Minnesanteckningar för dialog på politikernivå, Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft, 2 december 2016

Transkript

1 Minnesanteckningar för dialog på politikernivå, Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft, 2 december Inledning Da statssekreterare Elisabeth Backteman tyva rr blivit sjuk kommer Mattias Moberg, departementsråd, Na ringsdepartementet och enheten fo r regional tillva xt och EU:s sammanha llningspolitik, tja nstgo ra som ordfo rande i hennes sta lle under dagens mo te. 2. Innovation och företagande samt Attraktiva miljöer och tillgänglighet - Ett uppkopplat Sverige, vårt gemensamma ansvar Information, dialog och synpunkter Information till Forums ledamöter från föredragande Per Mosseby, direktör, Avdelningen för digitalisering, Sveriges kommuner och landsting inleder sin presentation med att bera tta att en stor del av Sveriges befolkning har en positiv insta llning till en o kad digitaliserad va lfa rd. Ha lso- och sjukva rdens utveckling mot digitalisering skapar stora mo jligheter na r det ga ller ex kroniskt sjuka och mo jligheten att sta rka tillga ngen till va rd a ven pa lands- och glesbygd. Fram till 2025 anses digitaliseringen vara den enskilt starkaste fo ra ndringsfaktorn fo r Sverige. Mosseby pa pekar att bredband och fiber a r en mo jliggo rare fo r att mo ta de stora utmaningar som va lfa rden sta r info r men det a r a ven en demokratifra ga att sa ma nga som mo jligt har tillga ng till uppkoppling. Regionerna a r nyckelakto rer na r det ga ller att koordinera arbetet fo r att sa kersta lla att bredbandsutbyggnaden na r hela regionen och dess befolkning. Regionalt exempel från Halland Regionen satsar 100 miljoner kronor pa att sta rka utbyggnaden av bredbandsinfrastrukturen. Ma let a r att 100 % av befolkningen ska ha tillga ng till bredband. Det nationella ma let a r 90 %.Tillga ngen till bredband har sa rskilt stor betydelse fo r den delen av befolkningen som bor pa landsbygden och det bedo ms ocksa vara av sa rskild vikt fo r att knyta landsbygd och stad na rmare varandra. Fo r regionens utveckling bedo ms investeringen vara av sa rskild vikt och bedo ms ge positiv effekt fo r fo retagens fo rutsa ttningar och villkor, fra mjandet av innovation, ett sa tt att sta rka konkurrensens och bidra till tillva xt i Halland. Regionen har upphandlat en akto r fo r utbyggnad av bredbandsinfrastruktur till omra den i la net som saknar tillga ng till snabbt bredband. En prioritering av utbyggnaden har gjorts till de omra den da r kopparna tet la ggs ned. Den regionala bredbandsstrategin har haft stor betydelse fo r satsningen eftersom den har lett till en samsyn och da rmed underla ttat samverkan. De regionala bredbandskoordinatorerna har ocksa varit betydelsefulla genom att utgo ra en viktig kugge mellan nationella och regional niva. Alf Karlsson statssekreterare hos bostads- och digitaliseringsministern Peter Eriksson inleder med att sa ga att ministerns ma lsa ttning a r att vi ska ha en digitalisering som omfattar hela Sverige. Digitalisering och bredband ha nger ihop. Tillga ngen och mo jligheten till bredband, e-tja nster och dylikt ska vara likva rdig i hela landet oavsett var du bor eller a r verksam, a lder eller om du har svensk eller utla ndsk bakgrund. 1(11)

2 Sverige halkar efter pa den internationella rankingen na r det ga ller arbetet med digitalisering. Det beho vs ett sto rre ansvar fra n ba de nationell, regional och kommunal niva fo r att Sverige ska kunna o ka sin digitaliseringstakt. Arbetet har betydelse fo r ma nga samha llssektorer sa som transporter, sjukva rd och samha llsbyggnad. I budgetpropositionen satsar regeringen 850 miljoner pa bredbandsutbyggnad. Da refter har regeringen satsat ytterligare 150 miljoner kronor pa bredband genom en omfo rdelning inom ramen fo r Landsbygdsprogrammet. Det beho vs en nationell fa rdriktning avseende digitalisering och det finns ett behov av ett sto rre gemensamt ansvar fo r arbetet liksom ett tydligt ledarskap med en tydlig inriktning. Strategiska omra den har identifierats: Kompetens Innovation Effektivisering Trygghet Infrastruktur Syftet med ovansta ende strategiska omra den a r att uppna en utveckling mot ha llbarhet, o kad sysselsa ttning, tillva xt och ett socialt sammanha llet samha lle. En digitaliseringsstrategi bereds nu inom regeringskansliet. Tanken a r att den ska kopplas ihop med en bredbandsstrategi och tillsammans ska de skapa bra mo jligheter fo r ett sta rkt arbete med Sveriges digitalisering. Arbetet kommer att kra va en ho g delaktighet fra n ma nga delar i samha llet. Den ho ga utbyggnadstakten beho ver fortsa tta och fo rutsa ttningar fo r det finns. Det har varit framga ngsrikt med en marknadsstyrd utveckling kombinerad med offentliga insatser. Det regionala exemplet visar pa en drivkraft na r offentliga och privata sektorn samverkar. Stockholms läns landsting: Vi ha ller med om att det a r viktigt med ett starkt ledarskap sa att staten drar a t samma ha ll. Det har ocksa betydelse fo r fo retagen inom ICT-sektorn att vi inom offentlig sektor kan visa ett gemensamt ledarskap. Stockholm a r ba de ett storstadsla n och ett landsbygdsla n i och med den ska rga rd som finns ha r. De prioriteringar av projekt fo r bredbandsutbyggnad som ga llande kriterier leder till a r kanske inte alltid de mest o nskva rda. Det a r t.ex. sva rt fo r sma utbyggnadsprojekt i ska rga rden att fa tilldelning av sto dmedel fo r bredbandsutbyggnad. Det a r av den anledningen viktigt fo r regeringen att se o ver hur bredbandsbidragen fo rdelas. Region Värmland: Vill lyfta fram vikten av en digitaliserad landsbygd och att na r det fo rs samtal om den smarta staden ocksa prata om den smarta landsbygden. Bredbandskoordinatorerna a r av stor betydelse, ma nga av va ra sma kommuner skulle inte klara sig pa egen hand. Örebro län: Det a r viktigt att ta ha nsyn till att fo rutsa ttningarna ser va ldigt olika ut i olika delar av landet. Regeringen arbetar med ma nga olika strategier just nu och fo r oss a r det viktigt att strategierna ha nger ihop. Exempelvis a r livsmedelsstrategin ocksa va ldigt viktig fo r landsbygden. Statssekreteraren Alf Karlsson: Regeringskansliet beho ver samordna sig mera avseende det nationella digitaliseringsarbetet. Det finns ocksa ett behov av att, pa nationell niva, samordna den offentliga verksamheten i Sverige i arbetet med en o kad digitalisering. Det a r viktigt med en nationell gemensam utga ngspunkt. Ha r va ntar vi ocksa pa den 2(11)

3 utredning som civilminister Ardalan Shekarabi har tillsatt 1. Vi beho ver lo sa problemen tva rsektoriellt om vi vill fa smarta digitaliserade myndigheter. Hur det ha r ska organiseras, ledas och styras a r na got som fortfarande ses o ver men jag tror att vi a r relativt o verens om den analys som gjorts hittills betra ffande behoven bl.a. om o ppna data, standarder etc. Region Jönköping: Vi ser vikten av att arbetet med en digitaliserad fo rvaltning ocksa har en tydlig koppling till na ringslivet avseende offentliga tja nster och service. 3. Prioritering Innovation och företagande - Regeringens strategiska samverkansprogram - Information, dialog och synpunkter Information till Forums ledamöter från föredragande (se även ppt-presentationer samt Niklas Johansson, statssekreterare hos närings- och innovationsministern Mikael Damberg, och huvudansvarig för samverkansprogrammen redogjorde fo r syftet med samverkansprogrammen som a r att ta sikte lite la ngre fram inom na gra av va ra ho gst prioriterade omra den. Ju mer som kan kraftsamlas inom respektive omra de desto ba ttre. Det nationella innovationsra det har identifierat tre omra den som a r centrala fo r att lo sa va rt samha lles utmaningar; digitalisering, life science och klimatet. Kopplat till dessa tre samha llsutmaningar har fem samverkansprogram lanserats. Ma lsa ttningen a r att inom varje program fa till konkreta insatser som tar utvecklingen i ra tt riktning till exempel testba ddar da r nya innovationer kan testas inom olika omra den. Genom att samverka och kraftsamla kring innovationsinsatser fa r Sverige ut mesta mo jliga resultat utifra n de resurser som satsas. Det a r a ven no dva ndigt att fundera pa hur nya innovationer kan bejakas i sa stor utstra ckning som mo jligt, exempelvis verka fo r att inte regelverk eller tolkningar av dessa utgo r hinder fo r o nskva rd utveckling. Smarta städer, projektledare Lina Martinson Smarta sta der handlar om att arbeta fo r ha llbar stadsutveckling med hja lp av innovationer och smarta lo sningar. T.ex. inom digitaliseringen av planprocessen finns stora utvecklingspotentialer. De identifierade samverkansomra den som lyftes fram a r o ppna och delade data, delningsekonomi och gro na affa rsmodeller, effektivt nyttjande av bebyggelse, digitaliserad planprocess samt la rande och utveckling av intressanta satsningar ex Kiruna. En viktig diskussion a r avgra nsning, vad av allt som sker i en stad ska vi fokusera pa och prioritera? Region Jönköping: Vill ga rna lyfta in det arbete som go rs inom ramen fo r Smart housing Sma land. Det a r en innovationsmiljo som skapar smarta boenden och ha llbart byggande med smarta material. Den kompetensen bo r tas tillvara. Nästa generations resor och transporter, projektledare Åsa Vagland Inom transportomra det finns det en gedigen och la ngvarig tradition av att samarbeta och det finns en ma ngd pa ga ende samverkansprogram, plattformar och forum. Inom dessa har nationella strategier, fa rdplaner och handlingsplaner tagits fram. Dessa har vi 1 Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tja nster i en samverkande fo rvaltning (Dir 2016:97) 3(11)

4 utga tt fra n och valt fyra konkreta a tga rder som vi beslutade att starta med. Vi so ker a ven systemperspektiv pa arbetet. Stockholms läns landsting: Ett omra de med stor potential. Tror att mobility management kan vara en viktig och central faktor i detta. I storsta derna har vi idag stora tra ngselutmaningar vilket medfo r stora samha llsekonomiska kostnader. Det a r viktigt att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna ges mo jlighet att delta i arbetet liksom Trafikverkets regionala enheter. Vi i Stockholm har stort behov av samverkansplattformer fo r va ra kommuner da r landsting och kommuner beho ver samverka fo r att fa en bra lo sning pa tra ngseln. Vill ga rna se en organisatorisk innovation fo r tra ngselsituationer; ex hur ska tra ngseln pa Va rmdo -Nackaleden hantera med anledning av ombyggnationen av Slussen? Det handlar sa ledes inte enbart om tekniska lo sningar. Länsstyrelsen Västmanland: Delar de inspel som Stockholm gav. Skulle ga rna se att ni a ven tittade pa godstransporterna och vilka tekniska utvecklingspotentialer som finns ha r. Vore a ven positivt om sjo farten inkluderades eftersom det skulle kunna vara en viktig del fo r den framtida godstransporten. Regionförbundet Kalmar län: Finns det na gra tankar om landsbygdens transporter? Projektledare Åsa Vagland: Mobilitet som tja nst skulle kunna go ra stor nytta pa landsbygden. Det skulle kunna vara ett sa tt att lo sa problemet idag med tomma eller halvtomma bussar och ista llet anpassa storleken pa fordonet inom kollektivtrafiken utifra n hur ma nga som a r i behov av transporten. Kollektivtrafiken ska utgo ra ryggraden i de sto rre sta derna men det kan ocksa beho vas kompletterande lo sningar da r bilpooler, taxi och cykel har sina givna positioner. Den mobila tja nsten skulle kunna inneba ra att individen ex fa r tips pa snabbaste va gen till arbetet om det uppsta tt ex en olycka, ex ta cykeln 1 km fo r att da refter ta bussen fra n ha llplats x. Ma lsa ttningen a r att fa bort den andra och tredje bilen i husha llet. Av den anledningen a r det viktigt att vi a ven fa r med oss de regionala kollektivtrafiksmyndigheterna i arbetet eftersom de utgo r nyckeln fo r att vi ska fa loss biljettsystemet. Det go r att det skapas mo jligheter fo r en tredje part att fa ihop smarta tredjepartlo sningar som i exemplet ovan. Det ga ller att ta nka frama t kring kollektivtrafiken. Det ska inte handla om en kollektivtrafik som a r bunden till ett specifikt varuma rke, exempelvis SL:s varuma rke, utan det handlar om att skapa ett sa bra samha lle som mo jligt med sa lite tra ngsel som det ga r. Detta ska givetvis ga lla a ven fo r godstransporter. Na r det ga ller fra gan om godstransporter och mo jligheten till en uto kad sjo trafik sa kommer det med stor sannolikhet att komma in la ngre fram. Just nu a r det dock inte en av de fyra konkreta a tga rderna som vi beslutade om pa fo rsta mo tet. Cirkulär och biobaserad ekonomi, projektledare Camilla Lehorst De omra den som samverkansgruppen kommer att arbeta vidare med a r tra byggande, cirkularitet pa olika sa tt, innovativa biora varor (va xtfo ra dling ex), biodrivmedel, nya material, uppskalning och kommersialisering. De horisontella kriterier och va rden som har identifierats a r digitalisering, konsumentbeteende, innovationsupphandling och policylabs. Understryker att fo r att na ett fo ra ndrat konsumentbeteende kra vs en tydlig politik. Poa ngterar att de regionala inga ngarna a r av stor betydelse och bioekonomi a r en otroligt viktig faktor fo r regional utveckling. I gruppen deltar Mikael Stamming fra n Region Ska ne. 4(11)

5 Region Värmland: Det a r viktigt att de ha r fra gorna kopplas ihop. I det ha r sammanhanget finns tusentals skogsa gare och marka gare som i allt ho gre utstra ckning hamnar i konflikt med la nsstyrelsen med anledning av avverkning av skog. Projektledare Camilla Lehorst: Vi hoppas pa att ett mer enat na ringsdepartement, som vi har nu, leder till mer samverkan inom regeringskansliet. Länsstyrelsen Västernorrland: Delar upplevelsen av att det idag finns ma nga kra ngliga regler. Det kanske beho vs ett arbete med regelfo renkling inom omra det? Det kan ocksa komma att beho vas ett arbete i att se o ver skatterna om vi ska ga mot en mer biobaserad ekonomi. Eventuellt nya skatteo verenskommelser pa omra det beho va vara la ngsiktiga och o ver partigra nserna. Projektledare Camilla Lehorst: Ansvariga fo r samverkansprogrammen a r idag landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, na rings- och innovationsminister Mikael Damberg samt miljo minister Karolina Skoog. Vi hoppas dock kunna fa med a ven energiminister Ibrahim Baylan fo r att fa in bra nslefra gan i programmet. Uppkopplad industri och nya material, projektledare Johan Harvard Ma lsa ttningen a r att sa kra upp jobbtillfa llena i Sverige och att bidra till att nya jobb startas. Arbetet a r ta tt ihopkopplat till regeringens digitaliseringsarbete. De olika identifierade samverkansomra dena drivs i ho g utstra ckning av akto rerna fra n na ringslivet. De regionala noderna som finns genom pa ga ende na tverk a r av stor betydelse. Fokus a r att sta rka och komplettera det som redan pa ga r. En viktig del a r att fo rso ka o ppna grindarna till de stora industrifo retagen. Det ga r inte att digitalisera industrin om det inte a r tillra ckligt sa kert avseende skyddandet av information etc. Det ma ste fungera i samtliga avseenden. Life science, samordnare Anders Lönnberg Syftet a r att fo rla nga och fo rgylla livet. I centrum sta r ha lso- och sjukva rd samt omsorg till a ldre och personer med olika former av funktionsnedsa ttningar. La kemedel omfattas av gruppens arbete. Ma lsa ttning a r att sta rka ha lso- och sjukva rden samt att de nya och ba ttre behandlingarna som forskas fram na r patienterna snabbare a n idag (idag a r snittiden ca 17 a r fra n fa rdig produkt/kunskap tills den na r utfo randet av ha lso- och sjukva rden). Ma nga av de uppfinningar som idag go rs i Sverige har mycket ho g kvalitet men blir inte fo rverkligade produkter eller sa fo rsvinner de utomlands. Vi arbetar ista llet fo r att uppfinningen stannar i Sverige och blir en produkt/behandling. Medicinsk forskning a r den sto rsta andelen av den forskning som sker i Sverige idag. Life science har ett mycket ho gt fo ra dlingsla ge och ska Sverige klara va lfa rdsfinansieringen framo ver ma ste vi vara i sektioner som har ho gt fo ra dlingsla ge. Det ger stora finansiella muskler. Regionförbundet Uppsala: Vill ga rna veta mer om hur ni tillfo r nya inta kter till Sverige ur den ha r sektorn. Samordnare Anders Lönnberg: Life science a r Sveriges sja tte sto rsta exportomra de brutto, ser vi till netto a r det Sveriges na st sto rsta exportomra de efter skog och papper. Utgo r ungefa r 90 miljarder av den svenska exporten. Ju ba ttre vi blir pa detta tillfo r vi en inta ktssida som go r att ha lso- och sjukva rden kan erbjuda en mer avancerad 5(11)

6 och medicinskt tekniskt utvecklad va rd. Allmänna synpunkter avseende samverkansprogrammen Region Sörmland: Hur kommer det sig att det inte finns na gonting om samverkansprogrammen i regleringsbreven fo r 2017? Statssekreterare Nicklas Johansson: Vi har i va ra interna diskussioner landat i att vi inte ska kra va samverkan utan att vi so ker ett partnerskap och det partnerskapet vill vi inte reglera och go ra tvingande. Vi vill ha samverkan da r alla ka nner att det ga r bra. Region Blekinge: Vi har ma nga ga nger gjort inspel pa flera av de ha r prioriterade omra dena genom ex uppfo ljningen av villkorsbrevet och inspel pa flertalet nationella strategier. Hur samordnas detta inom regeringskansliet? Statssekreterare Niklas Johansson: De akto rer som ka nner att de vill go ra na got inom dessa omra den ska veta att det finns dialogformer att ta del av. Hur det sedan mer konkret ska samordnas och pa vilket och vart det ska ske har vi inte specifika lo sningar fo r. En stor del av va ra resurser sker via Vinnova och de utlysningar som finns inom de Strategiska innovationsprogrammen. Vi sto ttar ga rna upp och hja lper till genom att lyfta och kraftsamla kring vissa projekt da r ni redan kommit en bit, fo r att pa sa sa tt sta rka det regionala ledarskapet. 4. Innovation och företagande - Besöksnäring och turism Information, dialog och inspel Information till Forums ledamöter från föredragande Niklas Johansson, Statssekreterare hos närings- och innovationsministern Mikael Damberg inleder med att bera tta att den tillsatta utredningen om en sammanha llen politik fo r ha llbar turism och va xande fo retag (utredare a r Britt Bohlin) ska ge ett underlag till regeringen hur beso ksna ringen som export- och jobbmotor i hela landet kan sta rkas. Ett tydligt fokus ska vara export och sysselsa ttning. En annan del a r att se o ver befintliga ma l fo r turismpolitiken och, vid behov, fo resla a ndrade ma lomra den samt ge fo rslag pa a tga rder fo r att na ma len. Utredaren ska a ven titta pa hur turismstatistiken kan utvecklas och hur samverkan mellan olika akto rer kan sta rkas. Utredaren ska la mna sitt slutbeta nkande 1 december Region Ska ne, Region Dalarna och La nsstyrelsen i Stockholm deltar som experter i utredningen. Yrkesho gskolan a r en viktig resurs fo r att sta rka tillga ngen till utbildad personal fo r na ringen. Det finns idag ett stort rekryteringsbehov. Ett problem som idag finns a r att ha lften av alla YH-utbildningar inom turism finns i Go teborg och Stockholm. Endast 1 % av utbildningsplatserna finns i de fyra nordligaste la nen. Region Jämtland Härjedalen: Beso ksna ringen och turismen har stor betydelse fo r regionen och vi vill ga rna go ra inspel till utredaren. Det finns en enorm variation av behov fo r att sta rka turismen beroende pa vilken region i Sverige vi talar om samt vilken beso ksna ring du a r verksam inom. Exempelvis har vi i A re va ldigt fa fasta boende da remot en stor tillstro mning av turister och det finns a ven en relativt stor beso ksvariation o ver a ret. I Ja mtland Ha rjedalen beho ver vi sta rka sommarturismen. Turismen och beso ksna ringen beho ver beaktas vid ex fo rsta rkning av VA-systemen. A ven na r det ga ller hur resurserna tilldelas avseende infrastrukturen och fo rsta rkningen av va gar beho ver ha nsyn tas till turist- och beso kstillstro mningen. Bedo mningen av infrastruktursatsningar go rs idag pa antalet fast boende vilket kan leda till att va gen inte ha ller den kvalitetsniva som a r no dva ndigt 6(11)

7 om den samtidigt belastas av en stor del turister. Turismtillstro mningen och beso ksna ringen ma ste beaktas na r beslut fattas avseende att sta rka va ginfrastrukturen. Attraktionen fo r att arbeta inom turismbranschen beho ver sta rkas. Karria rva gar beho vs inom turismen, fo rhindra att det enbart blir ett sa songsjobb. Stockholms läns landsting: Det finns en oro fra n va r fo rvaltning att satsningen pa beso ks- och turistbranschen riskerar att leda till en sektorisering som go r att vi tappar en koppling till det o vriga na ringslivet. Digitaliseringen i branschen a r viktig; att det ga r att boka aktiviteter i olika destinationer digitalt. Det skulle beho vas na gon form av samordning ha r eller utbyte av erfarenhet fo r att komma frama t. Va r internationella tillga nglighet a r viktigt vilket go r att flyget a r av stor betydelse. Regionförbundet Uppsala: Det a r ibland sva rt att fa de sma fo retagen att delta i samverkan och kompetensho jande insatser eftersom de ma nga ga nger inte kan avvara den tiden. Det vore bra att hitta en lo sning fo r det. Region Jönköping: Ser positivt pa att ett beso ksna ringsforum har startats da remot a r det ofta de stora regionerna som deltar fra n regionalt ha ll. Det vore bra att hitta en lo sning fo r att bryta det, rullande schema kanske? Hospitality management a r relativt ovanligt i Sverige. Vi beho ver o kad kompetens inom ha llbar utveckling. Statssekreterare Niklas Johansson: Vi a r nog o verens om de utmaningar som finns. Vi funderar en del kring de regionala kompetensplattformarna som idag ser va ldigt olika ut. Behoven skiljer sig a t avseende utveckling och kompetensutveckling. 5. Kompetensförsörjning - Valideringsdelegationen Information, dialog och inspel Information till Forums ledamöter från föredragande (se även ppt-presentationer samt Jonas Milton, Ordförande i Valideringsdelegationen Valideringsdelegationen har i uppdrag att fra n regeringen fo lja, sto dja och driva pa ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsomra det. I den nationella strategi som Valideringsdelegationen ska fo resla inom ramen fo r sitt uppdrag kommer ett tydligt fokus att vara regional samverkan. De flesta kommuner a r fo r sma fo r att kunna erbjuda en bred tillga ng till vuxenutbildning vilket go r att regional samverkan kra vs samt att samordningen av valideringsarbetet -med ra tt fo rutsa ttningar- kan inga i de regionala kompetensplattformarnas arbete. Region Blekinge: Det a r no dva ndigt att vi hittar ett gemensamt nationellt arbetssa tt med validering, vi kan inte ha 21 regionala valideringsmodeller som skiljer sig a t. Ho gskolornas roll i arbetet med validering beho ver tydliggo ras i och med att de ocksa skulle beho va kunna validera kompetens info r anso kan till en ho gskoleuniversitetsutbildning. Vi har ju den ha r rollen kopplat till va rt uppdrag med regionala kompetensplattformar men det beho ver bli mer la ngsiktigt. Arbetet med kompetensfo rso rjning a r inget projektarbete fo r oss. Vi beho ver ett tydligare mandat och det beho ver vara la ngsiktigt. I dagsla get sker arbetet ett a r i taget och det blir da rmed en typ av projektarbete gentemot Na ringsdepartementet och Tillva xtverket. Region Halland: Vi beho ver na gon som tar ledarskapet i den ha r fra gan eftersom arbetet a r ba de stort, brett, involverar ma nga olika parter och kra ver samverkan fo r att det ska 7(11)

8 fungera. Stockholms läns landsting: Idag a r det otydligt vad som kra vs i yrkesklassificeringen av exempelvis undersko terskor. Fa i Stockholm a r idag inne i ett valideringsprogram. Vi saknar idag en tydlighet i vilka kompetenser som kra vs fo r ett visst yrke. De utla ndska utbildningarna kan skilja sig relativt mycket a t ja mfo rt med de krav som sta lls vid svenska la rosa ten. Ibland kan exempelvis en utla ndsk examen som sjuksko terska vara likva rdig med den kompetens som sta lls pa fa rdiga sjuksko terskestudenter vid svenska la rosa ten, vid andra tillfa llen a r den utla ndska examens kunskapsniva mer i likhet med en undersko terskekompetens i Sverige. Det ha r beho ver tydliggo ras. Vi har idag ett enormt behov av ba de undersko terskor och sjuksko terskor inom va rden idag vilket go r att valideringsfra gan a r central fo r att vi ska kunna klara av att ta cka va rt behov av kompetens inom va lfa rden. Vi skulle ga rna se mo jligheten fo r kvinnor och ma n med utla ndsk utbildningsbakgrund att kunna auskultera inom va rden under tiden eventuell va ntan pa fortbildning pa ga r. Som sjukva rdsutbildad a r det viktigt att underha lla kunskaperna. Med tanke pa de idag la nga handla ggningstiderna inom andra myndigheter skulle auskultation kunna underla tta mo jligheten att hitta kompetent personal pa sikt. Elin Landell, huvudsekreterare Valideringsdelegationen: Valideringen av utla ndsk kompetens avseende ha lso- och sjukva rdsutbildning underla ttas nu genom att det inom ramen fo r Socialstyrelsens legitimitetsprocess a ven finns ett kunskapsfa rdighetsprov fo r att ba ttre kunna testa kvinnor och ma n med utla ndska examinas kompetens inom omra det. Jonas Milton, ordförande i Valideringsdelegationen: Vi vill ga rna ha en fortlo pande dialog med er som regionalt utvecklingsansvariga. Vi tar ga rna emot synpunkter. Arbetet ska utga fra n de behov som finns. 6. Internationellt samarbete - Interreg och det regionala tillväxtarbetet samt uppdatering om sammanhållningspolitiken - Information och dialog Information till forums ledamöter från föredragande Departementsråd Mattias Moberg föredrog övergripande information om Interreg och EU:s sammanhållningspolitik. Inledningsvis gavs en uppdatering om vad som ha nt kopplat till SHP sedan sist. Det slovakiska ordfo randeskapet har ordnat en sa rskild diskussion om sammanha llningspolitiken pa Allma nna ra det. Pa mo tet diskuterads bland annat resultaten inom sammanha llningspolitiken och de nya elementen i regelverket denna programperiod. Sverige a r en stark fo respra kare fo r Interreg i EU-samarbetet och deltar i 14 olika program. Gra nso verskridande samarbete och gra nso verskridande analyser a r no dva ndigt fo r att hantera de utmaningar vi sta r info r. Resurserna och insatserna a r betydande men kunskapen om vad som go rs i programmen kunde vara ho gre och da rfo r a r det viktigt att lyfta fra gan i det ha r forumet. Inspel efterfra gades av regionalt utvecklingsansvariga info r na sta programperiod. Regionalt exempel Blekinge Christina Mattisson, regionra d i Region Blekinge, redogjorde fo r regionens arbete med internationalisering. Internationalisering utgo r ett horisontellt perspektiv i region Blekinges Blekingestrategin tillsammans med bland annat ja msta lldhet, samarbete och miljo. Arbetet med internationalisering kan sammanfattas i tre steg; la ra ka nna, la ra av varandra och la ra tillsammans. Ma nga ga nger delar vi samma utmaningar som va ra 8(11)

9 grannar runt O stersjo n da r a terkommande prioriterade fra gor a r miljo n, transporter och kommunikation. Internationellt samarbete Gunilla Nordlo f, generaldirekto r Tillva xtverket, redogjorde fo r Tillva xtverkets arbete med internationalisering. Internationaliserade fo retag a r ma nga ga nger mer utvecklingsinriktade och har en ho gre tillva xtvilja. Tillva xtverket har i uppdrag att inra tta regionala exportcentra som ett led i att sta rka fo retagens konkurrenskraft pa en internationell marknad. De regionala exportcentra har till syfte att underla tta fo r svenska fo retag att pa ett snabbt och enkelt sa tt fa kontakt med ra tt person i ra tt organisation om fra gor som ro r internationalisering. Uto ver de geografiska platserna finns a ven det digitala fo nstret 2 som kanske a r det viktigaste eftersom det a r tillga nglig fo r alla, oavsett var i landet du bedriver din verksamhet. Tillva xtverket beho ver sta rka hur vi anva nder de projekt som genomfo rs inom ramen fo r Interreg. Vi har ett behov av att utveckla ett sa dant fokus inom myndigheten. Vi har ocksa ansvar fo r ett processto d Tematiskt kunskapssto d som ska bidra till la rande och att fo rba ttra kvalite n i hela programcykeln. Region Värmland: Ma nga delar i landet har inte Stockholm som sin na rmaste huvudstad eller tillva xtomra de. Det kan ista llet finnas i ett annat land. Det finns en risk att detta glo ms bort. I va r nationella exportstrategi finns inte ens Norge med. Fo r va r del utgo r exporten till och relationen till Norge enormt mycket. Norska turister sta r fo r 45 % av inta kterna i beso ksna ringen hos oss. 7. Attraktiva miljöer och tillgänglighet Infrastrukturplaneringen - Information, dialog och synpunkter Information till forums ledamöter från föredragande Mattias Landgren, statssekreterare hos infrastrukturminister Anna Johansson informerade om de satsningar pa infrastruktur som bland annat finns med i Infrastrukturpropositionen Investering i framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling. Satsningarna inneba r bland annat en ho jning av anslaget till drift och underha ll av ja rnva gen med 47 %. Den regionala niva n ses som en synnerligen viktig akto r avseende omsta llningen till ett fossilfritt va lfa rdsland. Fo r att na ett konkurrenskraftigt svenskt na ringsliv a r det no dva ndigt med en va lfungerande arbetspendling och pa litliga godstransporter, det inneba r att det a r helt no dva ndigt att ta gen ga r i tid. Att lo sa arbetspendlingen a r en nyckelfaktor fo r att vi ska kunna na sysselsa ttningsma let med la gst arbetslo shet i EU Digitalisering och automatisering kan go ra att transportsystemet kan anva ndas mer effektivt. Uto ver ja rnva gen beho ver vi anva nda sjo farten i ho gre utstra ckning, sa rskilt avseende godstransporter. Region Blekinge: Viktigt att beakta den gra nso verskridande infrastrukturen och att det ocksa finns en va st-o stlig riktning i landet fo r dem som o nskar resa pa tva rt. TEN-T (Trans European Transport Networks) stra ken beho ver sta rkas. Fo r beso ksna ringen har infrastrukturen stor betydelse. Om det inte a r la tt fo r turister och beso kare att na beso ksma len finns det en risk att de a ker na gon annanstans. 2 De regionala sidorna pa 9(11)

10 Orolig fo r undantra ngningseffekter av sedan la nge diskuterade infrastruktursatsningar na r investeringar kommer att go ras med anledning av ho ghastighetsbanorna. Funderar ocksa kring vilka eventuella o kade kostnader ho ghastighetsbanorna kommer att inneba ra fo r de regioner som inte hamnar i deras omedelbara na rhet. Vilka investeringar kommer att beho vas fra n regionerna fo r att underla tta fo r va ra inva nare att pa ett enkelt sa tt na ho ghastighetsbanorna? Region Värmland: Positivt att ho ra att det finns diskussioner kring sjo farten. Va rmland och Va stra Go taland diskuterar nu kring slussarna i Trollha ttan och ser en stor risk med att underha llet av dessa a r eftersatt. Om slussarna inte la ngre klarar belastningen fra n sjo farten ma ste vi sta nga av helt. Vi undrar hur de samha llsekonomiska kalkylerna go rs avseende infrastrukturinvesteringar na r det handlar om en transportform som a r av det mer la ngsamma slaget. Region Jönköping: Det beho vs tydliga regler kring regional samfinansiering i kommande planperiod. Region Skåne: TEN-T na tverken och TEN-T arbetet i Europa beho ver det satsas mer pa. I Berlin har de nyligen tagit beslut om att ho ja kvaliteten pa en av ho ghastighetsbanorna, i Danmark rustar de sina banor. Vi beho ver ta ho jd fo r godset. Ser ga rna att vi regioner ges mo jlighet till inflytande o ver underha llet av ja rnva gen. Eftersom vi trafikerar ja rnva gen borde vi a ven ges inflytande o ver hur underha llet prioriteras regionalt. En annan fra ga a r att vi har ett stort behov av att bygga bosta der. Men fo r att kunna bygga i na rheten till ja rnva gen beho ver vi veta att ja rnva gen fungerar sa att de boende ges mo jlighet till en va l fungerande arbetspendling etc. Region Blekinge: Viktigt att knyta ihop TEN-T systemet fo r att skapa ett ha llbart och konkurrenskraftigt system fo r va rt na ringsliv fo r att vi ska kunna fa ut och in va rt gods. Na r utbyggnader av ja rnva gen go rs beho vs dock ha nsyn ta till fler a n a ndpunkterna i ex stra ckan Stockholm-Go teborg eller Stockholm-Malmo. Ha nsyn ma ste ocksa tas till regionalta gen. Region Halland: Det ma ste finnas en samha llsekonomisk effektivitet i det som go rs. 11 miljarder har ex satsats pa att komma igenom Hallandsa sen. Na r nu sa har skett har Va stkustbanan inte byggts ut med dubbelspa r, vilket beho vs fo r att kunna nyttja 11 miljarderssatsningen fullt ut. La t oss hoppas att detta ra ttas till. Stockholms läns landsting: Vi har inget emot att vi fa r statligt sto d att lo sa tra ngselproblematiken da remot a r det viktigt att statliga ma lsa ttningar inte sla r undan den regionala planeringen. Hoppas att ni kan ta med er detta i kommande processer. Enligt bera kningar kommer regionen att va xa med ca halv miljon inva nare pa a r och sa snart ja rnva gstrafiken sta r stilla i Stockholm riskerar sto rre delen av landet att drabbas. Den sa rbarhet som finns idag pa Stockholmsregionen hoppas vi kan minska framgent. Statssekreterare Mattias Landgren: Va r bedo mning a r att det inte ska ske na gon undantra ngningseffekt avseende infrastruktursatsningar med anledning av en investering i ho ghastighetsbanor. Na r det ga ller Va stkustbanan och dubbla spa r tar jag med mig den fra gan. Lennart Kalander, Avdelningschef Nationell planering/verksamhetsområde Planering, Trafikverket: Na r det ga ller slussarna i Trollha ttan a r det en ho gst aktuell fra ga och vi tittar pa alternativa fa rdva gar. Jag anser att vi har bra underlag fo r va ra bera kningar 10(11)

11 som ligger till grund fo r va ra slutliga bedo mningar. Avseende godstransporter pa ja rnva gen sa kra vs det en del a tga rder fo r att kunna uto ka godstrafiken och fo r att ocksa kunna ta emot de la ngre ta g som idag finns. Det finns ma nga fra gor avseende kapacitetsfo rdelningen och vi har idag ett mycket anstra ngt system. Fo rmodligen kommer det att bli a n mer anstra ngt framgent na r banorna ska underha llas. Da beho ver det finnas plats fo r den ordinarie trafiken, godstrafiken samt underha llsa tga rderna. Idag pa ga r en o versyn om hur vi pa ett ba ttre sa tt kan tilldela kapaciteten men vi har i dagsla get ingen lo sning. Tilldelningen kommer kanske fortfarande vara etta rig men va r ma lsa ttning a r att go ra systemet mer flexibelt. 8. Aktuella frågor och Öppet forum - Information och dialog Information till forums ledamöter från föredragande (se även ppt-presentation) Mattias Moberg, departementsråd, Na ringsdepartementet bera ttar att de regionala utvecklingsdialogerna med tja nstema n fra n departementet kommer att fortsa tta under 2017 i ungefa r samma takt som under Statssekreterare Elisabeth Backteman fortsa tter ocksa sina resor och till veckan ska de beso ka region Ja mtland Ha rjedalen tillsammans med departementsråd Mattias Moberg. Villkorsbesluten fo r 2017 har skickats ut fo r synpunkter. Ett nytt uppdrag handlar om regionala handlingsplaner om klimat och miljo. Da ruto ver har Tillva xtverket fa tt i uppdrag i kommande regleringsbrev att utveckla de selektiva regionala fo retagssto den avseende ja msta lldhet, miljo och integration. Anledningen a r att det tydligt framga r i den nationella strategin att klimat- och miljo perspektiven och ja msta lldhet ska integreras i det regionala tillva xtarbetet. Uppdraget ska genomfo ras i samverkan med bero rda la nsstyrelser. Beslut om villkorsbesluten fattas i vanlig ordning i mitten pa december. Tillva xtverket har a ven fa tt i uppdrag att fo lja upp den nationella strategin och ska redovisa uppdraget den 20 september Forskningspropositionen a r framlagd och ro r satsningar mellan som omfattar tre miljarder kronor fo r att sta rka forskning och innovation. Syftet med den politik som a r fo reslagen a r att uppna la ngsiktighet, samverkan samt att skapa starka innovationsmiljo er i hela Sverige med ett sa rskilt fokus pa Testba dd Sverige. Info r na sta mo te finns ett antal fo reslagna a mnen. Samtliga kommer inte att hinnas med vilket go r att det kra vs en prioritering. Endast en region framfo r en o nskan vid sittande bord och det a r att kompetensfo rso rjningsfra gorna inte stryks eftersom de a r ho gst aktuella just nu. Synpunkter kring prioritering av mo tespunkter skickas till forum@tillvaxtverket.se Na sta mo te fo r politikerforum a r 24 februari. Synpunkt från regionalt utvecklingsansvariga De regionalt utvecklingsansvariga o nskar ett tidigarela ggande av mo tena till 09:00-15:00 vilket ocksa beslutas. Avsta mning beho ver dock go ras med Forums ordfo rande statssekreterare Elisabeth Backteman. 9. Avslutning Cecilia Forss, Regionfo rbundet Uppsala, tackar samtliga fo r ett bra samarbete under de a r som varit. Fra n och med na sta a r ga r hon och Johan Edstav vidare till andra uppdrag. Mattias Moberg tackar de kommun- och landstingsfo rbund, de la nsstyrelser och samverkansorgan, som inte la ngre kommer att delta i politikerforum efter a rsskiftet p.g.a a ndrad ansvarsfo rdelning i fyra la n, fo r ett bra samarbete. 11(11)