Trendspaning kollektivtrafik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trendspaning kollektivtrafik"

Transkript

1 PM: 2014:77/Version:1.0 Trendspaning kollektivtrafik

2 Dokumentinformation Titel: Trendspaning kollektivtrafik Serie nr: 2014:77 Projektnr: Författare: Kristoffer Levin Per Gunnar Andersson Stefan Bösch Medverkande: Kvalitetsgranskning: Per Gunnar Andersson Beställare: Västra Götalandsregionen Kontaktperson: Martin Elofsson tel: Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution smärre förtydliganden Kunden Kunden redaktionella ändringar Kunden Åldermansgatan 13 SE Lund / Sweden Telefon +46 (0) Fax

3 Förord Trivector fick i juni 2014 i uppdrag av Västra Götalands kollektivtrafiksekretariat att göra en faktasammanställning om trender inom kollektivtrafik, som kan ha bäring på arbetet med målbild för stadstrafikens stomnät i Göteborgsområdet Följande PM är en sammanställning över dessa trender och har författats av Kristoffer Levin, Per Gunnar Andersson och Stephan Bösch. Lund

4 i Sammanfattning Den främsta källan för kartläggning av trender inom kollektivtrafikområdet har varit tidningen Public Transport International, som ges ut 6 ggr om året av UITP, den globala branschorganisationen för kollektivtrafik. Vid sidan om denna tidning har också en närmare kartläggning gjorts av satsningar inom kollektivtrafik i städer av liknande storlek som Göteborg (0,5 till 1 miljon invånare), främst i Europa men även utblick mot övriga världen. En sammanställning av städer inom Europa som ligger inom detta spann har gjorts och en kort beskrivning av kollektivtrafiksystemets uppbyggnad och aktuella projekt har gjorts för varje stad. En sammanfattande trend kan sägas vara en satsning på traditionella spårvägssystem, som har varit omfattande under de senaste 30 åren i Europa och som är betydligt vanligare än satsningar på stadsbana/tunnelbana eller BRT och bussar. I övriga delar av världen, där det inte finns historiskt utbyggda spårvägssystem på samma sätt, finns det en mer spridd bild av pågående satsningar. Inom området buss är den tydligaste trenden elektrifiering, som drivs på av att många städer har som mål öka andelen eldrivna fordon inom kollektivtrafiken. Bussen är dock mycket viktig som en del av en ökande mobilitet i kollektivtrafiksystemet. Satsningar på tunnelbana sker i flera städer, men främst i större städer, med mer än 1 milj. invånare. Satsningar på automatbanor och monorail ser vi i enstaka större städer och för särskilda ändamål främst i Asien. När det gäller mjuka frågor är intermodalitet en viktig trend. Att koppla fler tjänster till kollektivtrafiksystemet är ett exempel på hur ökad resenärsservice kan kombineras med breddade inkomstkällor. Det sammanhängande nätverket blir mer viktigt, innefattande också cykel- och bilpool och parkeringsavgifter. Det sker också satsningar på ökad realtidsinformation, kommunikation via sociala medier och mobila lösningar för resandeservice. Smarta biljettsystem införs i många länder med bank- eller mobilbaserade kort. Finansieringsfrågan är också globalt uppmärksammad och hänger till stora delar ihop med det globala fördubblingsmålet för kollektivtrafiken. Inom fordonsområdet är det främst gällande bussar som det sker en omfattande teknisk utveckling. Vi ser många prov med eldrivna bussar där olika tekniker prövas. Det är ännu en bit kvar innan elbussen är lika standardiserad som dieselbussen. Framför allt är det val av laddteknik samt laddlösningar på depån som fortfarande är öppna frågor.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Metod för kartläggning av trender Urval av städer 1 Definitioner 3 2. Kollektivtrafiksystem Läget i Europeiska städer (0,5 1 miljon invånare) idag 6 Spårväg 8 Stadsbana och tunnelbana 9 BRT och bussar 10 Utblick i andra städer och över världen Vad är hetast just nu? Mjuka frågor Fordon Spårfordon Buss 18

6 1 1. Inledning 1.1 Metod för kartläggning av trender För kartläggning av trender inom kollektivtrafik har vi främst använt oss av Public Transport International, som ges ut 6 ggr om året av UITP, den globala branschorganisationen för kollektivtrafik. Tidningen täcker in ett brett spektrum av aktuella ämnen och exempel från städer över hela världen. Vi har kompletterat med allmänna beskrivningar av de städer som är aktuella samt en kartläggning av ämnen i artiklar i den tyska tidningen Stadtverkehr. För beskrivningar av trender inom den tekniska fordonsutvecklingen har vi också använt oss av internkunskap från ett större antal uppdrag i Sverige och Norge. 1.2 Urval av städer Fokus för denna studie ligger i att göra en benchmarkingstudie gentemot städer i Göteborgs storlek, d.v.s. städer inom storleksordningen 0,5 till 1 miljon invånare. I detta avseende uppstår ett antal avgränsningsproblem. Städernas storlek är till stor del beroende på hur begreppet stad har avgränsats, beroende på om det är huvudort, kommun eller storstadsagglomeration som avses. Vi har här främst valt att, som avgränsning, titta på de kommuner inom EU (inkl. Schweiz) som har mellan 0,5 och 1 miljon invånare. Men vi har i vissa fall kompletterat detta med uppgifter om invånarantal inom stadsagglomerationer. Detta gäller främst i Frankrike där kommunerna är relativt små och huvudorten ofta är en relativt liten del av ett större stadsområde. I detta fall har då stadsområdet bedöms som mest intressant då detta vanligtvis omfattar stadens kollektivtrafiksystem. Nedan följer en sammanställning av de städer i Europa som vi har valt att fokusera på i studien. Förutom dessa har vi i kartläggningen av intressanta trender också tittat på en del andra städer, både i Europa och i övriga världen, där det pågår intressanta kollektivtrafikprojekt. Dessa städer återfinns dock inte i listan nedan.

7 2 Tabell 1. Städer i EU inkl. Schweiz med inv. Stad Land Invånare/ kommun Invånare/ stadsområde Bryssel Belgien Köln Tyskland Neapel Italien Turin Italien Marseille Frankrike Amsterdam Nederländerna Lódz Polen Valencia Spanien Kraków Polen Palermo Italien Riga Lettland Sevilla Spanien Zaragoza Spanien Zagreb Kroatien Wroclaw Polen Genua Italien Helsingfors Finland Rotterdam Nederländerna Düsseldorf Tyskland Glasgow Storbritannien Dortmund Tyskland Poznan Polen Málaga Spanien Essen Tyskland Lissabon Portugal Bremen Tyskland Vilnius Litauen Göteborg Sverige Dresden Tyskland Leipzig Tyskland Hannover Tyskland Dublin Irland Nürnberg Tyskland Duisburg Tyskland Lyon Frankrike Manchester Storbritannien Toulouse Frankrike Zürich Schweiz Nice Frankrike Nantes Frankrike Bordeaux Frankrike Lille Frankrike Toulon Frankrike Grenoble Frankrike Douai - Lens Frankrike

8 3 Definitioner Det finns en lång rad av olika modeller/system för kollektivtrafiken och för att skapa en någorlunda förenklad överblick över de globala trenderna har vi sett ett behov av att tydliggöra begreppen. Spårväg eller traditionell spårvagn för lokaltrafik för passagerare i städer. Den traditionella spårvagnstrafiken kan gå i gator och vägar tillsammans med vägtrafik (biltrafik, cykeltrafik etc.) antingen i blandtrafik eller i egna körfält, eller är anlagd på egen banvall. Det senare förekommer mest i förorter som är planerade samtidigt som spårvägen. 1 Figur 1.1 Spårväg i stadsmiljö på egen bana i franska Le Mans. Foto: PG Andersson Stadsbana eller det modernare begreppet light rail är i högre grad en hybrid mellan traditionell spårväg och järnväg och omfattar en ganska bred grupp av olika lösningar. Inom denna grupp finns allt från snabba spårvägar i stadsmiljö till lokala/regionala spårsystem som förbinder flera tätorter, där i vissa fall också stadsbanor kombineras med tunnelösningar i de mest tätbebyggda områden, så kallad lätt tunnelbana. Vi kommer i denna rapport att använda begreppet stadsbana istället för light rail 1

9 4 Figur 1.2 Stadsbana på egen bana i Stockholm på Tvärbanans Solnagren. Foto: PG Andersson BRT är också det ett brett begrepp och omfattar såväl trolleybussar/ trådbussar, som bussar med egna bussgator och karakteriseras av ett bussystem med egna banor och ofta egen identitet. Figur 1.3 BRT på egen bana i franska Metz. Systemet heter Mettis, har egna banor samt egen design (fyra olika färger) på fordonen. Foto: PG Andersson Andra system som automatbanor, monorail, magnetbanor etc har inte kommenterats då förekomsten är sällsynt. Vi hittar sådana system på enstaka

10 5 platser, särskilt i Asien och då i särklass på arabiska halvön. Systemen byggs ofta i anslutning till speciella målpunkter så som flygplatser, nöjesparker etc. Systemen är sällan kompatibla utan varje anläggning är unik i sin konstruktion. Figur 1.4 Köpenhamns mini metro är en förarlös automatbana som trafikeras i högtrafik med 1,5 minuter mellan tågen. Vagnarna har samma storlek som en stor spårvagn (40 meter). Systemet är inte kompatibelt med andra system. Foto: PG Andersson Figur 1.5 Automatbana med mindre fordon i Singapore här på högbana. Fordonet bärs av gummihjul. Foto: PG Andersson

11 6 2. Kollektivtrafiksystem 2.1 Läget i Europeiska städer (0,5 1 miljon invånare) idag Nedan följer en kort sammanfattning av hur kollektivtrafiken är uppbyggd i de för uppdraget aktuella städerna (med utgångspunkt från listan i tabell 1), samt om det finns några större aktuella projekt i städerna. Tabell 2. Överblick över kollektivtrafiksystemens uppbyggnad och pågående projekt i Europeiska städer (0,5-1 milj. inv.) Stad Bryssel Köln Neapel Turin Marseille Amsterdam Lódz Valencia Kraków Palermo Riga Sevilla Zaragoza Zagreb Wroclaw Genua Sammanfattning Stort spårvägssystem delvis som "pre-metro" i tunnlar. Tunnelbana. Förnyar spårvagnsparken. Stort spårvägssystem delvis i tunnel som stadsbana, många tester med nya drivmedel t ex bränsleceller (4 fordon). 12 km spårväg och två olika trådbusssystem. 58 km spårväg. Tunnelbana och varav en linje förarlös. Ny spårväg öppnad 2007, 11 km. Tunnelbana Stort spårvägsnät som byggs ut, 80 km. Tunnelbana som förnyas samt trafik som går både på tunnelbanan och spårvägen med samma vagnar. Utdraget och mycket försenat tunnelbanebygge som drabbats av dåliga markförhållanden. 141 km spårväg Stort spårtrafiksystem som består av lätt tunnelbana och några nyetablerade spårvägslinjer totalt 134 km. 85 km spårväg samt en ny snabbspårväg på 14 km. Förnyar vagnparken. Bygget av ny spårväg går långsamt. 182 km spårväg samt ett stort trådbussnät. Vagnparken förnyas kontinuerligt för båda trafikslagen. Kort spårväg, delvis batteridriven, på 2 km samt stadsbana delvis under jord som lätt tunnelbana. Ny spårväg från 2011 på 13 km, delvis batteridrift utan kontaktledning. Stort spårvägsnät om 116 km. 84 km spårväg Lättmetro samt trådbusslinjer. Helsingfors 96 km spårväg, nyleverans av spårvagnar, tunnelbana som byggs ut. Vissa BRT-liknande bussprojekt.

12 7 Rotterdam Düsseldorf 75 km spårväg samt tunnelbana. Stadsbanelinje (RandStaad Rail som förbinder Rotterdams tunnelbana med Haags spårväg). 78 km spårväg och 68 km stadsbana. Glasgow En kortare tunnelbanelinje på 10,5 km i cirkel öppnad Dortmund Poznan Málaga Essen Lissabon Bremen Vilnius Göteborg Dresden Leipzig Hannover Dublin Nürnberg Duisburg Lyon Manchester 75 km spårväg/stadsbana, tunnlar under centrum. 66 km spårväg som utvecklas med nya linjer samt nya vagnar. Ny stadsbana öppnad 2014, många år för sent. 52 km spårväg och 20 km stadsbana. Två sträckor spårbuss kvar från ett projekt som startade på 1980-talet. 48 km mest historisk spårväg. Tunnelbana. 115 km spårväg som byggs ut, nya vagnar. Större trådbusssystem med nya bussar. 161 km spårväg med nyleverans av vagnar samt BRT-liknande busslinje. Testar elbussar. 133 km spårväg. Förnyelse och modernisering pågår. Testar ihop med Leipzig nya drivtekniker i bussar hybrider. 148 km spårväg som utvecklas med bl. a nya vagnar (utvecklade på egen verkstad). Elbussprojekt där laddning ska ske genom att merutnyttja spårvägens likriktarstationer. 121 km stadsbana med högplattformar. Nya vagnar levereras. 38 km ny spårväg från Utbyggnad pågår. Prioriterad busstrafik. 33 km spårväg. Tunnelbana. Efter expansion av tunnelbanan har man nu åter börjat bygga ut spårvägen istället för tunnelbanan. Delvis förarlös drift på tunnelbanan. 44 km spårväg, nedgrävd i centrum. 53 km spårväg där första linjen öppnades ständig utbyggnad. Tunnelbana, delvis förarlös, på gummihjul samt stort trådbussnät som byggs ut som BRT på egen bana (C-linjer). Mål att 80 % av resorna ska ske med eldrift (Metro, spårväg eller trådbuss). 78 km spårväg som först öppnades Utbyggnad pågår ständigt. Toulouse 27 km tunnelbana (VAL) från Ny spårväg öppnad Zürich 73 km spårväg som byggs ut. Nya spårvagnar. Stort trådbussnät som växer. I väntan på att konverteras till trådbuss ersätts dieselbussar med hybridfordon. Stadsdelslinjer kommer att trafikeras med mindre batteridrivna fordon. Idag 80 % av resorna elektriskt - mål att öka detta. Finns en citytunnel från 1990 och ytterligare en öppnades Nice Ny spårväg öppnad Nantes Bordeaux Lille Toulon Ny spårväg öppnad 1985, BRT-system med bussar på egen bana. Ny spårväg öppnad Först med strömskena i marken mellan rälerna. En gammal förortsspårväg samt två tunnelbanelinjer (VAL). Beslut om ny spårväg lades dessa planer ner till förmån för ett BRT system som ännu inte förverkligats. Har byggt en P+R

13 8 Grenoble Douai - Lens parkering för 65 Mkr med gratis parkering för bussresenärer 2013 denna används dock inte av pendlare. Ny spårväg öppnad 1987 Världens första spårväg där stadsförnyelse var ledordet. Föregångare för den sk spårvägs-boomen i Frankrike. BRT-system med bussar på egen bana. Spårväg I de ca 45 städer inom EU (inkl. Schweiz) som har kartlagts inom det aktuella spannet (0,5-1 miljon inv.) finns det spårburen trafik i stort sett i samtliga. Den traditionella spårvagnen är i detta avseende den vanligaste och det är också en majoritet av de utbyggnadsprojekt som pågår som berör just spårväg, vilket är vanligare än satsningar på BRT och mer avancerade Light rail -system. Många av spårvägssystemen är öppnade efter 1985 och har stadsutveckling som nyckelord. Även i de städer där de gamla spårvägssystemen finns kvar görs dock satsningar på att utöka och modernisera de ofta över 100 år gamla spårvagnsnäten, exempelvis i Tyskland och Polen. En utbyggnad av spårvägarna kombineras då ofta med en modernisering av fordonsparken. Figur 2.1 Ny spårväg i Bremen med ny vagn materiel. Spårvägen har egen bana med gräs som tagits från den tidigare gatan för biltrafik som nu är enkelriktad. Foto: PG Andersson Spårväg har ofta valts då den anses vara mer strukturerande än buss och ha det kapacitetsbehov som krävs. Det senare är, särskilt i Frankrike, en följ av att nästan all busstrafik tas bort från stadskärnan och blir matarbuss till spårvägen. På detta sätts ersätts många busskm med spårväg och det blir färre kollektivtrafikpassager i centrum. Resandeutvecklingen i franska städer visar

14 9 att detta tycks vara en riktig prioritering. Dessutom är det en del i stadsutvecklingen när fler ytor i centrum kan erbjudas gående och cyklister. Stadsbana och tunnelbana Av de kartlagda Europeiska städerna finns det stadsbana i ca 1/3 av städerna medan tunnelbana finns i fyra städer. Generellt kan sägas att tunnelbanor förekommer i städer/stadsområden med ett invånarantal på över en miljon. Tunnelbanornas mycket höga anläggningskostnad kräver ett relativt stort trafikunderlag för att bära sig samhällsekonomiskt. Att gräva ner spåren är ofta också en följd av platsbrist, det vill säga det finns inte utrymme för spårburna fordon i stadsområdet. I några av de studerade städerna finns automatiska minitunnelbanor (VAL). Ingen av dessa har byggts ut under senare år, senaste nybyggnationen hittar vi i Toulouse 2007, en stad som sedan dess öppnat en ny spårvägslinje 2010 som förlängdes I Lille (öppnad 1983) hittar vi senaste förlängning Bland de riktiga tunnelbanorna har Marseille (öppnad 1977) förlängt 2010, Lyon (öppnad 1978) förlängt I Lyon hittar vi den senast öppnade BRTlinjen 2014 och även den senaste spårvägen Figur 2.2 Den första VAL-metron (minitunnelbana) byggdes i Lille och är automatisk. Foto: PG Andersson Utbyggnad av stadsbana eller tunnelbana sker i sammanlagt sju av de kartlagda Europeiska städerna. I några städer, exempelvis Rotterdam, Zürich, Bryssel och Leipzig, finns också Citytunnel/Västlänk-liknande järnvägsprojekt.

15 10 BRT och bussar I de studerade städerna utgör bussar basen i kollektivtrafiken. BRT-system finns i några städer, särskilt i Frankrike där medfinansiering kräver kollektivtrafik på egen bana. I Lyon byggs trådbussnätet ut som BRTsystem under varumärket C-linjer. BRT-linjerna anläggs ofta i stråk där man önskar en prioriterad kollektivtrafik men där trafikefterfrågan inte motiverar spårväg, t ex BusWay Nantes. I Nantes finns dessutom tre spårvägslinjer. BRT används i mindre omfattning än spårväg för stadsförnyelse och stadsutveckling. Ett undantag är Zuidtangent (nu R-Net) utanför Amsterdam som är en del av utbyggnaden av helt nya stadsområden utanför Amsterdam. Även i den lilla staden Enschede ( inv) i Nederländerna byggs bussbanor ut i nya stadsdelar. Figur 2.3 Bussbana genom nybyggnadsområde i Enschede i Nederländerna. Parallellt med bussbanan går en lika gen cykelväg. Foto: PG Andersson Utblick i andra städer och över världen I andra delar av världen är det i vissa fall spårvägssystem och i andra fall busslösningar som dominerar. I såväl USA som Sydamerika har satsningar inom kollektivtrafik traditionellt varit fokuserade på buss eller tunnelbana. I såväl Nord- som Syd Amerika finns många exempel på mycket välutvecklade BRT-system. Bland de mer kända märks Bogota, Curitiba, Quito, Pittsburgh samt Ottawa. Av alla dessa städer är det bara Ottawa som ligger i det studerade intervallet mellan 0,5 och 1 miljon invånare. I Nordafrika pågår ett stort antal spårvägsprojekt och de senaste åren har inte mindre än sex nya system öppnats

16 11 i Marocko och Algeriet. Även i Brasilien pågår spårvägsprojekt som ska stå klara till OS Emellertid är de utländska exemplen av städer just i spannet 0,5-1 så pass få att det är svårt att ge en sammanfattande överblick över dagens kollektivtrafiksystem. 2.2 Vad är hetast just nu? En intressant trend är att det just är spårväg som är dominerande i de utbyggnadsprojekt som pågår i Europa. Till stor del är dock utbyggnadsplanerna, av naturliga skäl, beroende av hur systemen ser ut historiskt. I dag ser vi en trend i Sydamerika och Afrika, samt till viss mån i Asien, där satsningar på nya spårvägar och stadsbanor är vanligare då det ofta inte finns äldre spårvagnssystem i städerna att bygga ut. 2 Figur 2.4 En av Europas nyaste spårvägar är Tours i Frankrike. Foto: PG Andersson Inom bussområdet sker just nu ganska stora innovationer när det gäller teknik och bränsle samt även fordonens utformning och flexibilitet. I de fall satsningar sker på bussar är det främst en elektrifieringstrend som kan skönjas. Denna trend drivs på av att många städer har som mål öka andelen eldrivna fordon inom kollektivtrafiken. Dieselbussar kommer i många städer att i större utsträckning behöva ersättas av eldrivna färdmedel för att svara upp mot städernas mål för utsläpp och bullerreducering. 3 Den tekniska utvecklingen 2 Public Transport International. 3 Public Transport International, N Artikel: Electromobility in public transport - Motives, strategies and concepts.

17 12 spretar vad gäller elbussar och tekniken för dessa 4 (mer om den tekniska utvecklingen på fordonsområdet återfinns under kap 4.2.). Figur 2.5 MalmöExpressen trafikeras med elektriska gas-hybridbussar: Foto PG Andersson Det finns några mycket intressanta satsningar på buss, där Lyon kanske är det mest intressanta. Där har det skett en stor översyn av bussnätet, med ökad enkelhet, fler tvärlänkar. Lyon är således ett exempel på hur bussen kan komplettera de spårburna systemen för ökad intermodalitet 5 4 Public Transport International, N Public Transport International, N Artikel: In Lyon, STYRAL is revolutionising the bus! Adapting services to how people live today.

18 13 Figur 2.6 Lyon trådbuss på nybyggd C-linje på egen bana likt spårvägen i staden: Foto PG Andersson Världen över sker stora satsningar på tunnelbana, men de flesta satsningar sker i större städer (ex London, Paris och Santiago) där tunnelbanenäten nu byggs ut och moderniseras. En stor satsning sker på automatiserade trafiksystem (Vancouver, Sao Paolo och Santiago). De automatiserade transporterna kan hjälpa till att öka transportkapaciteten, främst genom att man kan köra tågen med kortare intervall och för att själva driften kan bli mer flexibel. Automatiska system leder också till högre säkerhet. 6 System utan förare kräver att fordonet är skilt från övrig trafik. Det krävs alltså antingen broar eller tunnlar alternativt rejäla hinder längs banan så att obehöriga inte kommer in på spåret. Detta innebär att det idag inte finns teknik som tillåter spårvagnar och bussar i blandtrafik att köras utan förare. 6 Public Transport International, N

19 14 Figur 2.7 MonoRail till nöjespark i Singapore. Foto: PG Andersson Figur 2.8 MonoRail på InnoTrans i Berlin Foto: PG Andersson

20 15 3. Mjuka frågor Intermodalitet är idag ett nyckelord och handlar till stor del om att integrera så många olika system och tjänster som möjligt. Inom detta område finns det en rad intressanta trender att titta närmare på; Kontaktlösa kort och smart card införs i många länder. Fortfarande används pappersbiljtetter, system oförändrade i 160 år, i många EU-länder. Dock har det skett en dramatisk utveckling av nya teknologier, smart cards etc. som gör det enklare för resenärerna. De två modernaste lösningarna är EMV (alltså bankbaserade mobil- och betalkort) samt NFC, alltså mobilbaserade kort. 7 Digitala kommunikationer, bredband, WIFI etc. har ändrat sättet på vilket människor handlar, konsumerar information och kommunicerar. Detta skapar möjligheter och utmaningar för kollektivtrafiken. Appar med realtidsinformation är en stor trend världen över. 8 Det blir också vanligare för många operatörer att vara aktiva på sociala medier, för att ge kunderna möjlighet att få snabb information och, vilket är lika viktigt, snabb feedback. 9 Till stor del handlar det om att ge information till resenären om den aktuella resan, men det finns också lösningar som fokuserar på att samla exempelvis information både om mat, shopping och reseplanerare på samma ställe. Det finns flera sådana lösningar, men kräver sannolikt ett privat företag som driver utvecklingen 10 Finansieringsfrågan är globalt uppmärksammad som en stor utmaning för kollektivtrafiken, med ökade krav på kostnadstäckningsgrad på operatörerna. En del av lösningen på detta är att hitta kringtjänster (se ovan), men också att skapa alternativa finansieringskällor. Globalt finns det ett fördubblingsmål om att öka kollektivtrafiken och finansieringsfrågan hänger till stor del samman med hur detta mål ska uppnås. Många städer, och länder, har mål om att utveckla kollektivtrafikens marknadsandelar, som en integrerad del av klimatstrategier, urban utveckling mm. Västsvenska paketet är i dessa avseenden ett omskrivet exempel och en förebild där man kunnat arbeta med alternativ finansiering för att man har en stark målbild (K2020). Alternativ finansiering av kollektivtrafik handlar i stort sett alltid om att skapa en tydligare koppling mellan kostnaden och värdet av en infrastruktur- 7 Public Transport International, N Artikel: Smart ticketing: could we be the killer application? 8 Public Transport International, N Artikel: Delivering better customer information through the free open data 9 Public Transport International, N Public Transport International, N Artikel: Beyond a transport service provider: MTR reinvents metro travelling experience with lates mobile technology.

21 16 investering. Stora projekt behöver skrivas av under en längre tidsperiod och en PPP-lösning kan då vara ett sätt att ge tillräckligt med kapital till investeringen. I ex USA och Asien finns det exempel på privata företag, exempelvis banker, som har visat sig intresserade av att gå in med kapital i infrastrukturprojekt som belåning. Avbetalning kan ske genom att trafiken som bedrivs är företagsekonomiskt lönsam och därmed ger avkastning till finansiärerna eller att projektet är fullt offentligt finansierat genom skuldfinansiering. 11 I Sverige har PPP-lösningar diskuterats i olika sammanhang, men har bedömts som olönsamma i ett större perspektiv eftersom en satsning på kollektivtrafik sällan är företagsekonomiskt lönsam. En intressant variant är dock att använda inkomster från trafiken till drift- och underhåll av infrastrukturen. Koncessionsavtal med entreprenörer kan skrivas så att dessa kan ta del av trafikens vinst genom resenärsintäkter. Sådana lösning finns ibland annat England, Frankrike och Spanien. Ett annat exempel på alternativ finansiering av en infrastruktursatsning är att utnyttja markvärdesstegringar i närheten av stationer, vilket bygger på att det finns en möjlighet att ta ut vinster på en exploatering för att finansiera infrastrukturen. I USA är detta förekommande, exempelvis i Phoenix och Portland där nya stadsbanor har haft en stor del i att öka markvärden och taxeringsvärden i annars lågt attraktiva innerstäder. Det finns också Europeiska exempel, ex Norra Älvstranden i Göteborg och Docklands i London, men ett hinder i Europa är annars att kommunerna i många länder inte kan ta ut skatt och därmed inte få ut en vinst på exploateringen. För den som är intresserad av att lära sig mer om alternativ finansiering rekommenderas projektet FODRAL, som innehåller en genomgång av möjliga finansieringskällor för lätt spårtrafik. För mer info om detta projekt se Att koppla fler tjänster till kollektivtrafiksystemet är ett exempel på hur ökad resenärsservice kan kombineras med breddade inkomstkällor. Det handlar om att koppla på så många olika tjänster till samma system, att hela nätverket och inte bara själva kollektivtrafiken blir viktig. Exempel på detta är bilpooler och cykelpooler. Detta kräver ofta en stor operatör som kan ha en helhetsbild och ta risker. Ett exempel på denna trend är Hannover, som erbjuder ett så kallat Hannovermobil card, som kopplar ihop mobilitetstjänster och erbjuder ett samlat paket. Ett annat exempel är Montreal där stadens kollektivtrafikoperatör har skapat partnerskap som kopplar ihop olika former av kollektivtrafik, taxi, 11 Public Transport International, N Artikel: Private capital is available to public transport samt Artikel: Debt financing

22 17 bilpooler etc. Cyklar kan också adderas till paketet. 12 Att utveckla lånecykelsystem är en global trend, idag finns ca 400 system i bruk världen över, med Barcelona och Paris som flaggskeppsstäder. 13 I Montpellier har den lokala kollektivtrafikoperatören tagit över driften av parkeringsplatser och kan därmed anpassa taxor för biltrafiken för att stimulera kollektivtrafikresande och biljetter för kombinerad parkering och kollektivresande. 14 Detta är ett intressant exempel på hur marknadsandelarna mellan kollektivtrafik och bil kan regleras med hjälp av ett integrerat system. Andra exempel på detta är ex Singapore och Saarbrücken där biltullar reglerar antalet bilar i innerstaden för att reglera trängsel. I Saarbrücken sker detta genom att trafiksignaler på infartslederna går i rött när staden är full det blir grönt först när någon kör ut. Givetvis finns kameror som tar bilder på den som kör mot rött. 12 Public Transport International, N Artikel: Combined Mobility as key for tomorrow s urban mobility. 13 Public Transport International, N Artikel: One of public transport s greatest opportunities: cycling. 14 Public Transport International, N Artikel: Parking management and the new mobility services key to increasing ridership for public transport operators.

23 18 4. Fordon 4.1 Spårfordon Inom spårfordonssektorn finns två huvudtrender. Vagnar med 100% låggolv och mer eller mindre fasta boggier levereras till nya system där infrastruktur och vagn kan anpassas till varandra. Tydliga trender på detta hittar vi i Frankrike och Spanien. Den andra huvudtrenden är vagnar som delvis har traditionella boggier och då i de flesta fall endast har ca 70% låggolv. Dessa vagnar anses ha en bättre gång i gammalt spår och väljs ofta till system där infrastrukturen är gammal, t ex i Tyskland. Båda typerna utrustas allt mer med system för energiåtervinning vid bromsning. Den senaste tekniken är superkondensatorer. Drift utan kontaktledning finns på några platser främst i Spanien och Frankrike. Här finns två huvudspår, strömskena mellan rälerna eller batteridrift. Överföring via induktion finns ännu bara i något demonstrationsprojekt. 4.2 Buss Diesel-/elhybrider och även gas-/elhybrider lär finna sitt genombrott. Helelektriska bussar med undantag för trådbussar är fortfarande mestadels inom försöksstadiet där det ännu saknas tekniska standardlösningar för t ex laddning av batterier. Många projekt har startats varför ett genombrott kan förväntas inom de närmaste 5-10 åren. När det gäller batteribussar som har som enda energitillgång nattladdning är begränsningarna stora även om tekniken låter lockande. Batteribussar som nattoch under dagen tilläggsladdas är i dagsläget mer realistiska, även om detta i grunden kräver olika batteriteknik (långsam- kontra snabbladdning). Infrastrukturbehovet blir större med tilläggsladdade bussar. Här drivs ett intressant projekt i Leipzig där man ser på att merutnyttja spårvägens matarstationer för laddning av batteribussar. I Sverige finns projekt i Göteborg, Stockholm och Umeå. Vår bedömning är därmed att hybrider (med undantag för bränslecellsbussar) och batteribussystem med tilläggsladdningar är de mest närliggande lösningarna för stadstrafik, men det krävs en standardisering av laddstationen/laddtekniken. Ett alternativ är att delvis ha trådbussledning och ladda när bussen är i rörelse. Denna

Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem

Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Nya urbana transportsystem Stockholm 4 dec 2008 PG Andersson Trivector Traffic, Lund Behov av BRT i Sverige? Bus Rapid Transit = tänk tunnelbana

Läs mer

Europe By Satellite Installationsanvisningar. Europe by Satellite. SES ASTRA Europe By Satellite Sida 1 av 18

Europe By Satellite Installationsanvisningar. Europe by Satellite. SES ASTRA Europe By Satellite Sida 1 av 18 Europe by Satellite Installationsanvisningar SES ASTRA Europe By Satellite Sida 1 av 18 Innehåll 1 Inledning...3 2 Banpositioner...3 2.1 Tjänst på Ku bandet från 4,8 E...3 2.2 Tjänst på C bandet från 319,5

Läs mer

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 1 Säker och estetisk utformning av spårvägssystem Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 2 Lars H Ericsson Säkerhetsdirektör Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (också känt

Läs mer

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Bakgrund Under maj 6 skickade Miljö- och hälsoskydd ut en enkät till umebor för att ta reda på vad de känner

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM Rapport 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi KUND BILSWEDEN och Sveriges Bussföretag KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

- Både bättre och billigare än spårväg

- Både bättre och billigare än spårväg Bus Rapid Transit - Både bättre och billigare än spårväg Lunchseminarium den 21 juni i Oslo, WSP Analys & Strategi BRT-buss i Leeds, Streetcar, Storbritannien Foto: Volvo 2011-06-21 Vad är BRT? Fordonen

Läs mer

SAS- Destinationer och avreseorter Europa

SAS- Destinationer och avreseorter Europa SAS- Destinationer och avreseorter Europa Nedan framgår rabatt för respektive bokningsklass per destination och avreseort. Vid förfrågan kan Ramavtalsleverantören erbjuda högre rabatt. Sid 1 (12) Rabatten

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

SEAT Service Mobility

SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility Var som helst. När som helst. SEAT SERVICE enjoyneering var som helst, när som helst. SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility garanterar dig en fullständig och pålitlig servicehjälp

Läs mer

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år?

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Trafiknät Stockholm KTH 2011-12-19 1 EU-projektet OBIS Optimering av lånecykelsystem i europeiska städer Tre år, t.o.m. augusti 2011 51 system i 10 länder, varav

Läs mer

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Mars 2013

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Mars 2013 PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER Mars 2013 Belgien Göteborg/Landvetter Bryssel Airport 78 9811 Stockholm/Arlanda Bryssel Airport 60 8522 Stockholm/Bromma Bryssel Airport 78 7332 Stockholm/Skavsta

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Utbyggnadsplaner för spårväg i Sverige. Sammanställda 2014-05-15

Utbyggnadsplaner för spårväg i Sverige. Sammanställda 2014-05-15 Utbyggnadsplaner för spårväg i Sverige Sammanställda 2014-05-15 Om Spårvagnsstäderna Spårvagnsstäderna arbetar för att det ska bli lättare att bygga spårvägar. Organisationen förmedlar kunskap och främjar

Läs mer

Swedavias resvanebarometer. Kvartal 1, 2011. Sammanfattande kommentar:

Swedavias resvanebarometer. Kvartal 1, 2011. Sammanfattande kommentar: Swedavias resvanebarometer Kvartal 1, 2011 Sammanfattande kommentar: Den totala ökningen av privat- samt affärsresor inom och utom Sverige ökade under det första kvartalet 2011 med 9 procent. I denna rapport

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Unga tankar om framtidens resor

Unga tankar om framtidens resor 2011-03-24 Unga tankar om framtidens resor Specialutgåva kring gångtrafik! Idéer och illustrationer: Elever vid Thorildsplans gymnasium Stefan Myhrberg, Fariba Daryani Stockholms stad, Trafikkontoret Så

Läs mer

Studiebesök vid Bybanen i Bergen den 23 juni 2015 reserapport

Studiebesök vid Bybanen i Bergen den 23 juni 2015 reserapport 1 PM 2015:54 Mats Améen 2015-06-30 Studiebesök vid Bybanen i Bergen den 23 juni 2015 reserapport Gågatan i Nesttun centrum. Foto: Mats Améen. Välj ett objekt. Åldermansgatan 13 SE-227 64 Lund / Sweden

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället. Presentation av förstudie 2015-03-27

Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället. Presentation av förstudie 2015-03-27 Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället Presentation av förstudie 2015-03-27 Förstudie Studien är en kartläggning av regelverk och aktörers roller. Förstudie Studien är en kartläggning

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

fråga hur dags kompisen gör olika saker på morgonen

fråga hur dags kompisen gör olika saker på morgonen DIALOGUE 4 Kessel Joseph ( 1898-1979) ; écrivain français hälsa på varandra hälsa på varandra hälsa på varandra fråga vad det är för väder säg vad det är för väder säg vad det är för väder svara på klockan

Läs mer

Norwegian Air Shuttle - Destinationer och avreseorter Europa

Norwegian Air Shuttle - Destinationer och avreseorter Europa Norwegian Air Shuttle - Destinationer och avreseorter Europa Nedan framgår rabatt för respektive bokningsklass per destination och avreseort. Sid 1 (6) Vid förfrågan kan Ramavtalsleverantören erbjuda högre

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft Ett gemensamt gränsöverskridande trafikstyrningssystem för järnvägen Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel När man debatterar för spårtaxi är det vanligaste motargumentet man hör att det blir för dyrt. Detta är helt fel. I stället kan spårtaxisystem vara självfinansierande

Läs mer

Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren Regionförstoring 1970-2011 LA Stockholm LA Göteborg Geografisk

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Jönköping Den Goda Kollektivtrafikstaden

Jönköping Den Goda Kollektivtrafikstaden Jönköping Den Goda Kollektivtrafikstaden T I L L Ä M P N I N G F Ö R J Ö N KÖ P I N G Vision för en långsiktigt hållbar kollektivtrafik Jönköping står inför stora förändringar tack vare en positiv utveckling.

Läs mer

InterRail. Res fritt och bekvämt i hela Europa.

InterRail. Res fritt och bekvämt i hela Europa. InterRail Res fritt och bekvämt i hela Europa. 2014 Äventyr, bekvämlighet, valfrihet. Europa har så mycket att erbjuda: storstäder, pittoreska byar, vacker natur och spännande evenemang. Med InterRail

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

Student-UT försäkring

Student-UT försäkring Student-UT försäkring All information om Student-UT försäkringen hittar du på www.liu.se/ut eller på din fakultets hemsida/virtuella mapp. Länkar till hemsidorna: LiU LiU student utlandsstudier 1 Student-UT

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

Elcyklar och cykelinfrastrukturen

Elcyklar och cykelinfrastrukturen Elcyklar och cykelinfrastrukturen Kräver elcyklar en förändring i hur vi planerar för cykel? Hanna Ljungblad, Michael Koucky & Upplägg Bakgrund Frågeställning Metod Resultat Slutsatser Bakgrund Elcyklar

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

Koncept för elcykelpooler för VGR

Koncept för elcykelpooler för VGR Koncept för elcykelpooler för VGR Projektbeskrivning Pilotprojektet CykelDelaren syftar till att etablera en cykelpool med elcyklar för allmänheten i de deltagande kommunerna i Västra Götaland. Regionen

Läs mer

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet Västlänken Marieholmstunneln Delfinansiering av nya Hisingsbron Kollektivtrafikbefrämjande åtgärder

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER

EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER TISDAG TID 09.00-12.00 MÄNNISKAN I CENTRUM Bättre järnväg för resenärer och godstrafik mellan Göteborg och Oslo en presentation av Jernbaneverkets utredning Så integreras

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Källa: hotel.info-topp 20 globalt (huvudstäder): 1. Tokyo 7,84. 2. Lissabon 7,71. 3. Prag 7,66. 4. Berlin 7,60. 5. Peking 7,35. 6.

Källa: hotel.info-topp 20 globalt (huvudstäder): 1. Tokyo 7,84. 2. Lissabon 7,71. 3. Prag 7,66. 4. Berlin 7,60. 5. Peking 7,35. 6. PRESSINFORMATION Pris och prestanda-index (HPLI-Hotel-Preis-Leistungs-Index) 2008 överraskar: - hotel.info-gäster världen över placerar hotell i Tokyo på första plats - Storstäder som London, Moskva och

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

InterRail. Res fritt och bekvämt i hela Europa.

InterRail. Res fritt och bekvämt i hela Europa. InterRail Res fritt och bekvämt i hela Europa. 2014 Äventyr, bekvämlighet, valfrihet. Europa har så mycket att erbjuda: storstäder, pittoreska byar, vacker natur och spännande evenemang. Med InterRail

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Sammanfattning WP 2; D.2.1.

Sammanfattning WP 2; D.2.1. PRO- E- BIKE Främjande av elektriska cyklar och mopeder för varuleverans och persontransport i stadsområden Sammanfattning WP 2; D.2.1. Författare: Ronald Jorna, Jaap Sytsma Mobycon BV November, 2013 1

Läs mer

Den moderna spårvägens historia

Den moderna spårvägens historia Den moderna spårvägens historia 1 Den moderna spårvägens historia Spårvägen föddes 1832, då den första hästspårvagnen rullade på New Yorks gator. Höjdpunkten hittills för trafikmedlet uppnåddes under 1920-talet

Läs mer

Snittpriser på flygbiljetter 2011 2014

Snittpriser på flygbiljetter 2011 2014 Snittpriser på flygbiljetter 2011 2014 Travellink har jämfört snittpriserna på tur- och returbiljetter till de mest populära resmålen mellan 2011 och 2014. Sista kolumnen visar förändringen i procent mellan

Läs mer

Snabb bruksanvisning för MO-Call BlackBerry

Snabb bruksanvisning för MO-Call BlackBerry Vad behöver jag för att starta MO-Call? Innan man kan ringa ett samtal, behöver man det nedanstående: Ett registrerat MO-Call konto. MO-Call kredit på ditt konto. MO-Call programvaran på din mobiltelefon.

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 105 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

BUS RAPID TRANSIT I STOCKHOLM

BUS RAPID TRANSIT I STOCKHOLM BUS RAPID TRANSIT I STOCKHOLM Svenska Bussbranchens Riksförbund Juni 2012 BRT i Stockholm sid 2 BRT i Stockholm sid 3 Byrålådan eller snabb tillförlitlig kollektivtrafik? Vad är Bus Rapid Transit? SL vill

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

På väg mot världens renaste kollektivtrafik. Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik

På väg mot världens renaste kollektivtrafik. Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik På väg mot världens renaste kollektivtrafik Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik Klimatförändringar och växthuseffekten Klimatet är mänsklighetens största utmaning 1973 North pole Stora insatser

Läs mer

VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus. Stockholm 2010-05-27

VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus. Stockholm 2010-05-27 Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus Stockholm 2010-05-27 VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 RAPPORT 2009:56 VERSION 0.3 Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 - Tomelilla kommun Dokumentinformation Titel: Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2:7 - Tomelilla kommun

Läs mer

Vänersborg 2015-01-22

Vänersborg 2015-01-22 Vänersborg 2015-01-22 Regionstyrelsen Västra Götlandsregionen ärende 9 mötet 2015-01-27 Yttrande över Kungörande och granskning av Järnvägsplan för Västlänken (Remiss från Trafikverket) Sverigedemokraterna

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Bus Rapid Transit i Sverige? - kunskapssammanställning med identifiering av forskningsfrågor

Bus Rapid Transit i Sverige? - kunskapssammanställning med identifiering av forskningsfrågor Trafik & logistik Bus Rapid Transit i Sverige? - kunskapssammanställning med identifiering av forskningsfrågor PER-GUNNAR ANDERSSON, TRIVECTOR MALIN GIBRAND, TRIVECTOR KARL KOTTENHOFF, KTH Rapport Stockholm,

Läs mer

2014-04-24 TRIVECTOR FRAMTIDENS TRANSPORTSYSTEM - SAMSPILL MELLOM BYUTVIKLING OG VALG AV. Framtidsverksted 2.april 2014 Trondheim

2014-04-24 TRIVECTOR FRAMTIDENS TRANSPORTSYSTEM - SAMSPILL MELLOM BYUTVIKLING OG VALG AV. Framtidsverksted 2.april 2014 Trondheim TRIVECTOR FRAMTIDENS TRANSPORTSYSTEM - SAMSPILL MELLOM BYUTVIKLING OG VALG AV Framtidsverksted 2.april 2014 Trondheim Christer Ljungberg, CEO Trivector AB Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda,

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management EMPOWERING YOUR BUSINESS TOYOTA I_SITE Mer än fleet management www.toyota-forklifts.se TOYOTA I_SITE Mer än fleet management Toyota I_Site är ett kontinuerligt partnerskap för effektiv materialhantering.

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

InterRail Res fritt och bekvämt i hela Europa.

InterRail Res fritt och bekvämt i hela Europa. 2264 InterRail Res fritt och bekvämt i hela Europa. Äventyr, valfrihet, bekvämlighet. Europa har så mycket att erbjuda: storstäder, pittoreska byar, vacker natur och spännande evenemang. Med InterRail

Läs mer

Hur mycket kommer den svenska fordonstrafiken att elektrifieras?

Hur mycket kommer den svenska fordonstrafiken att elektrifieras? Hur mycket kommer den svenska fordonstrafiken att elektrifieras? Per Kågeson IVA Vägval El 2015-04-14 Innebörden av elektrifiering Energiåtgången i fordonet reduceras med 50-75 % jämfört med en konventionell

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Stombussystem - en möjlighet att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft?

Stombussystem - en möjlighet att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft? Stombussystem - en möjlighet att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft? Uppsats humanteknologi "Bilismen i ett humanistiskt perspektiv" ht 2001. Thomas Höjemo thomas@snt.nu Syfte och metod Syftet med

Läs mer

En växlande cykelupplevelse 2014-08-14

En växlande cykelupplevelse 2014-08-14 En växlande cykelupplevelse 2014-08-14 Mål: När Sydostleden är etablerad skall den årligen generera minst 50 miljoner i ökad turismomsättning 8000 cyklister/år cyklar då hela sträckan och 30 000 cyklar

Läs mer

Hållbart resande i praktiken

Hållbart resande i praktiken Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart

Läs mer

Framtiden börjar i Ropsten

Framtiden börjar i Ropsten Framtiden börjar i Ropsten Linje 73 mot Karolinska Institutet Välkommen ombord på den nya tidens första busslinje som trafikeras av en ny laddhybridbuss i EU-projektet ZeEUS regi. Hybrid betyder att den

Läs mer