Trendspaning kollektivtrafik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trendspaning kollektivtrafik"

Transkript

1 PM: 2014:77/Version:1.0 Trendspaning kollektivtrafik

2 Dokumentinformation Titel: Trendspaning kollektivtrafik Serie nr: 2014:77 Projektnr: Författare: Kristoffer Levin Per Gunnar Andersson Stefan Bösch Medverkande: Kvalitetsgranskning: Per Gunnar Andersson Beställare: Västra Götalandsregionen Kontaktperson: Martin Elofsson tel: Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution smärre förtydliganden Kunden Kunden redaktionella ändringar Kunden Åldermansgatan 13 SE Lund / Sweden Telefon +46 (0) Fax

3 Förord Trivector fick i juni 2014 i uppdrag av Västra Götalands kollektivtrafiksekretariat att göra en faktasammanställning om trender inom kollektivtrafik, som kan ha bäring på arbetet med målbild för stadstrafikens stomnät i Göteborgsområdet Följande PM är en sammanställning över dessa trender och har författats av Kristoffer Levin, Per Gunnar Andersson och Stephan Bösch. Lund

4 i Sammanfattning Den främsta källan för kartläggning av trender inom kollektivtrafikområdet har varit tidningen Public Transport International, som ges ut 6 ggr om året av UITP, den globala branschorganisationen för kollektivtrafik. Vid sidan om denna tidning har också en närmare kartläggning gjorts av satsningar inom kollektivtrafik i städer av liknande storlek som Göteborg (0,5 till 1 miljon invånare), främst i Europa men även utblick mot övriga världen. En sammanställning av städer inom Europa som ligger inom detta spann har gjorts och en kort beskrivning av kollektivtrafiksystemets uppbyggnad och aktuella projekt har gjorts för varje stad. En sammanfattande trend kan sägas vara en satsning på traditionella spårvägssystem, som har varit omfattande under de senaste 30 åren i Europa och som är betydligt vanligare än satsningar på stadsbana/tunnelbana eller BRT och bussar. I övriga delar av världen, där det inte finns historiskt utbyggda spårvägssystem på samma sätt, finns det en mer spridd bild av pågående satsningar. Inom området buss är den tydligaste trenden elektrifiering, som drivs på av att många städer har som mål öka andelen eldrivna fordon inom kollektivtrafiken. Bussen är dock mycket viktig som en del av en ökande mobilitet i kollektivtrafiksystemet. Satsningar på tunnelbana sker i flera städer, men främst i större städer, med mer än 1 milj. invånare. Satsningar på automatbanor och monorail ser vi i enstaka större städer och för särskilda ändamål främst i Asien. När det gäller mjuka frågor är intermodalitet en viktig trend. Att koppla fler tjänster till kollektivtrafiksystemet är ett exempel på hur ökad resenärsservice kan kombineras med breddade inkomstkällor. Det sammanhängande nätverket blir mer viktigt, innefattande också cykel- och bilpool och parkeringsavgifter. Det sker också satsningar på ökad realtidsinformation, kommunikation via sociala medier och mobila lösningar för resandeservice. Smarta biljettsystem införs i många länder med bank- eller mobilbaserade kort. Finansieringsfrågan är också globalt uppmärksammad och hänger till stora delar ihop med det globala fördubblingsmålet för kollektivtrafiken. Inom fordonsområdet är det främst gällande bussar som det sker en omfattande teknisk utveckling. Vi ser många prov med eldrivna bussar där olika tekniker prövas. Det är ännu en bit kvar innan elbussen är lika standardiserad som dieselbussen. Framför allt är det val av laddteknik samt laddlösningar på depån som fortfarande är öppna frågor.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Metod för kartläggning av trender Urval av städer 1 Definitioner 3 2. Kollektivtrafiksystem Läget i Europeiska städer (0,5 1 miljon invånare) idag 6 Spårväg 8 Stadsbana och tunnelbana 9 BRT och bussar 10 Utblick i andra städer och över världen Vad är hetast just nu? Mjuka frågor Fordon Spårfordon Buss 18

6 1 1. Inledning 1.1 Metod för kartläggning av trender För kartläggning av trender inom kollektivtrafik har vi främst använt oss av Public Transport International, som ges ut 6 ggr om året av UITP, den globala branschorganisationen för kollektivtrafik. Tidningen täcker in ett brett spektrum av aktuella ämnen och exempel från städer över hela världen. Vi har kompletterat med allmänna beskrivningar av de städer som är aktuella samt en kartläggning av ämnen i artiklar i den tyska tidningen Stadtverkehr. För beskrivningar av trender inom den tekniska fordonsutvecklingen har vi också använt oss av internkunskap från ett större antal uppdrag i Sverige och Norge. 1.2 Urval av städer Fokus för denna studie ligger i att göra en benchmarkingstudie gentemot städer i Göteborgs storlek, d.v.s. städer inom storleksordningen 0,5 till 1 miljon invånare. I detta avseende uppstår ett antal avgränsningsproblem. Städernas storlek är till stor del beroende på hur begreppet stad har avgränsats, beroende på om det är huvudort, kommun eller storstadsagglomeration som avses. Vi har här främst valt att, som avgränsning, titta på de kommuner inom EU (inkl. Schweiz) som har mellan 0,5 och 1 miljon invånare. Men vi har i vissa fall kompletterat detta med uppgifter om invånarantal inom stadsagglomerationer. Detta gäller främst i Frankrike där kommunerna är relativt små och huvudorten ofta är en relativt liten del av ett större stadsområde. I detta fall har då stadsområdet bedöms som mest intressant då detta vanligtvis omfattar stadens kollektivtrafiksystem. Nedan följer en sammanställning av de städer i Europa som vi har valt att fokusera på i studien. Förutom dessa har vi i kartläggningen av intressanta trender också tittat på en del andra städer, både i Europa och i övriga världen, där det pågår intressanta kollektivtrafikprojekt. Dessa städer återfinns dock inte i listan nedan.

7 2 Tabell 1. Städer i EU inkl. Schweiz med inv. Stad Land Invånare/ kommun Invånare/ stadsområde Bryssel Belgien Köln Tyskland Neapel Italien Turin Italien Marseille Frankrike Amsterdam Nederländerna Lódz Polen Valencia Spanien Kraków Polen Palermo Italien Riga Lettland Sevilla Spanien Zaragoza Spanien Zagreb Kroatien Wroclaw Polen Genua Italien Helsingfors Finland Rotterdam Nederländerna Düsseldorf Tyskland Glasgow Storbritannien Dortmund Tyskland Poznan Polen Málaga Spanien Essen Tyskland Lissabon Portugal Bremen Tyskland Vilnius Litauen Göteborg Sverige Dresden Tyskland Leipzig Tyskland Hannover Tyskland Dublin Irland Nürnberg Tyskland Duisburg Tyskland Lyon Frankrike Manchester Storbritannien Toulouse Frankrike Zürich Schweiz Nice Frankrike Nantes Frankrike Bordeaux Frankrike Lille Frankrike Toulon Frankrike Grenoble Frankrike Douai - Lens Frankrike

8 3 Definitioner Det finns en lång rad av olika modeller/system för kollektivtrafiken och för att skapa en någorlunda förenklad överblick över de globala trenderna har vi sett ett behov av att tydliggöra begreppen. Spårväg eller traditionell spårvagn för lokaltrafik för passagerare i städer. Den traditionella spårvagnstrafiken kan gå i gator och vägar tillsammans med vägtrafik (biltrafik, cykeltrafik etc.) antingen i blandtrafik eller i egna körfält, eller är anlagd på egen banvall. Det senare förekommer mest i förorter som är planerade samtidigt som spårvägen. 1 Figur 1.1 Spårväg i stadsmiljö på egen bana i franska Le Mans. Foto: PG Andersson Stadsbana eller det modernare begreppet light rail är i högre grad en hybrid mellan traditionell spårväg och järnväg och omfattar en ganska bred grupp av olika lösningar. Inom denna grupp finns allt från snabba spårvägar i stadsmiljö till lokala/regionala spårsystem som förbinder flera tätorter, där i vissa fall också stadsbanor kombineras med tunnelösningar i de mest tätbebyggda områden, så kallad lätt tunnelbana. Vi kommer i denna rapport att använda begreppet stadsbana istället för light rail 1

9 4 Figur 1.2 Stadsbana på egen bana i Stockholm på Tvärbanans Solnagren. Foto: PG Andersson BRT är också det ett brett begrepp och omfattar såväl trolleybussar/ trådbussar, som bussar med egna bussgator och karakteriseras av ett bussystem med egna banor och ofta egen identitet. Figur 1.3 BRT på egen bana i franska Metz. Systemet heter Mettis, har egna banor samt egen design (fyra olika färger) på fordonen. Foto: PG Andersson Andra system som automatbanor, monorail, magnetbanor etc har inte kommenterats då förekomsten är sällsynt. Vi hittar sådana system på enstaka

10 5 platser, särskilt i Asien och då i särklass på arabiska halvön. Systemen byggs ofta i anslutning till speciella målpunkter så som flygplatser, nöjesparker etc. Systemen är sällan kompatibla utan varje anläggning är unik i sin konstruktion. Figur 1.4 Köpenhamns mini metro är en förarlös automatbana som trafikeras i högtrafik med 1,5 minuter mellan tågen. Vagnarna har samma storlek som en stor spårvagn (40 meter). Systemet är inte kompatibelt med andra system. Foto: PG Andersson Figur 1.5 Automatbana med mindre fordon i Singapore här på högbana. Fordonet bärs av gummihjul. Foto: PG Andersson

11 6 2. Kollektivtrafiksystem 2.1 Läget i Europeiska städer (0,5 1 miljon invånare) idag Nedan följer en kort sammanfattning av hur kollektivtrafiken är uppbyggd i de för uppdraget aktuella städerna (med utgångspunkt från listan i tabell 1), samt om det finns några större aktuella projekt i städerna. Tabell 2. Överblick över kollektivtrafiksystemens uppbyggnad och pågående projekt i Europeiska städer (0,5-1 milj. inv.) Stad Bryssel Köln Neapel Turin Marseille Amsterdam Lódz Valencia Kraków Palermo Riga Sevilla Zaragoza Zagreb Wroclaw Genua Sammanfattning Stort spårvägssystem delvis som "pre-metro" i tunnlar. Tunnelbana. Förnyar spårvagnsparken. Stort spårvägssystem delvis i tunnel som stadsbana, många tester med nya drivmedel t ex bränsleceller (4 fordon). 12 km spårväg och två olika trådbusssystem. 58 km spårväg. Tunnelbana och varav en linje förarlös. Ny spårväg öppnad 2007, 11 km. Tunnelbana Stort spårvägsnät som byggs ut, 80 km. Tunnelbana som förnyas samt trafik som går både på tunnelbanan och spårvägen med samma vagnar. Utdraget och mycket försenat tunnelbanebygge som drabbats av dåliga markförhållanden. 141 km spårväg Stort spårtrafiksystem som består av lätt tunnelbana och några nyetablerade spårvägslinjer totalt 134 km. 85 km spårväg samt en ny snabbspårväg på 14 km. Förnyar vagnparken. Bygget av ny spårväg går långsamt. 182 km spårväg samt ett stort trådbussnät. Vagnparken förnyas kontinuerligt för båda trafikslagen. Kort spårväg, delvis batteridriven, på 2 km samt stadsbana delvis under jord som lätt tunnelbana. Ny spårväg från 2011 på 13 km, delvis batteridrift utan kontaktledning. Stort spårvägsnät om 116 km. 84 km spårväg Lättmetro samt trådbusslinjer. Helsingfors 96 km spårväg, nyleverans av spårvagnar, tunnelbana som byggs ut. Vissa BRT-liknande bussprojekt.

12 7 Rotterdam Düsseldorf 75 km spårväg samt tunnelbana. Stadsbanelinje (RandStaad Rail som förbinder Rotterdams tunnelbana med Haags spårväg). 78 km spårväg och 68 km stadsbana. Glasgow En kortare tunnelbanelinje på 10,5 km i cirkel öppnad Dortmund Poznan Málaga Essen Lissabon Bremen Vilnius Göteborg Dresden Leipzig Hannover Dublin Nürnberg Duisburg Lyon Manchester 75 km spårväg/stadsbana, tunnlar under centrum. 66 km spårväg som utvecklas med nya linjer samt nya vagnar. Ny stadsbana öppnad 2014, många år för sent. 52 km spårväg och 20 km stadsbana. Två sträckor spårbuss kvar från ett projekt som startade på 1980-talet. 48 km mest historisk spårväg. Tunnelbana. 115 km spårväg som byggs ut, nya vagnar. Större trådbusssystem med nya bussar. 161 km spårväg med nyleverans av vagnar samt BRT-liknande busslinje. Testar elbussar. 133 km spårväg. Förnyelse och modernisering pågår. Testar ihop med Leipzig nya drivtekniker i bussar hybrider. 148 km spårväg som utvecklas med bl. a nya vagnar (utvecklade på egen verkstad). Elbussprojekt där laddning ska ske genom att merutnyttja spårvägens likriktarstationer. 121 km stadsbana med högplattformar. Nya vagnar levereras. 38 km ny spårväg från Utbyggnad pågår. Prioriterad busstrafik. 33 km spårväg. Tunnelbana. Efter expansion av tunnelbanan har man nu åter börjat bygga ut spårvägen istället för tunnelbanan. Delvis förarlös drift på tunnelbanan. 44 km spårväg, nedgrävd i centrum. 53 km spårväg där första linjen öppnades ständig utbyggnad. Tunnelbana, delvis förarlös, på gummihjul samt stort trådbussnät som byggs ut som BRT på egen bana (C-linjer). Mål att 80 % av resorna ska ske med eldrift (Metro, spårväg eller trådbuss). 78 km spårväg som först öppnades Utbyggnad pågår ständigt. Toulouse 27 km tunnelbana (VAL) från Ny spårväg öppnad Zürich 73 km spårväg som byggs ut. Nya spårvagnar. Stort trådbussnät som växer. I väntan på att konverteras till trådbuss ersätts dieselbussar med hybridfordon. Stadsdelslinjer kommer att trafikeras med mindre batteridrivna fordon. Idag 80 % av resorna elektriskt - mål att öka detta. Finns en citytunnel från 1990 och ytterligare en öppnades Nice Ny spårväg öppnad Nantes Bordeaux Lille Toulon Ny spårväg öppnad 1985, BRT-system med bussar på egen bana. Ny spårväg öppnad Först med strömskena i marken mellan rälerna. En gammal förortsspårväg samt två tunnelbanelinjer (VAL). Beslut om ny spårväg lades dessa planer ner till förmån för ett BRT system som ännu inte förverkligats. Har byggt en P+R

13 8 Grenoble Douai - Lens parkering för 65 Mkr med gratis parkering för bussresenärer 2013 denna används dock inte av pendlare. Ny spårväg öppnad 1987 Världens första spårväg där stadsförnyelse var ledordet. Föregångare för den sk spårvägs-boomen i Frankrike. BRT-system med bussar på egen bana. Spårväg I de ca 45 städer inom EU (inkl. Schweiz) som har kartlagts inom det aktuella spannet (0,5-1 miljon inv.) finns det spårburen trafik i stort sett i samtliga. Den traditionella spårvagnen är i detta avseende den vanligaste och det är också en majoritet av de utbyggnadsprojekt som pågår som berör just spårväg, vilket är vanligare än satsningar på BRT och mer avancerade Light rail -system. Många av spårvägssystemen är öppnade efter 1985 och har stadsutveckling som nyckelord. Även i de städer där de gamla spårvägssystemen finns kvar görs dock satsningar på att utöka och modernisera de ofta över 100 år gamla spårvagnsnäten, exempelvis i Tyskland och Polen. En utbyggnad av spårvägarna kombineras då ofta med en modernisering av fordonsparken. Figur 2.1 Ny spårväg i Bremen med ny vagn materiel. Spårvägen har egen bana med gräs som tagits från den tidigare gatan för biltrafik som nu är enkelriktad. Foto: PG Andersson Spårväg har ofta valts då den anses vara mer strukturerande än buss och ha det kapacitetsbehov som krävs. Det senare är, särskilt i Frankrike, en följ av att nästan all busstrafik tas bort från stadskärnan och blir matarbuss till spårvägen. På detta sätts ersätts många busskm med spårväg och det blir färre kollektivtrafikpassager i centrum. Resandeutvecklingen i franska städer visar

14 9 att detta tycks vara en riktig prioritering. Dessutom är det en del i stadsutvecklingen när fler ytor i centrum kan erbjudas gående och cyklister. Stadsbana och tunnelbana Av de kartlagda Europeiska städerna finns det stadsbana i ca 1/3 av städerna medan tunnelbana finns i fyra städer. Generellt kan sägas att tunnelbanor förekommer i städer/stadsområden med ett invånarantal på över en miljon. Tunnelbanornas mycket höga anläggningskostnad kräver ett relativt stort trafikunderlag för att bära sig samhällsekonomiskt. Att gräva ner spåren är ofta också en följd av platsbrist, det vill säga det finns inte utrymme för spårburna fordon i stadsområdet. I några av de studerade städerna finns automatiska minitunnelbanor (VAL). Ingen av dessa har byggts ut under senare år, senaste nybyggnationen hittar vi i Toulouse 2007, en stad som sedan dess öppnat en ny spårvägslinje 2010 som förlängdes I Lille (öppnad 1983) hittar vi senaste förlängning Bland de riktiga tunnelbanorna har Marseille (öppnad 1977) förlängt 2010, Lyon (öppnad 1978) förlängt I Lyon hittar vi den senast öppnade BRTlinjen 2014 och även den senaste spårvägen Figur 2.2 Den första VAL-metron (minitunnelbana) byggdes i Lille och är automatisk. Foto: PG Andersson Utbyggnad av stadsbana eller tunnelbana sker i sammanlagt sju av de kartlagda Europeiska städerna. I några städer, exempelvis Rotterdam, Zürich, Bryssel och Leipzig, finns också Citytunnel/Västlänk-liknande järnvägsprojekt.

15 10 BRT och bussar I de studerade städerna utgör bussar basen i kollektivtrafiken. BRT-system finns i några städer, särskilt i Frankrike där medfinansiering kräver kollektivtrafik på egen bana. I Lyon byggs trådbussnätet ut som BRTsystem under varumärket C-linjer. BRT-linjerna anläggs ofta i stråk där man önskar en prioriterad kollektivtrafik men där trafikefterfrågan inte motiverar spårväg, t ex BusWay Nantes. I Nantes finns dessutom tre spårvägslinjer. BRT används i mindre omfattning än spårväg för stadsförnyelse och stadsutveckling. Ett undantag är Zuidtangent (nu R-Net) utanför Amsterdam som är en del av utbyggnaden av helt nya stadsområden utanför Amsterdam. Även i den lilla staden Enschede ( inv) i Nederländerna byggs bussbanor ut i nya stadsdelar. Figur 2.3 Bussbana genom nybyggnadsområde i Enschede i Nederländerna. Parallellt med bussbanan går en lika gen cykelväg. Foto: PG Andersson Utblick i andra städer och över världen I andra delar av världen är det i vissa fall spårvägssystem och i andra fall busslösningar som dominerar. I såväl USA som Sydamerika har satsningar inom kollektivtrafik traditionellt varit fokuserade på buss eller tunnelbana. I såväl Nord- som Syd Amerika finns många exempel på mycket välutvecklade BRT-system. Bland de mer kända märks Bogota, Curitiba, Quito, Pittsburgh samt Ottawa. Av alla dessa städer är det bara Ottawa som ligger i det studerade intervallet mellan 0,5 och 1 miljon invånare. I Nordafrika pågår ett stort antal spårvägsprojekt och de senaste åren har inte mindre än sex nya system öppnats

16 11 i Marocko och Algeriet. Även i Brasilien pågår spårvägsprojekt som ska stå klara till OS Emellertid är de utländska exemplen av städer just i spannet 0,5-1 så pass få att det är svårt att ge en sammanfattande överblick över dagens kollektivtrafiksystem. 2.2 Vad är hetast just nu? En intressant trend är att det just är spårväg som är dominerande i de utbyggnadsprojekt som pågår i Europa. Till stor del är dock utbyggnadsplanerna, av naturliga skäl, beroende av hur systemen ser ut historiskt. I dag ser vi en trend i Sydamerika och Afrika, samt till viss mån i Asien, där satsningar på nya spårvägar och stadsbanor är vanligare då det ofta inte finns äldre spårvagnssystem i städerna att bygga ut. 2 Figur 2.4 En av Europas nyaste spårvägar är Tours i Frankrike. Foto: PG Andersson Inom bussområdet sker just nu ganska stora innovationer när det gäller teknik och bränsle samt även fordonens utformning och flexibilitet. I de fall satsningar sker på bussar är det främst en elektrifieringstrend som kan skönjas. Denna trend drivs på av att många städer har som mål öka andelen eldrivna fordon inom kollektivtrafiken. Dieselbussar kommer i många städer att i större utsträckning behöva ersättas av eldrivna färdmedel för att svara upp mot städernas mål för utsläpp och bullerreducering. 3 Den tekniska utvecklingen 2 Public Transport International. 3 Public Transport International, N Artikel: Electromobility in public transport - Motives, strategies and concepts.

17 12 spretar vad gäller elbussar och tekniken för dessa 4 (mer om den tekniska utvecklingen på fordonsområdet återfinns under kap 4.2.). Figur 2.5 MalmöExpressen trafikeras med elektriska gas-hybridbussar: Foto PG Andersson Det finns några mycket intressanta satsningar på buss, där Lyon kanske är det mest intressanta. Där har det skett en stor översyn av bussnätet, med ökad enkelhet, fler tvärlänkar. Lyon är således ett exempel på hur bussen kan komplettera de spårburna systemen för ökad intermodalitet 5 4 Public Transport International, N Public Transport International, N Artikel: In Lyon, STYRAL is revolutionising the bus! Adapting services to how people live today.

18 13 Figur 2.6 Lyon trådbuss på nybyggd C-linje på egen bana likt spårvägen i staden: Foto PG Andersson Världen över sker stora satsningar på tunnelbana, men de flesta satsningar sker i större städer (ex London, Paris och Santiago) där tunnelbanenäten nu byggs ut och moderniseras. En stor satsning sker på automatiserade trafiksystem (Vancouver, Sao Paolo och Santiago). De automatiserade transporterna kan hjälpa till att öka transportkapaciteten, främst genom att man kan köra tågen med kortare intervall och för att själva driften kan bli mer flexibel. Automatiska system leder också till högre säkerhet. 6 System utan förare kräver att fordonet är skilt från övrig trafik. Det krävs alltså antingen broar eller tunnlar alternativt rejäla hinder längs banan så att obehöriga inte kommer in på spåret. Detta innebär att det idag inte finns teknik som tillåter spårvagnar och bussar i blandtrafik att köras utan förare. 6 Public Transport International, N

19 14 Figur 2.7 MonoRail till nöjespark i Singapore. Foto: PG Andersson Figur 2.8 MonoRail på InnoTrans i Berlin Foto: PG Andersson

20 15 3. Mjuka frågor Intermodalitet är idag ett nyckelord och handlar till stor del om att integrera så många olika system och tjänster som möjligt. Inom detta område finns det en rad intressanta trender att titta närmare på; Kontaktlösa kort och smart card införs i många länder. Fortfarande används pappersbiljtetter, system oförändrade i 160 år, i många EU-länder. Dock har det skett en dramatisk utveckling av nya teknologier, smart cards etc. som gör det enklare för resenärerna. De två modernaste lösningarna är EMV (alltså bankbaserade mobil- och betalkort) samt NFC, alltså mobilbaserade kort. 7 Digitala kommunikationer, bredband, WIFI etc. har ändrat sättet på vilket människor handlar, konsumerar information och kommunicerar. Detta skapar möjligheter och utmaningar för kollektivtrafiken. Appar med realtidsinformation är en stor trend världen över. 8 Det blir också vanligare för många operatörer att vara aktiva på sociala medier, för att ge kunderna möjlighet att få snabb information och, vilket är lika viktigt, snabb feedback. 9 Till stor del handlar det om att ge information till resenären om den aktuella resan, men det finns också lösningar som fokuserar på att samla exempelvis information både om mat, shopping och reseplanerare på samma ställe. Det finns flera sådana lösningar, men kräver sannolikt ett privat företag som driver utvecklingen 10 Finansieringsfrågan är globalt uppmärksammad som en stor utmaning för kollektivtrafiken, med ökade krav på kostnadstäckningsgrad på operatörerna. En del av lösningen på detta är att hitta kringtjänster (se ovan), men också att skapa alternativa finansieringskällor. Globalt finns det ett fördubblingsmål om att öka kollektivtrafiken och finansieringsfrågan hänger till stor del samman med hur detta mål ska uppnås. Många städer, och länder, har mål om att utveckla kollektivtrafikens marknadsandelar, som en integrerad del av klimatstrategier, urban utveckling mm. Västsvenska paketet är i dessa avseenden ett omskrivet exempel och en förebild där man kunnat arbeta med alternativ finansiering för att man har en stark målbild (K2020). Alternativ finansiering av kollektivtrafik handlar i stort sett alltid om att skapa en tydligare koppling mellan kostnaden och värdet av en infrastruktur- 7 Public Transport International, N Artikel: Smart ticketing: could we be the killer application? 8 Public Transport International, N Artikel: Delivering better customer information through the free open data 9 Public Transport International, N Public Transport International, N Artikel: Beyond a transport service provider: MTR reinvents metro travelling experience with lates mobile technology.

21 16 investering. Stora projekt behöver skrivas av under en längre tidsperiod och en PPP-lösning kan då vara ett sätt att ge tillräckligt med kapital till investeringen. I ex USA och Asien finns det exempel på privata företag, exempelvis banker, som har visat sig intresserade av att gå in med kapital i infrastrukturprojekt som belåning. Avbetalning kan ske genom att trafiken som bedrivs är företagsekonomiskt lönsam och därmed ger avkastning till finansiärerna eller att projektet är fullt offentligt finansierat genom skuldfinansiering. 11 I Sverige har PPP-lösningar diskuterats i olika sammanhang, men har bedömts som olönsamma i ett större perspektiv eftersom en satsning på kollektivtrafik sällan är företagsekonomiskt lönsam. En intressant variant är dock att använda inkomster från trafiken till drift- och underhåll av infrastrukturen. Koncessionsavtal med entreprenörer kan skrivas så att dessa kan ta del av trafikens vinst genom resenärsintäkter. Sådana lösning finns ibland annat England, Frankrike och Spanien. Ett annat exempel på alternativ finansiering av en infrastruktursatsning är att utnyttja markvärdesstegringar i närheten av stationer, vilket bygger på att det finns en möjlighet att ta ut vinster på en exploatering för att finansiera infrastrukturen. I USA är detta förekommande, exempelvis i Phoenix och Portland där nya stadsbanor har haft en stor del i att öka markvärden och taxeringsvärden i annars lågt attraktiva innerstäder. Det finns också Europeiska exempel, ex Norra Älvstranden i Göteborg och Docklands i London, men ett hinder i Europa är annars att kommunerna i många länder inte kan ta ut skatt och därmed inte få ut en vinst på exploateringen. För den som är intresserad av att lära sig mer om alternativ finansiering rekommenderas projektet FODRAL, som innehåller en genomgång av möjliga finansieringskällor för lätt spårtrafik. För mer info om detta projekt se Att koppla fler tjänster till kollektivtrafiksystemet är ett exempel på hur ökad resenärsservice kan kombineras med breddade inkomstkällor. Det handlar om att koppla på så många olika tjänster till samma system, att hela nätverket och inte bara själva kollektivtrafiken blir viktig. Exempel på detta är bilpooler och cykelpooler. Detta kräver ofta en stor operatör som kan ha en helhetsbild och ta risker. Ett exempel på denna trend är Hannover, som erbjuder ett så kallat Hannovermobil card, som kopplar ihop mobilitetstjänster och erbjuder ett samlat paket. Ett annat exempel är Montreal där stadens kollektivtrafikoperatör har skapat partnerskap som kopplar ihop olika former av kollektivtrafik, taxi, 11 Public Transport International, N Artikel: Private capital is available to public transport samt Artikel: Debt financing

22 17 bilpooler etc. Cyklar kan också adderas till paketet. 12 Att utveckla lånecykelsystem är en global trend, idag finns ca 400 system i bruk världen över, med Barcelona och Paris som flaggskeppsstäder. 13 I Montpellier har den lokala kollektivtrafikoperatören tagit över driften av parkeringsplatser och kan därmed anpassa taxor för biltrafiken för att stimulera kollektivtrafikresande och biljetter för kombinerad parkering och kollektivresande. 14 Detta är ett intressant exempel på hur marknadsandelarna mellan kollektivtrafik och bil kan regleras med hjälp av ett integrerat system. Andra exempel på detta är ex Singapore och Saarbrücken där biltullar reglerar antalet bilar i innerstaden för att reglera trängsel. I Saarbrücken sker detta genom att trafiksignaler på infartslederna går i rött när staden är full det blir grönt först när någon kör ut. Givetvis finns kameror som tar bilder på den som kör mot rött. 12 Public Transport International, N Artikel: Combined Mobility as key for tomorrow s urban mobility. 13 Public Transport International, N Artikel: One of public transport s greatest opportunities: cycling. 14 Public Transport International, N Artikel: Parking management and the new mobility services key to increasing ridership for public transport operators.

23 18 4. Fordon 4.1 Spårfordon Inom spårfordonssektorn finns två huvudtrender. Vagnar med 100% låggolv och mer eller mindre fasta boggier levereras till nya system där infrastruktur och vagn kan anpassas till varandra. Tydliga trender på detta hittar vi i Frankrike och Spanien. Den andra huvudtrenden är vagnar som delvis har traditionella boggier och då i de flesta fall endast har ca 70% låggolv. Dessa vagnar anses ha en bättre gång i gammalt spår och väljs ofta till system där infrastrukturen är gammal, t ex i Tyskland. Båda typerna utrustas allt mer med system för energiåtervinning vid bromsning. Den senaste tekniken är superkondensatorer. Drift utan kontaktledning finns på några platser främst i Spanien och Frankrike. Här finns två huvudspår, strömskena mellan rälerna eller batteridrift. Överföring via induktion finns ännu bara i något demonstrationsprojekt. 4.2 Buss Diesel-/elhybrider och även gas-/elhybrider lär finna sitt genombrott. Helelektriska bussar med undantag för trådbussar är fortfarande mestadels inom försöksstadiet där det ännu saknas tekniska standardlösningar för t ex laddning av batterier. Många projekt har startats varför ett genombrott kan förväntas inom de närmaste 5-10 åren. När det gäller batteribussar som har som enda energitillgång nattladdning är begränsningarna stora även om tekniken låter lockande. Batteribussar som nattoch under dagen tilläggsladdas är i dagsläget mer realistiska, även om detta i grunden kräver olika batteriteknik (långsam- kontra snabbladdning). Infrastrukturbehovet blir större med tilläggsladdade bussar. Här drivs ett intressant projekt i Leipzig där man ser på att merutnyttja spårvägens matarstationer för laddning av batteribussar. I Sverige finns projekt i Göteborg, Stockholm och Umeå. Vår bedömning är därmed att hybrider (med undantag för bränslecellsbussar) och batteribussystem med tilläggsladdningar är de mest närliggande lösningarna för stadstrafik, men det krävs en standardisering av laddstationen/laddtekniken. Ett alternativ är att delvis ha trådbussledning och ladda när bussen är i rörelse. Denna

Franska bussbanor BHNS

Franska bussbanor BHNS Thomas Johansson TJ Kommunikation BRT något för Sverige? Lund den 13 juni 2008 BHNS Bus à Haut Niveau de Service Kapacitetsområde 1.000 3.000 pass/tim/riktn Frankrike Ca 60 miljoner invånare 22 Regioner

Läs mer

Transporter i långa banor

Transporter i långa banor Lätta kollektivtransportsystem med strukturerande egenskaper Thomas Johansson Thomas Lange Den Goda Staden 4 december 2008 Syfte: Inom Den Goda Staden-projektet bidra till ny kunskap om lätta kollektivtransportsystem,

Läs mer

20/09/2016 LOUIS BÉTON KOLLEKTIVA TRANSPORTER I FRANKRIKE LYON HAR FATTAT GALOPPEN: MÉTROPOLE INTELLIGENTE

20/09/2016 LOUIS BÉTON KOLLEKTIVA TRANSPORTER I FRANKRIKE LYON HAR FATTAT GALOPPEN: MÉTROPOLE INTELLIGENTE KOLLEKTIVA TRANSPORTER I FRANKRIKE Vad kan vi lära? Lena Fredriksson, affärsområdesansvarig Kollektiva Transporter STREJKA KAN DE.. MEN KOLLEKTIVA TRANSPORTER? 2 ÄGANDET AV TRANSPORTMEDEL OCH YTA ÄR PASSÉ

Läs mer

Den moderna spårvägen

Den moderna spårvägen Vad är det vi betalar för? Ny spårväg bygger stad och skapar mervärden Thomas Johanson TJ Kommunikation Norrköping den 25 september 2012 Modern spårväg har bara skalan gemensamt med den klassiska Koblenz

Läs mer

Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem

Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Nya urbana transportsystem Stockholm 4 dec 2008 PG Andersson Trivector Traffic, Lund Behov av BRT i Sverige? Bus Rapid Transit = tänk tunnelbana

Läs mer

Light Rail. Spårsystem för spårvägar och tunnelbanor

Light Rail. Spårsystem för spårvägar och tunnelbanor Light Rail Spårsystem för spårvägar och tunnelbanor Light Rail Att kollektivtrafiken kommer att utvecklas i en sällan skådad takt sedan början på 1900-talet är vi på Vossloh Nordic Switch Systems helt

Läs mer

1(10) Bilaga 5. Tunnelbana, spårväg, stombuss eller BRT?

1(10) Bilaga 5. Tunnelbana, spårväg, stombuss eller BRT? 1(10) Bilaga 5. Tunnelbana, spårväg, Innehållsförteckning: Bakgrund... 2 Spårväg... 2 Stombuss och BRT... 4 Tunnelbana... 7 Kapacitet... 8 Komfort... 8 Kostnad... 9 Restid... 9 Turtäthet... 10 Postadress

Läs mer

FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN?

FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN? FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN? Oslo 5 feb 2013 PG Andersson Trivector Traffic, Lund PG Andersson Trivector Traffic, Lund pg.andersson@trivector.se KOLLEKTIVTRAFIKEN ÄR ETT MEDEL FÖR ATT SKAPA

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

Omvärldsanalys: mobilitet

Omvärldsanalys: mobilitet Omvärldsanalys: mobilitet En omvärld i förändring sätter kollektivtrafiken i en ny kontext. I trafikförvaltningens trendanalys konstateras att det pågår skiftningar mot ett förändrat resande och att det

Läs mer

Europe By Satellite Installationsanvisningar. Europe by Satellite. SES ASTRA Europe By Satellite Sida 1 av 18

Europe By Satellite Installationsanvisningar. Europe by Satellite. SES ASTRA Europe By Satellite Sida 1 av 18 Europe by Satellite Installationsanvisningar SES ASTRA Europe By Satellite Sida 1 av 18 Innehåll 1 Inledning...3 2 Banpositioner...3 2.1 Tjänst på Ku bandet från 4,8 E...3 2.2 Tjänst på C bandet från 319,5

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Är Bus Rapid Transit något för Örebro?

Är Bus Rapid Transit något för Örebro? Är Bus Rapid Transit något för Örebro? Fredrik Eliasson, Region Örebro län Henrik Emilsson, Örebro kommun Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2015-03-20 Menar vi allvar med att nå våra mål?

Läs mer

Premiär för Stockholms nya elbusslinje

Premiär för Stockholms nya elbusslinje Premiär för Stockholms nya elbusslinje publ icerat av U L O 1 6 MA RS 201 5 SID A F Ö R U TSKRIF T Kraften kommer från ovan. Två av Stockholms nya laddhybridbussar, Volvo Electric Hybrid, vid laddstationen

Läs mer

TransportForsK. Transportforum 2017 Session 33. Elektrifierade fordon för citydistribution av styckegods med elförsörjning under färd ELFÄRD

TransportForsK. Transportforum 2017 Session 33. Elektrifierade fordon för citydistribution av styckegods med elförsörjning under färd ELFÄRD TransportForsK Session 33 Elektrifierade fordon för citydistribution av styckegods med elförsörjning under färd ELFÄRD Angelika Treiber angelika.treiber@tfk.se 08-562 491 04 Bakgrund Distribution av dagligvaror

Läs mer

TYSK EFFEKTIVITET KOLLEKTIVTRAFIK I MILJONSTADEN GÖTEBORG. Vi gör Västsverige starkare

TYSK EFFEKTIVITET KOLLEKTIVTRAFIK I MILJONSTADEN GÖTEBORG. Vi gör Västsverige starkare TYSK EFFEKTIVITET OCH FRANSK ELEGANS KOLLEKTIVTRAFIK I MILJONSTADEN GÖTEBORG Vi gör Västsverige starkare Spårvagnen på bilden är en M32 och är en av de italienska vagnar som sedan 2004 fått utstå mycket

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Helsingfors stad Stadsplaneringskontoret Snabbspårväg Framtidens kollektivtrafik i Helsingfors www.hel.fi/ksv/sv

Helsingfors stad Stadsplaneringskontoret Snabbspårväg Framtidens kollektivtrafik i Helsingfors www.hel.fi/ksv/sv Helsingfors stad Stadsplaneringskontoret Snabbspårväg Framtidens kollektivtrafik i Helsingfors www.hel.fi/ksv/sv Helsingfors och hela metropolområdet växer fort. Fram till 2050 uppskattas Helsingfors

Läs mer

Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på BRT

Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på BRT Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på BRT Advanced BRT systems have provided many developing country cities public transport with rail-like capacities and speed. BRT Guidelines adapted

Läs mer

25/09/2012 INVESTERINGAR I SPÅVÄG HUR GÖRS KOSTNADSUPPGIFTER JÄMFÖRBARA? PG Andersson Spårvagnsstäderna Norrköping 25 sept 2012 KAN VI JÄMFÖRA?

25/09/2012 INVESTERINGAR I SPÅVÄG HUR GÖRS KOSTNADSUPPGIFTER JÄMFÖRBARA? PG Andersson Spårvagnsstäderna Norrköping 25 sept 2012 KAN VI JÄMFÖRA? INVESTERINGAR I SPÅVÄG HUR GÖRS KOSTNADSUPPGIFTER JÄMFÖRBARA? PG Andersson Spårvagnsstäderna Norrköping 25 sept 2012 KAN VI JÄMFÖRA? 2 1 DEN TRADITIONELLA REDOVISNINGEN Vi har lärt oss att spårväg kostar

Läs mer

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Januari 2013

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Januari 2013 PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER Januari 2013 Belgien Göteborg/Landvetter Bryssel Airport 75 9858 Stockholm/Arlanda Bryssel Airport 51 7164 Stockholm/Bromma Bryssel Airport 76 7144 Stockholm/Skavsta

Läs mer

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm Aktion för spårvägsfritt Lund Lund den 27 september 2013 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Aktion för Spårvägsfritt Lund har på remiss erhållit Trafikverkets Förslag till nationell

Läs mer

Föreläsning II Utveckling & Trender. Hållbara städer (ECO-CITIES och Hållbart (kollektivt) resande. Källa: http://www.physorg.com/news205253463.

Föreläsning II Utveckling & Trender. Hållbara städer (ECO-CITIES och Hållbart (kollektivt) resande. Källa: http://www.physorg.com/news205253463. Föreläsning II Utveckling & Trender Hållbara städer (ECO-CITIES och Hållbart (kollektivt) resande Källa: http://www.physorg.com/news205253463.html Från förra föreläsningen - hur reser vi? Var fjärde resa

Läs mer

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Genomförandeavtal gällande Helsingborgsexpressen på linje 1

Genomförandeavtal gällande Helsingborgsexpressen på linje 1 Sida 1 (5) UTKAST 2015-12-08 Genomförandeavtal gällande Helsingborgsexpressen på linje 1 1 Parter och avtalets syfte Detta avtal har upprättats mellan Helsingborgs kommun (nedan benämnt Staden) och Region

Läs mer

Höghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val. Christer Löfving, Trafikverket

Höghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val. Christer Löfving, Trafikverket 1 Höghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val Christer Löfving, Trafikverket 10 11 12 Höghastighet i omvärlden Sedan länge satsar Japan, Frankrike, Spanien, Tyskland, Italien och Benelux på höghastighet.

Läs mer

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 1 Säker och estetisk utformning av spårvägssystem Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 2 Lars H Ericsson Säkerhetsdirektör Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (också känt

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21. Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss

Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21. Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21 Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss Tänk tunnelbana kör spårvagn Möjliga framtida stomlinjer i Norrköping Smedby Befintlig spårväg

Läs mer

Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation.

Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation. 2 (7) Syftet med strategin är att: Tydliggöra och fastställa principer för stomtrafik i Stockholms län, utanför de centrala delarna Identifiera lämpliga stråk för ny stomtrafik, särskilt tvärgående sådana

Läs mer

RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0. Kristianstadslänken. ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum

RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0. Kristianstadslänken. ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0 Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Dokumentinformation Titel: Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Serie

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Franska städers satsningar på moderna spårvägar. Patrick Laval Journalist, La Vie du Rail

Franska städers satsningar på moderna spårvägar. Patrick Laval Journalist, La Vie du Rail Franska städers satsningar på moderna spårvägar Patrick Laval Journalist, La Vie du Rail 2012 Rekordåret 2012 Rekordåret 3 nya spårvägssystem (Brest, Dijon och Le Havre) 4 nya linjer på befintliga system

Läs mer

Kollektivtrafik hela vägen fram

Kollektivtrafik hela vägen fram Kollektivtrafik hela vägen fram Hela resan HM Skåne 6 nov 2008 PG Andersson Trivector Traffic, Lund Kollektivtrafiken är ett medel för att skapa en attraktiv stad 100% 80% 60% Persontrafikarbetet i Sverige

Läs mer

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Bakgrund Under maj 6 skickade Miljö- och hälsoskydd ut en enkät till umebor för att ta reda på vad de känner

Läs mer

GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK. Stenerik Ringqvist RTM Konsult

GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK. Stenerik Ringqvist RTM Konsult GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK Stenerik Ringqvist RTM Konsult Projektledare Guidelines BRT och Spårväg Rådgivare för Guidelines Regional BRT VARFÖR BRT Guidelines? Busslösningar är ofta kompromisser

Läs mer

Republikens presidents förordning

Republikens presidents förordning Republikens presidents förordning om placeringsorterna för Finlands beskickningar i utlandet och ordnandet av konsulära tjänster i utrikesförvaltningen I enlighet med republikens presidents beslut föreskrivs

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

ALTERNATIVA SYSTEM FÖR KOLLEKTIVTRAFIK

ALTERNATIVA SYSTEM FÖR KOLLEKTIVTRAFIK RAPPORT ALTERNATIVA SYSTEM FÖR KOLLEKTIVTRAFIK Dnr 894/11 November 2012 Uppdrag: Alternativ kollektivtrafik, 242776 Titel på rapport: Alternativa system för kollektivtrafik Status: Godkänd handling Datum:

Läs mer

Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016

Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016 Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016 Gatu- och samhällsmiljönämnden, april 2016 Diarienummer: GSN 2016-0665 Innehåll 1. Sammanfattning sid 4 2. Inledning sid 5 3. Handlingsplan för parkering

Läs mer

Framkomlighetsstrategin

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms

Läs mer

Uppdrag till Västtrafik 2015-2016

Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Sida 1(1) Bilaga 1.1 Datum 2014-09-09 Diarienummer KT-09-2014 Till Västtrafik Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Kollektivtrafiknämnden beslutar om följande uppdrag till Västtrafik 2015-2016; Inriktning

Läs mer

Stena Line Bilsemester 2014 TOTAL Total Kvinna Man 18 30 år 31 40 år 41 50 år 51 65 år

Stena Line Bilsemester 2014 TOTAL Total Kvinna Man 18 30 år 31 40 år 41 50 år 51 65 år Stena Line Bilsemester 2014 TOTAL Kön Ålder Total Kvinna Man 18 30 år 31 40 år 41 50 år 51 65 år Q4 Har du någon gång varit på bilsemester? Base: Alla respondenter n=1063 n=531 n=532 n=279 n=211 n=260

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna Lena Erixon Generaldirektör 2016-05-31 Agenda Bakgrund: Kapacitetsbrist

Läs mer

- Både bättre och billigare än spårväg

- Både bättre och billigare än spårväg Bus Rapid Transit - Både bättre och billigare än spårväg Lunchseminarium den 21 juni i Oslo, WSP Analys & Strategi BRT-buss i Leeds, Streetcar, Storbritannien Foto: Volvo 2011-06-21 Vad är BRT? Fordonen

Läs mer

Trafikplanering i praktiken bilsnål och fossilbränslesnål samhällsplanering!

Trafikplanering i praktiken bilsnål och fossilbränslesnål samhällsplanering! Trafikplanering i praktiken bilsnål och fossilbränslesnål samhällsplanering! Michael Johansson (Tekn. Lic) Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg Utmaning vid förtätning Bostäder-Transporter-Grönytor

Läs mer

Sammanfattning pilotprojekt Karlstad

Sammanfattning pilotprojekt Karlstad Underlag för redovisning av pilot-projekt Sida 1 av 7 Sammanfattning pilotprojekt Karlstad 1 Bakgrund och syfte Karlstadsbuss genomförde 2007 en linjenätsförändring som haft stor framgång i form av ökat

Läs mer

SAS- Destinationer och avreseorter Europa

SAS- Destinationer och avreseorter Europa SAS- Destinationer och avreseorter Europa Nedan framgår rabatt för respektive bokningsklass per destination och avreseort. Vid förfrågan kan Ramavtalsleverantören erbjuda högre rabatt. Sid 1 (12) Rabatten

Läs mer

Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie

Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2016-03-14 Ref: M2016/00374/R Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie Sveriges Bussföretag är en arbetsgivare-

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Organisation för finansiering och drift av lätt spårtrafik i Sverige

Organisation för finansiering och drift av lätt spårtrafik i Sverige Organisation för finansiering och drift av lätt spårtrafik i Sverige Lena Winslott Hiselius Trivector Traffic VINNOVA-finansierat forsknings- och utvecklingsprojekt som bedrivs av Trivector Traffic och

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Studiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg

Studiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Studiebesök TÖI måndag 24 oktober Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Punkter Göteborgsområdet Västsvenska paketet lite kort Långsiktiga ambitionen Satsningar inför trängselskatten 2013

Läs mer

Västsvenska paketet Sida 1

Västsvenska paketet Sida 1 Västsvenska paketet Sida 1 Ett paket för en växande region Västra Götaland det goda livet Halland bästa livsplatsen Göteborgsregionen uthållig tillväxt Ett hållbart Göteborg Sida 2 Visionen om Västsverige

Läs mer

European Spallation Source (ESS) i Lund

European Spallation Source (ESS) i Lund European Spallation Source (ESS) i Lund En mötesplats för vetenskapsmän inom materialforskning 1 ESS-& MAX IV:s anläggningar i Lund Malmö Köpenhamn Lund Brunnshög Knutpunkt för transporten : Till Lund

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år?

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Trafiknät Stockholm KTH 2011-12-19 1 EU-projektet OBIS Optimering av lånecykelsystem i europeiska städer Tre år, t.o.m. augusti 2011 51 system i 10 länder, varav

Läs mer

Albanien 1988 5/11 Tirana VMkv 2 1 1989 8/10 Solna VMkv 3 1 2004 18/2 Tirana 1 2 2008 6/9 Tirana VMkv 0 0 Tot 4 2 1 1 6 4

Albanien 1988 5/11 Tirana VMkv 2 1 1989 8/10 Solna VMkv 3 1 2004 18/2 Tirana 1 2 2008 6/9 Tirana VMkv 0 0 Tot 4 2 1 1 6 4 Sveriges motståndare 1908-2008 Sveriges herrlandskamper sedan 1908. Resultat anges med Sveriges mål först. I summeringen har mål under ord. speltid och förlängning inräknats, ej mål vid straffsparksavgörande.

Läs mer

SEAT Service Mobility

SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility Var som helst. När som helst. SEAT SERVICE enjoyneering var som helst, när som helst. SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility garanterar dig en fullständig och pålitlig servicehjälp

Läs mer

Jennifer Elsren, Västtrafik. Mål, Utmaningar och erfarenheter av ElectriCity

Jennifer Elsren, Västtrafik. Mål, Utmaningar och erfarenheter av ElectriCity Jennifer Elsren, Västtrafik Mål, Utmaningar och erfarenheter av ElectriCity Ett sammarbete mellan samhälle, industri och forskning Parternas gemensamma vision En arena för tester av nya produkter och tjänster

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Järnvägsentreprenörerna Balfour Beatty Rail och Strukton Rail samordnar personella och maskinella resurser

Järnvägsentreprenörerna Balfour Beatty Rail och Strukton Rail samordnar personella och maskinella resurser Balfour Beatty Rail AB - 2010-05-19 Järnvägsentreprenörerna Balfour Beatty Rail och Strukton Rail samordnar personella och maskinella resurser Balfour Beatty Rail AB meddelar idag att för att vinna kostnadseffektivitet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM Rapport 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi KUND BILSWEDEN och Sveriges Bussföretag KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Bryssel den 2 oktober 2001

Bryssel den 2 oktober 2001 Bryssel den 2 oktober 2001 Det transeuropeiska transportnätet hanterar nästan hälften av den sammanlagda trafiken av varor och passagerare och är således en riktig livslina för unionen. Under de senaste

Läs mer

Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg

Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg Västlänken En pulsåder för det moderna Göteborg HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Morgondagens Göteborg Regionen beräknas växa med en och en halv miljon invånare till 2035 Enligt prognoser är vi år 2035

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 1 av 15 Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 2 av 15 Innehåll Kapitel Sida 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 2. Framtida resande 5 2.1 Resmönster

Läs mer

Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja kollektivtrafikkörfält. Uppdrag från Kommunfullmäktige m.fl.

Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja kollektivtrafikkörfält. Uppdrag från Kommunfullmäktige m.fl. Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2008-06-17 Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Järnvägsbygge är också samhällsbygge!

Järnvägsbygge är också samhällsbygge! Järnvägsbygge är också samhällsbygge! Samhällsutveckling Samtliga trafikslag, fjärr-, gods-, region- och pendeltåg, efterfrågar ytterligare tåglägen. Därför behöver Västra Stambanan tillföras mer spårkapacitet

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

Linköpings utmaningar inför framtidens kollektivtrafik Vilka planer finns för Linköpings stadsutveckling

Linköpings utmaningar inför framtidens kollektivtrafik Vilka planer finns för Linköpings stadsutveckling Linköpings utmaningar inför framtidens kollektivtrafik Vilka planer finns för Linköpings stadsutveckling Ostlänken, nytt resecentrum och Innerstaden växer över ån Översiktsplan och Trafikstrategi Stadsutvecklingsstråk

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Buller vid Trädgårdsstaden

Buller vid Trädgårdsstaden RAPPORT 2009:33 VERSION 0.2 Buller vid Trädgårdsstaden - i Lomma Hamn Dokumentinformation Titel: Buller vid Trädgårdsstaden - i Lomma Hamn Serie nr: 2009:33 Projektnr: 9058 Författare: Kvalitetsgranskare:

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället. Presentation av förstudie 2015-03-27

Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället. Presentation av förstudie 2015-03-27 Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället Presentation av förstudie 2015-03-27 Förstudie Studien är en kartläggning av regelverk och aktörers roller. Förstudie Studien är en kartläggning

Läs mer

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet Västlänken Marieholmstunneln Delfinansiering av nya Hisingsbron Kollektivtrafikbefrämjande åtgärder

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Mars 2013

PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER. Mars 2013 PLANERAT UTBUD I LINJEFART PÅ SVENSKA FLYGPLATSER Mars 2013 Belgien Göteborg/Landvetter Bryssel Airport 78 9811 Stockholm/Arlanda Bryssel Airport 60 8522 Stockholm/Bromma Bryssel Airport 78 7332 Stockholm/Skavsta

Läs mer

i Stockholmsregionen Författare Per Kågeson

i Stockholmsregionen Författare Per Kågeson i Stockholmsregionen Författare Per Kågeson Bus Rapid Transit (BRT) är ett koncept som bygger på att utnyttja bussens fördelar när uppgiften är att skapa bekväm och snabb kollektivtrafik till måttlig kostnad.

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Hållbart resande i Stockholm. - Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad

Hållbart resande i Stockholm. - Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad Hållbart resande i Stockholm - Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad Innehållsförteckning Inledning/Sammanfattning...3 Förslagen i korthet...5 Stadsutveckling... 14 Kollektivtrafik...

Läs mer