Vi har inte råd att låta bli KLARA LIVET

Transkript

1 Vi har inte råd att låta bli KLARA LIVET

2 Att leva i utanförskap Alla måste få en chans Jag hade bränt mitt ljus i båda ändar. Jag var trött både i kropp och själ. Denna slutbeskrivning av projektet Klara Livet berättar inte bara om en intensiv utbildningsinsats som växt fram i flera led i kampen mot utanförskapet. Den visar också hur viktigt det är att våga prova nya vägar när samhällets aktörer inte hinner med. Och framför allt, att det kan ge ett effektivt resultat för individen, samhället och framtiden. Klara Livet medfinansierades av Europeiska Socialfonden och Finsam, i samarbete med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Coompanion och Företagarna. Projektägare var Landstinget Blekinge. Sammanlagt har 285 personer deltagit. *Enligt grundantagande i företaget Payoffs rapport. Samtliga källhänvisningar och faktaunderlag kan fås via Omslagsbild: 123RF, övriga bilder: Studio III. Utanförskapet kostar samhället kr per person och år* Många i Blekinge står utanför arbetsmarknaden och betalar själva med fattigdom och lidande. Orsaken kan vara otillräcklig utbildning, sjukdom, funktionshinder, etnicitet, kön, sexuell läggning eller ålder. Erfarenhet av arbetslivet krävs dessutom ofta för att man ska få ett arbete med lön. Har man varken jobb eller skola är man sällan rustad för att söka arbete. Det går fort att anpassa sig till utanförskap. Det är ett sätt att överleva, men ofta på bekostnad av självförtroende, självbild och psykisk eller fysisk hälsa. De sociala nätverken fallerar och många lider av ensamhet. Flera av samhällets aktörer är inblandade i problematiken, men det saknas samordning mellan insatser, krav och förväntningar. När någon uppmanas att själv söka hundratals jobb och får nej tack eller inget svar alls, vad händer då med självkänslan? Om man aldrig har varit deprimerad och stressad förut är risken överhängande att man blir det. 2 KLARA LIVET KLARA LIVET 3

3 Svårigheter för samhällets aktörer Alla behöver vara delaktiga Det är allas rätt att få göra rätt för sig. Att vara delaktiga, alltså. Detta är ingen samtalsterapi. Det är hjälp till självhjälp. Leif Mannerström, mästerkock. Arbetsförmedlingen har för många uppdrag för att hinna med sin kärnverksamhet. Försäkringskassans riktlinjer ger snarast en känsla av ouppnåeliga krav och utestängning. Kommunernas socialtjänst får ta hand om allt fler, men villkoren skiljer sig från kommun till kommun. Känslan av att behöva socialbidrag stärker inte individen, utan försvårar situationen. Mörkertalet för unga vuxna som bor hemma och försörjs av sina föräldrar är stort. Skolan släpper ut fler och fler unga vuxna utan godkända slutbetyg, och särskolans betyg ger inte möjlighet till vidare studier. Landstinget har få förebyggande insatser kvar utanför specialistvården. Rehabilitering innebär att gå tillbaka till ett tillstånd man tidigare varit i. Primärvården har sämst kontinuitet hos sina läkare. Från vaggan till graven känns avlägset och det är svårt att skapa förtrogenhet bland olika vikarier. Den personliga storyn måste dras vid varje besök och tiden blir för kort när tillgänglighet går före kontinuitet. Läkemedel skrivs ut i mängd även barn får antidepressiva och lugnande medel, medan psykoterapi mest är för välbeställda. Modern vård mot smärta erbjuder kognitiv psykoterapi, KBT. Det är bra, men varken förebyggande, arbetsskapande eller ett grepp om roten till det onda. Vi upplever inte att vi är delaktiga i vården av oss själva, enligt en internationell jämförelse från Myndigheten för vårdanalys. Delaktighet är en förutsättning för att vi ska klara av konsekvenserna av sjukdom. Det är osäkert om vi upplever verklig delaktighet vid kontakt med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, vården eller socialtjänsten. Att känna empowerment och egenmakt är att vara delaktig i alla beslut som rör en själv, i alla avseenden. Ensam är sällan stark, men känslan av delaktighet kan ge styrka. Styrka är att förändra saker i livet som man inte har orkat ta tag i tidigare, som livsstil, kost, vikt, fysisk aktivitet, sömn, social samvaro, kultur, spel, missbruk, arbetslöshet, oavklarade studier, konflikter ja, allt som utgör hinder för välmåendet. 4 KLARA LIVET KLARA LIVET 5

4 Tio års utvecklingsarbete i Blekinge Tack vare bra handledare och kamrater som befann sig i samma situation blev vi pushade till att tro på oss själva. Jag har Liv i Livet att tacka för att jag idag kan arbeta heltid. Vi startade empowerment/egenmakt-konceptet 2005 med FOLKE, Folkhälsa på folkhögskola. Långtidsarbetslösa erbjöds en kurs på tolv veckor baserad på tankens kraft/ kognitiva metoder på Litorina folkhögskola i Karlskrona. Livsstil var ett viktigt ämne. Alla jobbade målinriktat och problembaserat, delade erfarenheter och hjälpte varandra. Även avslappning, kultur och skolans profilområden ingick. Samarbetet med övriga enheter i samhället var gott, liksom resultatet. Nästa satsning var ALF, Att leva ett friskare liv, en sexveckorskurs för patienter med kronisk/långvarig sjukdom eller funktionshinder. Utbildningen rör livsstil, kommunikation och symptomhantering. Utbildade kamratledare följer en internationellt använd manual och arbetar problembaserat. Det evidensbaserade programmet har ett bekräftat gott resultat för målgruppen i 34 länder. Målet är att, trots sjukdom, uppleva god hälsa. Det skapas i samarbete mellan individen och hälso- och sjukvården med insikt, förståelse, vilja och gott mod. Trötthet Depression Sjukdom O N D C I R K E L Ilska/ frustration / ångest Spända muskler Stress / ängslan I Blekinge är sjukskrivningstalet för kvinnor mycket högt. Många uppgav vid upprepade folkälsoenkäter att de inte mådde bra. Även ungdomsarbetslöshetssiffrorna tillhör de högsta i landet. Något måste göras för att förebygga den möjliga konsekvensen: långvarig sjukdom. Nästa intervention, Liv i Livet, var en sexveckorskurs på heltid på länets folkhögskolor. Erfarenheter av arbete med egenformulerade mål användes för att mäta tilltron till att man ska kunna uppnå sina mål. Andra områden var livsstil, kommunikation och symptomhantering. De som fick erbjudandet var långtidssjukskrivna, utförsäkrade och/eller långtidsarbetslösa i Blekinge. Vi införde även mindfulness/ medveten närvaro, studiebesök, fysisk aktivitet och gemensamma måltider. Vid utvärderingen fick vi kontakt med deltagare via telefon. Djupintervjuer gjordes av vårdforskare, som förskräcktes över de djupa trauman som flera deltagare gått igenom i livet. Många hade nu flyttat, läst vidare, fått praktik eller jobb. Flera önskade gå om eller gå en längre kurs. 6 KLARA LIVET KLARA LIVET 7

5 Det fanns en oerhörd vänskap, värme, kunskap och livsglädje som man blev delaktig i. Utan Klara Livet hade jag nog aldrig vågat ta steget att starta eget igen. Resultat? - Det lönar sig! Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, som varit delaktiga på olika sätt längs resan, centraliserades och fick nya regelverk under 2010-talet. Vi startade likväl en ny intervention tillsammans 2011 med ekonomiskt stöd från Europeiska Socialfonden och Samordningsförbundet i Blekinge. Projektet, Klara Livet, svarade på de behov vi sett, nämligen en längre kurs med arbetsplatspraktik och introduktion till socialt företagande som alternativ. Med i projektet var även kommunerna i Blekinge och Bromölla kommun i Skåne, Företagarna och Coompanion i Blekinge. Landstinget Blekinge var projektägare. Varje kurs av Klara Livet höll på i 22 veckor på heltid med en del tid för egen reflektion och hemuppgifter. Syftet var att ge deltagarna möjlighet att närma sig arbetslivet eller studier i långsam takt, men i stigande grad. Kursen hölls även denna gång på folkhögskolorna, men en kurs förlades utanför då några deltagare var ångestladdade ifråga om skolgång. En del av deltagarna hade kommit via psykiatrin eller kommunernas sociala handläggare. Landstingpsykiatrin var en viktig samarbetspartner. Klara Livet är en kvalitativ, strukturerad och värdefull insats som gett våra arbetssökande och långtidssjukskrivna en bra start för återgång till arbetslivet. Med utgångspunkt från sin egen situation har deltagarna fått en möjlighet att stärkas och utvecklas som individer i gemenskap med andra personer. Engagerade handledare med egen erfarenhet av ohälsa och utanförskap är en faktor som betytt mycket för projektets lyckade resultat. Mats Frank, Sektionschef, arbetsförmedlingen Resultat från Klara Livet visar att det finns stora summor att hämta för samhällets aktörer om kursprogrammet används som förebyggande eller sekundärförebyggande insats, alternativt som rehabilitering. Den samhällsekonomiska utvärderingen från företaget Payoff visar på stora ekonomiska besparingar för de olika aktörerna inom området: Payoff har ett klassificeringssystem, vilket skapar möjlighet att jämföra liknande projekt med varandra. Typfallsberäkningarna för Klara Livet indikerar att projektet skapar samhällsekonomiska intäkter i nivå med andra liknande projekt. Men Klara Livet skapar dessa intäkter med en lägre projektkostnad än liknande projekt. 8 KLARA LIVET KLARA LIVET 9

6 Utmaningar vi står inför Klara Livet efter projekttiden Jag blev sjukskriven gång på gång, skärmade av mig och svarade inte ens i telefon. Idag har jag klarat min examen till undersköterska och är stolt över mig själv! Under de senaste tio åren har samarbetet över organisationsgränserna förändrats. Försäkringskassan har nästan försvunnit som medaktör, medan Arbetsförmedlingen har omgärdats av offentliga upphandlingar som minskat deras lokala medverkan. Man gör istället egna projekt och interventioner. Utvärderingen sker på sista dagen, och resultatet är ofta konfidentiellt. Det krävs forskning, vetenskapliga metoder och långsiktig uppföljning. Vad har hänt efter 2-5 år med dem som deltagit i Klara Livet? Allt fler hänvisas till kommunernas socialsekreterare, som redan går på knäna. Hälso- och sjukvården har brist på pengar, personal och tid, medan psykiatrin bågnar under ansvaret för alla som upplever psykisk ohälsa. Självmordsbenägenhet, självskadebeteende, missbruk och spelberoende är några av de utmaningar vi möter hos deltagarna i kurserna. Ensamhet, isolering, fattigdom och bostadsbrist är andra konkreta exempel på hur tuff situationen är för unga vuxna utan jobb. Trots allt detta är det mycket positivt att få följa deltagarna på deras resa. Det är egentligen så lite som behövs för att en person ska orka resa sig igen och ta detta första lilla steg mot arbetslivet. Dessutom är det billigt! Självklart behövs de andra trappstegen för att man ska nå ända fram, men ett steg är bättre än inget och för en tredjedel av deltagarna bär det ända fram till jobb, praktik eller utbildning. Vill du veta mer? Läs mer på: Intresserad av att gå kursen? Maila din anmälan till: klaralivet@ltblekinge.se Landstinget Blekinge har via psykiatrin och primärvården satsat medel och erbjudit Klara Livet till unga vuxna i Blekinge under Kurser pågår hela året, parallellt på flera orter i länet. Att gå kursen Klara Livet är steg ett, eller steget vidare, till egen inkomst. Det lönar sig. Vi har inte råd att låta bli Klara Livet. 10 KLARA LIVET KLARA LIVET 11

7 infabvitamin.se