Minnesanteckningar för dialog på tjänstemannanivå, Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft, 12 maj 2017

Transkript

1 Datum Upprättad av Anna Ebenmark Minnesanteckningar för dialog på tjänstemannanivå, Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft, 12 maj Aktuellt från Näringsdepartementet Kort information om aktuella frågor Mattias Moberg, departementsråd, Näringsdepartementet inleder med att ha lsa alla va lkomna och informerar da refter kort om nedansta ende: Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen. En nytillsatt parlamentarisk kommitte Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen. Kommitte n har i uppdrag att utarbeta en strategi fo r att sta rka kommunernas kapacitet att fullgo ra sina uppgifter och hantera sina utmaningar samt att utreda fo rutsa ttningarna fo r att ge kommunerna generella mo jligheter till avtalssamverkan. Den del av uppdraget som avser avtalssamverkan ska redovisas senast den 1 oktober 2017 och uppdraget i o vrigt senast den 15 oktober Heléne Fritzon (s) a r utsedd till ordfo rande och Sverker Lindblad till huvudsekreterare fo r kommitte n. Det finns anledning att a terkomma till detta pa ett senare mo te. Inrättandet av en delegation mot segregation Jonas Nygren a r utsedd till utredare fo r att fo rbereda och genomfo ra bildandet av en ny myndighet med namnet Delegationen mot segregation. Myndigheten inra ttas fo r att, i samverkan med kommuner, landsting, regioner, myndigheter m.fl. verka fo r genomfo randet av regeringens reformprogram fo r minskad segregation. Reformprogrammet stra cker sig o ver perioden Jonas Nygren kommer till Politikerforum den 19 maj, Uppföljning av nationella strategin Tillva xtverket har i uppdrag att fo lja upp den Nationella strategin fo r ha llbar regional tillva xt och attraktionskraft. Med anledning av det kommer en enka t att skickas ut till regionalt utvecklingsansvariga. Det a r ett viktigt underlag. La gg ga rna ner tid pa att svara pa enka ten. Regionala dialoger De regionala dialogerna fortsa tter, kommande a r Va sterbotten, Stockholm och Gotland. Inplanerat a r a ven ett sa rskilt mo te om kompetensplattformar i Linko ping da a ven flera statssekreterare kommer att medverka. Presentation av regeringens nya bredbandsstrategi Nina Björesten, Enheten för digitalisering, Näringsdepartementet informerar om regeringens nya bredbandsstrategi som har som vision att Sverige ska vara helt uppkopplat Till 2023 finns ett ma l om att hela Sverige bo r ha tillga ng till stabila mobila tja nster av god kvalitet och det ro r geografiska omra den da r ma nniskor, fo retag vanligtvis vistas. Du ska exempelvis kunna ko ra Lulea -Riksgra nsen och medpassagerarna kan sitta i baksa tet och titta pa Netflix bo r hela Sverige har tillga ng till snabbt bredband. Det inneba r att 98 % bo r ha tillga ng till 1 Gbit/s, 1,9 % bo r 1(10)

2 ha tillga ng till 100 Mbit/s och de sista 0,1 % bo r ha tillga ng till 30 Mbit/s. Fo r att na ma len har tre strategiska omra den identifierats: Roller och spelregler Kostnadseffektiv utbyggnad Na t och tja nster till alla Utga ngspunkten fo r strategin a r att utbyggnaden fra mst ska ske via marknadens akto rer men kommer att beho va kombineras med offentliga insatser framo ver. Viktigt att kombinera olika tekniker, fasta vs mobila lo sningar, i arbetet. Ni som regionala akto rer a r en betydelsefull besta ndsdel i detta arbete. De regionala bredbandskoordinatorer utgo r en viktig la nk till den regionala niva n na r det ga ller dialog om bredbandsfra gor. Digitaliseringsstrategin a r pa ga ng fra n regeringen och bredbandsstrategin a r en del av detta. Kommer att beskriva regeringens inriktning fo r digitaliseringspolitiken. Ma lniva erna i strategin lyfts fram som bra men det a r oklart kring hur de ska fo ljas upp och ma tas. Regionfo retra dare pa talar att det kommer att kra vas gemensamma insatser, nationellt, regionalt och fra n kommunal niva, om insatserna som ska vara marknadskompletterande och na ut i hela landet. Det pa talas att bredbandsutbyggnaden inte a r en teknikfra ga utan en samha llsfra ga. Nina Björesten pa talar att tillga ngen till bredband a r ett erbjudande och inget tva ng da remot a r det viktigt att de som tackar nej har gjort ett informerat val. Sa att de som inte va ljer att ansluta sig i ex villaomra den vet vad det a r som de tackar nej till. Region Östergötland menar att ur ett regionalt tillva xtperspektiv a r det viktigt att husha llen ansluter sig och ha r kra vs gemensamma insatser fo r att sa kersta lla detta. A ven ha lso- och sjukva rdens stora behov av en utvecklad digitalisering lyfts fram i dialogen och att det fo r va rden kommer att vara en o verlevnadsfra ga pa sikt. Regionernas roll, mandat och ansvar a r en viktig fra ga kopplat till arbetet med digitaliseringen och av betydelse fo r att sa kersta lla ett helhetsgrepp pa arbetet. Nina Björesten pa pekar att fo r regeringskansliet var tanken att bredbandskoordinatorerna a ven skulle utgo ra la nken till kommunerna, ha ett na tverk sinsemellan men ocksa bidra till ett helhetsperspektiv pa arbetet. Det a r viktigt att arbetet genomsyrar hela verksamheten. Strategierna ska utgo ra en inspiration, en ma lsa ttning fo r att na ma let och o nskva rt a r ett samspel mellan nationella och regionala niva n ha r fo r att tillsammans kunna sikta pa att na de uppsatta ma len. Den nya digitaliseringsstrategin a r under fo rhandling vilket gjorde att fra gor relaterade till den inte kunde besvaras under dialogen. 2. Aktuellt från Tillväxtverket Kort information om aktuella frågor Lars Wikström, avdelningschef, Tillväxtverket inleder med att bera tta att Tillva xtverket a rligen go r inspel till budgeten och i a r har vi sa rskilt lyft: Verksamhet.se Kompetensfo rso rjning Omsta llningsuppdraget Sen Forum i februari har myndigheten fa tt ett sa rskilt uppdrag att Bistå med insatser vid varsel och omställning i näringslivet som handlar om hur vi ska sto tta den regionala niva n vid na gon form av kris eller extraordina r ha ndelse. Aktuellt just nu a r Gotland och Oskarshamn. Det ha r uppdraget vill vi ga rna diskutera mer med er framgent. Det har kopplingar till arbetet med kompetensfo rso rjning och det ro r ocksa det som framkom i va r rapport Sårbara kommuner. 2(10)

3 Na r det ga ller la get i regionalfonden a r det av vikt att vi bo rjar fa fart pa utbetalningarna. En fo rklaring till att vi ligger efter handlar om att projekten blir sto rre, det finns mycket samverkan inom ramen fo r projekten men det tar ocksa fo r la ng tid fra n na r beslut va l a r fattat till att utbetalningen pa bo rjas. Den processen beho ver snabbas upp. Vi beho ver ocksa gemensamt titta pa kapaciteten och genomfo randekraften i projekten. Finns det intresse av att ta del av material kring la get i regionalfonden sa har vi mycket underlag som ni kan djupdyka i. Vi har statistik ba de per fond och per la n. Ni a r va lkomna att ho ra av er. Hittills har arbetet den ha r programperioden genererat 429 projekt, 1618 samarbetande organisationer fra n olika samha llssektorer samt 4158 fo retag har fa tt sto d. Da remot finns ett behov av att vi hja lps a t att fo rklara merva rdet med sammanha llningspolitiken och hur allting ha nger ihop. Na r det ga ller fondsamordningen a r det ett arbete som i utva rderingarna fa r la gt resultat. Vi har givetvis tagit till oss detta och arbetar just nu med effektlogiken och att vi beho ver fa till en tydlig la nk mellan den nationella och regionala niva n. Tillva xtverket kommer att skicka ut ett brev till ordfo rande i strukturfondspartnerskapen samt till regionalt utvecklingsansvariga fo r att fa inspel pa omra den som beho ver samordnas. 3. Trender, mönster och utmaningar i det regionala tillväxtarbetet 2016 Erika Nilsson, Enheten för regional tillväxt och EU:s sammanhållningspolitik, Näringsdepartementet inleder med att tacka fo r alla redovisningar som inkommit och all tid som ni har lagt ner pa a terrapporteringen. Tillväxtverkets sammanställning av regionala redovisningar Klas Fritzon, Tillväxtverket inleder med en resume kring uppdraget att sammansta lla redovisningarna med anledning av villkorsbeslutet och hur de a terkommande a rsrapporteringarna bidrar till att fa nga upp vad som sker ute i regionerna och hur den kvalitativa rapporteringsformen bidrar till ett merva rde i det regionala tillva xtarbetet. Rapporten har tre delar, På jakt efter frontlinjen som lyfter Region Kronoberg som exempel pa en region som arbetat mer processorienterat kring sin regionala utvecklingsstrategi och da r fokus legat pa HUR ista llet fo r VAD, da r ha llbarhetskriterierna genomsyrar arbetet och da r det dynamiska och mer agila arbetssa ttet sta r i centrum. Den andra delen heter Trender och mönster och a r mer en resultatsammansta llning fra n a rets a terrapporteringar. Den sista delen Fallstudier i tre regioner har gjort en fo rdjupning i Gotland, O rebro och Va sternorrland. Klas Fritzon pa talar att en intressant iakttagelse a r hur nationella insatser ger ett stort inflytande pa det regionala tillva xtarbetet samtidigt som det regionala sja lvstyret o kar. Vilken betydelse har den finansiering som ha nger ihop med de nationella satsningarna och hur pa verkar det regionernas fo rutsa ttningar och fo rma ga att sa tta fokus aktuella fra gor som sker pa den regionala niva n? A terredovisningarna av villkorsbeslutet a r ett viktigt arbete enligt de regionala fo retra darna, den nya mallen fo r a terredovisningen fungerar bra men det kan fortfarande vara sva rt att bedo ma hur mycket material som Na ringsdepartementet o nskar att regionerna ska la mna in. Det finns en o nskan fra n flera av ledamo terna med en tydligare a terkoppling pa a terredovisningarna fra n regeringskansliet. Mattias Moberg, Näringsdepartementet understryker att materialet som la mnas in a r av stor betydelse och utgo r viktiga underlag fo r bland annat de regionala utvecklingsdialogerna och vill ga rna utveckla och fo rsta rka den ha r typen av rapportering. Region Skåne lyfte 3(10)

4 vikten av fo rsta else fo r att regional utveckling inte a r ett linja rt arbetsomra de och det go r att ma tbarheten av resultatet a r sva rt. Samtidigt som det a r no dva ndigt att regionerna kan kommunicera ut vad som sker och vilket resultatet av arbetet blir. Det regionala tillva xtarbetet a r ett va ldigt la ngsiktigt arbete vilket go r att det a r sva rt att rapportera in i en mall. Mattias Moberg ho ll med om det resonemanget. Det fo rdes fram o nskema l om att fo rdjupa sig kring fra gan om uppfo ljning och utmaningen om att ma ta resultat, ma nga ga nger ser det bra ut i processen men vilket resultatet ger egentligen arbetet? Mattias Moberg lovade att a terkomma i fra gan. 4. Handlingsplaner för klimat- och miljöperspektiv i det regionala tillväxtarbetet Ingrid Hasselsten, kansliråd, Miljö- och energidepartementet inleder med att understryka att uppdraget a r angela get. Fo r att klara klimat- och miljo utmaningarna a r det arbete som go rs i regionerna helt no dva ndigt. Finns stort intresse av att ho ra hur arbetet ga r och reflektionerna kring uppdraget. Tillväxtverkets, Energimyndighetens och Naturvårdsverkets stöd i arbetet med att ta fram handlingsplaner Axel Nekham, Tillväxtverket inleder med att bera tta att uppdraget att sto dja regionalt utvecklingsansvariga akto rer med na mnda handlingsplaner har Tillva xtverket tillsammans med Naturva rdsverket och Energimyndigheten. Uppdraget redogjordes da refter kort fo r; Inom samtliga prioriteringar fo r den nationella strategin bidra till att integrera miljo - och klimatperspektiven i det regionala tillva xtarbetet. Bista med utbildning, kunskap- kompetensutveckling samt erfarenhetsutbyte. Go ra en a rlig nationell uppfo ljning och analys av utfallet av regionala handlingsplaner och a terkoppla pa regional niva. Axel Nekham pa talade vikten av att utga fra n regionernas olika fo rutsa ttningar och att arbetet har kommit olika la ngt. Efter diskussion med sakkunniga pa regional niva har projektgruppen enats om att inte ta fram en mall fo r hur handlingsplanerna ska skrivas utan att ista llet agera sto djande i de behov som regionala utvecklingsansvariga lyfter fram. Eftersom det redan idag pa ga r flertalet olika insatser hos nationella myndigheter fo r att sta rka klimat och miljo arbetet a r tanken att nyttja det arbete som redan pa ga r. Exempelvis sker ett stort arbete inom tematiskt ma l 4 inom ERUF med ma nga la rseminarier och konferenser som arbetet skulle kunna samordnas med. Enligt den enka t som ga tt ut till regionalt utvecklingsansvariga med anledning av uppdraget visar det sig att alla har i stort sett pa bo rjat arbetet i na gon form, 20 % av de som svarade pa enka ten har uppgett att arbetet a r integrerat i det regionala tillva xtarbetet medan 46 % uppgett att det a r integrerat till viss del. De behov som framkommit i enka ten a r; erfarenhetsutbyte, goda exempel, att tra ffas fysiskt, formfra gor och riktlinjer, sto d kring utformningen av handlingsplanen. I den efterfo ljande dialogen var de regionala fo retra darna i stort sett eniga om vikten av att integrera arbetet i det regionala tillva xtarbetet och i de regionala utvecklingsstrategierna fo r att undvika separata stupro r kring klimat- och miljo arbetet. Om regioner redan har handlingsplaner inom omra det lyftes o nskema l om att det kanske kan ra cka med en revidering/komplettering av nuvarande plan. En annan aspekt som pa talas var att det ha r i ho g utstra ckning a r en styrningsfra ga och att det a r viktigt att fa med fler perspektiv pa arbetet. Agenda 2030 lyftes som ett exempel pa att klimat- 4(10)

5 och miljo fra gorna ha nger ihop med sa ma nga andra horisontella fra gor som ocksa diskuteras och arbetas med regionalt. Eftersom det a r tva rsektoriella fra gor a r det ocksa viktigt att det pa nationell niva hanteras som en sa dan och att regeringskansliet ocksa har en plan fo r hur arbetet ska knytas ihop och hur samverkan ska fungera mellan aktuella myndigheter pa den nationella niva n. Fra gan beho ver hanteras pa flera plan. Na r det ga ller en eventuell mall fo r handlingsplanerna skiljer sig ledamo ternas sta ndpunkter a t; fra n att inte vilja ha en mall till att vilja ha en mall. Axel Nekham pa talar att fra gan om mall har diskuterats och tanken nu a r att ha nga upp arbetet gentemot ett par fokus pa ex fo retag och innovation och ja msta lldhet. Eventuellt kan en riktlinje fo r arbetet blir aktuellt. Lars Wikström, Tillväxtverket lyfter sva righeten med att ma nga regioner ga rna vill ha lite styrning, da remot inte bli styrda och det a r en utmaning att hitta den balansga ngen. Men det go r att det a r viktigt att ta ha nsyn till de olika regionala fo rutsa ttningarna som finns fo r att det ska ga att se resultat av arbetet i det regionala tillva xtarbetet. 5. Kulturområdets betydelse för regional utveckling och attraktionskraft Samverkan mellan aktörer inom kulturområdet och det regionala tillväxtarbetet, stödformer och verktyg Patrik Johansson, Enheten för regional tillväxt och EU:s sammanhållningspolitik, Näringsdepartementet inleder med att ha lsa samtliga medverkande va lkomna och att kort redogo ra fo r hur kulturomra det beskrivs i En nationell strategi för hållbar regionalt tillväxt och attraktionskraft. Kulturomra det inga r som en del av prioriteringen Attraktiva miljöer och tillgänglighet och beskrivs utgo ra en viktig del fo r ma ngfald, ja msta lldhet och social sammanha llning. Matilda Berggren, bitr enhetschef, Enheten för konstarterna, Kulturdepartementet inleder med att bera tta att hon a r mycket glad o ver att fa delta pa Tja nstemannaforum och att kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke kommer att delta pa Politikerforum den 19 maj. Finns stort intresse fo r att ta del av era inspel och fra gor. Tillsammans satsas det just nu 2.6 miljarder kronor pa kulturomra det, en betydelsefull satsning, som ska bidra till att na ma let Ett fritt och obundet kulturliv med fokus pa prioriteringarna; Ett Sverige som håller ihop, Kultur för fler, Kultur i hela landet. Inom ramen fo r regional kultur finns 1.4 miljarder kronor, vilket a r att ja mfo ra med 1:1 medlen fo r regionalt tillva xtarbete som a r pa sammantaget 1.1 miljarder. Aktuella satsningar just nu: Kultursamverkansmodellen - Statliga medel ga r via landstingen. Dialog med regionala politiker med ansvar fo r kultursatsningar 17 maj Äga Rum Satsning pa kultur i socioekonomiskt utsatta omra den Ny filmpolitik Fra n 2017 Kulturarvsproposition Ny museilag (2017), uppdrag till Tillva xtverket kopplat till kulturarv Kulturskolor i hela landet Likva rdig tillga ng till kulturskolor o ver hela landet, regeringen a terkommer i ho st med fo rslag Utredning om konstnärers villkor Hur skapa fo rutsa ttningar fo r att kunna vara verksam konstna r i hela landet? Utredning om besöksnäringen Kulturen a r utpekad och da rmed intressant Kommande proposition om arkitektur/form och design En sammanha llen politik fo r ha llbara livsmiljo er, samverkan mellan Na ringsdepartementet och Miljo departementet Kulturella och kreativa na ringar fra mjas fra mst genom Kulturra det och Tillva xtverket. Det pa ga r ett aktivt arbete fo r att sta rka kultursektorn bland annat genom regeringens 5(10)

6 exportstrategi, visit Sweden, Kreativa Europa och i regionala kulturplaner. De regionala fo retra darna var mycket positiva till Kulturdepartementets och sektorsmyndigheternas medverkan under Tja nstemannaforum eftersom de menar att samverkan mellan olika politikomra den a r no dva ndigt fo r att kunna na resultat i det regionala tillva xtarbetet. Kulturen, innovationer och samha llsbygge lyftes som ex pa sakomra den som kra ver att regionerna agerar tva rsektoriellt. Samverkan pa nationell niva lyftes som viktigt fo r att fa det tva rsektoriella arbetet att fungera pa regional niva fullt ut. Fra gor sta lldes om samverkan mellan ex Na ringsdepartementet och Kulturdepartementet? Matilda Berggren, Kulturdepartementet pa talade att arbete pa ga r fo r att sta rka det tva rsektoriella arbetet pa nationell niva. Det framkom tydligt under dialogen att de regionala fo retra darna betraktar kulturen som en viktig del i det regionala tillva xtarbetet. Kulturen lyftes som betydelsefull fo r bland annat beso ksna ringen och platsens attraktivitet men ocksa som ett va rde fo r na ringslivet och integrationsarbetet. Kulturpolitiken pa talades ocksa vara positivt utmanande na r det ga ller inkludering, normkritiskt ta nkande och tillga nglighetsfra gor. Ledamo terna var i ho g utstra ckning mycket no jda med Kultursamverkansmodellen. Den lyftes fram som va l fungerande och med mo jlighet att ma ta effekter och resultat av arbetet (men med o nskema let om att se o ver statistiken och dess merva rde). Modellen bedo mdes ha gett de kulturella och kreativa na ringarna en bra utva xling. A ven om kultursamverkansmodellen lyftes som framga ngsrik pa talades att det finns viss kritik i och med att den upplevs som tung att administrera och att regionerna inte ersa tts fullt ut fo r det arbete som genomfo rs. Under dialogen framkom a ven behov av utveckling na r det ga ller sto dformerna. Bland annat vikten av att se fler samverkansakto rer fo r att kunna so ka olika former av projektmedel eller medel fra n strukturfonderna fo r kulturprojekt, att det finns kompetens om kultur na r fra gor om kultur diskuteras och beslutas om samt fundering om hur ra dande sto dformer kan matcha den typ av projekt som kommer fra n de kulturella och kreativa na ringarna som ofta a r lite mindre. Landstinget i Västernorrland na mnde det samarbetsavtal de har med Riksantikvariea mbetet fo r att utveckla de regionala kulturarvsfra gorna och som de ser positivt pa. Sektorsmyndigheterna pa talade att de uppfattat o nskema let om fler sektorso verskridande arbeten. Kulturrådets Karin Westling informerade om det runda bordssamtal som Kulturra det och Tillva xtverket kommer att arrangera under ho sten med fokus pa kulturens roll i det regionala tillva xtarbetet. Det a r en del i myndighetens ambition att i ho gre utstra ckning delta i det regionala tillva xtarbetet. Inbjudan kommer. A ven Svenska Filminstitutets Elisabeth Bill informerade om en planerad konferens till ho sten med syftet att knyta samman fra gan om tillva xt och kultur. Riksantikvarieämbetets Nikos Tsakiridis rekommenderade de rapporter som myndigheten tar fram och na mnde sa rskilt rapporten Räkna med kulturarvet som handlar om hur kulturarvet pa verkar den ekonomiska, miljo ma ssiga och sociala ha llbarheten. 6. Sammanhållningspolitiken Genomförandet i nuvarande programperiod och framtida sammanhållningspolitik Anna Carlsson, Enheten för regional tillväxt och EU:s sammanhållningspolitik, Näringsdepartementet inleder med att informera om att det har varit ett stort fokus pa resultaten fra n den fo rra programperioden under det maltesiska ordfo randeskapet och HUR resultaten ba ttre kan kommuniceras ut. Sammanha llningsforum kommer att ha llas den juni och Sverige har tilldelats 13 platser. Forumet kommer ocksa att websa ndas. Ho gniva gruppen som kommissionen tillsatte fo r att arbeta med fo renkling av genomfo randet av samtliga ESI-fonder har sitt slutsammantra de i slutet av juni. Mattias Moberg, Näringsdepartementet tilla gger att kommissionen a r bekymrade o ver 6(10)

7 genomfo randet, hur mycket som a r beslutat samt utbetalat under nuvarande programperiod. Vi ligger dock bra till i Sverige ja mfo rt med andra la nder. Det a r bekymmersamt eftersom det ha nger samman med diskussionen om sammanha llningspolitiken beho vs efter 2020 o verhuvudtaget. Sverige ligger relativt bra till ja mfo relsevis na r det ga ller genomfo randet av pa ga ende programperiod, i genomsnitt har endast 20 % beslutats a n. Det ser va ldigt olika ut i o vriga Europa hur de kommit iga ng med genomfo randet. Exempelvis har Frankrike haft problem da r fo rvaltande myndigheter a nnu inte godka nts vilket har lett till en va ldigt tro g start. Fundering fra n Lars Wikström, Tillväxtverket a r om det vore meningsfullt att ha ett fondgemensamt a rsmo te fo r att sta rka Sveriges genomfo rande? Gemensam framstegsrapport från Statens jordbruksverk, Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket Frida Andersson, Tillväxtverket inleder med att kort redogo ra fo r syftet med Framstegsrapporten, det vill sa ga anva nder vi resurserna till det som a r beslutat i enlighet med Partnerskapso verenskommelsen? De prioriteringar som slogs fast i o verenskommelsen a r fortsatt relevanta. Enligt rapporten kan ocksa konstateras att arbetet har kommit iga ng, Sverige a r hyfsat bra pa att beslut om medel men ligger na got efter na r det ga ller att attestera besluten fo r utbetalning. I ERUF ligger Sverige just nu pa ungefa r 60 % av budget. Arbetet ga r enligt avsikt da remot inte alltid enligt tidsplan. Sverige beho ver fo rba ttra arbetet na r det ga ller samordning, fo renkling, la rande och resultatfokus. Västra Götalands regionen pa talar att de upplever att det a r sva rare att fondsamverka avseende Jordbruksfonden den ha r programperioden eftersom a gandeskapet har ga tt fra n La nsstyrelsen till Jordbruksverket. Regional fo retra dare lyfter ocksa exempel som pa visar att det finns mer att o nska avseende arbetet med regelfo renkling na r det uppsta r enskilda fall da r tusentals timrapporter helt plo tsligt ska undertecknas av en VD. Frida Andersson pa talar att hon a r medveten om problemet och att det ha r finns en problematik mellan la rande/resultatfokus och resultatfokus/fo renkling. Ha r finns mer att go ra. Da refter fo rs en kortare dialog avseende resultatfokus och indikatorer da r Frida Andersson meddelar att arbetet beho ver fo ljas upp men det uppsta r sva righeter kring uppfo ljning och resultatfokus na r Sverige har relativt lite medel vilket go r att det a r sva rt att skapa aggregerade resultat. Lars Wikström lyfter in Tillva xtverkets egen handlingsplan med syftet att skapa en tydligare koppling mellan la rande och programmens effektlogik. Med en ba ttre effektlogik skulle ett a nnu ba ttre la rande kunna uppsta och en diskussion om ERUF-medlen blir ra tt anva nda eller inte. O K a r ocksa va ldigt intresserade av att fa se resultat och ga rna fa svar pa varfo r vissa projekt inte kom hela va gen fram till partnerskapen fo r prioriteringsbeslut. Bortfallsanalyser vore intressant. Upplever en projekttro tthet ute i landet. Region Östergötland meddelar att vi har ingen direkt projekttro tthet da remot en viss systemtro tthet. Lars Wikstöm sta ller fra gan om det verkligen a r projekt som a r ra tt form fo r det vi vill uppna? Om det a r en processdrift vi vill se ska vi da verkligen skapa nya projekt? 7. Riktlinjer för regionalt kompetensförsörjningsarbete Carl-Johan Klint, Enheten för regionalt tillväxtarbete och EU:s sammanhållningspolitik, Näringsdepartementet inleder passet med att sa ga att det a r ett o kat fokus pa kompetensfo rso rjningsfra gor rent generellt pa regeringskansliet just nu. Fra gorna samlas under rubriken Kompetens för Sverige pa I uttalanden fra n statsra d den senaste tiden har flera lyft vikten av den regionala niva ns roll i arbetet med 7(10)

8 kompetensfo rso rjning. Vill med sto d av riktlinjerna ta arbetet vidare, bibeha lla en regional flexibilitet, men samtidigt fra n nationellt ha ll kunna peka pa ut den ka rnverksamhet som ska bedrivas i alla la n. Tillväxtverkets preliminära förslag på riktlinjer för regionalt kompetensförsörjningsarbete Monika Kväl, Tillväxtverket inleder med att redogo ra fo r arbetet med riktlinjerna, syftet att skapa samsyn pa vad som ska inga i det grundla ggande regionala kompetensfo rso rjningsarbetet, den arbetsprocess som pa ga r och hur deltagandet i arbetet med riktlinjerna har sett ut pa regional och nationell niva. Understryker vikten av att fo rso ka hitta de minsta gemensamma na mnarna fo r arbetet. Att kompetensfo rso rjningsarbetet a r brett och inneha ller ma nga olika delar men att ma lsa ttningen ha r a r att fo rso ka identifiera de viktigaste faktorerna fo r att driva arbetet frama t och samtidigt beha lla den regionala flexibiliteten. De utmaningar arbetet sta r info r handlar om matchning, samordning, behov och utbildningssystemet. Under arbetets ga ng har det varit tydligt att regionala fo retra dare anser att olika faktorer a r de viktigaste fo r den regionala kompetensfo rso rjningen vilket ocksa gjort att det varit en utmaning att fa till ha llbara riktlinjer. Utkastet till fo rlag pa riktlinjer a r ute pa remiss till regionalt utvecklingsansvariga, relevanta nationella myndigheter och vissa utredningar och svarstiden ga r ut den 1 juni. En del av de synpunkter som inkommit hittills a r att riktlinjerna beho ver konkretiseras ytterligare. Deltagandet pa Tja nstemannaforum syftar till att fa in ytterligare synpunkter pa utkastet till fo rslag. Tillva xtverket kommer den 30 juni la mna fo rslag pa riktlinjer, rekommendationer pa hur genomfo randet med riktlinjerna kan sta rkas och en slutrapport avseende arbetsprocessen fo r att tydliggo ra vilka sta llningstaganden som gjorts och varfo r. De regionala fo retra darna pa talar vikten av att det blir tydligt kring ansvar, mandat och roller mellan den nationella och regionala niva n. Da remot finns fra gor kring riktlinjerna och dess inneha ll (beho vs tydligare riktlinjer inom kompetensfo rso rjningsomra det a n inom andra omra den som ro r det regionala utvecklingsuppdraget?), syftet med en handlingsplan (finns det en risk att det skapar ytterligare ett stupro r na r fra gorna egentligen beho ver integreras i det regionala tillva xtarbetet i stort ista llet), positivt med nationella ma lsa ttningar avseende riktlinjerna men regionerna beho ver kunna go ra sina egna regionala prioriteringar fo r kompetensfo rso rjningen. Kopplat till detta a r fra gan hur uppdraget ges och hur de da refter ska a terrapporteras. Region Halland menar att riktlinjerna bo r lyftas in i regleringsbrevet ista llet. Monika Kväl tydliggo r att fo rslaget om en handlingsplan a r kopplat till viljan att kunna fo lja upp arbetet som go rs, en del regioner har kompetensfo rso rjningen inarbetat i sina regionala utvecklingsstrategier medan andra inte har det, na got som den nationella niva n beho ver beakta. En annan synpunkt som lyfts fram a r att det a r no dva ndigt att flera nationella myndigheter kopplas pa arbetet, att det inte enbart a r en fra ga fo r tillva xtpolitiken och Tillva xtverket (kopplingen till arbetet med integration och etablering lyfts fram som mycket viktig) det a r viktigt att skapa samverkan i uppdraget fra n bo rjan och kraft i genomfo randet. Relaterat till det a r det precis lika viktigt att de som regionalt utvecklingsansvariga fa r i uppdrag att samverka med ocksa ges i uppdrag att samverka. Det lyfts att de dialoger som idag fo rs med utbildningskedjan riskerar att vara ineffektiva och att arbetsmarknadsutbildningar genomfo rs ba st da r det finns andra instrument; mandat och ansvarsfo rdelningen ma ste ha nga ihop och samverkan med kommunerna ma nga ga nger sta rkas. Att komma ifra n projektfinansieringen och ista llet hitta en mer la ngsiktig finansieringsram (uto kade medel som tilldelas regionalt utvecklingsansvariga utan mellanha nder) lyftes som betydelsefullt av flera av ledamo terna, det ma ste finnas verktyg fo r genomfo randet. Na gra av de regionala fo retra darna menade att fo rslaget om 8(10)

9 ett nationellt ra d fo r kompetensfo rso rjning a r positivt och att de bedo mer att ett sa dant ra d har en funktion att fylla. Mattias Moberg avslutar med att tacka fo r synpunkter och dialog och konstaterar att det a r no dva ndigt att ta cka det glapp som funnits i systemet och da r kompetensplattformarna delvis ta ckte det glappet men inte helt. 8. Utredningen om kommunal planering för bostäder Sveriges bostadsbyggnads behov och kommunernas bostadsplanering Hanna Wiik, särskild utredare, Utredningen om kommunal planering för bostäder, inleder med att bera tta att utredningsuppdraget kom i februari det kommer fra n regeringens 22-punktslista som regeringen presenterade fo rra sommaren. Utredningens huvuduppdrag a r Att genom dialog finna formerna för hur det offentliga Sverige på alla nivåer ska ha en gemensam och uppdaterad bild av bostadsbyggnadsbehovet i alla delar av Sverige. Bakgrunden a r den snabba befolkningso kning som har skett i och med migrationsstro mmarna som lett till att det finns brist pa bosta der a ven i kommuner da r det fa r na gra a r sedan revs bosta der samt att planeringsinstrumenten inte har ha llits uppdaterade i samtliga kommuner. I samtliga la n finns idag en arena da r regionala fo retra dare och kommunala fo retra dare fo r dialog kring fysisk planering/samha llsplanering. I en del regioner a r arenan mer etablerat a n i andra. Kan statistik fra n Boverket, avseende bostadsbyggnadsbehovet, underla tta samtalet i de ha r arenorna? Hanna Wiik bera ttar kort om de samverkansarenorna som finns i Stockholm och da r en regional siffra fo r bostadsbyggnadsbehovet tas fram och dialogiseras med samtliga kommuner; vad a r rimligt att varje kommun bidrar med i bostadsbyggnadsplaneringen? Den siffran fo rs da refter in i Stockholms regionala utvecklingsplan. Ledamo terna sta ller sig fra gan till fo rslaget om att FA-regionerna skulle utgo ra grund fo r bedo mningarna, det bedo ms inte vara en relevant analysenhet enligt flera. Na gra pa talar att geografin kan vara va ldigt heterogen vilket go r att det kan i en miljo vara brist pa bosta der samtidigt som det finns ett o verskott i och med att den bostad som finns att erbjuda kanske inte a r den typ av bostad som efterfra gas pa marknaden. Ga r det att arbeta med efterfra geanalyser ista llet da r beskrivningen av behovet blir mer nyanserat? Det fo rs ocksa fram o nskema l om att uppdraget ska ligga pa regionalt utvecklingsansvariga ista llet fo r Boverket, ett mandat till regionerna avseende bostadsplaneringen efterfra gas, eftersom regionerna ma nga ga nger har ett bredare perspektiv pa fra gan. Ledamo terna lyfts fram att det bredare perspektivet a r no dva ndigt eftersom bostadsplaneringen bland annat ha nger samman med kompetensfo rso rjningen, migrationsfra gan, infrastruktur och regional tillva xt. Synd att det som kom fram i Bostadsplaneringskommittén inte finns med i nuvarande utrednings direktiv eftersom ma nga var involverade i det arbetet och la ner mycket tid pa det. Majoriteten av de regionala fo retra darna bedo mer att de absolut skulle kunna ta sig an ett uppdrag ro rande bostadsplaneringen eftersom de redan idag diskuterar fra gan relaterat till andra fra gor som ro r det regionala utvecklingsansvaret. Flera pa talar att det ha nger samman med det pa ga ende strukturarbetet och att fra gan om bostadsfo rso rjningen redan finns i det regionala samtalet eftersom det ocksa bero r arbetet med de regionala utvecklingsstrategierna. 9. Öppet forum och nästa möte Eftersom ingen fra ga inkommit till Öppet Forum o ppnar Erika Nilsson, Näringsdepartementet upp fo r inspel vid sittande bord och mo jlighet att la mna fo rslag till mo tespunkter fo r framtida Forum. De inspel som go rs a r: 9(10)

10 Integration och arbetet med etablering för nyanlända Integration och arbetet med etablering fo r nyanla nda. Resultatet a r idag inte sa rskilt bra och det a r fortfarande en stor samha llsutmaning. Lokala och regionala exempel efterfra gas, hur har det ga tt med snabb spa ren och ga rna goda och framga ngsrika exempel. La rprojektet kring integration som RegLab har ha llit i vilka erfarenheter har dragits da rifra n, hur har arbetet skett och vilka goda regionala exempel har lyfts fram etc? Ga rna deltagande av andra nationella myndigheter sa som Migrationsverket och Arbetsfo rmedlingen kopplat till etableringsuppdraget. Infrastruktur Sverigefo rhandlingen a r snart avslutat och infrastrukturpropositionen Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling go r att fra gan kan vara intressant att lyfta. A ven en dialog kring FA-regioner kan vara intressant kopplat till detta. Det har la nge varit en viktig del av den regionala tillva xtpolitiken, ett viktigt planeringsunderlag, sto d vid analyser men har kanske mindre betydelse i det operativa arbetet. Vad betyder det om den kommunala niva ns roll sta rks inom flera omra den pa sikt? Hur kommer arbetet med FA-regioner pa verkas av resultatet av Sverigefo rhandlingen? Återrapporteringen Ett stort intresse av att fo rdjupa dialogen och diskussionen avseende a terrapporteringen av villkorsbeslutet till Na ringsdepartementet. Bland annat om hur samtalet kring resultatet kan fo rsta rkas och fo rdjupas men kanske ocksa om nuvarande a terrapporteringsmall ev beho ver fo rtydligas. 10(10)