Behovet av vård- och omsorgspersonal i GRkommunerna. -en studie och arbetsmaterial

Transkript

1 Behovet av vård- och omsorgspersonal i GRkommunerna -en studie och arbetsmaterial Februari 28

2 Inledning År 1999 presenterade GR rapporten Personal- och rekryterings för kommunernas vård och omsorg, där kommunernas personal studerades för perioden fram till 27. I den rapporten bedömdes kommunernas rekryterings till drygt ettusen personer per år för att kompensera personalavgångar och förändringar i demografin. Vid en tillbakablick kan konstateras att kommunerna på det stora taget lyckats att rekrytera det antal personer man haft av. Den sociala styrgruppen beslutade hösten 27 att göra en ny beräkning av personalet, för att få en uppfattning om vilka utmaningar kommunerna har framför sig. Denna studie behandlar et av vård- och omsorgspersonal fram till år 22. Avsikten med studien är inte att den ska kunna ligga till grund för den enskilda kommunens personal- och rekryteringsplanering. De lokala förutsättningarna och förhållandena skiljer sig alltför mycket åt. Syftet är främst att identifiera gemensamma utmaningar och intressen som med fördel kan bedrivas gemensamt, därför att det är både rationellt och effektivt. Befolkningsutveckling i sregionen Befolkningsutvecklingen styr kommunernas verksamhet i hög grad. Hur många barn som föds, in- och utflyttning samt hur befolkningen åldras styr et av kommunal service. Befolkningsunderlaget är också viktigt i ett annat avseende, och det är ur arbetskraftsynpunkt. Om efterfrågan på arbetskraft är stor från både offentlig och privat sida är befolkningsunderlaget tillräckligt och hur utvecklas underlaget på sikt? GR-kommunerna har ställt sig bakom en utveckling som förutsätter en årlig gemensam befolkningstillväxt på 8. personer. Prognosen för befolkningen år 22 bygger på följande antaganden -medlemskommunernas egna befolkningsprognoser som tillsammans ger en ökning med 9. personer per år, och alltså väl uppfyller det regionala målet. Med denna prognos kommer folkmängden 26, vilken var invånare att ha ökat till drygt 1 2 år 22. -för fruktsamhetstal och dödsrisker görs motsvarande antaganden som SCB gör i sin prognos för riket. 2

3 Index för totala folkmängden enligt GR-kommunernas befolkningsprognoser 27 (index 26 = 1) k:ner, t k:ner, t 22 Befolkningsprognosen visar på olika utveckling för olika åldersgrupper: Åldersgruppen -64 år ökar stadigt under hela prognosperioden, och är år 22 nära 15 procent större än idag. Denna åldersgrupp används i prognosen för att beräkna de delar av kommunens vård och omsorg som inte är äldreomsorg. Index 1 motsvarar för sregionen personer. Index för åldersgruppen -64 år enligt GR-kommunernas befolkningsprognoser 27 (index 26 = 1) k:ner, t k:ner, t 22 3

4 Åldersgruppen år, utgör den yngsta delen av äldreomsorgens målgrupp. Den får en mycket kraftig ökning under de närmaste tio åren till drygt 4 procent fler än idag beroende på att den stora fyrtiotalistgruppen då uppnår dessa åldrar. Index 1 motsvarar för sregionen personer. Index för åldersgruppen år enligt GR-kommunernas befolkningsprognoser 27 (index 26 = 1) k:ner, t k:ner, t 22 Åldersgruppen år, utgör en mellanålder inom äldreomsorgens målgrupp. Den minskar i storlek de närmaste åren, men påbörjar en kraftig ökning efter tio år när fyrtiotalistgruppen börjar nå dessa åldrar. År 22 är den 2 procent större än idag. Index 1 motsvarar för sregionen personer. Index för åldersgruppen år enligt GR-kommunernas befolkningsprognoser 27 (index 26 = 1) k:ner, t k:ner, t 22

5 Åldersgruppen 85+ år, utgör den äldsta delen av äldreomsorgens målgrupp och är samtidigt den klart mest resurskrävande. Denna grupp växer lite de första åren, men minskar sedan under resten av prognosperioden. Utvecklingen varierar dock starkt mellan olika kommuner. Index 1 motsvarar för sregionen personer. Index för åldersgruppen 85+ år enligt GR-kommunernas befolkningsprognoser 27 (index 26 = 1) k:ner, t k:ner, t 22 Även om de befolkningsprognoser som använts inte sträcker sig längre än till år 22, framstår det som tydligt att relativt snart efter år 22 blir det en kraftig ökning av antalet personer i de högsta åldersgrupperna. Viktigt att notera är att utvecklingen för olika åldersgrupper kan skilja sig kraftigt åt mellan olika kommuner i sregionen. Kommunernas vård- och omsorgspersonal år 26 År 26 omfattade GR-kommunernas vård- och omsorgspersonal sammanlagt personer anställda som var månadsavlönade. Deras fördelning på personalkategorier var 4 procent arbetsledare, 31 procent vårdbiträden och vårdare, 34 procent undersköterskor och skötare, 6 procent sjuksköterskor, 8 procent socialsekreterare samt 17 procent övrig vård- och omsorgspersonal. Ålderssammansättningen innebar att drygt 5 procent var i åldern -44 år, drygt en 25 procent i åldern år och ca 2 procent i åldern 55- år och äldre. Arbetsledarna och sjuksköterskorna hade en relativt hög ålderssammansättning medan de övriga personalkategorierna hade en yngre fördelning än snittet för hela personalen. Utöver den månadsavlönade personalen fanns år 26 dessutom timavlönade personer anställda, vilket är 23 procent av kommunernas vård- och omsorgspersonal år 26. 5

6 Sveriges Kommuner & Landsting konstaterar i rapporten Aktuellt om äldreomsorgen 25 att personalen generellt har en god utbildning där 9 procent har gymnasiekompetens, vilket ger en god grund för vidareutbildning. Däremot behöver ca 4 procent komplettera sin utbildning så att den motsvarar gymnasiets omvårdnadsprogram. Modellen för att beräkna rekryteringset av personal Med befolkningsprognosen som utgångspunkt har rekryteringset räknats fram utifrån ett antal antaganden -inga huvudmannaskapsförändringar under prognosperioden -samma andel privata entreprenörer som i utgångsläget; framskrivningen gäller alltså endast kommunernas personal. Inte heller Västra Götalandsregionens personal är inräknat i prognosen. -det förutsätts att verksamheten bedrivs på samma sätt som nu, med vård och omsorg till samma andel av befolkningen i olika ålderskategorier, och med samma personaltäthet -personalens ålderssammansättning används för att beräkna pensionsavgångar -i prognosen räknas med en antagen årlig personalrörlighet på 4 procent. Detta är ett uppskattat snittvärde, där personalrörligheten bedöms högre i och lägre i övriga kommuner. Med rörlighet menas här att man lämnar kommunkollektivet i sregionen. Skälen kan vara flera, t ex. annan arbetsgivare eller studier -beräkningarna avser endast antalet månadsanställda personer. Antalet timanställda ingår inte i prognosen -vid beräkningarna har de ovanstående åldersgrupperna använts. Varje åldersgrupp har då åsatts en genomsnittlig vårdtyngd, högre med ökande ålder. Vårdet är markant större i åldersgruppen 85+. Rekryteringset Vidstående diagram visar hur antalet kvarvarande personal från år 26 minskar vid vart och ett av de tre prognosåren när 4 procent årlig rörlighet förstärker personalminskningen. År 22 skulle därmed 2/3 av personalen vara sådan som nyrekryterats under prognosperioden, medan bara 1/3 är personal som är anställda redan idag. Rekryterings till år 22 fördelat på personalkategorier Personal Samtlig vård- och omsorgspersonal års personal Ny personal Kategorier Antal 26 Antal 22 Nyrekryterings Arbetsledare Vårdbiträden Undersköterskor Sjuksköterskor Socialsekreterare Övr. vård o oms.pers Totalt

7 Uppdelning på orsaker Ett annat sätt att beskriva samma utveckling som i ovanstående diagram är att visa hur rekryteringset till år 22 fördelas på de tre förändringsorsakerna pensioneringar, personalrörlighet och demografisk förändring. På samma sätt som i ovanstående diagram bygger detta cirkeldiagram på förutsättningarna 4 procent årlig personalrörlighet och ett sammanlagt rekryterings under åren fram till 22 på personer. Erforderliga tillskott av ny personal till år 22 med 4% rörlighet Rörlighet 44% 74 personer Demografi 12% 215 personer Pensionering 44% 74 persioner 7

8 Bilaga: Effekterna av den demografiska utvecklingen, pensionsavgångar och 4 procent årlig personalrörlighet för olika personalkategorier Samtlig vård- och omsorgspersonal års personal Ny personal Arbetsledare omsorg Vårdbiträde, vårdare års personal Ny personal års personal Ny personal Undersköterska, skötare Sjuksköterska års personal Ny personal års personal Ny personal Socialsekreterare Övrig vård- och omsorgspersonal års personal Ny personal års personal Ny personal 8

9 9