Konsekvenser för samhälle och näringsliv av olika scenarier för bostadsutbyggnad

Transkript

1 Konsekvenser för samhälle och näringsliv av olika scenarier för bostadsutbyggnad - Slutrapport

2 FÖRORD Pajala kommun och regionen som helhet står inför stora utmaningar. Den starkt expanderade gruvdriften, tillhörande näringar och servicenäringar av olika slag har potentialer att utvecklas kraftigt. Expansionen är dock starkt beroende på hur kommunen lyckas med att med aktiv bostadspolitik ta tillvara möjligheterna. Pajala Utveckling AB har låtit genomföra denna studie för att belysa betydelsen av att potentialerna tas tillvara med erforderligt bostadsbyggande. Expansionen i Pajala har också stort intresse för utveckling av det starkaste nordeuropeiska gruvklustret. Det är betydelsefullt såväl för Pajala som för Kiruna och Gällivare och i framtiden eventuella ytterligare gruvkommuner att utveckla en samlad styrka för att ta vara på möjligheterna. För denna samlade styrka behöver bättre klarläggas gemensamma utvecklingsförutsättningar, bland annat vad avser järnvägsinfrastruktur, väginfrastruktur, arbetskraftsförsörjning och bostadsutbud. Denna rapport är ett delsteg i det aktiva utrednings- och utvecklingsarbete som erfordras för att EU och Sverige bättre ska ta tillvara vad de rika malmfyndigheterna innebär. Utredningen visar att kraftfull bostadsutbyggnad är angelägen för att Pajala och regionen som helhet skall kunna ta vara på expansionen. Utredningen visar också att otillräcklig bostadsutbyggnad skulle innebära att stor delar av skatteintäkter och samhällsvinster går förlorade. Innehåll FÖRORD... 2 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Genomförande Olika Pajalascenarier Attraktiva Pajala Modesta Pajala Arbetskraftsefterfrågan analys Intervjuresultat Utbildning Bostadsefterfrågan - analys Allmänt Pajalabostäder Tornehem Övriga bostadsbolag etc Ökande långpendling Konsekvensanalys av de olika bostadsutbudsscenarierna Allmänt Sc Attraktiva Pajala, invånare - konsekvensanalys Sc Modesta Pajala, invånare konsekvensanalys Samlad analys Allmänt Kraftsamling erfordras Effekter sammantaget av Attraktiva Pajala Effekter sammantaget av Modesta Pajala Utredningen har genomförts av ÅF Infraplan med tekn dr Stellan Lundberg som uppdragsledare, samhällsgeograferna Åsa Persson, Carina Emanuelsson och Linnea Söderholm som utredare. Utredningen har finansierats genom anslag till PUAB från Tillväxtverket. För Pajala Utveckling AB Bengt Niska, VD

3 Sammanfattning Positivt Mycket stor arbetskraftefterfrågan, som senast ca ansökningar från hela landet till ca 100 gruvarbeten. Stor efterfrågan på lägenheter (ca 900 i kö) visar att människor vill bo permanent i Pajala. Finansieringsförutsättningarna för byggande i glesbygdskommuner har nyligen förbättrats genom att de statliga kreditgarantierna. Låsningar/utmaningar Bostadsutbyggnaden är hittills helt otillräcklig. Inflyttning blockeras härigenom allvarligt, vilket starkt hämmar eftersträvad befolkningsutveckling. Omkring 600 personer lever fly in-fly out eller med långpendling med bil. Pajala centralort och Kaunisvaara/ Aareavaara har idag tillfälliga bäddar med hög beläggning. Arbetskraftkostnaden blir ca kr högre/person och månad. Mönstret fly in-fly out är nu etablerat och är en utmaning att bryta. Utöver med befintlig flyglinje inpendlar (merparten) med bil och dessutom har särskild flygförbindelse etablerats 2 ggr/vecka Sundsvall-Örnsköldsvik- Pajala, vilket motsvarar drygt 60 flyin-fly-out-sysselsatta. Mönstret har medfört ca 70 % män och ca 30 % kvinnor bland nyanställda, vilket motverkar både kommunens och gruvbolagets målsättning om balans mellan kvinnor och män. Inflyttning av barnfamiljer begränsas allvarligt. Byaskolorna hotas. Kapitalförstöring om byarna utarmas. Stor kommunalskatteförlust riskeras t.o.m 2020 ca 0,5 miljarder kronor och fram t.o.m 2030 ca 1,5 miljarder kronor. Landstingsskatteförlust riskeras också t.o.m ca 200 mkr och fram tom 2030 ca 0,7 miljarder kronor. Sociala problem i samband med fly in - fly out kan ej täckas ifall skatteintäkterna fortsatt blir låga. Andra näringars tillväxt blir starkt begränsade. Bakgrund Mer än 50 år av tillbakagång i Pajala behöver vändas till expansion för att Sverige och EU ska kunna dra nytta av de malmtillgångar som identifierats. Den gruvrelaterade expansionen i Pajala kommer att medföra betydande samhällsintäkter, som kräver betydande samhällsbyggnadsinsatser. De strategiska analyser som genomförts visar att helhetssyn samt utbyggnad av transportsystemet och bostadsförsörjningen är av särskilt stor betydelse för att samhälle och näringsliv skall kunna dra nytta av den expansion som är möjlig. I Pajala har mycket få bostäder byggts under senare decennier beroende på befolkningsminskningen, som har sin grund i stora strukturomvandlingar inom jordoch skogsbruk, främst under och 1960-talen. Den organisation som var uppbyggd för att klara samhällsplanering och bostadsförsörjning var nödvändig att rusta ner av kommunekonomiska skäl. Nu krävs med kort varsel mycket kraftfulla insatser. Kommunens planeringsorganisation har behövt förstärkas avsevärt, vilket kunnat ske till viss grad. Nya bostäder och även byggnader för verksamheter behöver byggas i betydande omfattning. För drygt 5 år sedan fanns ca 50 tomma lägenheter i kommunen och många lägenheter hade tidigare rivits med ekonomisk medverkan från staten, beroende på att tomma lägenheter drog stora kostnader. Genom gruvexpansionen har en dramatisk efterfrågeökning inletts, helt i enlighet 3

4 med vad som indikerades i utredningen Framtidens Pajala övergripande förutsättningsanalys Bostadsutbyggnaden har emellertid hittills varit marginell, med följden att merparten skatteintäkter från nyrekryterade hamnar i andra kommuner. Särskilt kvinnor och barnfamiljer utifrån har inte kunnat beredas inträde till Pajalas arbetsmarknad. Syftet med studien Syftet med denna studie är att: analysera arbetskraftsefterfrågan analysera bostadsefterfrågan belysa konsekvenserna av olika bostadsutbyggnadsscenarier utifrån nu rådande situation. Allvarligt kritisk flaskhalssituation Att tillvarata möjligheter kräver kraftansamling mot flaskhalsar. Idag står närmare 900 personer i bostadskö. Kön har ökat mycket snabbt under de två senaste åren. Bostadsbyggande har kommit igång i marginell omfattning. Inga tomma lägenheter finns i gruvornas närområde och det akuta behovet låg under våren på nya lägenheter. Nu i höst bedöms det akuta behovet vara av storleksordningen nya lägenheter (Pajala bostäders bedömning). Behovet är i realiteten betydligt större, men har behövt tillgodoses med långpendlande arbetskraft, som bor i tillfälliga boendeformer. Omkring 600 personer arbetar nu i Pajala baserat på konceptet fly in - fly out, dvs via långpendling med flyg eller bil. Det samlade behovet torde sålunda ligga på uppemot 400 lägenheter före sommaren och torde ha ökat med ytterligare ca 200 lägenheter till i höst. Bostadskön består till betydande delar av unga människor, vilket visar att Pajala är intressant både som arbetsmarknad och som boendeort. Tillräcklig och omedelbar nyproduktion av bostäder kan attrahera familjer till Pajala. Detta skulle både stärka skattekraften och effektivisera nyttjandet av skolor och övrig service samt skapa långsiktigt hållbar befolkningsutveckling, livskvalitet och social hållbarhet. Överblicken över konsekvenserna av olika bostadsutbyggnadsscenarier har varit alltför begränsad, vilket tillsammans med politiska låsningar har lett till att det nödvändiga lagarbetet för utbyggnad av ett ändamålsenligt bostadsutbud inte kommit igång. Samtidigt hade bostadspolitiken på nationell nivå inte hunnit utveckla former för att medverka vid snabbt uppkommande lokal bostadsefterfrågan till följd av främst efterfrågan av malm. Detta har sammantaget medfört att bostadsefterfrågan till betydande del omkanaliserats till fly in - fly out och har dessutom medfört att ambitionerna att locka inte bara män utan även kvinnor och barnfamiljer inte på långt när kunnat tillgodoses. Kvinnounderskottet förstärks och unga familjer kan inte flytta in. Icke fungerande bostadsmarknad innebär stora samhällsförluster Ifall bostäder inte kan tillgodoses med tillräcklig volym och attraktivitet uppstår betydande flaskhalsproblem, som kan leda till många negativa samhällseffekter. Dels kommer andelen fastboende som arbetar i kommunen till följd av gruvexpansionen att bli betydligt mindre, eftersom bostäder inte finns tillgängliga i kommunen. Dels kommer en stor del av de som börjat arbeta i kommunen att behöva långpendla, många med karaktären fly in-fly out, vilket t ex kan innebära att man arbetar intensivt i sju dagar i kommunen och är hemma i sju dagar (alternativt 4 dagar arbete och 6 dagar ledigt). Som följd härav lever idag omkring 600 personer av den gruvanknutna arbetskraften i fly in-fly out -förhållanden. Fly in - fly out innebär till huvuddel barackboende och till viss del hotellboende. Vissa bor i av företag hyrda villor, för grupper av medarbetare eller i husvagnar. Barackboende 4

5 ökar mest och har blivit en nödvändighet till följd av att utbudet av permanenta bostäder inte på långt när kunnat följa efterfrågeökningen. Alltför stor andel av icke permanenta boendeformer leder till: att arbetskraftkostnaderna blir betydligt högre (per person ca kr/månad högre än vid permanentboende) att stora delar av resulterande arbetskraft främst består av ensamstående män. (Fly in - fly out- arbetskraften består idag av ca 70% män och 30% kvinnor, i stället för ca 50/50%, som varit möjligt vid tillräckligt utbud av permanentboendemöjligheter.) att gruvexpansionen oavsiktligt brandskattar andra arbetsplatser (kommunen, industri, service- och handelsföretag etc) på arbetskraft, samtidigt som även dessa behöver expandera för att kommunen ska fungera långsiktigt effektivt och attraktivt. Bland annat har sågverk och skogsmaskinföretag drabbats av betydande åderlåtning. att erforderligt kompletterande näringslivstillväxt tillkommer i alltför begränsad omfattning. Bostads- och arbetskraftsbristen har lett fram till att utvecklingen av kompletterande näringsliv (enligt utredningen Pajala Behovsanalys 2011) till huvuddel uteblivit. att total bostadskö på närmare 900 personer och omkring 600 fly in - fly out medarbetare innebär att mycket få av potentiella skattebetalare skattskriver sig i kommunen. att kommunens skatteintäkter blir avsevärt lägre än med tillfredsställande bostadsutbud. Kommunens skatteintäktsförluster fram till 2020 bedöms kunna bli ca 500 miljoner kronor och därefter ca 140 miljoner kronor/år. Sammantaget till 2030 blir kommunskatteförlusten mer än 1,5 miljarder kronor om inte bostadsbyggandet kommer igång omgående och bidrar till attraktiva boendemiljöer. att den eftersträvade balansen mellan kvinnor och män inte kan uppnås och att Pajala i stället blir en än mera mansdominerad kommun att kommunen inte på långt när kan tillgodose boende för barnfamiljer att underlaget för effektiv skolverksamhet blir betydligt mindre än vid merparten fastboende, vilket också leder till risk för skolnedläggningar och negativa utvecklingsspiraler för vissa tätorter och deras omland. Detta leder i sin tur till att redan uppbyggt realkapital går till spillo. att sociala problem uppkommer, som kostar insatser för kommunen och inte motsvaras av erforderligt ökade skatteintäkter att den samlade livskvaliteten inte blir vad som eftersträvas. Kraftsamling erfodras! Denna konsekvensanalys av olika scenarier för det permanenta bostadsutbudet visar att det är nödvändigt med en bred kraftsamling för att snarast uppnå tillfredsställande bostadsutbud. Härvid är kommunen och gruvbolaget viktiga aktörer i lagarbetet liksom privata byggbolag och fastighetsbolag samt svenska staten. 5

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den gruvrelaterade expansionen i Pajala kräver betydande samhällsbyggnadsinsatser. De strategiska analyser som genomförts sedan 2007 visar att helhetssyn samt utbyggnad av transportsystemet och bostadsförsörjningen är av särskilt stor betydelse för att samhälle och näringsliv skall kunna dra nytta av den expansion som är möjlig. I Pajala har mycket få bostäder byggts under senare decennier beroende på befolkningsminskningen, som har sin grund i stora strukturomvandlingar inom jordoch skogsbruk, främst under och 1960-talen. Den organisation som varit uppbyggd för att klara samhällsplanering och bostadsförsörjning var nödvändig att rusta ner av kommunekonomiska skäl. Planerings- och bygglovshantering har dessutom i all huvudsak inte behövts under nedgångsperioden. Nu krävs med kort varsel mycket kraftfulla insatser. Kommunens planeringsorganisation behöver förstärkas avsevärt, vilket också skett till viss grad. Nya bostäder behöver byggas i betydande omfattning. För drygt 5 år sedan fanns ca 50 tomma lägenheter i kommunen och många lägenheter hade rivits med ekonomisk medverkan från staten beroende på att de inte behövdes. Nu har genom gruvexpansionen uppkommit en dramatisk efterfrågeökning. Idag står ungefär 900 personer i bostadsköer. Inga tomma lägenheter finns i gruvområdets närhet och det akuta behovet ligger på nya lägenheter. Till hösten kan det akuta behovet vara av storleksordningen nya lägenheter, men behovet är egentligen avsevärt större, eftersom omkring 600 personer kanaliserats till långpendling via flyg eller bil och i all huvudsak med tillfälligt boende. Bostadskön består till betydande delar av unga människor, vilket visar att Pajala är intressant både som arbetsmarknad och som boendeort. Med tillräcklig nyproduktion av bostäder skapas möjligheter att till betydande del attrahera familjer till Pajala, vilket både skulle stärka skattekraften och effektivisera nyttjandet av skolor och övrig service samt skapa en långsiktigt hållbar befolkningsutveckling, livskvalitet och social hållbarhet. Genom att bostäder inte tillgodosetts i tillräcklig grad har betydande flaskhalsproblem uppstått, vilket lett till många negativa samhällseffekter. Dels har andelen fastboende som arbetar i kommunen till följd av expansionen endast ökat marginellt, eftersom bostäder inte finns tillgängliga i kommunen. Dels behöver en stor del av de som börjat arbeta i kommunen långpendla, många med karaktären fly in-fly out, vilket t ex kan innebära att man arbetar intensivt i sju dagar i kommunen och är hemma i sju dagar (alternativt arbetar i fyra dagar och är lediga i sex) och bor i tillfälliga boendeformer. Det faktum att permanentbostäder saknas har gjort att företagen behövt underlätta fly in - fly out, vilket påverkar sökandeurvalet och ytterligare försvårar möjligheterna att bryta detta mönster även när permanentbostäder finns på plats. Långpendling innebär till huvuddel hotelleller barackboende i Pajala och att familjer i alltför begränsad omfattning flyttar med. Andra bor i av företag hyrda villor, för grupper av medarbetare. Men barackboendet ökar mest och är i nuvarande situation en nödvändighet, eftersom utbudet av permanenta bostäder inte på långt när kunnat tillgodose efterfrågeökningen. 6

7 Överblicken över konsekvenserna av olika bostadsutbyggnadsscenarier har varit alltför begränsad, vilket lett till att det nödvändiga lagarbetet för utbyggnad av ett ändamålsenligt bostadsutbud inte kommit igång. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att: analysera arbetskraftsefterfrågan analysera bostadsefterfrågan belysa konsekvenserna av olika bostadsutbyggnadsscenarier. Eftersom bostadsutbudet hittills inte kunna ökas inför den inledande arbetskraftsexpansionen bedöms att scenariot Attraktiva Pajala behöver sänkas till invånare och Modesta Pajala till invånare. En omfattande genomgång och analys har gjorts av Pajalabostäders bostadskö (kapitel 4). Rapporten avslutas med en konsekvensanalys av de olika bostadsutbudsscenarierna (kapitel 5) och en samlad analys (kapitel 6). 1.3 Genomförande Denna studie innefattar en inledande kartläggning av befolknings- och arbetsmarknadsstruktur samt prognoser för befolkningsutveckling och näringslivsutveckling i Pajala kommun till följd av gruvexpansionen. För att bidra till fördjupad inblick i arbetskraftsbehov och bostadsutbyggnad har en intervjustudie genomförts. Företrädare för arbetsförmedlingen, utbildningssektorn, gruvbolaget, entreprenörer, handeln och kommunen har intervjuats för att klargöra behovet av arbetskraft (kategorier resp på kortare och längre sikt) i kommunen (kapitel 3). Företrädare för fastighetsföretag och den kommunala bostadskön har intervjuats med syfte att klarlägga efterfrågan och behov av bostäder på kortare och längre sikt samt vilka insatser som planeras för att möta behoven. Sammantaget har resultaten från kartläggningen analyserats och ställts i relation till scenarierna för Pajalas befolkningsutveckling till respektive invånare, för att belysa behoven av en samlad insats mot de flaskhalsar som uppstått. 7

8 2 Olika Pajalascenarier Som följd av Northland Resources gruvetablering i kommunen behövs och möjliggörs betydande befolkningsökning under den kommande 8-10 årsperioden, ifall bostadsbehovet kan tillgodoses. Pajala kan, om möjligheterna tas tillvara, stå inför det sannolikt största positiva trendbrottet i modern tid i en enskild kommun. 2.1 Attraktiva Pajala I målscenariot Attraktiva Pajala lyckas kommunen i samspel med andra aktörer skapa en tilltalande miljö för arbete, fritid och boende. Inflyttningen av nya Pajalabor blir därmed relativt stor. Markarbeten för gruvdriften igångsattes hösten Gruvdriften inleds nu under hösten 2012, med tilltagande behov av arbetskraft inom gruvnäring och relaterade näringar i närområdet under perioden Det är starkt önskvärt för den långsiktiga samhällsutvecklingen att inflyttandes och unga Pajalabors behov av bostäder tillgodoses. Utöver gruvrelaterad arbetskraft tillkommer, ifall bostadsutbudet tillgodosetts, ytterligare inflyttande arbetskraft inom kompletterande samhällssektorer, där sysselsättningen ökar som en synergieffekt av gruvverksamheten. Denna arbetskraft bedöms flytta in under samma period som inflyttande arbetskraft för gruvdrift och anrikningsverk. Den inflyttande arbetskraften antas vara mellan 25 och 60 år, varav merparten i den yngre delen av intervallet. Medföljande barn antas ha ålderssammansättning enligt rikssnittet. För varje anställd inom gruvnäringen skapas i scenariot Attraktiva Pajala ytterligare 2 arbetstillfällen inom andra näringar. Befolkningsutveckling inom Pajala kommun vid 600 direkt gruvrelaterade arbetstillfällen med multiplikator 1,9-2,75 och inflyttning över 8 år Prognosen börjar INFLYTTNINGSPERIOD Tapuli: St. Sahavaara: Befolkning Attraktiva Pajala % inflyttning Multiplikator 2,75 Attraktiva Pajala % inflyttning Multiplikator 3 Modesta Pajala % inflyttning Multiplikator Bedömd utveckling utan gruvetablering Modesta Pajala % inflyttning Multiplikator 1, Figur 2.1 Prognos av befolkningsutvecklingen i Pajala kommun vid 600 direkt gruvrelaterade arbetstillfällen med multiplikator 1,75-3 och inflyttning över 8 år. 8 År Datakälla: SCB befolkningsstatistik 2010 Bearbetning: ÅF

9 2.2 Modesta Pajala Scenariot Modesta Pajala bygger på att stora delar av arbetet som krävs i samband med gruvetableringen utförs av boende och företag på andra orter. I nästföljande avsnitt analyseras förestående arbetskraftbehov och dess behov av en tillfredsställande bostadsutbyggnad. 2.3 Kvinnounderskott Pajala har sedan många decennier stort kvinnounderskott kopplat till låga förvärvsfrekvenser för kvinnor. Under senare år har emellertid förvärvsfrekvenserna för kvarvarande kvinnor höjts, se fig 2.3, varvid en situation med arbetskraftbrist uppstått. Attraktiva Pajala uppnår viss förbättring av balansen kvinnor/män, medan Modesta Pajala medför ett större kvinnounderskott än idag. Sysselsättningsnivå kvinnor jmf rikssnitt (procentenheter) 8 6 Jokkmokk 4 Kiruna Luleå Robertsfors Lycksele Pajala 2 Dorotea Gällivare Boden Skellefteå Övertorneå Kvinnounderskott, år, i procent jmf rikssnitt (procentenheter) Vilhelmina Överkalix Älvsbyn Haparanda Piteå Umeå Kvinnoöverskott, år, i procent jmf rikssnitt (procentenheter) Fig 2.2 Sysselsättningsnivåer och kvinnounderskott/överskott för kommunerna i Norr- och Västerbotten i förhållande till rikssnitt. Alternativ År 2010 År 2020 Ökning Antal Andel (%) Antal Andel (%) Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Kvinnor Modesta Pajala, andel kvinnor av tillkommande arbetskraft = 20 % ,5 47, ,8 47,2 80 Attraktiva Pajala, andel kvinnor av tillkommande arbetskraft = 45 % ,5 47, ,5 48, Figur 2.3 Effekter på kvinnounderskottet av olika scenarier för framtidens Pajala. 9

10 3 Arbetskraftsefterfrågan analys 3.1 Intervjuresultat Arbetskraft inom olika branscher I kartläggningen av behovet av arbetskraft på kort och lång sikt i Pajala har 11 företagare inom olika branscher samt representanter från arbetsförmedlingen, utbildningssektorn, kommun och landsting intervjuats. Behovet av arbetskraft inom respektive bransch har bedömts utifrån intervjuerna och svenskt branschindex för näringstillväxt justerat efter lokala förhållanden. Intervjuerna visar kraftigt ökat arbetskraftsbehov inom de näringar som är direkt kopplade till uppbyggnaden och driften av gruvan. Därtill förutses ökningar främst inom handel, matserverings- och logiverksamheter samt byggverksamheter och företagstjänster. Även inom kommunen sker vissa rekryteringar och betydligt fler förväntas på längre sikt och härvid främst till följd av pensionsavgångar. Ifall bostadsbehovet inte kan tillgodoses bedömer vi (se tabell 3.1) att näringslivstillväxt och sysselsättning blir avsevärt lägre för främst transport (sysselsättningen sker främst inom grannkommuner), handel, byggverksamhet, företagstjänster, utbildning, vård och omsorg samt tillverkning. Även inom gruvverksamheten riskeras sysselsättningsminskning ifall bostadsbehovet inte kan tillgodoses. I takt med ökande arbetskraftsbehov har också behovet av bostäder ökat mycket kraftigt i Pajala. Intervjuerna indikerar att dagens bostadsbrist innebär en mycket allvarlig flaskhals för nyrekrytering i de fall rekryteringsbehovet inte kan tillgodoses med arbetskraft, som har boende eller tillgång till boende på orten (genom främst släktskap). Flera av de intervjuade menar att det otillräckliga bostadsutbudet innebär att Bransch Antal anställda 2010 Modesta Pajala Differens Anställda 2020 Attraktiva Pajala Anställda 2020 Jord- & skogsbruk etc Utvinning Tillverkning Energi, miljö Byggverks Handel Transport etc Hotell & rest Info. etc Finans/försäkr Fastighet Företagstj Off förvaltn Utbildning Vård, omsorg; soc tjänster Kultur, pers tj Övriga Summa 1969 ca 2750 ca 4100 ca 1350 Tabell 3.1 Arbetskraftbehov bedömt utifrån intervjuer och kompletterande analyser. externa arbetssökande med efterfrågad kompetens blir underordnade sökanden med boende på orten. På senare tid har rekryteringen mycket påtagligt behövt beakta möjligheter till boende genom Pajalakopplingar, eftersom man i annat fall inte hade kunnat rekrytera. Samtidigt har kvinnor och barnfamiljer valt att inte söka, när de insett att de inte har möjlighet att få bostad. Företag med stort rekryteringsbehov och många sökanden utanför kommunen upplever att bostadssituationen i Pajala leder 10

11 till oönskad filtrering av vilka grupper som väljer att söka. Trots att de flesta företag anger att man värnar om och strävar efter diversifierade arbetslag vid nyanställning är önskad balans svår att uppnå. Kvinnor och barnfamiljer attraheras i allvarligt begränsad grad beroende på rådande brister i bostadsutbudet. Könsfördelningen påverkas i högre grad än åldersfördelningen av bostadssituationen. Den akuta flaskhalssituationen mildras något av att många bostadssökande i alla åldrar har kopplingar till Pajala med möjligt boende genom familjekopplingar (åtminstone under en övergångstid) eller genom eget ägande. Yngre män utifrån överväger i högre grad än övriga grupper att bo i temporära boenden på hotell, i barack eller i husvagn. Familjer utifrån utesluter alternativen med hotell-, barack- eller husvagnsboende. Även kvinnor undviker dessa typer av boenden, vilket avspeglas i att andelen kvinnliga arbetssökanden är betydligt mindre än andelen män, medan andelen kvinnor i bostadskön är större än andelen män. Många av de intervjuade företagen understryker att balanserad fördelning mellan män och kvinnor och mellan åldrar är önskvärd för hållbar samhällsutveckling och attraktiva, dynamiska arbetsplatser. Alla intervjuade med rekryteringsbehov utanför Pajala menar att tillfredställande bostadsutbud har avgörande betydelse för nyanställning av diversifierad och kompetent arbetskraft. Till skillnad från barackboenden lockar permanenta bostadslösningar även familjer. Ett mer bofast arbetslag skapar trognare och tryggare medarbetare, vilket ger mer långsiktigt hållbar situation för berörda företag och samhället i stort. Gruvans utveckling har hittills lett till viss brandskattning av andra arbetsplatser, främst sågverk och skogsmaskinföretag. Flertalet intervjuade tillägger att ökning av brandskattningen är att vänta, eftersom lönerna är bättre inom gruvindustrin än inom andra branscher, t ex. kommunal planering samt vård och omsorg. Detta kommer att leda till ökad arbetskraftomsättning och ökad arbetskraftsbrist inom de brandskattade branscherna samt att tillväxt inom viktiga kompletterande näringar till stor del uteblir. För att förenkla och motivera inflyttning av ny arbetskraft samt stimulera unga att stanna i Pajala är de intervjuade ense om att boende i hyreslägenheter är ett viktigt första steg. Det finns även behov av hyreslägenheter för äldre personer, som idag vill flytta från villa till lägenhet. Ifall detta skulle möjliggöras skulle det frigöra villor på bostadsmarknaden i Pajala. I den nu rådande akuta bostadsbristen krävs dock tillfälliga boendelösningar (hotell, baracker, företagsinhyrda villor, husvagnar etc) för att någorlunda väl kunna tillgodose arbetskraftsefterfrågan. Arbetskraft på gruvområdet Idag arbetar ca 800 personer på gruvområdet med iordningställning inför gruvbrytningen. Kulmen uppnås juni-juli-augusti. Driftpersonal börjar nu anställas. Ca 100 tjänster har tillsatts/tillsätts med igångsättning 25 juni och 21 september. Avsaknaden av bostäder har inneburit att personer med Pajalaanknytning behövt prioriteras. Ca 20 personer utifrån har ännu inte bostadsfrågan löst. Under hösten fram till årsskiftet tillsätts ytterligare ca 100 personer för driften av gruvan. Ansökningstrycket är högt med ca 4200 ansökningar för ca 100 tjänster. Bland de potentiellt sökande har barnfamiljer utifrån redan sorterat bort sig själva beroende på bostadssituationen. 11

12 3.2 Utbildning Välutbildade fd Pajalabor är en intressant återflyttarpotential Trots kraftig minskning av befolkning och skatteunderlag har Pajala utifrån medveten prioritering lyckats bibehålla skolor i den vidsträckta kommunens centralort och i de större samhällena/byarna Kangos, Junosuando, Tärendö, Sattajärvi och Korpilombolo. Detta är en viktig samhällsresurs vid den nu inledda expansionen. Pajala kommun har sedan många år nationellt bedömts hålla mycket hög klass (Topp 10) i skolutbildningens olika stadier. Många har härigenom gått vidare till högre utbildning, vilket hittills främst tillgodosett övriga Sverige med kompetens. Dessa ofta välutbildade fd Pajalabor är en viktig, potentiell återflyttargrupp, som blir lättre att attrahera med ett tillfredsställande bostadsutbud. Utbildningar för att stärka expansionen Lapplands lärcentra som innefattar Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala bedriver utbildning för vuxna på olika nivåer genom studerandeservice. Från våren 2011 till våren 2012 har antalet studenter inom program och kurser ökat med 27% och av de studerande är andelen kvinnor i majoritet (ca 85%). För att i så stor mån som möjligt kunna möta den ökande arbetskraftefterfrågan med lokal kompetens samt för att stimulera kunskapsbasen, har Lapplands lärcentra gjort flera satsningar i samråd med näringslivet: Yrkesförarutbildning Lärlingsutbildning inom hotell och turism Basår för uppläsning av gymnasieämnen Elkraftsteknik, 3-årig högskoleutbildning Berganläggningsteknik, 3-årig högskoleutbildning Processoperatörsutbildning, 2-årig Inom Yrkeshögskolan finns kurser för: Bergtekniker Byggproduktionsledare Vattenkraftstekniker Kontinuerliga studieområden för offentliga sektorn kan komma att bli större vid befolkningstillväxt och på grund av pensionsavgångar inom yrkeskategorierna: Sjuksköterskor Förskollärare 12

13 4 Bostadsefterfrågan - analys 4.1 Allmänt Bostadsefterfrågan avspeglas i en kraftig ökning av antalet sökande hos både den kommunala bostadskön och hos privata bostadsbolag. Pajalabostäder har ungefär 500 lägenheter och Tornehem (fd Nilssons fastigheter) ca 100 lägenheter. Härtill kommer ett antal mindre bostadsbolag. Enligt både Pajalabostäder och Tornehem har gruvexpansionen i kommunen medfört markant ökning av antalet sökande. Pajalabostäders bostadskö analyseras nedan. 4.2 Pajalabostäder Det allmännyttiga bostadsföretaget Pajalabostäder är helägt av kommunen och förvaltar omkring 500 lägenheter och lokaler för kommunala verksamheter (bl a skolor, förskolor, äldreboenden och Folkets hus/ Smedjan). Lägenhetsbeståndet är fördelat på: 345 i Pajala centralort 41 i Korpilombolo 22 i Junosuando 10 i Tärendö Pajalabostäder har idag ca 80% av lägenhetsmarknaden och ca 20 % av den totala bostadsmarknaden i Pajala kommun (om villor och övriga egenägda bostäder beaktas). Förmedling av lägenheter sker genom bostadskön, vilken analyseras och redovisas nedan. Bostadskön I maj 2012 fanns närmare 800 personer registrerade i Pajalabostäders bostadskö. Av dessa bedöms ca 80 personer vara i akut behov av bostad och söker aktivt genom att anmäla intresse av lägenheter på Pajalabostäders hemsida. Till hösten bedöms det akuta behovet ha ökat till lägenheter, men är i realiteten ännu större eftersom ca 500 personer kanaliserats till långpendling med bil eller flyg, fly in - fly out, med tillfälliga boendeförhållanden. Det nya bostadskösystemet har varit igång sedan maj 2011 och totalt blev 35 lägenheter lediga och förmedlades under perioden maj maj I figur 4.1 nedan redovisas det genomsnittliga antalet intresseanmälningar per lägenhetsstorlek. Lägenhetsstorlek Genomsnittligt antal intresseanmälningar ROK ROK ROK ROK ROK 19 1 Antal lägenheter per storlek som blivit lediga och förmedlats Sökmönstret för de mindre lägenheterna skiljer sig från mönstret för de större lägenheterna. Det är sammantaget ca personer som söker de mindre lägenheterna på 1-2 ROK, och ca personer som söker de större lägenheterna med 3-4 ROK (Magnus Pekkari, Pajalabostäder).Sammantaget är de 35 förmedlade lägenheterna under ett år mindre än en tiondel av det reella behovet idag. Intresseanmälningarna fördelas på lägenhetsstorlekar ungefär lika mycket på 1-3 ROK med något högre antal för 2 ROK. Av de få lägenheter som blivit lediga är flest 1 ROK följt av 2 ROK och några 3 ROK. 4 ROK efterfrågas av många, medan utbudet är begränsat. 5 ROK efterfrågas av relativt många, medan utbudet är mycket begränsat. 13

14 Antal köande Födelseårtionde tal 1950-tal 1960-tal 1970-tal 1980-tal 1990-tal Figur 4.1. Bostadsköns innehåll och framväxt Figuren visar alla personer som fortfarande står i kö och de olika årens staplar ska sålunda läggas samman för att uppnå totalen på ca 800 personer. Statistikkälla: Pajalabostäder 2012, bearbetning ÅF Infraplan. Av efterfrågebilden och bilden av lägenheter, som blir lediga, framgår att underskottet är störst avseende 2, 3 och 4 ROK. Även 1 ROK har stort underskott, eftersom behovet idag till viss del täcks av barackboendet. Trots det begränsade utbudet av 5 ROK finns efterfrågan även av dessa större lägenheter. Datum för registrering i den nu rådande bostadskön sträcker sig från 1990 till Fram till och med 2007 innefattade bostadskön ett begränsat antal, främst äldre personer, som till stor del står i kö för möjligheten att byta lägenhet ökade kön ytterligare och med fler yngre personer, varefter bostadskön ökade dramatiskt 2011 och särskilt hösten 2011, när betydligt mer unga från och 1990-talet registrerade sig. (Internetanmälan kunde ske fr o m maj 2011.) Bostadskön fortsätter att öka under 2012, varvid de första 4 månaderna talar för en kötillväxt av samma sorleksordning som andra halvåret Under 2008 ökade kön något och ytterligare något mer under I mitten av 2009 började kön växa betydligt snabbare än vad lägenheter kunde förmedlas. 14

15 Antal köande Tidsperiod Pajala kommun Kiruna, Jukkasjärvi, Vittangi mfl. Nordöstra Kiruna kommun Gällivare och Malmberget Luleå, Piteå, Boden, Älvsbyn Övertorneå, Överkalix och Pello Kalix och Haparanda AC och Y län, främst Umeå Jämtlands och Gävleborgs län samt övriga skogslän Stockholm, Uppsala, Mälardalen Övriga Sverige Statistikkälla: Pajalabostäder Bearbetning: ÅF Infraplan Figur 4.2. Bostadsköns framväxt , fördelat på sökandes nuvarande bostadsort. Merparten är från Pajala kommun. Statistikkälla: Pajalabostäder 2012, bearbetning ÅF Infraplan. I figur 4.2 ges en översikt över bostadsköns framväxt under åren , fördelat på nuvarande bostadsort och 2009 var de tillkommande i huvudsak bosatta i Pajala kommun. Köregistreringar från övriga delar av Norrbotten ökade under 2009 och Kömönstret visar tydligt att det idag saknas lägenheter för alla sökandegrupper och att fastboendemöjlighet i lägenhet i Pajala i praktiken är omöjlig att uppnå för boende i annan ort, som inte har släktkontakter eller tidigare eget fastighetsägande i Pajala börjar olika delar av landet finnas representerade bland de tillkommande. Samtidigt är ökningen och dominansen markant avseende personer redan bosatta i Pajala kommun. 15

16 Bostadskön framväxt fördelat på kvinnor och män ses i figur 4.4. Det totala antalet var 443 kvinnor (57%) och 337 män av de som registrerade sig 2008 och senare. Mönstret med större andel kvinnor är påtagligt och torde vad gäller senare år till stor del bero på att kvinnor inte vill ha barackboende och dessutom i högre grad eftersträvar boendemöjlighet för familj. 120 Antal köande kvinna man Figur 4.3. Bostadsköns framväxt , fördelat på kvinnor och män. Härvid kan observeras att kvinnor dominerar fr.o.m , vilket till stor del torde hänga samman med att det bostadsutbudet varit helt otillräckligt sedan Statistikkälla: Pajalabostäder 2012, bearbetning ÅF Infraplan. 16

17 Bostadssökande i Pajala Registrerade per Nuvarande folkbokföringsort och födelsårtionde tal 1950-tal 1960-tal tal 1980-tal 1990-tal Statistikkälla: Pajalabostäder Bearbetning: ÅF Infraplan KIRUNA Kiruna, Jukkasjärvi, Vittangi med omland 49 p Malmberget GÄLLIVARE Gällivare, Malmberget och Jokkmokk 10 p Ullatti Nordöstra Kiruna kommun: Karesuando mfl. 9 p Tapulivuoma Stora Sahavaara Pellivuoma PAJALA Pajala kommun 511 p Pello Finland 2 p JOKKMOKK ÖVERTORNEÅ ÖVERKALIX Övertorneå, Överkalix, Pello 12 p BODEN KALIX HAPARANDA ÄLVSBYN PITEÅ LULEÅ Luleå, Boden, Piteå, Älvsbyn 80 p AC och Y län, främst Umeå 24 p Jämtlands och Gävleborgs län samt övriga skogslän 10 p Övriga Sverige 25 p Stockholm, Uppsala, Mälardalen 29 p km Figur 4.4. Registrerade i Pajalabostäders kö, per nuvarande bostadsort och ålder. Statistikkälla: Pajalabostäder 2012, bearbetning ÅF Infraplan. Av figur 4.4 framgår att den geografiska fördelningen av bostadskön är koncentrerad till Pajala kommun och därnäst till övriga delar av Norrbotten. Man kan notera att stor andel 80- och 90-talister är registrerade från Pajala kommun och mycket stor andel unga från Övertorneå, Överkal- lix etc. Bostadssökande finns nu även från Västerbottens och Västernorrlands län med betoning på Umeå. Även Stockholm, Uppsala och Mälardalen står för viss andel av de registrerade. Åldersfördelningen skiljer sig mellan olika bostadsorter. 17

18 km Norra Pajala kommun: Muodoslompolo, Kitkiöjärvi mfl 15 p Kangos Korpilombolo 47 p Bostadssökande i Pajala Registrerade per Nuvarande folkbokföringsort och födelseårtionde tal 1950-tal 1960-tal 1970-tal 1980-tal 1990-tal Junosuando, Kangos, Lovikka Aareavaara 35 p Tapulivuoma Stora Sahavaara Kaunisvara Junosuando Sahavaara Pellivuoma PAJALA Lovikka Juhonpieti/ Pajala centralort Anttis Erkheikki 305 p Pajala centralorts västra och norra omland: Erkheikki, Anttis, Kaunisvaara, mfl. 53 p Tärendö Sattajärvi Pajala centralorts sydöstra omland: Tärendö Sattajärvi, Kengis, Liviöjärvi mfl. Liviöjärvi 20 p 35 p Korpilombolo Statistikkälla: Pajalabostäder Bearbetning: ÅF Infraplan Figur 4.5. Registrerade pajalabor i Pajalabostäders kö per nuvarande bostadsort och ålder. Statstikkälla: Pajalabostäder 2012, bearbetning ÅF Infraplan Från Kiruna med omland är förhållandevis få födda på och 70-talen registrerade, medan personer födda på 40-talet (främst pensionerade återvändare) och 80-talet dominerar. Bland bostadssökande från Luleå och Umeå med omland dominerar unga personer födda på 80- och 90-talen. Många av dessa söker sig tillbaka till hemorten efter utbildning och/eller efter introduktion på arbetsmarknaden. Av kartorna ovan framgår att en påtagligt stor andel av de registrerade i Pajalabostäders kö redan är bosatta i Pajala, främst i centralorten, men även i de större byarna kring centralorten. Bostadssökande från Pajala centralort är relativt jämnt spridda på åldersgrupper. Andelen personer födda tom 1940-talet är stor bland de registrerade från främst Mejabyarna och även från Korpilombolo och Junosuando med närliggande byar. Från Sattajärvi med omgivning är det främst unga människor, födda på 1990-talet, som anmält sig till bostadskön. 18

19 4.3 Tornehem Tornehem hyr främst ut bostäder till privatpersoner och hyr även ut lokaler till företag och offentliga verksamheter (bl a gruppboenden och äldreboenden) i Pajala centralort. Tornehem har ca 100 lägenheter. Omkring 5-10 lägenheter omsätts per år. Med ca 80 personer som har anmält intresse till lägenheter, har Tornehem svårt att möta efterfrågan. Fördelning av lägenheter grundas på kötid, men också andra kriterier, såsom särskilt behov, etc. Personer som redan bor på orten och i en av Tornehems lägenheter får förtur, eftersom företaget vill uppnå en långsiktighet som i förlängningen gynnar alla (Peter Karlsson, Tornehem). Det har alltid funnits behov bland äldre att flytta in till centralorten från bostäder i andra delar av kommunen. Redan 2009 när Tornehem tog över verksamheten från Nilssons Fastigheter hade ökande efterfrågan på lägenheter blivit tydlig. Nu har efterfrågan på lägenheter ökat avsevärt, och det är idag mycket liten sannolikhet att få en lägenhet, eftersom efterfrågan är mycket högre än utbudet. Campingen 25 rum (sommartid 50 rum) ca 20 privatuthyrda villor med ca 100 bäddar Göran Simu AB har byggt upp baracker med ca 50 bäddar som utökas till ca 65 bäddar I Kaunisvaara har byggts upp barackboende med uppskattningsvis 70 bäddar som nu ökar till ca 100 bäddar, vartill kommer att ett 10-tal villor med ett 40-tal bäddar hyrts av företag för grupper av medarbetare. Härtill kommer ett 50-tal husvagnsplatser, som nu ökar till ett 60-tal. Totalt rymmer Kaunisvaara ca tillfälliga bäddar och närbelägna Aareavaara tillgodoser med ytterligare tillfälliga bäddar i uthyrda villor. Hotell finns även i Tärendö och i Kangos, varvid andelen gruvrelaterade boende torde vara lägre än för hotellen i centralorten (till följd av resavstånden idagens vägnät). Härtill kommer sannolikt ytterligare tillfälliga boenden i bl a Mejabyarna och övriga byar nära gruvan. Sammantaget finns i Pajala kommun i storleksordningen tillfälliga bäddar med hög beläggningsgrad. 4.4 Övriga bostadsbolag etc Utöver Pajalabostäder och Tornehem finns ytterligare aktörer som tillgodoser med boendemöjligheter. Pajala centralort har bäddar i tillfälliga boenden: Smedjan 30 rum med 50 bäddar Citybed (Smedjans annex) 18 bäddar Snickarbacken 90 bäddar Tannevallen/Logen 20 bäddar Lappland River hotell 25 bäddar 4.5 Ökande långpendling Utöver den långväga, bilburna pendlingen och den långväga inpendlingen med flyg med ordinarie flyglinje har flygförbindelse en gång per vecka etablerats Sundsvall- Örnsköldsvik-Pajala under april-augusti. Ökning till 2 ggr per vecka sker from augusti. Härigenom ges utrymme för 2 x 17 resenärer, vilket med avlösning varje onsdag innebär att långpendling medges för drygt 60 personer. 19

20 Befolkningsökning och bostadsutbyggnad, kumulativ ökning Kumulativ befolkningsökning enligt scenario Pajala 9000 inv Kumulativt ökande behov av bostäder, 500 bostäder per 1000 inv Figur 4.6. Bedömt kumulativt behov av nya bostäder utifrån scenariet Attraktiva Pajala, 9000 invånare. Ökad möjlighet till statliga kreditgarantier i glesbygd - sänkt tröskel för investeringar Regeringen har nyligen beslutat om förändringar i villkoren för statliga kreditgarantier för att bygga bostäder. Det schablonberäknade beloppet höjs från ca kronor per kvadratmeter till kronor per kvadratmeter uppvärmd boarea och den övre beloppsgränsen på 2 miljoner kronor per lägenhet tas bort. I och med beslutet kan staten medverka till lån för bostadsbyggande även i delar av landet där marknadsvärdet av bostaden är lägre än byggkostnaderna. Statens Bostadskreditnämnds, BKN:s, kreditgaranti är en försäkring som långivare kan teckna för lån till ny- och ombyggnad av bostäder och vid förvärv av fastighet som ombildas till kooperativ hyresrätt. Garantin ger långivaren ett skydd mot kreditförluster och minskar behovet av topplån eller egen kapitalinsats för den som bygger bostäder. Kreditgaranti kan lämnas till ny- eller ombyggnad av småhus och flerbostadshus som upplåts med hyres- eller bostadsrätt, till nybyggnad av egnahem, till ägarlägenheter samt vid ombildning till kooperativ hyresrätt. Kreditgarantier kan lämnas för lån upp till 90 % av ett långsiktigt hållbart marknadsvärde. För hus som upplåts med kooperativ hyresrätt kan garanti lämnas upp till 95 % av marknadsvärdet. I regioner med låga marknadsvärden får kreditgarantins belopp motsvara ett schablonberäknat belopp. (Källa: Statens Bostadskreditnämnd) 20

21 5 Konsekvensanalys av de olika bostadsutbudsscenarierna 5.1 Allmänt Idag står uppemot 900 personer i Pajalabostäders bostadskö. Inga tomma lägenheter finns och det akuta behovet ligger på nya lägenheter. Till hösten kan det akuta behovet vara av storleksordningen nya lägenheter, men det verkliga behovet är betydligt större, eftersom en stor del av arbetskraften (ca 600 personer) styrts över till tillfälliga boendealternativ. Bostadskön består till betydande delar av unga människor, vilket visar att Pajala är intressant både som arbetsmarknad och som boendeort. Med dagens långa bostadskö, det mycket begränsade antal lägenheter som blir lediga och det faktum att många pajalabor står före utifrån kommande i kön, är sannolikheten mycket låg att kunna rekrytera arbetskraft utifrån, ifall släktkopplingar saknas för att medge åtminstone övergångslösningar för boende innan bostadsutbudet kunnat utökas radikalt. Med tillräcklig nyproduktion av bostäder skapas möjligheter att till betydande del attrahera familjer till Pajala, vilket både skulle stärka skattekraften och effektivisera nyttjandet av skolor och övrig service samt skapa långsiktigt hållbar befolkningsutveckling, livskvalitet och social hållbarhet. Det finns alternativa uppfyllelsenivåer att tillgodose utbudet av boendemöjligheter. Det råder dock idag olika politiska synsätt på möjligheter, ambitionsnivåer och konsekvenser av olika alternativ. Överblicken över konsekvenserna av olika bostadsutbyggnadsscenarier är alltför begränsad, vilket har lett till att erforderliga beslut inte fattats och att det nödvändiga lagarbetet för utbyggnad av ett ändamålsenligt bostadsutbud inte kommit igång. De båda scenarierna för bostadsutbudets utveckling analyseras avseende positiv samhällsutveckling resp de effekter som punktats i avsnitt Sc Attraktiva Pajala, invånare - konsekvensanalys Arbetsmarknadseffekter Med tillfredsställande bostadsutbud i Pajala kan många positiva samhällseffekter uppnås. Eftersom bostadsutbyggnaden blivit försenad kommer vissa nyttor inte att uppnås. Med mycket kraftfull satsning och attraktiva boendealternativ kan ändå uppnås stora delar av potentiellt möjliga samhällseffekter. Hittills har en betydande del av den nya arbetskraften rekryterats för att förbereda gruvbrytningen, och en del av denna arbetskraft skulle kunna rekryteras till brytningsskedet ifall bostäder finns tillgängliga. När rekrytering för själva brytningsfasen inleds är det nödvändigt med tillräckligt bostadsutbud, annars etableras förhållningssättet fly in - fly out även för driftpersonalen. Resulterande arbetskraftstillskott kan vid tillfredsställande bostadsutbud bestå av såväl män som kvinnor och att många familjer flyttar in. Risken att gruvexpansionen brandskattar andra arbetsplatser; kommun, småindustri och andra på arbetskraft på ett allvarligt sätt minskar om bostadsutbudet är tillfredsställande, vilket möjliggör för dessa att expandera. Arbetskraftkostnaderna blir bättre balanserade genom att långpendling undviks. 21

22 Näringslivseffekter Tillfredsställande bostadsutbud medger erforderligt kompletterande näringsliv ochföretagstillväxt. Detta underlättas av att brandskattning av andra näringar undviks och av att medflyttande till gruvrelaterad arbetskraft kan bidra till tillväxt av kompletterande näringar. Skatteeffekter Med ett tillfredsställande bostadsutbud kommer huvuddelen av de som rekryteras att skattskriva sig i kommunen. Kommunens skatteintäkter blir avsevärt högre än vid otillfredsställande bostadsutbud, vilket framgår av figurerna 5.1 och 5.2 nedan. Inflyttandes sammansättning av män, kvinnor och antalet familjer Bra bostadsutbud i kombination med arbetsgivare som eftersträvar jämställd rekrytering innebär att den eftersträvade balansen mellan kvinnor och män kan förbättras och att Pajala kan ta sig ur ryktet och verkligheten att vara en påtagligt mansdominerad kommun. Underlaget för skolorna Underlaget för effektiv skolverksamhet blir betydligt bättre genom merparten fastboende, vilket möjliggör fortsatt goda utbildningsresultat i samtliga skolorter. Kostnaderna per elev blir också betydligt mindre om klasstorlekarna kan ökas från 5-8 barn till ca 20 barn. Livskvalitet, sociala problem etc Sociala problem kan hanteras bättre vid ett bostadsutbud som medger attraktivt permanentboende och de kostnader som ändå uppkommer kan mötas med ökade skatteintäkter. Med ett attraktivt och fungerande bostadsutbud blir den samlade livskvaliteten god. Bra bostadsutbud innebär också att kommunen blir tillräckligt attraktiv för barnfamiljer. 22

23 mkr Attraktiva Pajala inv. Attraktiva Pajala inv. Modesta Pajala inv. Vinst år 2020 ca 110 mkr/år Från 2012 till 2020 ca 400 mkr Modesta Pajala inv Vinst 32 mkr/år Fram till 2020 ca 110 mkr Vinst 13 mkr/år Från 2012 till 2020 ca 50 mkr Årtal Figur 5.1 Bedömd ökning av kommunalskatteintäkter i Attraktiva Pajala mkr Attraktiva Pajala inv. Attraktiva Pajala inv. Modesta Pajala inv. Modesta Pajala inv Vinst 2020 ca 50 mkr/år Från 2012 till 2020 ca 180 mkr Vinst ca 16 mkr/år Fram tom 2020 Förlust ca 55 mkr/år Vinst ca 7 mkr /år Årtal Figur 5.2 Bedömd ökning av landstingsskatteintäkter i Attraktiva Pajala 23

24 5.3 Sc Modesta Pajala, invånare konsekvensanalys Ifall bostäder inte kan tillgodoses uppstår betydande flaskhalsproblem, som leder till många negativa samhällseffekter. Dels kommer andelen fastboende som arbetar i kommunen till följd av expansionen att bli betydligt mindre, eftersom bostäder inte finns tillgängliga i kommunen. Dels kommer en stor del av de som börjat arbeta i kommunen att behöva långpendla, många med karaktären fly in-fly out, vilket t ex kan innebära att man arbetar intensivt i sju dagar i kommunen och är hemma på annan ort i sju dagar alternativt att man arbetar under fyra dagar och är lediga i sex. Fly in - fly out innebär till huvuddel barackboende. Vissa kommer att bo på hotell eller liknande. Andra bor i av företag hyrda villor, för grupper av medarbetare. Ytterligare andra bor i husvagn eller husbil. Men barackboendet ökar mest. Kommunen gör härigenom stora skatteförluster, eftersom få skattskriver sig i kommunen, men ändå orsakar kostnader för kommunen. Arbetsmarknadseffekter Otillfredsställande bostadsutbud innebär att stora delar av resulterande arbetskraft främst består av ensamstående män eller långpendlande familjefäder från annan kommun. Gruvexpansionen kommer vid otillfredsställande bostadsutbud oavsiktligt att brandskatta andra arbetsplatser - kommun, småindustri och andra på arbetskraft - samtidigt som även dessa arbetsplatser skulle behöva expandera. Arbetskraftkostnaderna blir betydligt högre vid omfattande långpendling. Näringslivseffekter Otillräckligt bostadsutbud innebär en allvarlig flaskhals för erforderligt kompletterande näringsliv/företagstillväxt, se rapporten Pajala Behovsanalys ( ). Skatteeffekter Med otillräckligt bostadsutbud kommer stora delar av de som rekryteras att inte skattskriva sig i kommunen. Kommunens skatteintäkter blir härigenom avsevärt lägre än med tillfredsställande bostadsutbud (se fig 5.3 och 5.4 på omstående sida). Inflyttandes sammansättning av män, kvinnor och antalet familjer Intervjuerna med arbetsgivare i kombination med analys av bostadskön visar attden eftersträvade balansen mellan kvinnor och män inte kan uppnås, utan att Pajala blir en än mera mansdominerad kommun Utan tillräckligt utbud av permanentboendemöjligheter blir kommunen inte tillräckligt attraktiv för barnfamiljer. Underlaget för skolorna Underlaget för effektiv skolverksamhet blir vid otillräckligt bostadsutbud betydligt mindre än vid merparten fastboende. Detta leder till risk för skolnedläggningar och negativa utvecklingsspiraler för många orter, vilket i sig minskar möjligheterna att nyttja befintligt bostadsutbud och övriga funktioner i dessa orter med omland. Detta är samhällsekonomiskt ofördelaktigt och förstärker ytterligare trycket på bostadsmarknaden. Livskvalitet, sociala problem, etc Med otillräckligt bostadsutbud och stor andel tillfälliga boenden uppkommer sociala problem, som kostar för kommunen och inte motsvaras av tillräckligt ökade skatteintäkter. Den samlade livskvaliteten blir inte vad som eftersträvas om möjligheterna att välja bostad är mycket begränsade och fly in - fly out dominerar. 24