Näringslivets och samhällets behov av förbättrat transportsystem

Transkript

1 Näringslivets och samhällets behov av förbättrat transportsystem - strategisk analys Slutrapport

2 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Metod och uppläggning Regionens förutsättningar - Nulägesanalys Gruvsatsning och samhällsutveckling - förändrade behov Ortsstruktur Befolkning Näringsliv och arbetsmarknad Arbetspendling Målpunkter i Pajala kommun Nuvarande transportsystem Framtidens Pajala Befolkningsutveckling vid olika scenarier Arbetsplatsutveckling vid olika scenarier Samhällets och näringslivets behov av utvecklat transportsystem Behov av förbättrat transportsystem Behovsbakgrund Förbättringsbehov - vägsystem Förbättringsbehov - järnväg Förbättringsbehov - kollektivtrafik Samhällseffekter av förbättrat vägsystem Samhällsekonomiskt förbättrat resursnyttjande Övergripande samhällsekonomisk analys för vägsystemet... 30

3 Förord Pajala Utveckling AB har via finansiering från Tillväxtverket fått en framträdande roll för utvecklingen av samhälle och näringsliv. Brett samarbete sker med kommunen, näringslivet och staten i form av länsstyrelse, departement, sektorsmyndigheter etc. PUAB verkar för goda förutsättningar för befintligt näringsliv och för nyetablering av näringsliv. Denna transportsystemanalys har utförts för att tydliggöra förutsättningarna för malmtransporterna och hur utvecklingsfaktorer i övrigt är beroende av transportsystemets funktion. Goda förutsättningar för gruvrelaterade och kompletterande näringar, bl a turism, är angelägna för att skapa bred attraktivitet och bred arbetsmarknad som är attraktiv för såväl män som kvinnor i alla yrkesverksamma åldrar. PUAB stödjer gruvbolagets höga ambitionsnivå att öka andelen kvinnliga anställda inom gruvnäring och anknytande näringar. Idag i Sverige är andelen 13%. Målsättningen är 40%. Attraktiva boende- och företagsmiljöer är grundläggande för att människor ska flytta till kommunen i stället för kostnadsmässigt och socialt ofördelaktig långpendling av karaktär fly in-fly out. Högre utbildning och olika specialiserade utbildningar är av stor betydelse för att stärka kompetensförsörjningen och förutsättningarna för ett innovativt utvecklingsklimat. Detta kräver ökad klustersamverkan med närliggande Kiruna och Gällivare och med högre utbildning och forskning främst i Luleå och även Umeå. Det är viktigt att ytterligare vidareutveckla nordeuropas viktigaste gruvkluster. Planeringen för gruvexpansionen är en mycket viktig samhällsbyggnadsuppgift, som behöver baseras på ett brett samhällsekonomiskt synsätt och ske i nära samarbete med näringsliv, länsstyrelse, departement och statliga sektorsmyndigheter. Utveckling av transportinfrastrukturen är betydelsefull för att uppnå samhällsekonomisk effektivitet i samhället som helhet. Den översiktliga samhällsekonomiska analysen i slutet av denna rapport illustrerar den stora betydelse som ett utbyggt vägnät får för samhällsbyggnadsprojektet Attraktiva Pajala. Utredningen har genomförts av ÅF Infraplan med tekn dr Stellan Lundberg som uppdragsledare, Maria Lundberg internationell ekonom, Åsa Persson och Linnea Söderholm kulturgeografer som utredare. Bengt Niska, VD för Pajala Utveckling AB med personal 3

4

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Pajala gruvregion behöver en påtagligt utvecklad infrastruktur, beroende på att den geografiska arbetsplatsstrukturen och arbetskraftens volym starkt kommer att utvecklas. Gruvorna och anknytande verksamheter kommer att ha andra lokaliseringar och transportbehov än vad som motsvarar dagens bebyggelse, vägtransportinfrastruktur och järnvägsinfrastruktur. Samtidigt förväntas kommunen få en ökad inflyttning med förändrade mönster jämfört med idag, vilket ställer förändrade krav på transportinfrastrukturen. Utöver de förestående gruvinvesteringarna behöver även beaktas att ytterligare gruvfyndigheter är mycket sannolika och att transportinfrastrukturen framgent även behöver försörja dessa, samtidigt som den nya transportinfrastrukturen behöver undvika malmpotentiella områden. Det är därför av stor betydelse att klarlägga underlag för bra helhetslösningar, som beaktar långsiktig hållbarhet för näringslivet, kommunen och regionen. Tidigare studier har visat att ett väl fungerande transportsystem är en grundläggande del av ett effektivt nyttjande av existerande infrastruktur och samhällsservice, effektiv försörjning med arbetskraft, lägre kostnader för arbetspendling med bil och buss till/från gruvorna, lägre kostnader för gruvbolagets transporter, effektivt skogsbruk, stärkt turism och positiva miljö- och klimateffekter. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att belysa näringslivets och samhällets transportsystem relaterat till gruvbrytningens expansion. Härigenom ges en konkretiserad bild av behoven av ett utvecklat vägsystem och på längre sikt även järnvägssystem. Behovet av utvecklad järnvägskapacitet och utvecklade flygförbindelser behandlas översiktligt. 1.3 Metod och uppläggning Inledningsvis belyses den nuvarande geografiska spridningen av befolkning och arbetsplatser i Pajala kommun samt hur dessa sammanbinds av transportsystemet. Strukturen kompletteras med nya, större arbetsplatser, varvid analyseras var dessa kommer att uppkomma. Likaså beskrivs olika befolkningsutvecklingsscenarier. Befolkningens respektive arbetsplatsernas geografiska spridning åskådliggörs i kartor och diagram. Illustrationer kring nuvarande transportsystem och pendling presenteras. Som stöd för en förtydligad och mer konkretiserad bild av näringslivets och samhällets behov av utvecklat transportsystem har genomförts en intervjuundersökning med tiotalet företrädare för näringsliv och kommunala verksamheter i kommunen. Urval har skett utifrån samråd med PUAB och kommunen. 5

6 2 Regionens förutsättningar - Nulägesanalys 2.1 Gruvsatsning och samhällsutveckling - förändrade behov Malmutvinningen inom EU är avsevärt mindre än EU:s konsumtion av metaller. Med ökad global efterfrågan och stigande priser på malm och metall strävar EU efter att öka sin egen utvinning. Nordligaste Sverige är EU:s främsta gruvregion. Malmfälten vid Kiruna och Gällivare står för ca 90% av järnmalmsutvinningen inom EU. Gruvbrytningen som nu inletts i Pajala kommun kommer att stärka regionens betydelse för Sverige och EU. Omfattande prospektering har identifierat nya järnmalmsfyndigheter i tre områden i Pajala kommun. Tapulivuoma, Stora Sahavaara och Pellivuoma ligger i ett stråk mellan och Junosuando. Den fjärde identifierade fyndigheten i regionen, Hannukainen i grannkommunen Kolari på finska sidan, stärker ytterligare den samlade betydelsen för de mest befolkade och mest metallkonsumerande delarna av EU. Gruvbrytningen i Pajala har nu inletts med gråbergsavtäckning för gruvan i Tapuli. Effekterna av gruvetableringen börjar bli påtagliga inom en rad områden. Kommunens näringsliv expanderar och differentieras, vilket i sin tur ökar trycket på befintlig infrastruktur såsom vägsystem och bostadsförsörjning. Det finns stora potentialer för näringslivet i Pajala kommun att öka sin dynamik i samband med att gruvnäringen etablerar sig i kommunen. Gruvnäringen i Pajala beräknas ge drygt 400 direkt gruvrelaterade arbetstillfällen och drygt 400 arbetstillfällen för planerade marktransporter på Figur 2.1:1 Expansionen inom gruvnäringen ökar behovet av högre kapacitet i transportinfrastrukturen. Källa: Bergsstaten. Bearbetning: ÅF Infraplan. 6

7 väg mellan gruvorna och Svappavaara. Viss osäkerhet föreligger alltid beroende på mängden malm och på konjunkturutvecklingen. Muodoslompolo 80 inv. Muonionalusta 21 inv. Ett välfungerande och effektivt transportsystem har avgörande betydelse för hållbar utveckling. Näringslivets godstransporter och försörjning av arbetskraft, kompetens och service samt en positiv befolkningsutveckling är beroende av att investeringar i transportinfrastruktur sker i framkant av expansionen. 2.2 Ortsstruktur Pajala kommun består av ett åttiotal byar utspridda över större delen av kommunens yta. Byarna är lokaliserade främst till älvdalarna och huvudvägstråken i de centrala och de södra och delarna Lautakoski 23 inv. av kommunen. Längs Torneälven ligger ett väst-östligt pärlband av orter och byar: Vittangi Saittarova 56 inv. och Masugnsbyn (båda i Kiruna kommun), Junosuando, Lovikka, Anttis, Peräjävaara, Juhonpieti, Erkheikki, Mukkakangas, Autio, Pajala samt Kengis, Kassa, Kardis, Pohjois och Taipalensuu i Pajala kommun. Männikkö Förutom centralorten Pajala med drygt 2000 invånare finns inom 25 km fågelväg från den planerade gruvbrytningen tätorterna Tärendö, Junosuando och Kangos (tidigare kommuncentra) samt de mest närliggande / Sahavaara och Aareavaara. Sattajärvi och Korpilombolo ligger ca 40 km resp ca 60 km från den planerade gruvbrytningen. 28 inv. Kompelusvaara 30 inv. Kainulasjärvi Junosuando 156 inv. 379 inv. Kangos Lovikka 94 inv. 278 inv. Tärendö 461 inv. 7 Parkalompolo Anttis Keräntöjärvi Pellivuoma 69 inv. 36 inv. Kitkiöjärvi Narken Käymäjärvi Peräjävaara 70 inv. 69 inv. 41 inv. 12 inv. 20 inv. Tapuli Stora Sahavaara Autio/Mukka- Juhonpieti/ kangas Erkheikki ca 50 inv. ca 200 inv. Nuoksujärvi 23 inv. Kaarnevaara Korpilombolo 357 inv. Pissineimi 9 inv. Kihlanki Kihlanki 40 inv. 41 inv. Tapojärvi Kaalamaniemi 31inv. Aareavaara Liviöjärvi 3 inv. 82 inv. Sahavaara 88 inv. Sattajärvi 357 inv. 80 inv. Ohtanajärvi 75 inv. 34 inv. Pajala Huuki 32 inv. Syrjälä 21 inv. Airivaara/ Nuottaniemi/ Kolari/ Mella 47 inv. Kaunisjoensuu 2017 inv. Kieksiäisvaara 64 inv. Kengis 72 inv. Hannukainen Rautula Niesa Lappea Kassa 38 inv. 38 inv. Saaripudas 157 inv. Kolarinsaari 46 inv. 33 inv. 25 inv. 78 inv. Kolari km Hannukainen 32 inv. Luos Väylänpää Rim Ter 1232 inv. Pohjasenvaara Kardis Figur 2.2:1 Pajala kommun har mycket spridd befolkningsstruktur. Nära 70% av befolkningen bor utanför centralorten. (källa: ÅF-Infraplan. Bearbetad statistik från SCB). 42 inv. 87 inv. 31 inv. 32 inv. Jarhois 75 inv. 75 inv. 22 in 34 Koivuma 23

8 2.3 Befolkning Befolkningen har stor spridning över kommunens yta. Ungefär en tredjedel (31%) bor i centralorten. I de övriga större tätorterna bor också ca en tredjedel: 8% i Korpilombolo, 8% i Tärendö, 6% i Sattajärvi, 6% i Junosuando och 4,5% i Kangos. Således bor ytterligare ungefär en tredjedel i mindre byar och i glesbygd, varav ca 243 (3,5%) bor i Mejabyarna med Erkheikki/ Juhonpieti, som största bykoncentration med ca 200 invånare. Delar av den icke tillgodosedda efterfrågan tillgodoses idag med uthyrning av tidigare obebodda enbostadshus, men denna lösning räcker inte till för att tillgodose det stora, uppdämda behovet. Befolkningsutveckling Pajala kommun har liksom stora delar av Norrbottens inland och Tornedalen kraftigt minskat sin befolkning sedan 1950-talet till följd av strukturomvandlingar inom skogsbruket och anknytande näringar med åtföljande flyttningsförluster, särskilt bland yngre kvinnor, vilket lett till födelseunderskott. Efter att befolkningen minskat under drygt 50 år har trenden nu vänts. Nettoinflyttningen var under 2010 nästan lika stor som det betydande födelseunderskottet. Detta flyttningsöverskott har uppstått redan under planeringsoch projekteringstiden av gruvetableringen. Från ca 50 tomma lägenheter har bostadskön under de senaste åren ökat till ca 700! Detta indikerar en mycket positiv potential och samtidigt en mycket allvarlig flaskhals i bostadsutbudet. Figur 2.3:1 Befolkningens geografiska spridning (källa: ÅF-Infraplan. Bearbetad statistik från SCB). Befolkning 250 m rutor 8 Kangos Moudoslompolo Huukki 31 inv Junosuando 403 inv Käymäjärvi 15 inv Sahavaara 162 inv Juhonpieti/ Lovikka 40 inv 99 inv Peräjävaara Erkheikki Saittarova Männikkö 36 inv Ny väg Gruvetablering Kitkiöjärvi 61 inv Kitkiöjoki 27 inv Parkalompolo 44 inv Keräntöjärvi 41 inv 291 inv 22 inv Anttis 75 inv Aareavaara 72 inv Tärendö 499 inv Sattajärvi Kirnujärvi 90 inv 243 inv 374 inv PAJALA Korpilombolo 545 inv Kolari 47 inv 2062 inv Kassa 41 inv Kardis 183 inv

9 2.4 Näringsliv och arbetsmarknad Arbetsplatserna i Pajala kommun är idag i hög grad koncentrerade till Pajala centralort. Relativt stora arbetsplatskoncentrationer finns även i Korpilombolo och Tärendö. Arbetsplatser 250 m rutor Junosuando Saittarova Männikkö Keräntöjärvi 4 Kangos Moudoslompolo 12 Ny väg Kitkiöjärvi Gruvetablering 4 Kitkiöjoki 4 Parkalompolo Tärendö Aareavaara 4 Sahavaara Lovikka Juhonpieti/ Erkheikki Anttis Peräjävaara 176 Kainulasjärvi 5 Narken 6 Kirnujärvi 5 12 Korpilombolo 209 Ca personer har förvärvsarbete i Pajala kommun (år 2010). De största näringsgrenarna avseende antal anställda är vård och omsorg (24 %) följt av utbildning och forskning (16 %). Andra större branscher i kommunen är handel och kommunikation (13 %) samt tillverkningsindustri (12 %). Kommunen har stor andel sysselsatta i offentlig sektor, ca 40 %. Pajala kommun hade i juli 2011 närmare 800 företag. Många företag bygger på skogsbruk, träförädling och underhåll av vägar, vilket betyder att det finns flera åkerier, transportföretag samt gräv- och maskinentreprenörer.gruvdriften innebär nu att flera av dessa företag växer kraftigt. Större arbetsgivare De största arbetsgivarna i Pajala kommun under 2011 är: Huukki 4 PAJALA Sattajärvi Kolari 1162 Pajala kommun med ca 675 anställda Arctic Road, ca 80 anställda, Junosuando (växer kraftigt) Norrbottens läns landsting ca. 75 anställda, främst i centralorten. Snells Entreprenad, ca 70 anställda, Centralorten och Erkheikki (växer kraftigt) Snickarbackens lägenhetshotell, ca 35-40, centralorten. Pajala Kyrkliga Samfällighet, ca. 35 Samhall AB, ca. 35, centralorten MikroMakarna AB, ca. 35 anställda, Centralorten Konsum Norrbotten ek. för., ca. 35, Centralorten AB Krekula & Lauris Såg, ca. 35, Tärendö Polarfönster AB, ca. 35, Korpilombolo Jutos Timber AB, ca. 35, Korpilombolo Miljö & Teknik i Kangos AB, ca. 15, Kangos Figur 2.4:1 Dagbefolkning/arbetsplatsers geografiska lokalisering (källa: ÅF-Infraplan. Bearbetad statistik från SCB).

10 Ranu Swedbank AB, ca. 15, Centralorten Svetsteknik i Pajala AB, ca. 15, Centralorten OK Norrbotten ekonomiska förening, ca. 15, Centralorten Posten Meddelande AB, ca. 15, Centralorten Pajalabostäder AB med ca. 15 anställda I fall rådande flaskhals kan hanteras vad avser lägenhetsutbudet finns potentialer att kraftigt öka antalet näringslivsbranscher och antalet anställda. 2.5 Arbetspendling Pendlingsflödena i regionen är idag otillräckliga för att balansera skillnaderna mellan arbetsmarknaderna. Män pendlar generellt mer än kvinnor, vilket är ett nationellt mönster för både Sverige och Finland. Till följd av korta restidsavstånd är pendlingsflödena särskilt stora i länscentrumregionen med Luleå, Piteå, Boden, Älvsbyn och Kalix. Enontekiö Inari-Enare Arbetspendling Antal män Färre än 4 pendlare visas ej. Urval gränsöverskridande pendling Kiruna Muonio 100 Sodankylä 150 Sysselsättning 2008 Män, studentkorrigerat, jämfört med rikssnitt ÖVER UNDER +>5% - 0-1% +3-5% - 1-3% +1-3% - 3-5% +0-1% - >5% Sverige 2008: 78,5 % Finland 2007: 68,9 % Gällivare Pajala Kolari Pello Jokkmokk Övertorneå Rovaniemi Överkalix Ylitornio Arjeplog Boden Haparanda-Torneå Kalix Kemi Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Uleåborg Km Figur 2.5:1 Arbetspendling för män (källa: ÅF-Infraplan. Bearbetad statistik från SCB). 10

11 Ranua Goda arbetsmarknadsförutsättningar för män i Kiruna och i Gällivare, har sedan början av 1900-talet skapat stora utpendlings- och utflyttningsvolymer från Pajala. Arbetskraftutpendlingen bland män är fortfarande idag särskilt stor mellan Pajala och Kiruna (se figur 2.5:1). Denna pendling sker till stor del från Kangos och Junosuando samt byarna i omgivningen. Pajala har även betydande utpendling till Gällivare (särskilt från Tärendöområdet) och Luleå (särskilt från kommunens södra delar). Kvinnor i Pajala pendlar i betydligt mindre grad än män och främst till Kiruna, Luleå och Boden (se figur 2.5:2). Istället har många kvinnor flyttat till arbete främst i länscentrum och i storstadsområden. Pajala har därför på senare år fått arbetskraftsunderskott bland kvinnor. Pajala har därför viss inpendling främst från Kolari och även från Pello och Övertorneå. Inari-Enare Enontekiö Arbetspendling Antal kvinnor Färre än 3 pendlare visas ej. Urval gränsöverskridande pendling Kiruna Muonio Kittilä Sodankylä Sysselsättning 2008 Kvinnor, studentkorrigerat, jämf. med rikssnitt ÖVER UNDER +>5% - 0-1% +3-5% - 1-3% % - 3-5% +0-1% - >5% Sverige 2008: 75,6 % Finland 2007: 68,3 % Pajala Kolari Gällivare Pello Kemij Rovaniemi Jokkmokk Övertorneå Överkalix Ylitornio Arjeplog Boden Haparanda-Torneå Kalix Kemi Arvidsjaur Älvsbyn Luleå P Piteå Uleåborg Km Figur 2.5:2 Arbetspendling för kvinnor (källa: ÅF-Infraplan. Bearbetad statistik från SCB). 11

12 2.6 Målpunkter i Pajala kommun Målpunkter beträffande större arbetsgivare, näringslivsetableringar, offentlig och kommersiell service, transporter, turism, kultur och fritid är i huvudsak lokaliserade till centralorten och de större byarna. I kartan nedan ges en överblick över kommunens målpunkter. De största arbetsplatserna finns idag i centralorten. Utanför centralorten finns flera arbetsplatser av storleksordningen Teckenförklaring B Flygplats Planerad ny väg Vårdcentral Kommunhus Grundskola 1-9 Grundskola F-9 Gymnasieskola Vuxenutbildning Bibliotek/Bokstation Studieförbund Bank Övr. butiksverksamh. Systembolag Hotell/konferensanl. Kangos Junosuando Mejabyarna Tärendö Stugby/värdshus Camping Campingplats Gruvetablering Möbelfabrik Gruvrelaterad ind. Sågverk Hantverksföretag Kero Leather AB Polarfönster Frisör Bensinstation Livsmedelsbutik Restaurang Café Tornedalsteatern Aareavaara Sahavaara PAJALA B Sattajärvi anställda. Till dessa hör bla. ett sågverk i Tärendö, fönstertillverkare och sågverk i Korpilombolo och återvinningsföretag i Kangos. Målpunkter för besöksnäringen finns i bla. centralorten, Kangos, Mejabyarna, Junosuando, Tärendö samt ett flertal platser utanför de större byarna. Målpunkter inom utbildningssektorn finns i centralorten och byarna Junosuando, Tärendö, Sattajärvi, Korpilombolo, Erkheikki och Kangos. Bio Folkets hus Simhall Utomhuspool Badplats Skidbacke Elljusspår Ishall Gräsplan Idrottshall Gym Fiske Ridhus Sevärdhet Hembygdsgård Kyrka Gruvetableringen vid och senare Pellivuoma kommer successivt att förändra den geografiska strukturen beträffande målpunkter. I t ex gruvområde och by förväntas från ungefär 2015 omkring personer vara sysselsatta inom gruvverksamhet, transporter och övrig service. Gruvetableringen förväntas även innebära att flera målpunkter tillkommer i främst centralorten och i Junosuando, Kangos, Tärendö och Mejabyarna. Fler arbetstillfällen förväntas inom service relaterad till gruvexpansionen, såsom inom fordons- och maskinservice, transport, logistik och vägunderhåll samt hotell och restaurang. Näringslivets förändrade struktur och geografiska fördelning behandlas vidare under kapitel 3 nedan. Korpilombolo Figur 2.6:1 Målpunktskarta Pajala kommun (källa: ÅF- Infraplan). 12

13 2.7 Nuvarande transportsystem En översikt Vägsystem Vägnätet i norra Sverige håller till stora delar relativt hög standard vad gäller hastighet, vägbredd och bärighet. Det har stor betydelse för råvarutransporter, för transporter av delvis förädlade produkter och konsumtionsprodukter, samt för arbetspendling, serviceärenden, tjänsteresor och besöksnäringens resor. Det finns besvärande flaskhalsar och vissa länkar saknas när nu gruvnäringen förändrar lokaliseringsmönstret för arbetsplatserna i kommunen och dessutom medför en mycket stor volym tunga godstransporter. I figur 2.7:1 nedan visas transportnätet i Pajala kommun. Riksväg 99 går i sydnordlig riktning genom kommunen och länsvägarna 394, 395 och 403 binder samman centralorten med orter i intilliggande kommuner. Vägnätet är glest, men mycket Narviks hamn Kiruna Gällivare Transportinfrastruktur Väg Järnväg Flygplats Boden E10 Pajala Luleå Kalix Pello Övertorneå Hedenäset Hamn viktigt för att både överbrygga de långa personreseavstånden i regionen och för att klara de snart mycket omfattande godstransporterna. Järnväg och sjöfart Mycket stora godsflöden och ett antal persontåg trafikerar Malmbanan Luleå-Gällivare-Kiruna-Narvik. Dess betydelse är avgörande för regionens vikt- och volymmässigt intensiva näringsliv. Malmbanan passerar ca 100 km väster om gruvfyndigheterna i Pajala kommun. Bussanslutning för persontåg till/från Pajala finns i Luleå eller Gällivare. Svenska sidan av östra Tornedalen saknar järnvägar (förutom Haparandabanan i söder), vilket innebär att godstransporter med tåg idag förutsätter anslutande lastbilstransporter. Sjöfarten spelar en viktig roll för regionens exportintensiva näringsliv. En betydande del av Sveriges export av malm, stål och skogsprodukter skeppas via regionens hamnar och via Narviks hamn. Isfrihet, djupförhållanden och transportavstånd ger stor utvecklingspotential och är av stor betydelse för förestående utveckling i regionen. Kittilä Flyg Flygfältet i Pajala ligger ca12 Kolari kilometer väster om centralorten. Flygplatsen har ett stort upptagningsområde, som även innefattar Ylläs på den finska sidan. Inom 50 kilometer fågelvägsavstånd från flygplatsen 99 finns idag ca 7000 invånare och ca 2000 Rovaniemi arbetsplatser. 13 Den planerade gruvnäringen och den planerade gränsöverskridande turismsamverkan kan påtagligt öka flygplatsens Torneåunderlag. Kemi Figur 2.7:1 Transportinfrastruktur, överblick (källa: ÅF-Infraplan. Bearbetad statistik Uleåborg från SCB).

14 Vägstandard Hastighetsstandard och vägbredd för de större vägarna i de centrala och södra delarna av Pajala kommun är relativt goda. Svappavaara Kangos Junosuando Kanunisvaara Tärendö Vägarna från centralorten upp mot gruvområdet i respektive mot den planerade gruvan i Pellivouma har alltför låg standard. Väglänkar från gruvorna och västerut och mot sydväst mot större byar/tätorter samt mot Kiruna och Svappavaara, dit malmtransporterna planeras att köras, saknas. Sattajärvi Trafikflöden på väg De största vägtrafikflödena i kommunen går idag på väg 395 mellan Pajala centralort och Vittangi (-SvappavaaraKiruna) samt i det nordsydliga stråket längs väg 392 mellan Pajala centralort och Överkalix med vidare koppling till Kalix och Luleå. Relativt stora trafikflöden går också mellan Tärendö och väg 395, som förbinder Tärendö med centralorten respektive med Junosuando, Kangos och Kiruna. Figur 2.7:2 Hastighetsstandard och vägbredd. Källa: NVDB. Bearbetning: ÅF Infraplan. Hastighetsöversynen pågick längs riks- och länsvägar vid tidpunkten för datauttag. Vittangi Svappavaara Kangos Junosuando Kanunisvaara Tärendö Trafikflödena ökar nu kraftigt på väg 99, men även på övriga vägar som påverkas av gruvetableringen. Sattajärvi Korpilombolo Överkalix Figur 2.7:3 Genomsnittlig dygnstrafik på väg. Källa: NVDB. Bearbetning: ÅF Infraplan. 14

15 Kollektivtrafik Linje 54, med två vardagliga dubbelturer Pajala-Övertorneå respektive 3 vardagliga dubbelturer Övertorneå-Haparanda, är den linje som har största antal passagerare. Drygt hälften av passagerarna är skolelever och ca en fjärdeldel består av fria resor inom Övertorneå kommun (av kommunen subventionerade resor för t ex ungdomar och pensionärer inom Övertorneå kommun). Ökningen jämfört med 2010 består av fria resor inom Övertorneå. Länstrafiken i Norrbotten AB svarar för all kollektivtrafik med buss i Norrbotten. Trafiken sköts av ett 40-tal fristående trafikföretag, som har avtal med Länstrafiken. Huvudknutpunkten i Pajala kommun är busstationen i Pajala centralort. Länstrafiken har också godsombud i kommunen, dvs. ut- och inlämningsställen på t ex livsmedelsbutiker och bensinmackar. Linjenätet i Pajala kommun är idag koncentrerat till de centrala och södra delarna av kommunen. Kollektivtrafiken norr om centralorten mot Sahavaara och är idag mycket begränsad. Linjerna 53, 54, 55 och 46 har flest antal resor och även störst godsflöde per år. Linje 55 Pajala-Luleå, med två dagliga dubbelturer, har med ca resor/år näst mest resor av busslinjerna i kommunen. 46% av resorna på linjen är enkelbiljetter och 40% av rabattkort. Endast 12% av resorna på linjen avser skolelever. Muodoslompolo do Linje 46 Pajala-Gällivare Linje 51 Kiruna-Vittangi-Pajala Linje 53 Kiruna-Pajala-Övertorneå-Haparanda Linje 54 Pajala-Övertorneå-Haparanda Linje 55 Pajala-Luleå Linje 504 Pajala-Muodoslompolo-Karesuando Linje 521 Narken-Korpilombolo-Sattajärvi-Pajala Linje 525 Anttis-Junosuando Antal resenärer 2011 (2010), Busslinje Antal dubbelturer/vardag (2) suan Kare Kollektivtrafikens linjenät Kirun Hannukainen a (6 008) Linje 504 PajalaMuodoslompoloKaresuando (7 769) Linje 51 Kiruna-Vittangi-Pajala Kangos Aareavaara Linje 53 KirunaPajala-ÖvertorneåHaparanda har med närmare resor/ år relativt stort resande i förhållande till antal turer. Resmönstret är främst till/från centralorterna Kiruna, Pajala, Övertorneå och Haparanda. Merparten av resorna är enkelresor och rabattkortsresor. Tapuli Junosuando Pellivuoma Lovikka (18 314) Linje 53 Kiruna-PajalaÖvertorneå-Haparanda Stora Sahavaara Sahavaara Kolari (3 148) Linje 525 Anttis-Junosuando Anttis Pajala Juhonpieti/ Autio/Mukkakangas Erkheikki Tärendö Sattajärvi (12 389) Linje 46 Pajala-Gällivare (16 890) Linje 521 NarkenKorpilomboloSattajärvi-Pajala Korpilombolo (28 616) Linje 55 Pajala-Luleå 15 Övertorn eå Haparan da Narken Luleå Gällivare (55 655) Linje 54 PajalaÖvertorneåHaparanda Resmönstret på linje 46 Pajala-Gällivare, med tre vardagliga dubbelturer betjänar Erkheikki, Peräjävaara, Anttis och Tärendö från/till Pajala. Två tredjedel av de drygt årliga resorna är skolelever, medan resterande är enkelresor och rabattkort. Figur 2.7:4 Busstrafikering Pajala kommun. Källa: Länstrafiken. Bearbetning: ÅF Infraplan.

16 3. Framtidens Pajala 3.1 Befolkningsutveckling vid olika scenarier Inflyttningen förväntas öka kraftigt när gruvbrytningen kommer igång. Detta kräver dock att bostadsefterfrågan och väginfrastruktur tillgodoses. Behovet av planering och beslut avseende vägar och bostäder är akut. I figurerna nedan redovisas befolkningsutvecklingen fördelat på kommunens större byar för scenarierna Attraktiva respektive Modesta Pajala, baserat på utredningen Framtidens Pajala - Bostadsbehov. Scenariot Attraktiva Pajala motsvarar att man klarat utmaningarna bl a avse- ATTRAKTIVA PAJALA 2020 Befolkning Pajala kommun Befolkning tio största orterna 7120 Övrig befolkning 2080 Bedömd befolkningsutveckling Befolkning 2006/Befolkning2020 Befolkning 2006 Bedömd befolkning 2020 Planerad ny väg Ny gruvetablering ende bostäder, attraktivitet och transportinfrastruktur, medan Modesta Pajala motsvarar att utmaningarna inte klarats och att stor del av arbetskraftsbehovet tillgodoses med långpendling ( fly in fly out ). Även Modesta Pajala kräver insatser för att klara befolkningsökningen på ca 700 personer. 3.2 Arbetsplatsutveckling Gruvexpansionen innebär att mycket stora nya arbetsplatser tillkommer i kommunen. I kommer under gruvproduktionen (fr.o.m. årsskiftet 2014/2015) ca 400 personer arbeta på området. Dessutom bedöms ca 400 personer arbeta med transporter mellan och Svappa- MODESTA PAJALA 2020 Befolkning Pajala kommun: 7000 Befolkning tio största orterna: 5240 Övrig befolkning: 1760 Bedömd befolkningsutveckling Befolkning 2006/Befolkning2020 Befolkning 2006 Bedömd befolkning inv Planerad ny 27 väg inv Ny gruvetablering 44 inv 41 inv Junosuando 400/580 Lovikka 100/120 Tärendö 500/710 Kangos 290/470 Pellivuoma Mejabyarna 245/440 Aareavaara 70/80 Sahavaara 160/190 Korpilombolo 545/580 PAJALA 2060/3550 Sattajärvi 375/500 Kangos 72 inv 291 inv 290/300 70/75 31 inv 403 inv Pellivuoma 15 inv Sahavaara 47 inv 162 inv 400/ / inv 99 inv Lovikka Mejabyarna 22 inv 243 inv 100/ / inv 75 inv 2060/ inv 2062 inv Junosuando Tärendö 500/ inv Aareavaara 374 inv375/ inv 41 inv Korpilombolo 545/550 PAJALA Sattajärvi 183 inv Figur Bedömd befolkningsutveckling i scenariot Attraktiva Pajala, inv Figur Bedömd befolkningsutveckling i scenariot Modesta Pajala, inv

17 vaara. Den planerade gruvan i Pellivuoma, som ligger ca 20 år fram i tiden, bedöms medföra ett par hundra nya arbetsplatser i området kopplade till gruvan och dess transporter. Scenariot Attraktiva Pajala innebär närmare en fördubbling av antalet sysselsatta i kommunen jämfört med före gruvexpansionen. Betydande sysselsättningsökning förväntas, förutom inom gruvnäring och transporter, ske inom bygg- och entreprenad, fordons- och maskinservice, handel, hotell och restaurang. Stora sysselsättningsökningar förväntas i Attraktiva Pajala också inom konsultverksamhet, post, tele, utbildning, kultur, hälsa och renhållning. För att kunna uppnå detta krävs en långsiktig näringslivsorganisation. Förutom i gruvområdena förväntas arbetsplatser till största delen tillkomma i kom- ATTRAKTIVA PAJALA 2020 Arbetsplatser Pajala kommun ca 4100 Bedömd utveckling av antalet arbetsplatser Arbetsplatser 2006/Arbetsplatser 2020 (Antalet arbetsplatser 2020 är baserat på kvalificerade antaganden) Arbetsplatser 2006 Bedömt antal arbetsplatser 2020 Planerad ny väg Ny gruvetablering munens centrala delar samt längs stråket för malmtransporterna. Byarna Kangos, Junosuando och Tärendö förväntas få en ökning inom transportsektorn, fordonsoch maskinservice samt restaurang/servering. I dessa byar torde ytterligare breddning av näringslivet med fler företag inom besöksnäring och service, vara möjlig om infrastrukturplanering och andra behov tillgodoses. Scenariot Modesta Pajala bygger på att stora delar av arbetet som krävs i samband med gruvetableringen utförs av boende och företag på andra orter. Detta innebär mer blygsamma sysselsättningseffekter i kommunen. Därmed blir underlaget mindre för uppstöttande service och annan näringsverksamhet. Det blir dessutom svårare att uppnå kritisk massa för ett väl utvecklat serviceutbud. MODESTA PAJALA 2020 Arbetsplatser Pajala kommun ca 3300 Bedömd utveckling av antalet arbetsplatser Arbetsplatser 2006/Arbetsplatser 2020 (Antalet arbetsplatser 2020 är baserat på kvalificerade antaganden) Arbetsplatser 2006 Bedömt antal arbetsplatser 2020 Planerad ny väg Ny gruvetablering Junosuando 30/90 Lovikka 10/20 Tärendö 170/250 Kangos 20/60 Pellivuoma 250 Mejabyarna 245/350 Aareavaara 5/15 Sahavaara 15/700 PAJALA 1165/2000 Sattajärvi 30/45 Junosuando 30/60 Kangos Aareavaara 17/30 5/10 Pellivuoma Sahavaara /600 Lovikka Mejabyarna 10/15 245/280 Tärendö 170/225 PAJALA 1165/1400 Sattajärvi 30/40 Korpilombolo 210/230 Korpilombolo 210/220 Figur Bedömd arbetsplatsutveckling i scenariot Attraktiva Pajala, arbetsplatser Figur Bedömd arbetsplatsutveckling i scenariot Modesta Pajala, arbetsplatser 2020.

18 3.2 Samhällets och näringslivets behov av utvecklat transportsystem Resultat av intervjustudie Som stöd för en förtydligad och mer konkretiserad bild av näringslivets och samhällets behov av utvecklat transportsystem har genomförts en intervjuundersökning med tiotalet företrädare för näringsliv och kommunala verksamheter i kommunen genomförts. Intervjuade företag/organisationer: Northland Resources, Pajala centralort (kontor) och (stort industriområde under uppbyggnad) Peab, gruvområde och Pajala centralort Digitorum, Pajala centralort Krekula & Lauri Såg AB, Tärendö Coop Konsum, Pajala centralort Explore the North, Kangos Kunskapssmedjan Lärcentra, Pajala centralort Länstrafiken/Bussgods Socialtjänsten i Pajala kommun Samlade behov Nedan sammanfattas de samlade behov av förbättrat transportsystem som framkommit i intervjustudien. Därefter sammanfattas intervjusvaren för respektive företag/organisation. och offentlig service, trävaruindustri och besöksnäring kommer även att innebära ökade vägtransporter. Det gäller både person- och godstransporter. Särskilt centralorten och byarna i närområdet till de nya arbetsplatserna bedöms bli mer attraktiva för inflyttare. Den geografiska fördelningen av befolkningen kommer att förändras. Särskilt Mejabyarna, Junosuando, Kangos och Tärendö bedöms få ökad inflyttning. Även i Kiruna och Gällivare sker expansion. Stråken till/ från dessa orter bedöms få ökade resor för exempelvis personal kopplad till utbildningssektorn, vård och omsorg. Säkerhetsrisker och framkomlighetsproblem pga av frekventa och tunga malmtransporter på väg I stort sett samtliga intervjuade aktörer uttrycker oro över ökade trafikrisker kopplade till de omfattande malmtransporter som planeras gå på väg mellan Pajala och Svappavaara. Malmtransporterna kommer att behöva gå mycket ofta och tätt och det befaras bli besvärligt och riskfyllt för övrig Verksamhetsexpansion, ökad trafik och ökade transporter Samtliga intervjuade företag/organisationer bedömer att deras verksamheter kommer att expandera i framtiden. För merparten hänger ökningen samman med gruvexpansionen. Flera av företagen har redan märkt av ökat tryck på marknaden och expansion av sin verksamhet. Den utökade verksamheten, såväl inom gruvrelaterad verksamhet som inom privat 18 Figur 3.2:1 Ortsstruktur och befintlig vägsystem i Pajala.

19 trafik. Många omkörningar, snörök etc. upplevs skapa problem. En tredjedel av de intervjuade företagen/organisationerna tar upp att de gärna skulle se att malmtransporterna kunde gå på järnväg istället. Flera ställer sig frågande till hur transporterna kommer att fungera under gruvans drifttid. Kommer vägarna att hålla? Hur ska man garantera att de håller, att man lyckas sköta snöröjning och underhåll, att det är säkra vägar etc.? En av de intervjuade organisationernas representanter uttrycker också oro för de oskyddade trafikanterna. I tätorten och byarna promenerar människor längs huvudvägarna. Särskilt på vintern, med snövallar och smalare väg, är det riskfyllt. Insatser/åtgärder för att få bort fotgängare och cyklister från vägarna (t.ex. bredare vägar, trottoarer, cykelkörfält, gångväg etc.) efterfrågas. Redan nu märks stor skillnad i mängden transporter. Det är både fler och tyngre transporter än tidigare, vilket människor har börjat reagera över. Gruvbolaget uppger att de är måna om att det ska bli bra för boende i kommunen, och vill undvika olägenheter längs den befintliga vägen. Utvecklat vägsystem i öst-västlig riktning med anledning av malmtransporterna 7 av 9 intervjuade organisationer ställer sig positiva till den planerade sk genvägen (se figur 3.2.:2). Trafiksäkerheten och framkomligheten bedöms bli bättre med genvägen. Belastningen på befintliga vägar blir mindre. Utan genvägen menar intervjuade företag och organisationer att det kan bli stora besvär och olägenheter för boende och trafikanter längs väg 395. Vägen nyttjas idag för en stor mängd person- och godstransporter, i ett brett spektrum från arbetspendlare, studenter och besökare till representanter för offentlig service och näringsliv samt transportföretag. Några av de intervjuade organisationerna påpekar att även om den sk genvägen byggs, kommer problemen att kvarstå på sträckan mellan Torneälven (sydost om Junosuando) och Svappavaara. De som tar upp detta är de som har transporter till Narvik/Norge eller till/från Kiruna. Malmtransporterna befaras dra upp mycket snörök, som inte hinner lägga sig mellan bilarna. Med lätt halka och andra fordon på vägarna kommer det att bli hög risk för olyckor. Att trängas med malmtransporter som går med några minuters mellanrum riskerar också att medföra större tidsåtgång. Det finns därmed behov av kompletterande åtgärder i transportsystemet om inte samspel och transporter mellan Pajala och Kiruna samt mellan Pajala och Narvik/Norge ska hämmas. Järnväg Tre av de intervjuade företagen/organisationerna påtalar behovet av en järnvägslösning för malmtransporterna. En sådan skulle avlasta vägnätet och göra det säkrare och smidigare för hela kommunen. Stråket Pajala centralort - En stor del av materialtransporterna till industriområde går idag via Pajala centralort. Att vissa delar av vägen mellan Pajala och är smal och kurvig kan innebära risker och svårigheter. Sikten är dålig vid kurvor och backkrön, särskilt vintertid. Dessa platser innebär större risk för olyckor. Det behövs åtgärder längs vägen Pajala- för att göra den säkrare, främst i vissa kurvor, krön och över bron i Autio över Torneälven. De mindre vägarna En tredjedel av de intervjuade företagen/ organisationerna påtalar att de upplever problem med kvaliteten på de mindre, perifera vägarna i kommunen. Särskilt längst norrut, och även söderut, är standarden låg. Det uppges vara påtagligt att dessa vägar inte är prioriterade för underhåll och snöröjning. 19

20 Under många års tid har vägunderhållet varit eftersatt. Istället för att rustas upp ordentligt har vägarna lappats och lagats, vilket gett ett ojämnt och spårigt resultat. Vägarnas låga standard innebär även hårt slitage på bilarna. Utökad kollektivtrafik För vissa av de som bor i mer avlägsna byar och inte har körkort och tillgång till bil kan det bli svårt att ta del av utbudet i kommunen. Utbyggd kollektivtrafik ses som önskvärt trots att underlaget fortfarande är litet. Det finns bl a människor i byarna som skulle vara intresserade av utbildning/fortbildning om kommunikationerna var bättre. När gruvverksamheten i blir mer personalintensiv i senare skeden känner gruvbolaget tillförsikt inför att anställdas transporter kommer att lösa sig. Busslinjer förväntas startas, infartsparkeringar ordnas osv. Länstrafiken är öppna för att utöka busstrafiken i området vid större underlag. De kan dock inte idag uttala sig om framtida utbud. Northland Resources Byggfasen Företaget etablerar nu ett av Sveriges Lautakoski största industriområden, beläget i Kau- 23 inv. nisvaara. Byggfasen pågår under två år. Saittarova 56 inv. På plats i har Northland ca 50 anställda, främst egna ingenjörer, gruvplanerare och kvalitetsansvariga. Merparten, ca personer, anlitas Männikkö som entreprenörer och underentreprenörer. Stora transporter går främst in till området, tunga transporter av fordon, maskiner, maskindelar osv. PEAB, Metso och Poncat tillhör de större aktörerna. 28 inv. Kompelusvaara etc. Anläggningsmaterial kommer till stor del från bergtäkten inne på området. Produktion Produktionen planeras starta sista kvartalet 2012 och successivt öka fram till årsskiftet 2014/2015, när man nått en produktionstakt som man därefter planerar Parkalompolo Kangos Junosuando 379 inv. Lovikka 94 inv. 278 inv. Tärendö 461 inv. Pellivuoma Anttis 69 inv. 36 inv. Kompletterande vägar Möjlig ny väg, tidsprioritet 2 Behov av förbättrad väg Käymäjärvi 12 inv. Peräjävaara Behov av ny väg, tidsprioritet 1 20 inv. Muodoslompolo 80 inv. att hålla sig till. Vid årsskiftet 2014/2015 Muonionalusta 21 inv. förväntas ca 400 personer arbeta på gruvområdet, merparten av dessa direkt i Northlands regi. Det beräknas även behövas ca 400 personer för att frakta produkten från Kitkiöjärvi gruvområde till Narken 70 inv. 69 inv. Narvik. Merparten av dessa kommer att arbeta med att via lastbil transportera järnmalmskoncentratet från till Svappavaara och kommer att arbeta för en underentreprenör. Gruvdriften vid Stora Sahavaara bedöms inledas ca 2016/2017. Tapuli Kaarnevaara Keräntöjärvi Behov av förbättrat 41 inv. transportsystempissineimi 9 inv. Kihlanki Kihlanki 40 inv. Den stora frågan just nu är den sk. 41 inv. genvä- Tapojärvi Kaalamaniemi 31inv. gen -Junosuando. Northland 34 inv. ser genvägen som angelägen, men fram- Stora Sahavaara Aareavaara Autio/Mukka- Juhonpieti/ kangas Erkheikki ca 50 inv. ca 200 inv. Liviöjärvi 3 inv. 82 inv. 80 inv. Sahavaara 88 inv. Sattajärvi 357 inv. Ohtanajärvi 42 inv. 75 inv. Pajala 30 inv. Intransporterna kommer från Gällivare Figur 3.2:2 Ortstruktur, vägnät och behov av Kainulasjärvi och Kiruna, Söderifrån via Korpilombolo, kompletterande 156 inv. vägar i Pajalas omland. Sattajärvi och centralorten, från Kolari (källa: ÅF-Infraplan). Nuoksujärvi 23 inv. 20 Huuki 32 inv. Syrjälä Ha 21 inv. Airivaara/ Nuottaniemi/ Kolari/ Mella 47 inv. Kaunisjoensu 2017 inv. Kieksiäisvaa 64 Kengis 72 inv. La Kas 38

21 håller att finansieringsfrågan återstår att lösa och ligger på politikers mfl. aktörers bord. Kapaciteten på vägarna finns för byggfasen, men frågan är hur det blir under drifttid, huruvida vägarna kommer att hålla, hur man ska man upprätthålla standarden och sköta snöröjning, garantera säkerheten etc. Northland ser frågan om genvägen som avgörande. Northland är måna om att det ska bli bra för boende i berörda byar, och vill undvika alla olägenheter som kan uppstå för dem om transporterna kommer gå längs den befintliga vägen. Northland är medvetna om problemen som kan uppstå, men avvaktar med besked om hur stora investeringar de är beredda att göra. Northland menar att Trafikverket, kommunen mfl. också är ansvariga. Om inte genvägen byggs ser Northland möjligheter att bygga en kortare förbifart för transporter, för att de inte ska gå genom byn. Olägenheter kvarstår dock för övriga berörda byar. När verksamheten blir mer personalintensiv i senare skeden bedömer Northland att frågan om anställdas transporter kommer att lösa sig. Busslinjer kan komma att startas, infartsparkeringar ordnas osv. Övrigt Northland betonar att det nu är viktigt att lösa bostadsfrågan. Med ett stort bostadsunderskott är det svårt att lösa rekrytering, trivsel etc. PEAB Verksamhet i olika skeden PEAB arbetar med anläggande av industriområdet i. Materialtransporter till området går idag nästan uteslutande via Pajala centralort. Till centralorten kommer gods från Finland (bla stålprodukter) och söderifrån från Luleå (övrigt byggmaterial) för vidare transport till gruvområdet. För närvarande transporterar flera lastbilar om dagen material till området. PEAB kommer att arbeta som mest intensivt under perioden maj/juni - november Därefter blir det mer begränsat med arbete för PEAB under året som följer, fram till början av På plats i har PEAB för närvarande ca 150 personer. Efter november 2012 kommer de att ha ca 30 personer på plats. Då kommer Metso, som har kontrakt på att leverera krossverk, kvarnar och andra maskiner, att ta vid och stå för omfattande transporter. PEAB och Metso kan härigenom undvika att behöva transportera stora mängder produkter in på området samtidigt. Behov av förbättrat transportsystem Eftersom det i nuläget inte handlar om så omfattande transporter på vägarna till och från gruvområdet, erfar PEAB att transporterna fungerar i huvudsak bra. Det som kan innebära risker och svårigheter idag är att vissa delar av vägen mellan Pajala och är smal och kurvig. Sikten är dålig vid kurvor och backkrön, särskilt vintertid. Dessa platser innebär större risk för olyckor. Peab bedömer att kapaciteten på vägen under anläggningsfasen är tillräcklig. När gruvbrytningen inleds blir det emellertid mer kritiskt och åtgärder för att förbättra framkomlighet, trafiksäkerhet och bärighet blir mer angelägna. PEAB menar att det som är mest behövligt i transportnätet är en järnvägsförbindelse för malmtransporterna. Detta skulle avlasta vägnätet och bli säkrare och smidigare för hela kommunen. Dessutom behövs åtgärder längs vägen Pajala- för att göra den säkrare, främst i vissa kurvor, krön och bron i Autio över Torneälven. En annan klassning på vägen måste till. Eftersom PEAB:s transporter huvudsakligen går via Pajala centralort till gruvområdet har inte PEAB framhållit behov av den sk genvägen. 21

22 Digitorum I centralorten driver Digitorum AB butik för byggvaror och för bygg- och reparationstjänster i kommunen. Uppdragen är utspridda över hela kommunen, ofta i små, avlägsna byar. Varje dag har Digitorum tre enheter, med två personer i varje, ute på uppdrag. Företagets övriga fyra anställda är verksamma i butiken och med andra uppgifter. Tidigare under gruvans anläggningsfas arbetade Digitorum för Peab med att bla. uppföra bodar på gruvområdet. Digitorums transporter sker med bil. Intransporter består av virke samt andra träprodukter och byggmaterial från bla. Krekula & Lauri i Tärendö och Lakkapää i Torneå. Intransporterna sker med leverantörernas egna bilar samt med transportföretag och bussgods. Digitorums representant upplever att transporterna fungerar tillfredsställande idag. Företaget påtalar att kvaliteten på de mindre vägarna i kommunen är låg. Det är påtagligt att dessa vägar inte varit prioriterade för underhåll och snöröjning. Digitorum tror på expansion i framtiden. Expansion av deras transporter förväntas med tonvikt på Pajala centralort, där största delen av verksamheten bedrivs idag. Persontransporter till och från arbetet sker uteslutande med personbil och bedöms fungera bra. Den skisserade, genande vägsträckningen kommer inte att beröra Digitorums transporter. De bedömer att genvägen gör att belastningen på befintliga vägar blir mindre. Utan genvägen blir det stora olägenheter för boende längs väg 395, menar Digitorums representant. 22 Krekula & Lauri Såg AB Dagens verksamhet och transporter Krekula & Lauri Såg AB har produktion i Tärendö. Intransporterna består av timmer från hela regionen, med en omkrets på 10 mil. Uttransporterna består av sågade träprodukter. Merparten av uttransporterna går söderut, via Narken och Överkalix, och därefter bla. till snickerier i södra Sverige respektive till Skellefteå och Piteå för utskeppning. Företaget har haft 3-4 lastbilsleveranser till gruvområdet vid. Endast mindre delar av uttransporterna går nordväst till Norge (ca 10 lastbilar per år). Dessa går vägen via Saittarova och Masugnsbyn. Företaget berörs därför endast marginellt av stråken mot övriga delar av Pajala kommun och av den planerade nya vägen. Transporterna upplevs i nuläget fungera bra. Någon gång per år vid svår halka kan lastbilar bli stående längs vägen söderut i väntan på sand- och snöröjningsfordon. Snöröjningen upplevs ha fungerat bättre under de 3-4 senaste åren än tidigare. Företaget har anställda. Persontransporterna till och från arbetsplatsen sker uteslutande med personbil. Eftersom man börjar arbeta kl 6.15 på morgonen finns det inga bussar som passar. En del anställda bor i Tärendö, en del i centralorten och en del i mindre byar omkring. Några anställda samåker. Persontransporterna upplevs i huvudsak fungera bra. I framtiden kan det bli aktuellt med en mindre ökning av produktionen. Företaget är inte knutet till gruvetableringen och bedömer ingen ökning till följd av gruvexpansionen. Den tänkbara ökningen i produktion blir troligtvis mot de kunder som redan är stora, dvs snickerier i södra Sverige. De framtida transporterna bedöms i stort följa de nuvarande i transportstråken. Om den sk genvägen inte skulle byggas skulle en del av de anställda få dela transportsträcka med malmtransporterna. Om

23 vägen byggs skulle däremot de som kör vägen centralorten-tärendö få säkrare, smidigare och snabbare transporter, eftersom de då inte behöver trängas med malmlastbilarna på delen Autio-Anttis. Detta gäller även för kommunen i övrigt, menar sågverkets representant. Han ser positivt på vägsystemutbyggnaden, eftersom trafiksäkerheten och framkomligheten skulle bli bättre. De av företagets transporter som går norrut mot Narvik påverkas oavsett om vägen blir av eller inte. Transporterna går via Saittarova och Masugnsbyn, och möter där malmtransporterna, vilket gör att det blir trångt i vilket fall. Coop Konsum Dagens verksamhet och transporter Coop Konsum har sin verksamhet i centralorten och har intransporter via Coops logistiksystem. Från lager i Västerås transporteras varor på järnväg till Umeå, där omlastning sker till lastbil för transport till olika delar av norra Sverige. Varor som ska till Pajala lastas om i Luleå och går vägen via Överkalix och Korpilombolo. Dessa transporter kommer 3 ggr/vecka, med en lastbil per gång. Coop Konsum har även intransporter med mejerivaror från Luleå 6 ggr/vecka. Leverenser med bröd kommer med Bilfrakt. En del övriga varor kommer med Schenker. Uttransporterna består av retur av papper, plast etc., som går tillbaka till Coop i Luleå med samma lastbilar som levererat varor. Det organiska avfallet, frukt, kött osv, hämtas 2 ggr/vecka och tas om hand av kommunen. Övrigt avfall tas om hand av Miljöteknik i Kangos var tredje månad. Coops representant upplever att transporterna fungerar bra. Intransporterna sker söderifrån och längs vägar som inte har några påtagliga brister. Butiken har idag 16 anställda. De flesta bor i centralorten. Två personer bor kring och delar alltså transportsträcka med de ökande transporterna till/ från gruvområdet. För att svara upp mot försäljningsökningen har Coop ökat med två anställda och kommer att anställa fler. Behov av förbättrat transportsystem Coops intransporter av gods till Pajala bedöms inte påverkas nämnvärt av gruvnäringens transporter. I de fall Coops uttransporter av avfall går mot Kiruna kan dessa påverkas när malmtransporterna kommer igång. Coop Konsums representant är positiv till den planerade genvägen. Den skulle vara positiv för kommunen, eftersom den skulle avlasta det centrala väst-östliga transportstråket genom kommunen. Explore the North Dagens verksamhet och transporter Explore the North har sin verksamhet 7 km norr om Kangos. De bedriver turistverksamhet med hundspannskörning som specialitet. Turistsäsongen varar i huvudsak november-april och under den perioden anländer turister med flyg till Kiruna (ca 40 % av resorna) och till Kittilä flygplats i Finland (ca 60 % av resorna). 3-4 gånger i veckan kör därför någon från företaget transfer från dessa flygplatser till sin anläggning. Övriga transporter som berör företaget är intransporter av gods: matleveranser 2 dagar/vecka, tvätt 1 dag/v, hundfoder 2 ggr/ månad. Intransporterna sker via bussgods och transportföretag. Företaget har 12 anställda. Alla bor i Kangos och använder personbil till arbetet, vilket fungerar utan problem. Företagets övriga transporter består av själva aktiviteterna: slädhundsturer, skotersafari etc. Transporterna upplevs fungera bra. Vägarna är dåliga, men så har det varit länge och chaufförerna är bra och har vant sig. Under många års tid har vägunderhållet 23