Lärande för hållbar utveckling - mellan människor för miljön INGEN KAN BÄRA ALLT

Transkript

1 Lärande för hållbar utveckling - mellan människor för miljön INGEN KAN BÄRA ALLT Foto: Mehdi Barakat Lärande för hållbar utveckling är en tillgång för våra barn, men än mer en förutsättning för att deras barn och alla kommande generationer ska kunna färdas väl på jorden. Mikael Karlsson ordf. i Naturskyddsföreningen Styrdokument Livsstil hälsa Livsstil miljö/natur Demokrati Delaktighet och inflytande Jämställdhet Mångfald allas lika värde Läsåret 2012/2013

2 2 Ögonstenens verksamhetsbild Ögonstenens verksamhetsbild Lärande för hållbar utveckling (hälsa-miljö-demokratiska värden) Hagadeklarationen, FNs mänskliga rättigheter, Barnkonventionen, Agenda 21, Skollagen, Lpfö98, Kalmar kommuns förskole- och skolplan Vad? När? Läroplansplanering Språkplan Kulturplan Plan för föräldrasamverkan Plan för kränkande särbehandling. Ögonstenens värdegrund leksituationer vardagssituationer tema & projekt reflektioner barn /barn reflektioner barn/vuxen olika aktiviteter skapande situationer föräldrasamverkan Förutsättningar: Tydlig ledning och organisation Kompetenta pedagoger Gemensamt förhållningssätt - Gemensamma mål Förankrad profil God pedagogisk miljö Föräldrasamverkan Mod att sätta vår förskola under lupp Systematiskt kvalitetsarbete Hållbar utveckling hållbart även i framtiden En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov 1 Tidsperspektivet omfattar flera generationer och i begreppet finns ett globalt perspektiv. Hållbar utveckling har tidigare förknippats endast med miljöfrågor. I dag är begreppet större och omfattar förutom en uthållig fysisk miljö även värdegrundsfrågor. Barns lärande för hållbar utveckling i förskolan handlar om att arbeta utifrån läroplanen. Vi ska skapa möjligheter för barnen att utveckla värden, normer, förståelse, färdigheter, kompetenser och redskap för utveckling av en värld som är hållbar. I vår verksamhetsbild huset finns Lärande för hållbar utveckling placerat i taket vilket ska symbolisera att miljöfrågor och värdegrundsfrågor skall genomsyra all vår verksamhet. 1 Brundtlandskommissionens rapport Vår gemensamma framtid 1987

3 3 Styrdokument att luta sig emot Uppdraget finns tydligt formulerat i internationella överenskommelser som Barnkonvention, Agenda 21 och Hagadeklarationen samt i nationella och kommunala styrdokument som skollag, läroplan och Utbildningspolitisk vision i Kalmar kommun. Barnkonventionens artiklar om icke-diskriminering, barnens bästa, barnets rätt till liv och utveckling och inte minst barnets rätt att komma till tals och respekteras är det centrala i arbetet för hållbar utveckling. Kapitel 25 i Agenda 21 handlar om barns och ungdomars roll för hållbar utveckling och vikten av att föra in ett barnfokus i arbetet. Portalparagrafen i skollagen uttrycker följande: Var och en som är verksam inom förskolan, skolan och vuxenutbildningen ska främja aktningen för varje människas egenvärde och vår gemensamma miljö. Vision i Förskole- och skolplan: Redo för framtiden genom ett hållbart lärande. Vår förskole- och skolplan uttrycker att det globala perspektivet ska uppmärksammas och att barn och ungdomar ska få kunskap som bidrar till en hållbar ekologisk, social och ekonomisk utveckling. Verksamheterna ska ha ett pedagogiskt förhållningssätt, där grundläggande demokratiska värden och sociala färdigheter genomsyrar verksamheten. I Förskolans uppdrag ingår att medverka till att barnen tillägnar sig ett nyfiket och utforskande förhållningssätt till natur och miljö och förstår människans delaktighet i naturens kretslopp. Förskolan ska präglas av ett ekologiskt förhållningssätt och medverka till att barnen utvecklar en positiv framtidstro och en känsla av att det är möjligt att tillsammans med andra påverka framtiden.

4 4 Målet med hållbar utveckling och detta arbetets innehåll Ur hållbarhetssynpunkt skall förskolan vara en miljö som möjliggör för barnen att utveckla sina förmågor och kunskaper inom en rad områden enligt bilden nedan. 2 Förmågor och Förmågor och kunskaper kunskaper att att utveckla Innehållet i arbetet med hållbar utveckling beskriver vi enligt nedan. Innehållet i de olika delarna är vad vi vill ge barnen möjlighet att lära sig och utvecklas kring. Allt hör ihop och vi vill skapa en god, utvecklande och stimulerande miljö för barnen. Med denna struktur blir värdegrundsfrågorna synliga och konkreta och kan användas som redskap i vardagsarbetet. 3 Jämställdhet Livsstil - hälsa Mångfald Delaktighet/ inflytande Hållbar utveckling Livsstilmiljö/ natur Demokrati 2 Reviderad hösten Styrgruppen för lokal arbetsplan

5 5 Livsstil hälsa/att må bra Hälsa beskrivs som Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. 4 Förskolan skall erbjuda barnen, i förhållande till deras ålder och vistelsetid, en väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter skall vägas samman på ett balanserat sätt, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Varje barn ska få möjlighet att utveckla sin förståelse/insikt i vad som behövs för att må bra. 5 Lusten att lära och förutsättningar att utvecklas har en stark koppling till hälsa och välbefinnande och gynnas av samma faktorer: trygghet och trivsel, upplevelser av sammanhang, helhet, delaktighet, inflytande, en god självkänsla samt möjlighet att få använda alla sinnen, att utveckla kreativitet och att få återkoppling på det man gör. I en alltmer globaliserad värld är det nödvändigt att alla har kunskap om och erfarenhet av hur olika faktorer påverkar människors hälsa och framtida liv. Det är viktigt att förstå sambanden mellan hälsa, livsstil och miljö. Alla individer har vissa grundläggande behov för att må bra, t.ex. mat, vila o.s.v. Intresset av att tillhöra en grupp, vara en del i ett sammanhang, få uppskattning och bekräftelse är andra behov som alla har. Detta beskrivs utifrån Maslows behovstrappa, en modell för mänskliga behov utvecklad av psykologen Abraham Maslow ( ) 4 Världshälsoorganisationens definition 5 Uppdrag enligt Förskolans läroplan Lpfö 98

6 6 Fysiologiska behov Mål att sträva mot är att 1. tillgodose varje barns dagliga behov av mat, vila, rörelse och frisk luft, 2. ha en trygg, säker och åldersanpassad miljö för barnen, 3. utveckla varje barns motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Så här gör vi för att nå målen följer Kalmar kommuns kostpolicy 6 och erbjuder varierad frukost, lunch, mellanmål och fruktstund på bestämda tider, skapar en positiv och lugn stund under måltiden - avsätter tillräckligt med tid för att äta och samtala vid bordet, sovstund för de små när behov finns. De äldre barnen erbjuds vila/avkoppling, promenerar och erbjuder rörelse på andra platser än på förskolan, ex idrottshall, skogen och lekplatser i närområdet, barnen vistas utomhus en längre stund varje dag, varje år genomförs besiktning av både inom - och utomhusmiljön, rutiner vid utflykter, ex använda säkerhetsvästar, förbandslåda och lista på medföljande barn, stimulerar och uppmuntrar barnen på olika sätt för att utveckla grov- och finmotorik. Gymnastiksalen Kostpolicy från se Ögonstenens hemsida

7 7 Psykosociala behov Mål att sträva mot Varje barn skall ges rika tillfällen att 1. utveckla en god självkänsla jag vet att jag duger, 2. våga lita på sin egen förmåga självförtroende jag kan, 3. känna glädje och samhörighet i gruppen vara accepterad och ha roligt tillsammans med sina kompisar, 4. utveckla sin förmåga att hantera konflikter, förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, 5. utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation, samt vilja att hjälpa andra, 6. uppleva kultur i olika former. Så här gör vi för att nå målen ser till att alla barn blir sedda, bekräftade och respekterade genom att ta tillvara på tillfällen att samtala med barnen, visa intresse för dem, tar oss tid att lyssna, låter barnen vara delaktiga, vara med och bestämma, barnen får ta ansvar utifrån sin mognad, uppmuntrar, bekräftar, berömmer och stärker barnen Du kan och du är bra, tillåter och uppmuntrar barnen att försöka och våga misslyckas. Vi ger utmaningar och möjlighet att pröva på nya saker, ger barnen den tid de behöver för att känna att de kan, ingen stress, gör saker tillsammans med barnen för att skapa vi-känsla, stärka gruppkänslan och ha roligt tillsammans tröstar när det behövs, skapar tydlighet genom att vi har gemensamma normer och regler i barngruppen, diskuterar tillsammans med barnen de konflikter som uppstår i gruppen. Vi uppmuntrar barnen att själva hitta lösningar och kompromisser, men agerar då barnen behöver vårt stöd, uppmuntrar barnen när de hjälper andra, lär barnen respektera ett nej vänta på sin tur, uppmuntrar barnen att lyssna på varandra och att säga vad de tycker, hjälper barnen att sätta ord på deras känslor, utvecklar deras empati och fantasi, bjuder in lediga barn att delta vid olika kulturaktiviteter som vi erbjuder, vilket också omfattar Ögonstenens firande av olika traditioner, tar vara på kollegors kompetenser att spela teater, sjunga och spela genom att göra det för varandra inom huset, även barnens skapande tas tillvara inom huset. Tänkvärt! Barn påverkas av våra attityder, värderingar och handlingsmönster i olika situationer, även sådant som vi inte avsett att förmedla.

8 8 Livsstil miljö/natur Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstå sin egen delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en hållbar miljö både i nutid och framtid. 7 I vår strävan att nå ett ekologiskt hållbart samhälle skall miljötänkandet genomsyra alla delar av vår verksamhet. Vi skall ge barnen en ekologisk grundsyn för att utvecklas till ansvarsfulla och miljömedvetna medborgare. Barnen skall stimuleras till att aktivt delta i miljöarbetet och personalen skall fungera som goda förebilder. Tänkvärt! Tänkvärt! I vårt samhälle idag talas det mycket om miljöproblem och detta hör våra våra våra barn. Därför är en av förskolans viktigaste uppgifter att förmedla att saker och ting ä och ting är positivt påverkbara. Vi måste erkänna att miljöhoten finns men att vi ständigt s ständigt söker och tror på lösningar så att barnen får en positiv framtidstro. Mål att sträva mot Varje barn skall ges rika tillfällen att 1. utveckla ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö, 2. utveckla förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, 3. utveckla sitt kunnande om växter och djur, 4. stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Så här gör vi för att nå målen lär barnen om allemansrätten vi får vara i naturen men inte förstöra eller skräpa ner, erbjuder barnen upplevelser och kunskaper om naturen genom att besöka olika naturmiljöer, besöker Skälby för att se olika djur, följer årstidsväxlingarna och väder, ser att naturen lever, barnen är delaktiga i källsortering, gör enkla experiment, exempel planterar, sår frön och smälter snö, artbenämner djur och växter, har städ och miljödagar, släcker lyset, stänger kranar, återanvänder material och talar med barnen om varför vi inte ska slösa med resurserna, har alltid ett miljötänk vid inköp av material. erbjuder ett varierat konstruktionsmaterial, ute och inne, och ger barnen tid att vidareutveckla leken under en längre tid. alla använder sig av den idèbank som finns på hemsidan. Vi är positiva förebilder i miljöarbetet 7 Uppdrag enligt Förskolans läroplan Lpfö 98

9 9 Demokrati Demokrati för oss innebär att - kunna påverka och ha inflytande, samtidigt som vi respekterar varandra och är solidariska. 8 Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. I samarbete med hemmen skall barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. 9 Demokratiuppdraget består av olika delar. En del handlar om att utveckla kunskap om demokrati och värdegrund. En andra del innebär att verka genom demokratiska arbetsformer, där såväl barn och ungdomar som personal har ett reellt inflytande över sitt arbete och sin livsmiljö. Detta inflytande ska både vara formellt, till exempel genom olika råd, och informellt genom möjligheter att diskutera och påverka arbetssätt och innehåll i verksamheten. Den tredje delen av uppdraget handlar om att fostra samhällsmedborgare som kan leva och verka i ett demokratiskt samhälle. Detta innebär ett arbete med demokratiska värden som solidaritet, människors lika värde och jämställdhet. Alla dessa tre delar i det demokratiska uppdraget bidrar till att utveckla demokratisk kompetens hos barn och ungdomar. Följande demokratiska värden har vi målformulerat : Delaktighet och inflytande, Jämställdhet, Mångfald alla likas värde. Vi är medvetna om hur viktig vår roll är som förebild när det gäller att åskådliggöra ett demokratiskt förhållningssätt. 8 Ögonstenen Uppdrag enligt Förskolans läroplan Lpfö 98

10 10 Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande för oss innebär att - alla har rätt att få vara med, komma till tals, uttrycka sina åsikter i tal, skrift och bild samt bli lyssnade på. Vi bestämmer tillsammans men majoritetsbeslut gäller. 10 I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten 11 Demokratins grundtanke är att alla i ett samhälle ska ha lika stort inflytande över gemensamma beslut. För detta behöver barnen redan i förskolan få möjlighet att utveckla förmågor och kunskap. Alla behöver ett rikt språk för att kunna uttrycka sig. Förmågor som att kunna reflektera och värdera, tänka kritiskt, argumentera och ta ställning är viktigt att få möjlighet att utveckla. I vårt dokument finns preciserat vilka ytterligare förmågor som vi anser att barnen ska få möjlighet att utveckla hos oss på förskolan. 12 Mål att sträva mot Varje barn skall ges rika tillfällen att utveckla sin förmåga att 1. uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, 2. kritiskt granska fakta och inse konsekvenserna av olika alternativ, 3. ta ansvar för sina egna handlingar efter förmåga, 4. förstå och att handla efter demokratiska principer lyssna på varandra, ta till sig varandras argument och att försöka resonera sig fram till en gemensam förståelse och lösning. Så här gör vi för att nå målen ger valmöjligheter i olika situationer ex. lek och samlingsstunder både ute och inne, efter ålder och mognad låter vi barnen inse konsekvenserna av sina val och handlingar, ex. vantar när det är kallt, plocka undan innan nya leksaker tas fram, lyssnar på alla barns åsikter, tankar, förslag och idéer, genom samtal, diskussioner, experiment och drama ger vi barnen möjligheter att uttrycka tankar och känslor och de får möjlighet att bearbeta information och lösa problem, förstärker positivt när barnen påvisar att någon kompis behöver hjälp eller något är tokigt, uppmuntrar barnen att själva säga Nej, jag vill inte, lär barnen förhandla, lär barnen att vänta på sin tur, barnen turas om att bestämma ex. aktiviteter, utflyktsmål mm, visar varandra hänsyn och lyssnar på varandra, talar om för barnen och förklarar när de haft inflytande, utvärderar och analyserar när barnen är delaktiga och har inflytande. 10 Ögonstenen Uppdrag enligt Förskolans läroplan Lpfö Se solen sid. 4

11 11 Jämställdhet Jämställdhet beskrivs som: Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter, inom alla väsentliga områden i livet. Det gäller till exempel Makt och inflytande ekonomiskt oberoende företagande, arbete, arbetsvillkor utbildning och utveckling ansvar för hem och barn frihet från könsrelaterat våld. 13 Syftet med jämställdhetsarbetet är att vi på sikt kunna bryta förlegade könsroller och könsmönster. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. 14 Tänkvärt! Jämställdhet handlar alltså om förhållanden mellan könen och inte om att flickor ska bli pojkar och att pojkar ska bli flickor, eller att vi ska bli lika. Mål att sträva mot 1. att pojkar och flickor får samma utrymme, och inflytande i vardagen, 2. varje barn bli bemött utifrån intressen och behov. 3. att miljöer och material är utformade så att pojkar och flickor har samma möjligheter att pröva och utveckla sina förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Så här gör vi för att nå målen vågar se oss själva och de traditionella könsmönster vi har. Allt arbete börjar med oss själva för att vara medveten om eget sätt och inställningar, därmed ökar vår medvetenhet om hur vi gör. ger alla barn samma möjligheter att uttrycka känslorna glad, arg, ledsen och rädd, bekräftar alla barn på ett positivt sätt varje dag, tilltalar alla barn som individ med sitt namn, utgår alltid från barnen och inte från könet, visar att allas åsikt är lika mycket värda, är noga med att ge samma tal- utrymme till flickor och pojkar och är medvetna om vilka metoder vi använder för att fördela tal- utrymmet till flickor och pojkar, utgår från att allt material är till barnen och inte till speciellt kön, uppmuntrar flickor att leka med pojkar och pojkar med flickor, vi har en dialog med barnen och frågar om intressen, observerar barnen för att få veta vad de leker och med vilket material osv., gör analys på det vi ser i observationer och samtal, samt åtgärdar efter detta, är medvetna om den barnlitteratur vi lånar, vad den står för och diskuterar med barnen om bokens könsroller. Varje arbetslag observerar barnens lek i docken vid 3 tillfällen i oktober respektive april. Reflektion görs över materialets betydelse för pojkar och flickor lek Jamstalldskola.se/vad-ar-jamstalldhet 14 Uppdrag enligt Förskolans läroplan Lpfö 98

12 12 Mångfald allas lika värde. Mångfald för oss innebär att - alla människor är unika och lika värda oavsett kultur, etnisk tillhörighet, social bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionsnedsättning. 15 Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. 16 Att arbeta med mångfald innebär att ta till vara på allas olikheter och erfarenheter och där igenom öka förståelsen för att vi är olika. Det är inte olikheterna i sig utan alla spännande möten och samspel som gör mångfalden till en naturlig värdefull del i vår verksamhet. 17 Mål att sträva mot Varje barn ges möjlighet att utveckla 1. förståelse för att alla människor är lika värda oavsett kultur, etnisk tillhörighet, social bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionsnedsättning, 2. förmågan att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, 3. sin känsla av delaktighet i sin egen kultur och utveckla känsla och respekt för andra kulturer, Så här gör vi för att nå målen arbetar medvetet med sagor, sånger och material som speglar mångfalden av de familjebildningar som finns i vårt samhälle, allas åsikter är lika mycket värda, alla blir sedda och får komma till tals, stimulerar och ger särskilt stöd till de barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl är inskrivna i förskolan, vi vuxna är goda förebilder, visar respekt för alla och anpassar miljön utifrån alla barns olika behov, visar intresse för högtider och traditioner från olika kulturer utav våra svenska traditioner firar vi bl.a. tranan, påsk, valborg, nationaldagen, midsommar, FN-dagen, advent, lucia och jul, 18 använder oss av de modersmålslärare som finns i förskolan, uppmuntrar barnen att prata på sitt modersmål i barngruppen, lär oss enklare uttryck på olika språk för att förstå barnen lättare och för att de ska förstå oss, följer Ögonstenens Språkplan följer Ögonstenens Plan mot kränkande särbehandling Tänkvärt! Om klimatet i förskolan är varmt och tillåtande är det möjligt att ta emot alla sorters barn. Olikheterna blir en tillgång istället för hinder. 15 Ögonstenen Uppdrag enligt Förskolans läroplan Lpfö98 17 Ögonstenen Se Kulturplan för Ögonstenen Se Ögonstenens Språkplan Se Ögonstenens Plan mot kränkande särbehandling

13 13 Bilaga 1 1. Förskolans/ Skolans värdegrund och uppdrag Mål Utbildningen i förskolan syftar till att barn skall inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den skall främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Åtgärder 1.1 För att nå målet ska: Förskolans personal utveckla ledarskapet i barngruppen samt förmågan att anpassa verksamheten till både grupp och individ. Under hösten sker studiebesök och gemensam reflektion på enheten. Nätverkets skolledare arbetar fram en gemensam strategi för hur pedagogerna under våren 2013 påbörjar arbetet med att systematiskt skall lära av varandra i nätet. 1.2 För att nå målet ska: Arbetet fortsätta med att utveckla förskolans profil Lärande för hållbar utveckling - mellan människor - för miljön. Förskolans dokument - Lärande för hållbar utveckling, revideras. Varje arbetslag ska använda sig av innehållet i BoUs idébank Hållbar utveckling. 2.1 Normer och värden Mål Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Åtgärder För att nå målet ska: All personal arbeta för att utjämna könsskillnader i måluppfyllelse. Varje arbetslag genomför vid 3 tillfällen i oktober respektive april observation av barnens lek i docken. Reflektion görs över materialets betydelse för pojkar och flickors lek. Klart maj Planen mot kränkande särbehandling revideras och arbetslagen formulerar nya mål i augusti. 2.2 Utveckling och lärande/ Kunskaper Mål Förskolan ska var helst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställs för den pedagogiska verksamheten. Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan. Åtgärder För att nå målet ska: Elevernas resultat varje år bli bättre på nationella prov och avgångsbetyg, än de senaste fem årens genomsnittsresultat. Fördjupad kartläggning och analys av elevernas resultat i år 9 genomföras, relaterat till tidigare skolgång (arbetslag, skola). Gemensam analys i nätet av förskolan och skolans måluppfyllelse För att nå målet ska: Barn och personal höja sin digitala kompetens. Modern teknik användas i verksamheten (ex. datorer, ipads, interaktiva skrivtavlor) Fortbildning av personal genomföras

14 14 För att nå målet ska: Arbetet i barngrupperna följa den Språkplan som utarbetats under våren. Språkplanen bli en del av dokumentet - Lärande för hållbar utveckling. Kompetensutveckling av personal genomföras utifrån aktuell forskning. 2.3 Barns inflytande/ Elevernas ansvar och inflytande Mål Åtgärder 2.4 Förskola/ Skola och hem Mål Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Åtgärder För att nå målet ska: Planen för föräldrasamverkan inför läsåret genomföras och utvärderas. Planen fastställas och presenteras på höstens föräldramöte och brukarråd samt utvärderas och revideras i maj Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet/ Övergång och samverkan Mål Åtgärder 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling - förskola Mål För att utvärdera förskolan kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas dokumenteras och analyseras. Åtgärder För att nå målet ska: Arbetslagen synliggöra barns lärande och utveckling kontinuerligt. Varje barn skall ha en egen dokumentation i naturvetenskap/teknik som visar barns lärande. Dokumentationen ska användas som underlag vid vårens utvecklingssamtal. Kompetensutveckling av personal genomföras kring hur man dokumenterar och analyserar. 2.8 Förskolechefs/ Rektors ansvar Mål Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i sin helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Åtgärder För att nå målet ska: Det systematiska kvalitetsarbetet förbättras i Kalmarsundsnätet och på förskolan. Rutiner fastställas för Kalmarsundsnätets och enhetens systematiska kvalitetsarbete. Förskolan utveckla arbetet med Husmodellen, som kontinuerligt används vid arbetslagsplanering/utvärdering.

15 15 Bilaga 2 Språkplan Förskolan Ögonstenen Språk och lärande hänger oundvikligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara barnets nyfikenhet och lärande. Lpfö 98 Introduktion Språket är vårt främsta redskap för att minnas, tänka, dra slutsatser och skaffa nya kunskaper. Språket är även en grundläggande förutsättning för att få en fungerande dialog och ha ett fungerande samspel med sin omgivning. Språk och identitetsutveckling hör samman, liksom språk och lärande. Vårt förhållningssätt i mötet med barnen har avgörande betydelse för hur de kommer att utvecklas som individer. Genom att använda oss av ett rikt och relevant språk ökar barnets språkliga kompetens. Syfte Förskolans plan för ett språkutvecklande arbetssätt har utformats för att främja barnens språk och kunskapsutveckling. Ger alla pedagoger en gemensam grund och riktning i det dagliga arbetet. Ökar medvetenheten om språkets betydelse i sin mångfald. Ger verktyg för ett språkutvecklande arbetssätt. Gör att barn och föräldrar möts av en gemensam grundsyn och ett interkulturellt förhållningssätt. Stärker och uppmuntrar barn och pedagogers flerspråkighet samt kompetens. Övergripande mål i ett 1-16 års perspektiv. Elever som slutar år 9 Har en positiv självbild Har behörighet till gymnasieskolans nationella program Har en god grund för att fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle. I förskolan är barnens språkutveckling allas ansvar. Därför genomsyras all verksamhet i förskolan av ett språkutvecklande förhållningssätt. Den språkliga medvetenheten gör att varje pedagog använder sig av väl genomtänkta strategier i meningsfulla sammanhang som stimulerar och stödjer barnets språkutveckling.

16 16 Allt arbete i förskolan ska vara språkutvecklande. Barnen får rika möjligheter att: Samspela med andra i lek och olika aktiviteter. Samtala kring sagor, berättelser, bilder och upplevelser. Får möjlighet att återberätta. Lära sig ord och begrepp genom att utforska, upptäcka och uppleva. Möta ett rikt språk Bli lyssnad på och lyssna på andra. Språk-leka med ljud, rim och ramsor, gåtor osv. Turtagningslekar/spel. Blir språkligt medveten om stavelser, meningar, långa och korta ord eller meningar. Bli nyfiken på skriftspråket. Få språkliga och tankemässiga utmaningar Förstå och göra sig förstådda. Rita, klottra, måla och skapa i olika material. Samspela, kommunicera och vänskapa med varandra och med vuxna. Agera och prata inför andra. Lära och förstå att det finns synonymer. Lära sig saga samma sak på olika sätt. Argumentera, ta ställning för och emot, uttrycka sig och reflektera. Pedagogerna: Planerar miljöer, lek och aktiviteter så att kommunikation sker mellan barn och mellan barn och vuxna. Lyssnar på det barnen berättar, låter barnen klä sina upplevelser i ord. Ger barnen möjlighet att återberätta. Ger alla barn talutrymme i större eller mindre grupper. Ställer öppna frågor. Arbetar kring ett tema, ger fakta och samtalar med barn om det som intresserar och utmanar till nya kunskaper och erfarenheter. Ger barnen språkmässiga och tankemässiga utmaningar. Stimulerar och utmanar barnets språk genom att ligga lite över barnets språknivå, ger ett rikt språk med många synonymer och begrepp. Uttrycker sig tydligt ex häng jackan på kroken, utan att använda kroppsspråk. Använder rätt ord för rätt situation och byter tomma ord (det, den, hitåt) mot korrekt. Har ett tydligt interkulturellt förhållningssätt på förskolan.

17 17 Med ett interkulturellt förhållningssätt menar vi: Använda barnens familjer som resurs och uppmuntra föräldrarna att använda sitt modersmål och förstå att modersmålet är nödvändigt för att barnen lättare ska lära sig svenska. Pedagogerna bygger på de kunskaper och erfarenheter barnen redan har och det som intresserar och lockar barnet. Visa att alla språk och kulturerer har samma status. Låta barnens olika modersmål vara synliga genom alfabet, ord skrivna på modersmålen, kartor, flaggor, bilder och böcker. Låta barnen lyssna på sagor på sitt modersmål. Spela musik från andra länder. Lära sig själv och barnen enstaka ord och/ eller uttryck på olika modersmål. Visar intresse och nyfikenhet för familjens kultur och traditioner och uppmärksammar detta i barngruppen. Uppmuntrar föräldrarna till att läsa sagor på modersmålet för barnen. Om modermålsstödjare finns som komplement deltar de i och följer förskolans planering. Som stöd använder vi rutinen Flerspråkiga barn i förskolan (bu 12.15) Som underlag till språkplanen har vi använt oss av Lpf98 samt rutinen bu Vi har även använt oss av material från Barbro Bruce, Veli Toumela och Paulin Gibbons. Planen utvärderas i juni 2013.

18 18 Bilaga 3 Plan mot kränkande särbehandling för förskolan Ögonstenen Läsåret Syfte Att ha ett målinriktat arbete med tydlig ansvarsfördelning om någon skulle utsättas för kränkande behandling och diskriminering. Arbetet ska främja lika rättigheter och möjligheter för alla barn i vår verksamhet Ansvar Förskolechef och all personal på förskolan. Fakta och begrepp De sju diskrimineringsgrunderna är: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder ålder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck Diskriminering: Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Diskrimineringen kan vara antingen direkt eller indirekt. direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. indirekt diskriminering menas när alla behandlas lika men i praktiken missgynnas ett barn. Ett förfaringssätt som verkar vara neutralt kan i praktiken missgynnar ett barn som tillhör en skyddad diskrimineringsgrund. Kränkande behandling: Är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Kränkningarna kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) Lagen delar in kränkande behandling i trakasserier och annan kränkande behandling. A. Trakasserier: Trakasserier är kränkande behandling som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggningen eller könsöverskridande identitet. B. Annan kränkande behandling Annan kränkande behandling är uppträdanden som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsbakgrund. Tanken är att lagen skall täcka in alla former av kränkande behandling, det kan vara mobbing eller andra enstaka händelser som inte är mobbing. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldig till annan kränkande behandling. Befogade tillsägelser Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Däremot är sättet det sägs på viktigt så att det inte blir en kränkning.

19 19 Förhållningssätt: All personal lever efter förskolan Ögonstenens Gemensamma Värdegrund i bemötande av barn, föräldrar och varandra Genomförande/aktivitet Det finns ett genomtänkt pedagogiskt arbete som främjar likabehandling och motverkar alla former av kränkande behandling. Information vid inskolningssamtal och föräldramöten om att ingen diskriminering eller kränkande behandling är tillåten på förskolan. Om diskriminering eller kränkande behandling upptäcks, vidta åtgärder efter Kalmar kommuns rutiner, och om möjligt redan samma dag. Planen mot kränkande särbehandling diskuteras på EHT, enhetsmöte och brukarråd. Planen revideras varje år och nya mål upprättas. Kartläggning/ Nulägesanalys För att följa upp hur barnet trivs på avdelningen, med verksamheten, i barngruppen och med pedagogerna erbjuds vårdnadshavare följande:. Uppföljningssamtal efter inskolning Utvecklingssamtal varje termin och/ eller vid behov. Förskolechef följer upp barngruppen tillsammans med respektive arbetslag en gång varje termin. Varje termin innehåller elevhälsa- möten där förskolechef och representant från varje arbetslag ingår.

20 20 Mål för Läsåret Alla avdelningar formulerar tydliga mål och kriterier för att uppfylla dessa. Under läsåret ska all ny personal och alla föräldrar informeras om förskolans Plan mot kränkande särbehandling. Plan för kränkande särbehandling finns på förskolans hemsida Om, diskriminering eller kränkande behandling upptäcks, vidtas åtgärder efter Kalmar kommuns rutiner, och detta sker, om möjligt, redan samma dag - När barn kränker ett annat barn bilaga 1. - När personal upplever att ett barn blir kränkt av annan personal bilaga 2. - När arbetstagare upplever sig kränkt av annan arbetstagare bilaga 3. Mål för Månen: Målet är att alla barn ska få verktyg att ta sig in i leken, samspelar med andra i lek och stannar kvar i aktiviteten lek. Genom att pedagogerna deltar, samtalar och pratar i leken. Barnens lek observeras i slutet av höstterminen och i april. Utvärdering i slutet av vårterminen. Mål för Solen: Ge barnen medel att lösa konflikter genom att visa hur man gör. Pedagogerna pratar med barnen om vad som hänt och att det blev fel, och pratar om att det är bättre att göra på ett annat sätt. Målet utvärderas i slutet av läsåret Mål för Vinden: Ge barnen verktyg att ta sig in i leken och för att lära sig hantera konflikter. Vi använder oss av modellmeningar: Jag vill leka med dig och Kan jag få den tillbaka, i konfliktsituationer. Vi är narvarnande och påminner varandra om att använda dessa modellmeningar. Utvärderas vårterminen 2013 Mål för Vågen: Lära barnen att: vara en bra kompis, inte slåss, dela med sig och hjälpa varandra genom att pedagogerna reagerar och synliggör för barnen vad som är rätt och fel. Pedagogerna reagerar alltid om barnen gör något som är farligt, skadligt eller kränkande för andra eller miljön. Ett gemensamt förhållningssätt och aktuella situationer diskuteras fram under arbetslagsplanering. Utvärderas i slutet av vårterminen Mål för Stranden: Motverka kränkningar i barngruppen och att barnen känner sig trygga och sedda genom att de möts med respekt och lär sig visa respekt för andra. Pedagogerna, är nära barnen för att ev. förebygga konflikter, skuldbelägger aldrig barnen, bedömer situationer utan förutfattade meningar. Använder Stopp och avleder utåtagerande situationer. Diskuterar situationer som uppkommit med kollegor. Uppföljning Dokumentet förskolans Värdegrund följs upp varje år i april med enkät till all personal. Varje avdelning/hus utvärderar sina mål och lämnar in till skolledningen. Barn och föräldrar på Kajaken deltar i utvärderingen Uppföljning och utvärdering visar vilka mål som ska formuleras för kommande verksamhetsår.

21 21

22 22