande sätt: * * * Individuell coachning Arbeta utifrån lösningsfokuserad samtalsteknik Att fokusera på det bra/friska Att visualisera möjligheter Att se bortom problem Deltagaren ges ansvar för att se sin egen situation Coachen är handledare inte vägvisare Arbete utifrån handlingsplaner för personlig hälsa och återgång till arbetsmarknad. Gruppsamverkan och gruppdynamik För vissa deltagare kan passivitet under frånvaron från arbetslivet leda till rädsla eller obehagskänslor inför att vistas och arbeta i grupp, detta vill vi avhjälpa genom gruppövningar som ska verka stärkande för såväl individen som för gruppen 3 (5)

4 Hälsa, friskvård, mat och sömn Att se hur dessa faktorer hänger samman även med arbetslivet Att återfå en fungerande livsstil och en fungerande vardag. Att fokusera på det bra/friska Mental träning Att visualisera möjligheter och blicka framåt Att arbete med affirmationer (formulera positiva målbilder som läses högt varje dag för att öppna sinnet och få nya perspektiv) KBT-terapi enskilt och i grupp för att hantera automatiska tankar och beteendemönster. Självbildsövningar Att arbete med den egna självkänslan och tankarna på att möjligheterna till att få arbete är stora Att visualisera möjligheter och blicka framåt KBT-inriktad samtal/terapi i samråd med projektets coacher och KBTterapeut. Skapande verksamhet För att varva samtal och annat arbete i projektet med praktiska moment. Det ligger ett starkt positivt och terapeutiskt värde i att få arbeta skapande med händerna. Att se att man faktisk kan åstadkomma något och vara kreativ stärker självbilden. Arbete med djur och trädgård I samarbete med Naturbruksgymnasiet vid Allbo Lärcenter, och Macken i Växjö. Flera studier har visat en koppling mellan återhämtning/rehabilitering och närheten till djur. Ökade söka jobb-kunskaper Ökad kunskap om, och framställande av, ansökningshandlingar, så som CV och personligt brev. Få kunskap om andra vägar att gå för att söka arbete, ex. spontanansökningar, mäss- och studiebesök. Studie- och yrkesvägledning Få kunskap och inblick i hur det är att studera som vuxen, att få kunskap om de möjligheter som finns. Få kunskap om vilka möjligheter och framtidsutsikter som finns inom olika yrken. Få kunskap om vad som krävs för olika yrken. Prova på-utbildningar Få kunskap och inblick i hur det är att studera som vuxen, att få kunskap om de möjligheter som finns. För den som är osäker kan en kortare testperiod vara lämplig innan personen i fråga söker in på en längre utbildning. Detta kan ordnas enkelt i samarbete med ordinarie verksamhet på Allbo Lärcenter, exv. inom industri-, vård- och transportutbildningar samt vuxenutbildning på grundskole- eller gymnasienivå. 4 (5)

5 Praktikplatser Prova-på-praktik eller längre praktik för de som önskar. Ger aktuell arbetsmarknadsanknutna uppgifter att skriva in i CV:t, vilket är oerhört viktigt för den som varit borta från arbetsmarknaden länge. Ger kunskap om vilka möjligheter och framtidsutsikter som finns inom olika yrken. För den som är osäker kan en kortare testperiod vara lämplig innan personen i fråga söker in på en längre utbildning inför yrket eller söker arbete inom yrkesområdet. Möjligheter till praktik alltifrån några timmar i veckan till heltid allt med starkt stöd från projektets coacher. Möjligheter till praktik utomlands med stöd från projektet. Möjligheten till utlandspraktik ser vi som en sporre som kan vara starkt motivationshöjande. Projektets styrkor Sett ur ett individperspektiv är det inte bara projektets helhetsgrepp på individens situation och de individanpassade insatserna som innebär stora fördelar för projektdeltagarna. Viktigt är också att projektdeltagandet inte handlar om spridda insatser under lång tid, som det ofta blir för arbetslösa idag, utan om en intensiv och sammanhållen verksamhet, som motverkar passivitet. Vi vill också trycka starkt på att vi inom projektet kommer att lägga stor vikt vid empowerment-, eller egenmaktsaspekten, i och med att vi på många plan kommer att arbeta med att stärka utsatta grupper, så att de får kraft, makt och handlingsutrymme att kunna påverka sin livs- och arbetssituation. Slutligen innebär den stora erfarenhet av att driva ESF-projekt som finns vid Allbo lärcenter, det stora kontaktnät som vi har och vår stora vana att ha studerande ute på praktikplatser ytterligare något som borgar för att projektet kommer att kunna genomföras med gott resultat. Referenser till källor som nämns i ansökan: 1: Läkartidningen 2: 3: Emelie Tibblin Åter i arbete. En studie om upplevelsen av att vara långtidssjukskriven och om återgångsprocessen till arbetslivet (2010), 3: Albert Bandura Social foundations of thought and action. A social cognitive theory (1986) 4: 5: 6: 5 (5)