Textila strömmar och

Transkript

1 OFFENTLIG RAPPORT Textila strömmar och förbehandlingsmetoder för textilfiberåtervinning En studie om förutsättningar för pilot, begränsad och fullskalig drift av Re:newcells anläggning i Vänersborg Av Anna Brismar, Fil Dr, Konsult Stockholm, april 2014

2 Denna studie är genomförd av konsulten Anna Brismar (Green Strategy) under hösten 2013 på uppdrag av Innovatum AB. Projektledare för studien var Magnus Fransson, Place Consulting. Arbetet genomfördes även i dialog med Henrik Norlin, vd Re:newcell. Studien är en del av Vinnovaprojektet Pilotanläggning för uppskalning av ny teknologi avseende cellulosabaserad textilmassa från återvunna kläder. 1

3 Innehåll 1. Inledning Syfte och avgränsning Delprojektens innehåll Randvillkor Metodik Kontinuerliga dialoger och ett aktörsperspektiv Tre scenarior pilot, begränsad och fullskalig drift Metodik för delprojekt Genomgång av befintlig litteratur och utveckling av ett flödesschema... 9 Uttag och analys av data från Statistiska Centralbyrån (SCB)... 9 Sveriges välgörenhetsorganisationer: telefonintervjuer och diskussionsmöte Sveriges tvätterier: kartläggning och mailenkät Data från plockanalyser av svenska hushållssopor Metodik för delprojekt Resultat för delprojekt 1: kartläggning av textila flöden i Sverige Flödesanalys av textila flöden i Sverige Centrala aktörsgrupper Flödesschema med aktörsgrupper och textiliernas öde Beräkning av nettoimport av färdiga textilier till Sverige Statistikdatabasens innehåll och struktur Inhämtning av statistik från SCBs Statistikdatabasen Indelning av SCBs varugrupper i egna textilgrupper Avgränsning till bomull (uteslutande av viskos) Resultat av beräkning av nettoimport för egna textilgrupper Beräkningar av andelen bomullshaltiga textilier i respektive textilgrupp Resultat från telefonintervjuer och möte med välgörenhetsorganisationerna Mailkontakt och telefonintervjuer Tankar och synpunkter inhämtade från diskussionsmöte

4 4.6 Resultat från mailenkät och intervjuer med tvätterier i Sverige Befintliga plockanalyser från avfallshanteringsbolag i Sverige Förslag på gynnsamma textila flöden till en framtida anläggning Möjliga flöden för pilotfasen (scenario 1) Gynnsamma textila grupper Möjliga flöden från svenska tvätterier Möjliga flöden för utökad drift i Sverige (scenario 2) Textila grupper av intresse Möjliga flöden från svenska välgörenhetsorganisationer Andra möjliga flöden av intresse Möjliga flöden för fullskalig drift i Skandinavien (scenario 3) Resultat för delprojekt 2: kartläggning av förbehandlingsmetoder Flödesanalys en översikt över förbehandlingsprocessen Två alternativa förbehandlingsprocesser Befintliga förbehandlingsmetoder för fiberåtervinning Metoder för sortering av textilier (färg/fiberinnehåll) Metoder för fraktionering i små textila bitar Metoder för separering av icke-textila delar Kostnadsberäkningar för två alternativa förbehandlingsmetoder Antaganden och beräkningar Jämförelse mellan manuell och maskinell sortering Slutsatser Både intresse och osäkerhet bland välgörenhetsorganisationer Brett intresse och möjligheter inom tvätteribranschen Andra möjliga källor som återstår att utforska Ökade globala mängder textiler av sämre kvalitet Intressanta textila grupper för anläggningen Behov av att knyta samarbetsavtal och ingå partnerskap inom snar framtid Möjliga textila mängder till en framtida anläggning Framtidsutsikter och fortsatta undersökningar Vinster med en framtida storskalig fiberåtervinningsanläggning Urval och kostnadsberäkningar för alternativa förbehandlingsmetoder

5 8. Referenser Övrig litteratur för fortsatta studier Bilaga 1. Flödesdiagram över möjliga och befintliga textila strömmar i Sverige Bilaga 2. Beskrivning av textilgrupper och ingående varugrupper (endast bomullstextilier). 62 Bilaga 3. Import (2012) för alla textilgrupper och ingående varugrupper (alla fibertyper) Bilaga 4. Schematisk bild av textila flöden - underlag för telefonintervju med välgörenhetsorganisationerna Bilaga 5. Resultat från telefonintervjuer med välgörenhetsorganisationer (nov 2013) (Värdena gäller för år 2012 eller 2013) Bilaga 6. Resultat från mailenkät med tvätterier (november 2013) (Värdena gäller år 2012 eller uppskattat för 2013) Bilaga 7. Schematisk beskrivning av en stegvis bearbetning av inkommande textilt material 78 4

6 1. Inledning Denna rapport presenterar resultatet av en konsultstudie som genomfördes under hösten 2013 som del av Vinnovaprojektet Pilotanläggning för uppskalning av ny teknologi avseende cellulosabaserad textilmassa från återvunna kläder. Studien har genomförts av konsulten Anna Brismar (Green Strategy) på uppdrag av Innovatum och i samverkan med Henrik Norlin (vd, Re:newcell) och Magnus Fransson (projektledare, Place Consulting). Under arbetets gång har idéer, synpunkter och information även inhämtats från experter verksamma vid olika företag och organisationer i Sverige, bl. a. Prominova AB (Erik Skoglund), Innventia AB, Textilhögskolan i Borås och Chalmers tekniska högskola. Framförallt bygger konsultstudien på insamling och analys av primärdata från SCBs statistikdatabaser, telefonintervjuer med Sveriges största välgörenhetsorganisationer, en färsk enkätundersökning inom Sveriges tvätteribransch, samt en genomgång av tillgängliga plockanalyser för privata hushållssopor från olika kommuner i Sverige. Diverse synpunkter kring den planerade textilfiberåtervinningen i Vänersborg har även inhämtats under ett initierat diskussionsmöte i november (2013) från representanter för de intervjuade välgörenhetsorganisationerna. Studien baseras även på en genomgång av litteratur kring textilåtervinning och återanvändning, samt på nätbaserad information om tillgängliga förbehandlingsmetoder, i form av sortering, fraktionering och rensning, av textilt material inför en framtida fiberåtervinning. 2. Syfte och avgränsning 2.1 Delprojektens innehåll I enlighet med uppdragsbeskrivningen har denna studie två huvuduppgifter, dvs: 1. Att undersöka befintliga, och ge förslag på nya gynnsamma, strömmar av textilier som ryms inom randvillkor givna av Re:newcell (delprojekt 1), samt 2. Att undersöka befintliga, och ge eventuella förslag på nya, förbehandlingsmetoder för att sortera, fraktionera och rensa inkommande textilier inför fiberåtervinning (delprojekt 2). Det första delprojektet syftar således till att undersöka vilken typ av råvara som Re:newcell kan räkna med att få tillgång till i ett initialt skede, för att kunna verifiera anläggningens olika moment innan anläggningen kan sättas i full drift. Råvaruflödet måste vara homogent och billigt för att kunna ge en förutsägbar process och verksamhet. Delprojekt 1 syftar även till att undersöka möjliga framtida (gynnsamma) textila flöden när anläggningen är i full drift. Det andra delprojektet syftar till att ge en översiktlig bild av olika förbehandlingsmetoder som kan användas för att: a) sortera textilier i olika grupper, med avseende på framförallt fiberkomposition, färg och innehåll av icke-textila delar; b) fraktionera de sorterade 5

7 textilierna i små bitar (ca 25 x 25 mm 2 ); samt att c) separera icke-textila delar från de sorterade och fraktionerade textilbitarna. Dessutom ska studien resultera i kostnadsuppskattningar (CAPEX och OPEX) för de olika förbehandlingsmetoderna och tekniska lösningarna. Studien ska därefter utmynna i förslag på kostnadseffektiva och realistiska förbehandlingsmetoder för anläggningen vid full drift. 2.2 Randvillkor För att vara användbara för Re:newcells anläggning måste textilierna uppfylla vissa krav. Följande randvillkor har angetts av Re:newcell som underlag för konsultstudien: Fibertyp: Råvaran bör innehålla minst 90 % cellulosabaserade textiltyper (exklusive knappar, blixtlås mm.). Med cellulosabaserade textiltyper avses bomull och viskos. Färg: Ljusare färger är att föredra framför mörkare och färgstarka. (Eventuellt bör vissa färgningstekniker undvikas, vilket kan ge ytterligare randvillkor.) Behandling: Inledningsvis kommer Re:newcell inte att vilja ta in flamskyddade textilier eller arbetskläder som är rejält nedsmutsade (t ex verkstadsoveraller). Kvantitet: Bolaget kommer i en pilotanläggning vilja ha ca ton textilier per år. Pris: Priset på råvaran måste högst vara 200 Euro/ton (ca 1,8 kr/kg) för att lönsamhet ska uppnås (med ovan nämnda cellulosaandel). I en pilotfas önskas endast ljusa textilier i obehandlad bomull eller viskos som är rena, dvs helt saknar blixtlås, knappar och andra metall- eller plastdelar. När full drift av anläggningen påbörjas önskas både rena och orena textilier, i ljusa och mörka färger. Inkommande textilt material bör vara cellulosabaserade textiltyper med så hög cellulosahalt som möjligt. 3. Metodik 3.1 Kontinuerliga dialoger och ett aktörsperspektiv Genomgående under hela studien har konsulten haft en öppen dialog med Magnus Fransson (projektledare, Place Consulting) och Henrik Norlin (vd, Re:newcell), för att säkra att studien motsvarar beställarens önskemål vad gäller inriktning och förväntade resultat. Under konsultperioden har även två projektmöten hållits, i Stockholm respektive Borås, då samtliga deltagare i Vinnoaprojektet har träffats för att lyssna till interna presentationer och få möjlighet att ta upp och diskutera olika frågor i projektet. Preliminära och slutliga resultat av denna studie har även presenterats och diskuterats vid de båda mötena. Under arbetets gång har även synpunkter och information inhämtats från externa experter och verksamma personer inom textil- och återvinningsbranschen i Sverige. Detta har skett genom initierade mailkontakter och telefonsamtal, men även personliga möten. Exempel på personer som har kontaktats är Yvonne Augustsson (som arbetar med textilåtervinning på 6

8 Naturvårdsverket), Hanna de la Motte (forskare vid Chalmers tekniska högskola och projektledare inom Mistra Future Fashion s projekt Reuse, Recycling and End of Life issues ), samt Anders Persson och Mats Johansson (båda verksamma vid Textilhögskolan i Borås). Personliga möten har även skett med medarbetare på Innventia i Stockholm. Studien har utgått från ett aktörsorienterat perspektiv, då det är av största vikt att analysen baseras på information om befintliga textila strömmar och lämpliga förbehandlingsmetoder. Genom att knyta kontakt med olika aktörer kan också ett intresse för framtida samarbete skapas eller eventuellt stärkas. 3.2 Tre scenarior pilot, begränsad och fullskalig drift För att kunna föreslå gynnsamma textila flöden till anläggningen, samt kostnadseffektiva kombinationer av olika förbehandlingsmetoder, har tre driftscenarior för den framtida anläggningen identifierats: (1) Pilotfasen dvs ett begränsat flöde av textilier till anläggningen i form av rena textilier utan icke-textilt material (t ex lakan). Syftet med pilotfasen är att testa och verifiera de olika processtegen i anläggningen; (2) Begränsad driftfas dvs ett begränsat inflöde av textilier (både rena och orena ) från olika svenska källor, samt (3) Fullskalig driftfas dvs ett fullt inflöde av textilier (både rena och orena ) från hela Skandinavien. För respektive driftfas (scenario) har sedan följande frågor ställts: Vilka textila källor skulle kunna säkra ett kostnadseffektivt och förutsägbart flöde av textilier till anläggningen, enligt givna randvillkor? Vilka förbehandlingsmetoder, i form av sortering, fraktionering och rensning, är att föredra, baserat på beräkningar av kapitalkostnader (CAPEX) och driftkostnader (OPEX) för olika förbehandlingsmetoder? Tabell 1 nedan visar hur datainsamling och analys har organiserats. Grupperna A till D i tabellen finns även presenterade i den schematiska figuren för delprojekt 2 (se Bilaga 7). 7

9 Tabell 1. Studiens upplägg - tänkta scenarier, textila flöden och förbehandlingsmetoder Scenario 1 Pilotdrift: Endast ljusa textilier utan icketextila delar, i begränsad volym inom Sverige Scenario 2 Tidig drift: Alla typer av textiler, med begränsad upptagning i Sverige Scenario 3 Full drift: Alla typer av textiler, med fullskalig upptagning i hela Skandinavien Typer av textila flöden Önskat material: Textilier (säng/duk/frotté odyl). Bomull och viskos. Ljusa och mörka textilier, men endast utan icke-textila delar. Geografisk uppsamling: begränsat i Sverige. Önskat material: Textilier och kläder. Bomull och viskos. Ljusa och mörka textilier. Textilier, både med och utan icketextila delar (= orena och rena) Geograf. uppsamling: Sverige. Önskat material: Textilier och kläder. Bomull och viskos. Ljusa och mörka textilier. Textilier, både med och utan icketextila delar (= orena och rena) Geograf. uppsamling: Skandinavien. Typer av förbehandlingsmetoder Önskad förbehandling: 1. Sortering på fiberinnehåll*: Bomulls och viskos (> 90%) Övriga textilier 2. Sortering på färg och renhet**: Ljusa utan icke-textila delar (A) Mörka utan icke-textila delar (D) 3. Fraktionering små textilbitar 4. Rensning/Separering: Ljusa - mörka textilier Önskade förbehandling: 1. Sortering på fiberinnehåll*: Bomulls och viskos (> 90%) Övriga textilier 2. Sortering på färg och renhet**: Ljusa utan icke-textila delar (A) Ljusa med icke-textila delar (B) Mörka med icke-textila delar (C) Mörka utan icke-textila delar (D) 3. Fraktionering små textilbitar 4. Rensning/Separering: Icke-textila - textila delar Ljusa - mörka textilier Önskade förbehandling: 1. Sortering på fiberinnehåll*: Bomulls och viskos (> 90%) Övriga textilier 2. Sortering på färg och renhet**: Ljusa utan icke-textila delar (A) Ljusa med icke-textila delar (B) Mörka med icke-textila delar (C) Mörka utan icke-textila delar (D) 3. Fraktionering små textilbitar 4. Rensning/Separering: Icke-textila - textila delar Ljusa - mörka textilier *Sortering på fiberinnehåll bör helst ske av sorteringsaktör innan materialet anländer till anläggningen. **Sortering på färg och renhet i grupperna A-D illustreras i ett flödesschema (se Bilaga 7) som utvecklats för delprojekt 2. 8

10 3.3 Metodik för delprojekt 1 Delprojekt 1 avser att undersöka befintliga textila flöden i Sverige, samt möjliga textila flödesmängder till en framtida fiberåtervinningsanläggning i Vänersborg, enligt givna randvillkor. Detta arbete har baserats på följande moment: Genomgång av befintlig litteratur och utveckling av ett flödesschema Som ett första steg i delprojekt 1 gjordes en genomgång av befintlig litteratur inom ämnet textilåtervinning och återanvändning, i form av rapporter och elektroniskt material. Materialet söktes dels via universitetsdatabaser och dels via sökningar på internet. Syftet var att tidigt i arbetet skapa en helhetsbild över de huvudsakliga textila flödena i Sverige, centrala aktörsgrupper och möjliga slutdestinationer för textilierna. Även inflöden av textilier till Sverige liksom utflöden från Sverige ingick i kartläggningen. De centrala grupperna av aktörer identifierades i olika led, dvs i användarledet, insamlings- och hanteringsledet, samt i slutledet (då det textila avfallet omhändertas). Denna analys resulterade i ett övergripande flödesschema, vilket omfattar centrala aktörsgrupper, flöden och slutdestinationer (se Figur 1). Flödesanalysen har sedan använts som grund för efterföljande steg i delprojekt 1. Förutom att identifiera aktörsgrupper, flödesriktningar och slutdestinationer har även flödesanalysen omfattat uppskattningar av flödesmängder, i ton/år. Arbetet med att samla in data över aktuella flödesmängder beskrivs nedan. Även kvaliteten på flödena har varit av intresse i form av varugrupper. Identifieringen av dessa varugrupper gjordes med hjälp av SCBs Statistikdatabasen. Uttag och analys av data från Statistiska Centralbyrån (SCB) För att uppskatta mängderna av textila material som idag är i omlopp i Sverige har aktuell data inhämtats från Statistiska Centralbyråns (SCBs) Statistikdatabasen. Databasen finns tillgänglig på SCBs hemsida och är öppen för alla. Med hjälp av Statistikdatabasens datafiler kunde data erhållas över hur mycket bomullstextilier som importeras och exporteras per år (i ton) till/från Sverige. Dessa siffror kan även ge en indikation på hur mycket uttjänta textilier som i ett senare skede skulle kunna bli tillgängliga för fiberåtervinning. Statistiken gav även information om vilka textila varugrupper som kan identifieras och vilka av dessa som är störst (mätt i ton/år av nettoimporten). Detta ger i sin tur en bild av vilka textila grupper som kan vara mest intressanta att fokusera på för fiberåtervinning, framförallt för pilotfasen. Dessa varugrupper gav också idéer kring vilka aktörsgrupper som kan vara intressanta att kontakta och ingå samarbete med för att skapa förutsägbara textila flöden till den framtida anläggningen. Inledningsvis skapades fjorton egna textilgrupper, genom att slå ihop enskilda varugrupper ur Statistikdatabasen med liknande karaktär (t ex sänglinne och handdukar). För var och en av dessa textilgrupper beräknades sedan nettoimporten. För beräkningen användes formeln: nettoimport = import - export + inhemsk produktion. Data över import och export erhölls 9

11 från datafilen Utrikeshandel med varor, medan data för den inhemska produktionen hämtades från filen Industrins Varuproduktion. För att få fram aktuell nettoimport valdes data för det senaste tillgängliga året i databasen, dvs år Uttag av data gjordes även för hela perioden 1995 till 2012, för att studera årsvariationer i import och export för ett mindre antal utvalda varugrupper. Dessa varugrupper ingår i någon av studiens textilgrupper. En mer detaljerad beskrivning av metoden som användes för att få fram data och beräkna nettoimporten för utvalda textilgrupper ges i avsnitt 4.2 nedan. Sveriges välgörenhetsorganisationer: telefonintervjuer och diskussionsmöte Nästa steg i delprojekt 1 var insamling av data från de största välgörenhetsorganisationerna i Sverige. Datainsamlingen gjordes huvudsakligen genom telefonintervjuer (20-30 min) med representanter för dessa välgörenhetsorganisationer. Telefonintervjuerna föregicks av utvecklingen av ett frågeformulär på 10 frågor (se Box 1 nedan). Formuläret skickades ut via mail ett par dagar före intervjun, för att höra om representanten var intresserad av att ställa upp på en telefonintervju och för att informera i förväg om vilka frågor som då skulle komma. Frågeformuläret framställdes för att få information om hur stora mängder textilier som varje välgörenhetsorganisation i dagsläget mottar, samt hur stora andelar av det insamlade textila materialet som går till olika ändamål. Exempel på de olika ändamålen är: direktförsäljning i secondhandbutiker i Sverige, återanvändning som secondhand utomlands genom export (ofta via stora sorteringsanläggningar), textilåtervinning för olika industriella verksamheter utomlands (via stora sorteringsanläggningar), gåvor som materialbistånd till internationella biståndsprojekt, eller förbränning vid svenska värmeverk. Remake i egna verkstäder var ett annat möjligt flöde. De kontaktade representanterna för välgörenhetsorganisationerna bjöds även in att delta vid ett diskussionsmöte under hösten. Mötet hölls av Anna Brismar i Innventias lokaler i Stockholm den 27 november (2013). Syftet med mötet var att inhämta synpunkter och reflektioner från välgörenhetsorganisationerna kring en framtida fiberåtervinningsanläggning i Sverige, samt att diskutera idéer och förslag på hur gynnsamma textila flöden kan skapas för en sådan anläggning. Sveriges tvätterier: kartläggning och mailenkät Nästa steg bestod i att kartlägga Sveriges tvätteribransch för att uppskatta hur mycket textilier som tvätterierna hanterar per år. Dessa flöden kan ge en indikation på hur mycket uttjänta textilier som skulle kunna erhållas från svenska tvätterier för fiberåtervinning. Arbetet påbörjades genom att först gå igenom Sveriges Tvätteriförbunds medlemsregister för att upprätta en förteckning över alla tvätterier i Sverige som i någon utsträckning arbetar med textiluthyrning. (Uthyrning av textilier sker då vanligtvis gentemot hotell, restaurang, sjukhus, industrier, kontor eller liknande). Därefter utformades en mailenkät, som skickades 10

12 ut till utvalda tvätterier. Som regel riktades mailet till platschefen för respektive tvätteri, men för två av de större tvätterigrupperna (Rikstvätt och Textilia) sändes mailet även till ledningen (vd n eller annan övergripande chef). Mailenkäten innehöll frågor kring hur mycket textilier som tvätterierna tar emot och hanterar varje år (för tvätt och uthyrning), samt hur mycket uttjänta textilier som uppstår varje år och som behöver tas ur bruk, samt vad som då sker med dessa textilier. Frågan ställdes även om det fanns intresse hos tvätteriet att ingå nya samarbeten för att bidra till en framtida storskalig fiberåtervinning i Sverige (se Box 2 nedan). Data från plockanalyser av svenska hushållssopor Sista steget i kartläggningen av textila flöden var en genomgång av avfallshanteringsbranschens data i form av plockanalyser. Plockanalyserna ger en uppskattning av hur mycket textilier som slängs av privata hushåll i hushållssoporna och sedan förbränns vid svenska värmeverk. Dessa textilier skulle i framtiden kunna bli ett potentiellt viktigt textilt flöde till anläggningen i Vänersborg. Plockanalyser från fem rapporter har studerats och resultaten presenteras i avsnitt 4.7. Utöver detta gjordes en telefonintervju med RagnSells hållbarhetsansvarig Anna Bengtsson (i oktober 2013). Samtalet resulterade i beslutet att avstå från vidare telefonintervjuer med avfallshanteringsbolag och istället utgå enbart från plockanalyser. Plockanalyser bedömdes ge ett tillräckligt gott underlag för att uppskatta det textila avfallet inom denna sektor. Som komplettering till den egna litteraturgenomgången studerades även den sk SMED-rapporten av Carlsson et al 2011, vilken innehåller resultat från ett större antal plockanalyser från tidigare år. 11

13 Box 1. Frågeformulär: Vad händer med de använda textilierna? Denna enkät ingår i en konsultstudie av Green Strategy som görs inom ett Vinnovaprojekt på uppdrag åt Innovatum. Syftet är att undersöka förutsättningarna för fiberåtervinning vid Re:newcells framtida anläggning i Vänersborg. Vi har valt ut ett antal aktörer för att få svar på vad som händer med begagnade textilier i Sverige. Specifikt är vi intresserade av hur mycket begagnade textilier som tas emot av olika aktörer och vad som sedan händer med dessa textilier. Vi är mycket tacksamma om ni har möjlighet att svara på följande frågor: Inkommande textilflöde 1. Från vilka företag, organisationer eller övriga aktörer får ni era begagnade textilier? a. 2. Hur stora mängder av textilier kommer till er? (ton/år, eller kg/mån)? a. b. Vet ej 3. Hur stor del av dessa textilier utgörs av bomull eller viskos? (ton/år, kg/mån, eller procentuellt) a. b. Vet ej Utkommande textilflöde 4. Hur stora mängder begagnade textilier lämnar ni ifrån er? (ton/år eller kg/mån) a. b. Vet ej 5. Hur stor del av dessa textilier utgörs av bomull eller viskos? (ton/år, kg/mån, eller procentuellt) a. b. Vet ej 6. Vad gör ni med dessa begagnade textilier? De går till: (kryssa för ett eller flera alternativ) a. Förbränning/dep. b. Industriell återanvändning c. Export/välgörenhet d. Vet ej e. Det beror på: 7. Hur stora mängder utgör dessa, gärna i ton/år? a. Förbränning/deponi b. Industriell återanvändning c. Export/välgörenhet d. Övrigt 8. Vilka specifika företag/organisationer/andra aktörer tar emot era begagnade textilier? a. Välgörenhetsorganisationer b. Återvinningsanläggningar c. Industrier d. Övrigt, nämligen 9. Får ni betalt för de textilier som ni lämnar ifrån er? a. Ja, vi får b. Nej c. Vet ej 10. Har ni planer på att förändra er hantering av era textilier framöver? a. Ja: b. Nej c. Vet ej 12

14 Box 2. Mailenkät utskickad till svenska tvätterier Hej! Jag arbetar som hållbarhetskonsult i ett pågående projekt som handlar om att undersöka förutsättningarna för att återvinna textilfibrer från begagnade textilier (av bomull eller viskos) i Sverige i stor skala, för att därefter kunna producera nya textilier, t ex kläder, handdukar osv. Återvinningen bygger på företaget Re:newcells patenterade metod. (Innovatum i Trollhättan är uppdragsgivaren och projektet finansieras av Vinnova.) Vi är nu intresserade av att få en bild av hur mycket textilier som hanteras i Sverige av olika aktörer. Tvätterierna är en viktig aktör, eftersom tvätterier ofta hanterar större mängder textilier, exempelvis gentemot hotell, restauranger, sjukhus och olika industrier. Med tiden blir textilierna uttjänta och behöver tas om hand, t ex genom förbränning, försäljning till industrin eller som gåvor till välgörenhet. Detta material skulle i framtiden även kunna gå till fiberåtervinning. Syfte med denna studie är att undersöka hur stora mängder av uttjänta textilier som uppstår per år inom olika branscher, och om de finns i tillräckligt stora mängder för att möjliggöra storskalig fiberåtervinning, samt om det finns ett intresse från tvätterier mfl att sälja överblivna/uttjänta textilier till en sådan framtida anläggning (som är planerad på Wargön i Vänersborg). Jag skulle vara mycket tacksam om ni ville ta er tid att besvara nedanstående frågor. Svaren kommer att hanteras konfidentiellt och endast utgöra underlag för denna konsultstudie (av Green Strategy). Frågor: 1. Vilka typer av företag eller organisationer har ni som kunder, för tvätt och uthyrning av textilier, vid er anläggning? 2. Hur stora mängder av textilier hanterar ni per år totalt (kg/år) vid er anläggning? 3. Hur stora mängder av uttjänta textilier uppstår inom er verksamhet per år, dvs som ni behöver göra er av med (kg/år)? 4. Vad gör ni med de textilier som har blivit uttjänta, dvs går de till industriell återanvändning, välgörenhet, förbränning eller annat ändamål? 5. Hur mycket uttjänta textilier går till respektive ändamål (i % eller kg/år)? 6. Samarbetar ni idag med någon/några aktörer för att bli av med de uttjänta textilierna, t ex industrier, välgörenhetsorganisationer, insamlingsföretag eller sopbolag? 7. Skulle ni vara intresserade av nya samarbeten i framtiden, t ex för att främja fiberåtervinning i Sverige i framtiden? Jag vore mycket tacksam om du hade möjlighet att besvara dessa frågor. Det går bra att skriva svaren under respektive fråga, i ett svarande mail. Om du föredrar att svara muntligt, går det även bra att ta frågorna över telefon. Hör då gärna av dig, via tel eller mail: anna@greenstrategy.se. Stort tack på förhand! Vänliga hälsningar, Anna Brismar, Green Strategy Sweden 13

15 3.3 Metodik för delprojekt 2 Delprojekt 2 baseras på en kartläggning av befintliga tekniker och metoder för att sortera, fraktionera och rensa begagnade textilier inför textilåteranvändning och/eller -återvinning. Avsikten var även att identifiera potentiella framtida metoder och tekniker men som ännu inte är i bruk. Arbetet baserades på en genomgång av akademisk litteratur och elektroniska källor, genom sökningar i litteraturdatabaser och på Internet. Förslag ges sedan på två möjliga kombinationer av olika tekniker och metoder för sortering, fraktionering och rensning/separering. Därefter har beräkningar gjorts och en kostnadskalkyl presenterats för två föreslagna kombinationer av metoder. Kostnadskalkylen har delats upp i anläggningskostnader (CAPEX) och driftskostnader (OPEX), samt utifrån scenario 1 (pilotfasen) och 2 (utökad drift i Sverige). Scenario 3 har inte inkluderats eftersom det i princip endast skiljer sig från scenario 2 med avseende på mängden av inflödande textilier; både scenario 2 och 3 omfattar textilier i alla kulörer och både med och utan icke-textilt material (knappar, blixtlås osv). 14

16 4. Resultat för delprojekt 1: kartläggning av textila flöden i Sverige Sammanfattningsvis avser detta kapitel att besvara följande frågor kring textila flöden i Sverige: Hur ser de centrala textila flödena ut i Sverige idag, dvs vilka är de främsta aktörsgrupperna, flödesriktningarna och slutdestinationerna? Hur stor är nettoimporten av färdiga bomulls- och viskostextilier i Sverige? Hur stor andel av den totala importen för varje textilgrupp utgörs av bomullstextilier? Hur stora mängder av textilier hanteras idag av svenska välgörenhetsorganisationer? Vad händer med de insamlade textilerna? Hur stora mängder av textilier hanteras idag av svenska tvätterier? Vad händer med de uttjänta textiler som behöver tas ur bruk? Hur stora mängder av textilier slängs idag i privata hushållssopor? Vad händer därefter med textilierna? Vilka av dessa flöden skulle vara värdefulla att ta del av för den framtida anläggningen? Hur ser intresset ut bland välgörenhetsorganisationer och tvätterier i Sverige vad gäller ett framtida samarbete för att möjliggöra storskalig fiberåtervinning i Sverige? 4.1 Flödesanalys av textila flöden i Sverige För att skapa en helhetsbild av de centrala textila flödena i Sverige har de främsta aktörsgrupperna, flödesriktningarna och slutdestinationerna för textilier först identifierats. Därefter har ett flödesschema tagits fram, för att illustrera hur dessa flöden ser ut. Centrala aktörsgrupper Tre kategorier av aktörsgrupper har identifierats (A C). Inom varje kategori har sedan centrala aktörsgrupper namngetts. Dessa presenteras nedan: A. Primära textila användare: a) Privata hushåll b) Kommun och landsting (t ex sjukhus, kriminalvården, stadskontor osv.) c) Privata företag och näringslivet (t ex hotell, restauranger, bad/spa-anrättningar) B. Sekundära hanterare av textilier: a) Tvätterier b) Välgörenhetsorganisationer c) Avfallshanteringsbolag (inklusive sophämtningsbolag och Återvinningscentraler) C. Slutdestinationer för textilier: a) Förbränning (deponi för textilier sker inte normalt i Sverige); b) Export, vanligtvis via insamlings-/sorteringsbolag utomlands, där textilierna sorteras i två huvudfraktioner: i) återanvändning via utländska secondhandmarknader; och ii) industriell återvinning, via försäljning till olika industrier; 15

17 c) Export som materialbistånd till olika biståndsverksamheter (som gåvor/donationer eller katastrofbistånd); d) Industriell återanvändning genom svenska industrier; e) Direkt secondhandförsäljning i egna secondhandbutiker i Sverige; f) Remake (ny design) för att öka andrahandsvärdet hos begagnade textilier. För varje central aktörsgrupp har sedan ett antal företag och organisationer valts ut. Dessa listas i Tabell 2 nedan. För att kunna göra konsultstudie offentlig har alla ingående tvätterier och välgörenhetsorganisationer anonymiserats. Tvätterierna ha namngivits som Tvätteri X och välgörenhetsorganisationerna som Organisation X. X är en specifik siffra som valts ut slumpvis och utan överensstämmelse med rangordningen i Tabell 2 nedan. Tabell 2. Kontaktade centrala aktörsgrupper och ingående företag och organisationer Centrala aktörsgrupper Välgörenhetsorganisationer (med insamling via secondhandbutiker och/eller insamlingsboxar) Organisation 1-9 med slumpvis siffra Tvätterier (medlemmar i Svenska Tvätteriförbundet) Tvätteri 1-5 med slumpvis siffra Avfallshanteringsbolag (för plockanalyser av hushållssopor) Företag och organisationer Myrorna Stockholms Stadsmission Röda korset Erikshjälpen Emmaus Åland Läkarmissionen Human Bridge Humana Sverige PMU InterLife Berendsen Rikstvätt Textilia Samt ett 30-tal mindre enskilda tvätterier NSR AB - för Skånes kommuner Grontmij AB - för Stockholm Stad SAKAB - för SÖRAB-kommunerna Furumo Irebrand Avfallskonsult AB för SÖRAB kommunerna SWECO Environment AB för Nyköping och Oxelösund (och jämförelse med Carlsson et al, 2011) 16

18 Flödesschema med aktörsgrupper och textiliernas öde Ett flödesschema har därefter skapats (Figur 1 nedan) som illustrerar hur textilier flödar i det svenska samhället. Detta schema ligger till grund för den fortsatta analysen av textila flöden. Figur 1. Flödesschemat visar hur textilier flödar mellan olika aktörsgrupper i Sverige 4.2 Beräkning av nettoimport av färdiga textilier till Sverige Nästa steg i kartläggningen av textila flöden var att beräkna mängderna av olika textilier som flödar i Sverige. Detta gjordes genom att beräkna nettoimporten för utvalda textilgrupper, baserat på statistik över import, export och inhemsk produktion. Statistiken har inhämtats från SCBs Statistikdatabasen (se Statistikdatabasens innehåll och struktur SCB s Statistikdatabasen innehåller svensk statistik över bl. a. import, export och inhemsk produktion för olika varugrupper, samt för olika år från 1995 och senare. Data anges i olika valörer, t ex ton/år, antal/år eller kr/år. För statistik över import och export finns data tillgängligt i ton/år. För den inhemska produktionen däremot, finns statistik endast redovisat i antal/år; denna statistik behövde därför räknas om till ton/år, vilket görs genom att använda en omräkningsfaktor (vikt/antal). Omräkningsfaktorerna för varje varugrupp/knnummer (för att beräkna den inhemska produktionen) hämtades från olika källor efter vägledning från rapporten av Carlsson et al (2011). 17

19 Statistikfilerna som använts ingår i den Kombinerade Nomenklaturen (KN) (se Figur 2 nedan). KN anger olika varugrupper enligt specifika KN-nummer. Tullverket är den instans som har kännedom om hur den Kombinerade Nomenklaturen är uppbyggd. I Tullverkets tulltaxa redovisas hur olika varugrupper är indelade enligt KN-hierarkin. Tulltaxan ger också anvisningar om hur KN-grupperna ska tolkas och vad som ingår i respektive grupp. Även vissa medarbetare på SCB har specialistkunskaper om hur statistiken i KN-filerna ska tolkas. KN är uppbygg enligt ett hierarkiskt system, med underkategorier ned till åttonde nivån. Statistiken över den svenska importen består således av olika varugrupper (dvs KN-nummer) som är redovisade med olika detaljeringsgrad, från andra till åttonde nivån. Exempelvis inom varugruppen KN 61 - Kläder och tillbehör av kläder av trikå finns undergruppen KN 6102 Kappor och andra ytterkläder, av trikå, för kvinnor och flickor. Denna undergrupp (KN 6102) är i sin tur uppdelad i ytterligare undergrupper, utifrån olika fibermaterial, dvs: Av ull eller fina djurhår (610210); Av bomull (610220); Av konstfibrer (610230), samt Av annat textilmaterial (610290). Fibertyperna listas vanligtvis på sjätte detaljnivån, men ibland finns ytterligare specifikationer på en åttonde nivå. För inhämtning av statistik för import och export användes följande urvalsstrategi (Figur 2): o Handel med varor och tjänster Utrikeshandel med varor - KN (Kombinerade Nomenklaturen) Varuimport och varuexport efter varugrupp KN 2,4,6-nivån, bortfallsjusterad, sekretessrensad. År ( ) Figur 2. Strategi för sökning i SCBs Statistikdatabasen Inhämtning av statistik från SCBs Statistikdatabasen För att få statistik över import och export för utvalda varugrupper för perioden 1995 till 2012 har data hämtats från Statistikdatabasens fil Handel med varor och tjänster, därefter Utrikeshandel med varor, och sedan Kombinerade Nomenklaturen (KN). Inom KN har sedan två underfiler använts: Varuimport från samtliga länder efter varugrupp KN 2,4,6,8-nivån och handelspartner År 1995 till 2012, samt Varuexport från samtliga länder efter varugrupp KN 2,4,6,8-nivån och handelspartner År 1995 till För att få statistik över den inhemska produktionen av färdiga textilier gjordes uttag från Statistikdatabasens fil Näringsverksamhet, därefter Industrins Varuproduktion (IVP) och sedan: Industrins produktion efter varugrupp enligt KN och löneberarbetning. År

20 För ovanstående tre KN-filer (import, export och inhemskproduktion) valdes därefter ett större antal KN-grupper ut. Urvalskriterierna för dessa KN-grupper var att de skulle utgöra: i. Färdiga textilier i form av kläder (KN 61, 62) och inredningstextilier (KN 63), varav KN 61 omfattar stickat material och KN 62 vävt material. ii. Färdiga textilier som består till största delen av bomull, vilket innebar att endast undergruppen av bomull valdes ut för varje varugrupp. (OBS: Viskos valdes bort på grund av avsaknad av specifik statistik för viskos, se förklaring i avsnitt nedan.) Således består de utvalda KN-numren (= varugrupperna) av färdiga textilier i form av stickade (trikå-) och vävda kläder, samt inrednings- och hemtextilier. Följande varugrupper ingår därmed inte i studien: kardad och okardad bomull; rivet avfall, riven lump eller garnavfall; sytråd; garn; vävnader; vadd; väftsammet och varpsammet; luggvävnader; handduksfrotté (tyg); slingervävnader; vävda band och broderier; och dukvaror av trikå (exklusive färdiga dukar). Dessa nämnda grupper har valts bort då de endast utgör textilt råmaterial, dvs inte färdiga varor. Vidare har även grupperna Begagnade kläder och andra begagnade artiklar (KN ) och Lump (KN 6310) uteslutits, eftersom dessa grupper saknar uppdelning i olika textilmaterial såsom bomull. Indelning av SCBs varugrupper i egna textilgrupper De utvalda varugrupperna/kn-numren har sedan delats in i 14 olika textila grupper (enligt egen gruppering), se Tabell 3 nedan. Grupperingen har valts för att tjäna studiens syfte att kartlägga textila strömmar inom Sverige och från övriga Skandinaviska länder till Sverige. Grupperingen följer i stort samma indelning som Carlsson et al (2011) använts sig av. Tabell 3. Numrering av egna textilgrupper och definiering av ingående varugrupper Nr Textilgrupper (egen gruppering) 1 Sänglinne, handdukar 2 Gardiner, bordslinne 3 Sängöverkast, inredningsartiklar, filtar och tygpåsar 4 Babykläder 5 Underkläder, strumpor, nattkläder, badrockar och näsdukar 6 T-shirts, undertröjor och tröjor 7 Skjortor och blusar 8 Klänningar, dräkter och kjolar 9 Långbyxor, kortbyxor och andra byxor 10 Ensembler, kostymer och kavajer 11 Träningskläder, sportkläder 12 Handskar, mössor och sjalar 13 Arbetskläder, skyddskläder och förkläden 14 Ytterplagg (rockar, kappor, jackor, anoraker, regnkläder) *För information om vilka KN-nummer som ingår i varje grupp, se Bilaga 2. 19

21 Avgränsning till bomull (uteslutande av viskos) Att söka och välja ut textilier som består av bomull var relativt lätt. Desto svårare var det att välja ut textilier som består av viskos. Viskos ingår nämligen i gruppen Konstfibrer som omfattar både cellulosafibrer (viskos, kupro och acetat) och syntetfibrer (t ex polyester). Viskos ingår även i gruppen Regenatfibrer. Enligt Tulltaxan omfattar dock Regenatfibrer även proteinfibrer och alginatfibrer, dvs: a) cellulosafibrer, i form av viskos, kupro och acetat; b) proteinfibrer av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung; samt c) alginatfibrer ( Detta innebär att det är i princip omöjligt att få fram säker data över färdiga textilier av viskos. Viskos ingår alltid i någon större sökbar grupp och kan inte väljas ut singulärt. Av denna anledning har viskosmaterial uteslutits ur analysen; studien omfattar således enbart färdiga textilier av bomull. Det innebär dock att det slutliga resultatet blir en underskattning av det totala nettoflödet av färdiga textilier av bomull och viskos i Sverige eftersom resultatet endast innehåller bomull och inte viskos. Textilier som består av bomull enligt SCBs kategorisering omfattar textilier som består av över 50 % bomullsfibrer (muntlig kommunikation, Tullverkets Tullsvar, december 2013). (SCB s kategorisering baseras på Tullverkets Tulltaxa, varför informationen gavs av Tullsvar.) Dagens kläder och hemtextilier består ofta av en blandning av olika fibertyper, till exempel bomull och polyester. Detta kan riskera att resultera i en överskattning av hur mycket cellulosamängder som finns i omlopp i Sverige och som kan bli tillgängliga för fiberåtervinning vid anläggningen. Detta, eftersom nettoimporten av bomullstextilier har beräknats utifrån SCBs KN-varugrupper med en definition av bomull som endast innebär att bomullsinnehållet motsvarar över 50 % av det totala fiberinnehållet. En bomullsvara kan således bestå av till 51 % bomull och till 49 % polyester och ändå klassificeras som bomullsvara enligt SCB och därmed ingå i beräkningarna av nettoimport. 4.3 Resultat av beräkning av nettoimport för egna textilgrupper Resultatet av beräkningarna av import, export och nettoimport för de fjorton utvalda textilgrupperna presenteras i Tabell 4 nedan. Störst nettoimport (år 2012) uppvisade textilgrupperna 6, 1, 9 och 5, dvs t-shirts/tröjor, sänglinne/handdukar, byxor och underkläder. Resultatet för dessa fem textilgrupper visas även grafiskt (se Figur 3). Figur 3 ger en överblick över hur mycket av dessa fem grupper av bomullstextilier som importerades, exporterades och nettoimporterades till Sverige år För den största gruppen Tröjor/t-shirts var nettoimporten (år 2012) ton, följt av Lakan/ handdukar med en nettoimport på ton samma år. Av den tredje största gruppen, Byxor, nettoimporterades totalt ton. Samma år nettoimporterades ton Underkläder och ton Skjortor och blusar (alla gjorda av bomullstextilier). 20

22 Observera att de redovisade textilgrupperna endast utgör bomullstextilier. Därför är värdet för redovisade textilgrupper endast mängder av textilier bestående (till över 50 %) av bomull. Den totala mängden nettoimporterade kläder och hemtextilier oavsett fibertyp är naturligtvis betydligt större. Total nettoimport för de fjorton grupperna, inklusive alla fibertyper, uppgick till ca ton år 2012; för endast bomullstextilier var nettoimporten ton samma år. Bomullstextilierna motsvarade således ca 50 % av total nettoimport. Tabell 4. Import, export och nettoimport för respektive textilgrupp beräknad för år Nr Textilgrupp Import Export Nettoimport 2 1 Sänglinne, handdukar Gardiner, bordslinne Sängöverkast, filtar, osv Babykläder Underkläder, strumpor, nattkläder T-shirts, undertröjor, tröjor Skjortor och blusar Klänningar, dräkter, kjolar Långbyxor, kortbyxor osv Ensembler, kostymer, kavajer Träningskläder Handskar, mössor, sjalar Arbets-, skyddskläder osv Ytterplagg (rockar, jackor osv) Totalt Källa: SCB s Statistikdatabasen, 2013 ( 1 Tabellen innehåller endast statistik för färdiga textilier av bomullsfibrer; textilier bestående till mer än 50 % av annat material är inte inkluderade i beräkningarna. 2 Nettoimporten har beräknats som Import + Inhemsk produktion - Export, men på grund av att Statistikdatabasen saknade data för inhemsk produktion har denna faktor exkluderats från beräkningarna. Figur 3. Import, export och nettoimport (ton/år) per textilgrupp (1-14) för år Källa: SCB,

23 T-shirts & undertröjor Sänglinne Sänglinne, tryckt Tröjor Handdukar Toalett- och kökshanddukar av frotté Strumpor T-tröjor och undertröjor 2000 Strumpor Tröjor, koftor, pullovrar 0 Figur 4. Variation i import (ton/år), år , för fem varugrupper. Källa: SCB, T-shirts & undertröjor Tröjor Sänglinne Handdukar Strumpor Sänglinne, tryckt Toalett- och kökshanddukar av frotté Strumpor T-tröjor och undertröjor Tröjor, koftor, pullovrar Figur 5. Variation i export (ton/år), år , för fem varugrupper. Källa: SCB, Diagrammen i Figur 4 och 5 ovan visar hur importen och exporten har varierat mellan år 2000 och 2012 för fem utvalda varugrupper. Dessa grupper är definierade enligt SCB s KNhierarki och ingår i utvalda textilgrupper (i Tabell 4). Bland dessa enskilda varugrupper 22

24 utmärker sig varugruppen T-tröjor, undertröjor och liknande tröjor, av trikå av bomull (= KN ). Under de senaste åren har importen för denna grupp varierat från ton (år 2000) till ton (år 2012), med ett medelvärde på ton/år. Detta motsvarar 1,2 kg/person/år (räknat på 10 miljoner invånare i Sverige). Figur 4 visar variationen i import för de fem utvalda varugrupperna mellan år 2000 och Dessa fem grupper utgör de enskilt största varugrupperna vad gäller import (i ton) för år 2012, med en årsimport för 2012 på minst ton respektive. På samma sätt visar Figur 5 den årliga exporten för dessa fem varugrupper från år 2000 till år Varugruppen Strumpor saknade importvärden före år 2008, vilket förklarar värdet Beräkningar av andelen bomullshaltiga textilier i respektive textilgrupp För att få en uppfattning om hur stora mängder användbart (cellulosahaltigt) material som kan erhållas från ett osorterat materialflöde (från bl.a. tvätteri- och välgörenhetsbranschen) har en uppskattning gjorts av andelen bomullstextilier inom varje textilgrupp. Genom att jämföra importen av bomullstextilier för varje textilgrupp med importen av textilier oavsett fibertyp för samma textilgrupp, kan man få en bild av hur stor andel bomullstextilier som finns inom respektive textilgrupp. Elva textilgrupper valdes ut bland de fjorton egna textilgrupperna. Tre grupper uteslöts av tidsmässiga skäl, dvs träningskläder, handskar (odyl) och ytterplagg. Baserat på Statistikdatabasens importstatistik (Utrikeshandeln, 2012) har följande värden beräknats: Totala importen av bomullstextilier inom varje textilgrupp (Import-B); Totala importen av alla textilier inom varje textilgrupp (Import-T); Andelen importerade bomullstextilier av den totala importen textilier för varje textilgrupp (i %). Resultatet visas i Tabell 5 nedan. Mer detaljerade uppgifter över importdata (ton/år) för de elva textilgrupperna och ingående varugrupper redovisas i Bilaga 3. I Tabell 5 har de elva textilgrupperna rangordnats efter andelen bomullstextilier per textilgrupp. Av tabellen framgår att gruppen Babykläder är den textilgrupp som har störst andel bomullstextilier (85 % av importen för gruppen), tätt följt av gruppen Sänglinne och handdukar (83 %). Stor andel bomullstextilier har även importen av Skjortor och blusar (70 %), T-shirts, undertröjor och tröjor (65 %), samt Underkläder odyl. (64 %). Lägst andel bomullstextilier innehar gruppen Sängöverkast, filtar osv (endast 9 %). Gruppen Byxor består av en överaskande låg andel bomullstextilier (47 % av importen utgjordes av byxor som bestod av mer än 50 % bomull, utav den totala byximporten under år 2012). Samtidigt som babykläder har den högsta andelen bomullstextilier är den absoluta mängden babykläder relativt sett låg. Istället är det intressant att notera att gruppen Sänglinne och handdukar har en nästan lika hög andel bomullstextilier och samtidigt står för den näst högsta mängden importerade färdiga bomullstextilier, dvs ton/år. Även gruppen T- 23

25 shirts/tröjor är intressant eftersom den också har en relativt hög andel bomullstextilier (65 %) och samtidigt ett högt absolut importvärde (dvs ton år 2012). Tabell 5. Import av bomullstextilier av total import för varje textilgrupp (%, ton/år, 2012) Egna textilgrupper (gruppnummer)* Import-T: hela textilgruppen Import-B: endast bomullstextil Andel B/T (i %) Rangordning - högst andel bomullstextilier Babykläder (4) nr 1 Sänglinne, handdukar (1) nr 2 Skjortor och blusar (7) nr 3 T-shirts, undertröjor, tröjor (6) nr 4 Underkläder, strumpor, nattkläder, nr 5 badrockar, odyl. (5) Gardiner, bordslinne (2) nr 6 Långbyxor, kortbyxor odyl (9) nr 7 Klänningar, dräkter, kjolar (8) nr 8 Arbetskläder, skyddskläder och Nr 9 förkläden (13) Ensembler, kostymer, kavajer (10) Nr 10 Sängöverkast, filtar, tygpåsar (3) Nr 11 *Tabellen innehåller elva av de 14 egna textilgrupperna. De tre grupper som saknas är: Träningskläder (grupp 11), Handskar/mössor/sjalar (grupp 12); och Ytterplagg (grupp 14). De uteslöts ffa pga tidsbegränsning. Mot bakgrund av dessa uppgifter kan slutsatsen dras att ett osorterat flöde från tvätterier skulle kunna generera en hög andel användbara textilier, motsvarande ca 60 % i genomsnitt. Beroende på typen av textilier kan det dock variera från 39 % (för enbart arbetskläder osv ), 50 % (enbart gardiner, bordslinne ) och 83 % (enbart sänglinne, handdukar ). Ett osorterat material från välgörenhetsorganisationerna, däremot, kan förvänts ge ca 50 % användbara textilier i genomsnitt (beräknat som medelvärdet för alla elva grupper förutom grupperna Underkläder/strumpor och Arbetskläder/skyddskläder/förkläden ). 4.5 Resultat från telefonintervjuer och möte med välgörenhetsorganisationerna Mailkontakt och telefonintervjuer En viktig del av datainsamlingen för att kartlägga textila flöden i Sverige var mailkontakter och telefonintervjuer med svenska välgörenhetsorganisationer. Som beskrivs i avsnitt 3.3 kontaktades välgörenhetsorganisationerna först via mail, för att undersöka om det fanns ett intresse att ställa upp på en telefonintervju. Till mailet bifogades även ett frågeformulär (se Box 1, sid 11). Under själva telefonintervjun användes ett flödesdiagram som underlag (se Bilaga 4), vilket hade utvecklats utifrån frågeformuläret för att ge ett friare samtal. Resultaten av intervjuerna har sammanställts i form av en översiktlig tabell (se Bilaga 5). Resultaten har även illustrerats grafiskt i form av ett flödesschema (Figur 6 nedan), vilken 24

26 baseras på Figur 1. Figur 6 visar med grå-lila pilar de befintliga textila flödena till och från svenska välgörenhetsorganisationer. Av intervjuresultaten framgår att den största källan till välgörenhetsorganisationernas textila material är de privata hushållen (se Bilaga 5). Från privata hushåll kommer textilier antingen via direkt inlämning till secondhandbutik eller via insamlingsbehållare utlokaliserade på olika offentliga platser runt om i Sverige. Vissa välgörenhetsorganisationer tar ibland emot kläder från modekedjor och klädbutiker (som reklamationer, returer eller osålda märkeskläder). Andra textila källor är tvätterier (både landstingsdrivna och privata), dödsbon, företag och landstingsdrivna sjukhus. Tillsammans får de intervjuade välgörenhetsorganisationerna in totalt ton textilier per år från olika källor. Figur 6. Schematisk bild som visar befintliga textila flöden för välgörenhetsorganisationerna ( ton/år är nettoimporten av bomullstextilier år 2012, baserat på SCBs statistik) De insamlade textilierna går sedan olika vägar. Vad som händer med textilierna beror av välgörenhetsorganisationens verksamhetsinriktning, textilpolicy och grundläggande värderingar, men även på textiliernas skick, kvalitet och användningsområde. Direkt försäljning i secondhandbutik Majoriteten av de intervjuade organisationerna har som policy att först sortera ut de textilier som direkt kan återsäljas i egen secondhandbutik. Direkt återförsäljning skapar intäkter som 25

27 kan användas för olika välgörenhetsändamål. Denna första gallring sker som regel i angränsande lagerutrymme till secondhandbutiken. Det material som blir kvar efter denna gallring skickas vidare till organisationens egna sorteringsanläggningar eller depåer i Sverige. Därifrån exporteras materialet till internationella sorteringsbolag utomlands (t ex BOER Group, SOEX eller KICI). Export för industriell återvinning och återanvändning (som secondhand) Hos de internationella sorteringsbolagen, t ex BOER Group, delas materialet upp i olika fraktioner (vanligtvis flera hundra fraktioner). Cirka hälften av materialet säljs vidare till olika industrier för sk industriell återvinning, i form av putstrasor, stoppning, isoleringsmaterial osv. Den andra hälften av materialet säljs i sorterade fraktioner till olika utländska secondhandmarknader. Röda Korset har dock en klädpolicy att inte sälja privatpersoners gåvor vidare till den globala secondhandmarknaden. Verksamheten bygger istället på ekonomiskt bistånd. De insamlade textilier som inte säljs i Röda Korsets egna secondhandbutiker går därför enbart till industriell återvinning via KICI. Förbränning Idag förbränner svenska välgörenhetsorganisationer tillsammans ton textilier per år. En av organisationerna (Organisation 8) står för den största delen av totala förbränningen, motsvarande 800 ton/år av textilier och skor. Organisationens hållbarhetensansvarig kunde endast uppge hur stor andel av det insamlade materialet av både textilier och skor som går till förbränning, vilket var 10 %. Mängden textilier som förbränns genom Organisation 8 blir därför osäker. För Organisation 8 kan den stora förbränningsmängden förklaras av att organisationen står för den största insamlingsmängden av begagnade textilier i Sverige bland välgörenhetsorganisationerna. Organisation 3, som samlar in textilier motsvarande en tiondel av Organisation 8 s insamlade blandmaterial, förbränner idag så mycket som 600 ton/år (sedan tre år tillbaka). Att de tvingas förbränna 80 % av sitt insamlade textila material beror på bristande lagerutrymme. Men denna siffra kommer troligen att minska avsevärt när den nya anläggningen för insamling/sortering och secondhandförsäljning står klar senare i vår. Bland övriga organisationer utmärker sig Organisation 6, som förbränner en relativt stor procent av sitt insamlade textila material, dvs 15 % (eller 19,5 ton textilier). Organisation 2 förbränner endast 3-5% av insamlat textilt material, dvs 87,5 ton/år. Organisation 5 förbränner också en relativt liten andel, 2 %, dvs 60 ton/år. Två organisationer menade att de inte förbränner något över huvudtaget; Organisation 4 uppgav att allt material som inte säljs direkt i de egna secondhandbutikerna i Sverige går på export till deras internationella samarbetspartner, där det oavkortat återanvänds inom olika industriella verksamheter. Även Organisation 9 menade att inget textilt material går till förbränning; istället går det på export till deras samarbetspartner i Holland där det sorteras upp i fraktioner för återanvändning (som secondhandtextilier) respektive för industriell återvinning. 26

28 Human Bridge fungerar som gemensamt insamlingsbolag åt två andra organisationer, Erikshjälpen och Läkarmissionen. De två sistnämnda organisationerna väger inte själva det insamlade materialet, utan förlitar sig istället på Human Bridge s insamlingslogistik. Att skicka textilt material till förbränning tycks dock vara en minskande verksamhet för välgörenhetsorganisationerna. En fråga som återstår är om textilierna ändå till viss del går till förbränning genom de utländska sorteringsbolagen BOER Group och SOEX mfl. Gåvor och donationer Ett annat viktigt utflöde för välgörenhetsorganisationerna är textilier som skänks som gåvor (donationer) genom olika biståndsprojekt (humanitära insatser). Organisation 6 skänker ca 70 % av inkommande textilt material till olika biståndsprojekt i Estland, Litauen, Ukraina och Peru. Organisation 4 däremot har som klädpolicy att inte skicka något materialbistånd utan att endast stödja olika biståndsprojekt genom ekonomiska bidrag. Remake inom egna organisationen Organisation 4 har även en växande remake-verksamhet. Denna verksamhet innebär att egen textilkunnig personal inom organisationen lagar och syr om trasiga inlämnade kläder så att de kan få nytt liv och bli säljbara. Idag går 450 ton per år, dvs 10 % av deras insamlade material, till Remake-verksamheten där de sys om och kan säljas vidare. Denna verksamhet tycks expandera hos organisationen. Tankar och synpunkter inhämtade från diskussionsmöte I slutet på varje telefonintervju böjds den intervjuade från respektive organisation in till ett diskussionsmöte. Mötet var planerat för alla intervjuade välgörenhetsorganisationer. Syftet var att inhämta synpunkter från tillfrågade organisationer kring förutsättningarna för en framtida fiberåtervinninsanläggning i Sverige, samt förslag på vad som krävs för att denna ska bli möjlig. Mötet var också ett bra tillfälle att få en bild av hur intresse ser ut bland organisationerna att ingå ett textilt samarbete i framtiden. Tidpunkten för mötet sattes till den 27 november. Av alla nio tillfrågade välgörenhetsorganisationer tackade samtliga förutom en ja direkt på telefon. De åtta organisationer som var intresserade av att komma fick därefter en skriftlig inbjudan via mail. Mötet hölls på planerat datum (den 27 november, 2013) i Innventias lokaler på Drottning Kristinas väg 61 i Stockholm, med Anna Brismar som mötesvärd och diskussionsledare. Av de totalt åtta skriftligt inbjudna välgörenhetsorganisationerna kom representanter från sex av dessa; från en av dessa kom dessutom två representanter (se Tabell 6). Human Bridge s ansvarige Klaus Rosinski avböjde per telefon. Läkarmissionen och PMU InterLife uttryckte per telefon ett intresse att närvara, men uteblev från mötet. 27

29 Tabell 6. Inbjudna välgörenhetsorganisationerna, deras representanter och mötesnärvaro Organisation Representanter Närvaro Myrorna Emma Enebog (hållbarhetsstrateg) Ja Emmaus Åland Robert Jansson Ja Stadsmissionen Elin Sunehed (insamlingsansvarig); Lasse Ström (chef, Secondhand) Ja Ja Röda korset Elisabeth Dahlin Ja Erikshjälpen Tomas Bjoersdorff (verkst. chef Secondhandbutikerna) Ja Humana Sverige Trond Narvestad (ledning, insamling öst/norr) Ja Läkarmissionen Johan Lilja, direktor Nej PMU InterLife Elisabeth Hammarberg, kommunikationschef Nej Human Bridge Klaus Rosinski, textilinsamlingsansvarig Nej Under mötet fördes ett antal tankar och synpunkter fram av representanterna. Dessa kan sammanfattas i följande punkter: Farhågor kring ökad konkurrens och brist på begagnade textilier i framtiden De fanns en tydlig farhåga bland flera av representanterna att den ökade globala konkurrensen om begagnade textilier i framtiden kommer att försvåra förutsättningarna för en framtida fiberåtervinningsanläggning i Sverige. En representant menade att det finns en risk att den framtida anläggningen kan komma att få svårt att få in tillräckligt mycket textilier för att fiberåtervinningen ska bli ekonomiskt lönsam; så pass svårt att verksamheten kring anläggningen kan komma att styras av i första hand ekonomiska intressen. Detta skulle enligt representanten kunna leda till att bolaget bakom anläggningen börjar köpa upp även fullt brukbara textilier till fiberåtervinningsprocessen. Detta var ett scenario som representanten såg framför sig och som gjorde honom tveksam till att ha anläggningen i Sverige. Istället tyckte han att det vore bättre om man förlade fiberåtervinningsanläggningen i geografiskt nära anslutning till existerande textil- och klädfabriker utomlands, dvs i de länder där textiloch klädtillverkningen framförallt sker, såsom Indien, Bangladesh och Kina. Det var spillmaterialet från tillverkningsprocessen som var den mest intressanta källan till textilt material för fiberåtervinning, menade han, eftersom detta material var rent och lätt gick att sortera utifrån fiberinnehåll mm. Dessutom slapp man långa miljöpåfrestande transporter för den återvunna fibertråden. En annan farhåga som lyftes var att, med tanke på att även andra bolag håller på att etablera sorteringsanläggningar i Sverige, finns risk att Re:newcell kommer att få svårt att få ihop tillräckligt mycket textilier till anläggningen för att den ska gå runt ekonomiskt. I gruppen fanns även en rädsla för konkurrens mellan återanvändning och industriell återvinning å ena sidan och fiberåtervinning å den andra. Samtidigt menade en deltagare att det är välgörenhetsorganisationerna själva som har ansvaret för att kommunicera ut till 28

30 hushållen vad de vinner på att donera sina uttjänta kläder till välgörenhetsorganisationerna i första hand, istället för att slänga dem i soporna eller lämna dem till fiberåtervinning. Ekonomiska och praktiska frågetecken Det fanns också en osäkerhet kring vilka intressen som kommer att styra bolaget bakom fiberåtervinningsanläggningen, samt hur de ekonomiska och praktiska villkoren (bl. a. sorteringslogistiken) kommer att se ut. Osäkerheten i sin tur kunde få organisationerna att söka andra partnerskap, eftersom man inte vill ingå samarbete med ett företag som man inte har god insyn i. En annan representant frågade om jag (Anna Brismar) visste vid vilken nivå som det blir mer ekonomiskt fördelaktigt att köpa återvunnen tråd framför att köpa ny bomullstråd. Denna balansgång i prisbilden ansåg han var avgörande för om återvunnen tråd skulle få ett genomslag på marknaden och föredras framför ny tråd. En annan fråga som kom upp var skillnader i pris för trikåtyger och vävda tyger. Personen som tog upp detta påtalade att trikåtyger generellt står lägre i uppköpspis än vävda tyger, vid försäljning av begagnade textilier på andrahandsmarknaden. Han undrade därefter om Re:newcell var intresserad av både trikå- och vävda tyger. En representant menade att det till stor del är ekonomin som styr hur deras organisation väljer att hantera sina begagnade textilier. De uppköpare som kan erbjuda bästa uppköpspris för begagnade textilier kommer att vara mest intressanta för partnerskap, vare sig det är Re:newcells anläggning eller sorteringsanläggningar i Holland eller Polen osv. Samtidigt vill de gärna ha så mycket koll som möjligt på vad som händer med textilierna. Hon uttryckte därefter att de idag hade rätt så bra koll på hur textilierna återanvändes industriellt via det utländska sorteringsbolaget och att de kunde påverka ändamålen i viss utsträckning. Men de skulle gärna ha ännu större inflytande över vilka industriändamål som textilierna såldes till. Önskar ökad transparens och tydlighet kring bolaget, ekonomi, miljö och logistik Välgörenhetsorganisationerna var uppenbart angelägna om att det måste finnas transparens och tydlighet kring alla centrala delar av återvinningsanläggningen för att de ska bli intresserade av ett framtida partnerskap och ingå samarbetsavtal. Flera representanter ville veta mer om det framtida bolaget för partnerskapet ( Vem kommer vi att ingå samarbete och partnerskap med; blir det Re:newcell eller något annat bolag?, Vilka typer av aktier kommer detta bolag att investera vinsterna i?, Vilka personer ingår i Re:newcells bolag? ). Ökad tydlighet efterfrågades också gällande de framtida ekonomiska villkoren ( Vad blir uppköpspriset för textilierna? ). Även miljöaspekterna kring de kemiska processerna för fiberåtervinning var viktiga ( Är processen miljövänlig? ). Slutligen önskade de transparens kring de praktiska detaljerna för sortering och transport ( Vem blir ansvarig för att sortera textilierna inför anläggningen?, Hur kommer sorteringen att gå till? ). En representant sammanfattade behovet av ökad insyn genom att betona att man bör skilja på här och nu och i framtiden, och att det måste finnas transparens kring stegen 29

31 däremellan, dvs vilka steg återstår och hur planeringen ser ut. Samtidigt förstod hon att Re:newcell inte kan ha svar på alla frågor idag, t ex inköpspriset på textilierna och tidsramarna för när anläggningen kan komma i drift. Men hon önskade få så mycket information som möjligt även om vissa frågor återstår att besvara. Trots ovanstående farhågor och frågetecken fanns ändå ett uttalat intresse bland organisationerna att ingå partnerskap med Re:newcell eller det bolag som skulle stå bakom anläggningen. Välgörenhetsorganisationerna vill i grunden gärna stötta en framtida fiberåtervinning. De efterfrågar dock mer information för att våga ta ett beslut och gå vidare mot ett framtida samarbetsavtal och partnerskap. 4.6 Resultat från mailenkät och intervjuer med tvätterier i Sverige Resultaten från mailenkäten som skickades ut till ett stort antal tvätterier i Sverige visas i tabellform i Bilaga 6. Tyvärr har endast ett fåtal tvätterier besvarat enkäten, vilket gör det vanskligt att dra långtgående slutsatser kring resultaten. De tvätterier som har besvarat enkäten är: Textilia (hela bolaget), Berendsen i Hofors, Berendsen i Umeå (som båda ingår i Berendsen), KåPi och Storsjö Tvätt (som ingår i Rikstvätt), ett stort privat tvätteri, samt ett mindre privat tvätteri. Tillsammans hanterar dessa företag ton textilier per år (för tvätt och uthyrning). De hanterar textilier åt olika kunder, framförallt inom hotell, restaurang, industri, kommuner och landsting (inklusive sjukhus). Figur 7. Schematisk bild som visar befintliga textila flöden för tvätterierna 30

32 Varje år genererar dessa tvätterier tillsammans totalt ton uttjänta textilier som behöver tas ur verksamheten. Tvätterierna har olika sätt att hantera sina uttjänta textilier; de vanligaste sätten är: förbränning, försäljning till industrier för återvinning, materialdonationer till välgörenhetsorganisationer eller återförsäljning till privatpersoner (Figur 7). Fyra av tvätterierna uppgav att de skänker sina uttjänta textilier till välgörenhetsorganisationer eller till biståndsprojekt. En av dessa försöker skänka så mycket som möjligt, dvs 60-70%, till välgörenhet. Fem av tvätterier sålde uttjänta textilier till industrier för återvinning. Ett tvätteri sålde även begagnade textilier privatpersoner (se Tabell i Bilaga 6). Det vanligaste sättet är dock att skicka textilierna till förbränning; fem av tvätterierna skickar sina uttjänta textilier till förbränning. Andelen textilier som går till förbränning varierar bland de tillfrågade tvätterierna, från 25 till 100 % av den totala mängden uttjänta textilier per år. För tre av de svarande tvätterierna går % av det uttjänta materialet till förbränning i kommunala värmeverk. För ett av tvätterierna motsvarar förbränningen ca % (Tvätteri 4), medan två tvätterier inte förbrände något textilt material alls (Tvätteri 3a och 3b). Totalt bland de svarande tvätterierna förbränns idag 165 ton textilier per år, vilket motsvarar i genomsnitt mellan 23 och 44 procent av det totala flödet av uttjänta textilier för gruppen. (Spannet beror av att ett av tvätterierna uppgav ett intervall för flödet av uttjänta textilier.) Tabell 7. Resultat för tvätterierna: mängden textilier som går till förbränning (ton/år, %) Tvätteri Tvätteri 1 (hela kedjan) Tvätteri 2a (igår i kedja 2) Tvätteri 2b (igår i kedja 2) Tvätteri 3a (ingår i kedja 3) Tvätteri 3b (ingår i kedja 3) Total mängd hanterade textilier (ton/år) Total mängd uttjänta textilier (ton/år) Andel (%) och mängd (ton) som förbränns per år Kommentarer ton 98 % Inget samarbete idag. Intresserade av samarbete ton 100 % Samarbetar med Sita. Intresserade av samarbete ton 100 % Samarbetar med RagnSells. Intresserade av samarbete % = ton ,0 ton (=1 000 kg) Tvätteri ton ca 25-35% (= 15 ton) 0 % Samarbetar m välg.org. o. insaml. företag. Intresserade av samarbete 0 % Inget samarbete idag. Intresserade av samarbete Samarbetar m insamlingsföretag. Intresserade av samarbete Tvätteri ,12 ton 1,56 ton Intresserade av samarbete Totalt

33 Andelen textilier som blir uttjänta av den totala mängden hanterade textilier varierar stort bland tvätterierna. Tvätteri 1 hanterar en mycket stor volym textilier ( ton/år) men kasserar endast 100 ton/år (0,4 %). Detta kan jämföras med exempelvis Tvätteri 3a som vissa år kasserar upp till 15 % textilier av den totala mängden. Anledningen till dessa skillnader mellan tvätterierna har inte undersökts, men kan vara intressant att titta närmare på. I sitt mailsvar påtalade chefen för Tvätteri 4 att bomullstextilierna blir slitna med tiden. Han menade att ett samarbete för att främja fiberåtervinning skulle vara av intresse, men då måste man veta att de flesta av våra produkter är en blandning mellan bomull och polyester och mycket av bomullsfibern tvättas bort under plaggets livslängd. Hur lång livslängd som textilierna har och vilken fiberkvalitet de uppvisar när de tas ur bruk är därför väsentliga frågor att undersöka inför ett eventuellt samarbete med tvätterier. Oavsett om tvätterierna i dagsläget skickar sina textilier till förbränning eller inte, var alla tillfrågade tvätterier intresserade av samarbete för att bidra till storskalig fiberåtervinning i Sverige. Detta är en indikation på att det borde finnas ett utbrett intresse hos tvätterier i Sverige av att sälja uttjänt textilt material till en framtida anläggning. Även de tvätterier som idag samarbetar med insamlingsföretag och välgörenhetsorganisationer var intresserade av ett framtida samarbete. 4.7 Befintliga plockanalyser från avfallshanteringsbolag i Sverige Privata hushåll skulle kunna utgöra en värdefull råvarukälla för fiberåtervinning i Sverige. Plockanalyser av svenska hushållssopor som genomförts av olika avfallshanteringsbolag i Sverige visar att privatpersoner slänger betydande mängder textilier i hushållssoporna. Analyserna görs som regel av olika konsultföretag på uppdrag åt kommunerna och vissa kommuner beställer dessa analyser regelbundet. För denna studie har fem plockanalyser från olika konsultbolag inhämtats via bolagens eller kommunernas hemsidor. Plockanalyserna utgörs av analyser av hushållssopor från ett stort antal kommuner. Tabell 8 visar vilka avfallsbolag som har utfört plockanalyserna, vilket år som analysen avser, berörda kommuner, samt resultaten av plockanalyserna. Tabell 8. Data från plockanalyser för olika kommuner och år, samt andel textilier i avfallet* Bolag som gjort analysen NSR AB (2011) Grontmij AB (2011) för Stockholm Stad SAKAB (2012) för SÖRABkommunerna Analysen avser år Kommuner som ingick i plockanalysen Andel textilier (% av vikten)* 2010 och Skåne (för 23 av 33 kommuner) 3,0 % (alla typer 2011 av hushåll) 2011 Stockholm Stad 2,0 % Fler.hus & småhus** 2012 Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna 3,14 % Fler.hus 3,55 % Villor Furumo Irebrand 2009 Danderyd, Järfälla, Lidingö, 3,10 % Fler.hus 32

34 Avfallskonsult AB (2010) för SÖRAB-kommunerna SWECO Environment AB (2013) Sollentuna, Solna, Sundbyberg, 2,84 % Småhus Täby, Upplands Väsby, Vallentuna 2012 Nyköping, Oxelösund 3,5 % Lägenhet 3,0 % Villor Medelvärde för ovanstående plockanalyser 2,9 % Fler.hus 2,9 % Villor *Andelen i % är ett medelvärde för de kommuner som ingår i respektive plockanalysrapport och som listas här. ** På uppdrag av Trafikkontoret, omfattande tre kategorier, dvs flerfamiljshus i innerstaden, flerfamiljshus i ytterstaden och småhus inom Stockholm Stad. NSR AB = Nordvästra Skånes Renhållnings AB; SÖRAB = Söderhalls Renhållningsverk AB; UMEVA AB = Umeå Vatten & Avfall AB. Fler.hus = Flerbostadshus (med bostadsrätt eller hyresrätter). Avfall Sveriges (2011) har gjort en utredning som sammanställt resultaten av tidigare plockanalyser som genomförts mellan år för kommuner över hela Sverige. Resultaten visar att 60 % av Sveriges alla kommuner har genomfört en eller flera plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall under denna treårsperiod. Dock innehåller endast ett fåtal av dessa någon analys av själva textilinnehållet i avfallet. Undantagen till dessa, dvs plockanalyser omfattande analyser av textilt avfall, presenteras i Tabell 8. Tabell 8 visar hur andelen textilt avfall varierar mellan olika kommuner under de senaste åren. Högst andel textilavfall i hushållssoporna återfanns för villorna i SÖRAB-kommunerna (Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna). Resultatet för dessa kommuner baserades på en plockanalys genomförd år 2012 (SAKAB, 2012). Lägst andel textilt avfall uppmättes i hushållssoporna för flerbostadshus och småhus i Stockholm Stad (Grontmij, 2011). Ett medelvärde för ovanstående plockanalyser ger 2,9 % för både flerbostadshus och småhusvillor/villor, dvs ca 3 % avrundat. Resultaten kan jämföras med resultaten i rapporten av Carlsson et al (2011). Carlsson et al (2011) har gått igenom plockanalyser för svenska hushållssopor (avseende år ), baserat på ett större antal rapporter och även telefonintervjuer. Deras resultat visar att andelen textilt avfall i säck- och kärlavfallet för berörda kommuner varierar mellan 1,0 % och 5,8 %, med ett medelvärde på 3,2 % (median 3,0 %). Carlsson et al (2011) gör även en uppskattning av hur stor mängden textilavfall i säck- och kärlavfallet skulle bli om man antog att de beräknade andelarna var representativa för hela landet; då skulle det totala textilavfallet i Sverige variera mellan och ton/år, med ett medelvärde på ton/år. Denna uppskattning innebär att varje person i Sverige slänger i genomsnitt 7,9 kg textilier per år i hushållssoporna. Carlsson et al (2011) uppger samtidigt att detta är en mycket grov uppskattning som baseras på olika antaganden. En del av hushållens textila avfall hamnar dessutom troligtvis i grovsoporna och blir brännbart grovavfall på återvinningscentraler, enligt samma rapport. Dock fann Carlsson et al (2011) inte några aktuella uppgifter om mängderna textilier i grovavfallet hos återvinningscentralerna. 33

35 5. Förslag på gynnsamma textila flöden till en framtida anläggning I detta avsnitt presenteras förslag på möjliga framtida textila flöden för den planerade textilfiberåtervinningsanläggningen, vid olika driftscenarior. De tre scenarior som används för studien är: pilotfas, begränsad drift och fullskalig drift (se Tabell 1). För varje scenario gäller specifika randvillkor med avseende på textilråvarans kvalitet och kvantitet. 5.1 Möjliga flöden för pilotfasen (scenario 1) För att driva anläggningen i pilotfasen eftersträvas ett homogent och förutsägbart flöde. Detta innebär i praktiken ljusa och obehandlade textilier av höghaltig bomull eller viskos (gärna över 90 procent). Textilierna bör enbart bestå av textilfibrer, dvs. sakna icke-textila delar såsom knappar, blixtlås etc. Gynnsamma textila grupper För pilotfasen vore det gynnsamt att satsa på textilier från tvätterierna, då dessa skulle kunna leverera textilier med hög renhetsgrad och i ljusa färger, generellt sett. Tvätterierna hanterar vanligtvis stora mängder textilier från hotell- och restaurangbranschen, i form av uthyrning av sänglinne, handdukar, dukar etc. Detta material skulle lämpa sig väl för pilotfasen, som enligt randvillkoren bör baseras på ljusa och rena textilier med hög bomullseller viskoshalt. Dessutom kan de uttjänta textilierna förväntas ha relativt god kvalitet, eftersom uthyrning av textilier troligen kräver hög kvalitet gentemot kund. Figur 8 nedan visar hur de textila grupperna 1 till 3 (dvs de rena grupperna av textilier) flödar via kommun/landsting och industri/näringsliv, via tvätterierna, fram till avfallshanteringsbolagen för förbränning i värmeverk. Möjliga flöden från svenska tvätterier Den mailenkät som skickats ut till svenska tvätterier har tyvärr resulterat i relativt låg svarsfrekvens. Dock har värdefulla svar inkommit från de tre största tvätterikedjorna i Sverige, dvs Tvätteri 1, 2 och 3. Samtliga tre tvätterikedjor tycks dessutom vara intresserade av att bidra med textilier till en framtida pilotanläggning. Det skulle då handla om textilier som i dagsläget går till förbränning och/eller till industriell återvinning (det senare gäller de två tvätterier a och b inom Tvätteri 3 s kedja som idag saknar förbränning). Att istället för förbränning sälja materialet till en framtida pilotanläggning skulle för tvätterierna innebära en ekonomisk vinst, eftersom de idag betalar för att förbränna textilierna i värmeverken. Fem av sju tillfrågade tvätterier skickar idag sina uttjänta textilier till förbränning; hur stor andel som går till förbränning varierar dock från 0 % till 100 %. (se Bilaga 6). Två av de svarande tvätterierna (Tvätteri 3a och 4) samarbetar med insamlingsbolag. Dock framgår inte av svaren om samarbetet innebar export av textilierna eller om syftet var insamling för svensk återanvändning eller återvinning. Samma tvätterier uppgav att de även 34

36 låter uttjänta textilier gå till välgörenhet och industriell återvinning. Totalt låter fem av sju tvätterier sina kasserade textilier gå till industriell återvinning. Ett av dessa tvätterier hyr ut arbetskläder till ett verkstadsföretag och säljer samtidigt uttjänta textilier som trasor etc till samma verkstadsföretag. Tre av tvätterierna samarbetar med en eller flera välgörenhetsorganisationer, men vad dessa i sin tur gör med textilierna framgick inte av enkätsvaren. Majoriteten av tvätterierna (5 av 7) har således ännu inte något formellt samarbete med varken välgörenhetsorganisationer eller insamlingsbolag (bortsett från avtal med Sita och RagnSells). Samtidigt skickar fem av de sju tillfrågade tvätterierna sina uttjänta textilier till förbränning (i varierande grad). Det borde därmed finnas goda möjligheter att ingå samarbete med flera tvätterier i Sverige, redan för pilotfasen. Figur 8. Identifierade utflöden av textilier från svenska tvätterier, markerade med blått. Figur 8 ovan visar vilka typer av in- och utflöden som i dagsläget förekommer bland svarande tvätterier. De stora tvätterierna hantererar framförallt textilier för tvätt och uthyrning åt hotell (4 av 7), restauranger (2 av 7) och industri/näringsliv (5 av 7), samt åt kommun och landsting (3 av 7). Tvätteri 1-kedjan hanterar tvätt åt totalt 8 landsting och drygt 50 kommuner. Av störst intresse för anläggningen är de blåmarkerade flödena, dvs typen av textila källor som används och vad som sker med de kasserade textilierna. Tabell 9 visar hur mycket textilier som skulle kunna bli tillgängliga för en pilotanläggning. I kommentarerna till Tabell 9 framgår att de två svarande tvätterierna inom Tvätterikedjorna 2 och 3 endast utgör en bråkdel av det totala antalet tvätterier inom respektive kedja. Även 35

37 de två enskilda tvätterierna (Tvätteri 4 och 5) från gruppen Övriga tvätterier motsvarar tillsammans endast 2 av totalt 23 tvätterier. Tabell 9. Möjliga textila flöden från svenska tvätterier till en framtida pilotanläggning Tvätterier Befintligt flöde Möjligt flöde (ton/år) Kommentar Tvätteri 1 Förbränning 98 ton För hela kedjan (Svarade för hela bolaget) Tvätteri 2a och 2b (del av Tvätterikedja 2)* Förbränning 50 ton Endast 2 av 22 tvätterier inom kedjan Tvätteri 3a och 3b (del av Tvätterikedja 3)** Förbränning 0 ton Endast 2 av 14 tvätterier inom kedjan Tvätteri 4 (i Övriga tvätterier )*** Förbränning 15 ton Endast 1 av 23 utvalda privata tvätterier i Sv Tvätteri 5 (i Övriga tvätterier ) Förbränning 1,56 ton Endast 1 av 23 utvalda privata tvätterier i Sv Totalt 165 ton *Tvätterikedja 2 har totalt 22 tvätterier i Sverige; dessa utgör således 1/11 av det totala antalet; **Tvätterikedja 3 har totalt 14 tvätterier i Sverige; *** Gruppen Övriga tvätterier innehåller 23 tvätterier (vilka alla har kontaktats via mail). Tvätteri 4 och 5 var de enda av dessa 23 tvätterier som besvarade enkäten. Tvätteri 3a och 3b är de enda tvätterierna bland de svarande företagen som inte använder förbränning (se Tabell 9). Trots det kan man förvänta sig att något av övriga tvätterier inom samma bolag (Tvätterikedja 3) tillämpar förbränning i viss utsträckning. Under en telefonintervju (i november 2013) med Tvätteri 3a s platschef framkom att de var positiva till ett framtida samarbete mellan Tvätterikedjan och Re:newcell; detta trots att Tvätteri 3a i dag inte använder förbränning utan istället skänker sina textilier till välgörenhet eller säljer vidare till industrin för återvinning. Endast det material som idag går till sk industriell återvinning skulle då vara aktuellt. Chefen resonerade att fördelen med att låta deras uttjänta textilier fiberåtervinnas istället för att säljas till industrin för återanvändning var att industriell materialåteranvändning oftast innebär en mycket kort livslängd för textilen (t ex en trasa som används i några minuter) innan den går till förbränning. Tabell 10. Möjliga flöden som kan gå till anläggningen (uppskattat för hela kedjan/gruppen) Kedja eller grupp Totalt, kedjan eller gruppen Kommentar Tvätterikedja 1 98 ton/år Enligt mailsvar från textilchefen Tvätterikedja ton/år Beräknat med ekvationen 1/11=50/X Tvätterikedja 3 >0 ton/år Sannolikt finns tvätterier inom Rikstvätt som förbränner textilier Övriga tvätterier 115 ton/år Beräknat med ekvationen 1/23= 5/X* Totalt 763 ton/år Uppskattat flöde för hela branschen *Denna beräkning baseras på antagandet att denna grupp, sk Övriga tvätterier, i genomsnitt förbränner 5 ton textilier per år (oavsett hur stort tvätteriet är). 36

38 I Tabell 10 ovan har de svarande tvätteriernas uppgivna mängder översatts till respektive kedja och för gruppen Övriga tvätterier som helhet. Syftet är att få en indikation på hur stora mängder textilier som skulle kunna bli tillgängliga för en pilotfas. Beräkningarna baseras på flera antaganden, dvs: a) att de svarande tvätterierna är representativa för kedjan eller gruppen som helhet; b) att alla tvätterier i kedjan eller för gruppen Övriga.. tillämpar förbränning i samma utsträckning som de svarande tvätterierna; c) att kedjan eller gruppen Övriga uppvisar procentuellt lika stor mängd uttjänta textilier per år som det svarande tvätterierna; samt d) att gruppen Övriga tvätterier i genomsnitt förbränner 5 ton/år oavsett tvätteriets totala hanterade textilmängd. Beräkningar blir därför grova uppskattningar av aktuella förbränningsflöden. Samtidigt kan de ändå ge en indikation på hur mycket textilier som skulle kunna erhållas från Sveriges tvätteribransch som helhet, om man utgår från hur stora textila flödesmängder som idag går till förbränning per år. Med ovanstående antaganden skulle tvätteribranschen som helhet kunna generera ett möjligt flöde på 763 ton/år osorterat till anläggningen, grovt skattat. Tvätterikedjan 1 s möjliga flödesbidrag kan anses mer tillförlitligt, eftersom enkätsvaret erhölls för kedjan som helhet. Det uppskattade förbränningsflödet på 763 ton/år består av osorterade textilier, dvs både höghaltiga bomull- eller viskostextilier samt icke-användbara textilier av låg eller ingen cellulosahalt (dvs innehållande bomull- eller viskosfiber). Med tanke på att tvätterier med uthyrningsverksamhet som regel hyr ut textilier i form av sänglinne, handdukar, dukar, gardiner och arbetskläder, borde dock majoriteten av textilierna uppvisa en hög bomullshalt. Tidigare i studien har andelen bomullstextilier som del av totala importen textilier beräknats för elva utvalda textilgrupper år 2012 (se Tabell 5). Resultatet visade att importen av sänglinne och handdukar bestod av drygt 80 % bomullstextilier. Importen av gardiner och bordslinne bestod av ca 50 % bomullstextilier, medan importen arbetskläder innehöll 39 % bomullstextilier. Nämnda tre textilgrupper utgör en stor del av de textilier som hanteras inom tvätteribranschen. Mot bakgrund av dessa tre grupper blir medelvärdet för andelen bomullstextilier inom tvätteribranschen 57 % (= ( )/3). Denna procentsats avrundas här uppåt till 60 %, då gruppen sänglinne och handdukar troligtvis står för den största delen av dessa tre grupper. Tvätteribranschen kan således förväntas ge ett möjligt flöde av bomullstextilier på 460 ton/år (=763 x 0,60), här avrundat till ca 500 ton/år. 5.2 Möjliga flöden för utökad drift i Sverige (scenario 2) För en begränsad drift i Sverige kommer både rena och orena textilier att vara aktuella, liksom både ljusa och färgrika textilier. Höghaltiga bomulls- och viskostextilier är dock fortfarande en förutsättning. Alla typer av textila grupper blir intressanta, inklusive flöden från välgörenhetsorganisationer, tvätterier, privata hushåll och andra källor. 37

39 Textila grupper av intresse Textilier bestående av en hög andel bomull eller viskos (helst minst 70 %) eftersträvas även för anläggningen vid utökad drift (se scenario 2, Tabell 1). Detta innebär att cellulosahaltiga kläder och hemtextilier från alla textila grupper (i Tabell 3) kommer att bli aktuella. De textila grupper som nettoimporterades i störst mängd år 2012 var: (1) t-shirts/undertröjor/tröjor; (2) sänglinne/handdukar; (3) byxor; (4) underkläder/strumpor/nattkläder; (5) skjortor och blusar; samt (6) gardiner/bordslinne. Även övriga åtta textila grupper är intressanta, inklusive gruppen arbets- och skyddskläder (som utgör en av de mindre grupperna, med ton/år i nettoimport år 2012) (se Tabell 4). Olika typer av textilier används i olika hög grad inom olika sektorer i samhället, från privata hushåll till kommun, landsting, näringsliv och industrier. Exempelvis gruppen sänglinne/handdukar används framförallt av hotell, sjukhus och privatpersoner, medan gruppen underkläder/strumpor/nattkläder sannolikt i störst utsträckning används av privata hushåll. För en utökad drift av anläggningen kommer det att vara angeläget att hitta textila flöden inom i princip alla branscher och sektorer i samhället. Detta innebär att man bör söka samarbete med tvätterier, industrier, välgörenhetsorganisationer, hotell, restauranger, sjukhus och avfallshanteringsbolag. Alla aktörer kommer att bli viktiga för att säkra ett så stort och gynnsamt flöde som möjligt till anläggningen för en utökad drift. Möjliga flöden från svenska välgörenhetsorganisationer Figur 9 nedan visar vilka utflöden (orangea pilar) som idag existerar för de intervjuade svenska välgörenhetsorganisationerna. Av särskilt intresse är de textilier som idag går till förbränning, samt de textilier som går till vissa typer av industriell återvinning (framförallt tyngre industrier som hanterar petroleumprodukter och olika kemikalier). Dessa flöden är markerade som orangea pilar med vinröd kontur. Istället för att gå till förbränning eller materialåteranvändas av tyngre industrier skulle dessa textilier kunna gå till en framtida anläggning (grön box). Flera organisationer uppgav att de var intresserade av att skänka sitt förbränningsflöde till en framtida anläggning. Organisation 3 kommer att förbränna 40 ton textilier per månad mellan 1 januari och 31 mars, dvs totalt 120 ton, innan deras nya anläggning står klar i april Denna mängd är de villiga att ge Re:newcell osorterat. Organisation 6 var också intresserad av att skänka sitt förbränningsflöde till en framtida anläggning. Dess verksamhetschef menade att de gärna samarbetar med Re:newcell och erbjöd sig att donera alla textilier som idag går till förbränning och som skulle vara intressant för fiberåtervinning. De skulle då själva sköta utsorteringen av icke-textilt material (knappar osv) och därefter skicka de färdigrensade och rena fraktionerna till Re:newcells anläggning i Vänersborg. Organisation 6 skulle således skänka råvaran i form av rensade textilier, medan Re:newcell skulle betala för transporten. Detta flöde skulle motsvara 19,5 ton per år. 38

40 Figur 9. Identifierade befintliga utflöden av textilier från svenska välgörenhetsorganisationer (OBS: Den uppgivna nettoimporten, ton/år, utgör endast bomullstextilier.) Även Organisation 5 och Organisation 8 är intresserade av att bidra till en framtida fiberåtervinning i Sverige. Organisation 5 har uppgivit tänkbara mängder och priser, medan Organisation 8 ännu inte har diskuterat ett framtida samarbete i konkreta termer. Med andra ord, trots de farhågor som uttrycktes vid diskussionsmötet i november har fyra av fem organisationer med ett förbränningsflöde (undantaget Organisation 2) tydligt uttryckt ett intresse av att samarbeta för fiberåtervinning. Tabell 11. Möjliga flöden från välgörenhetsorganisationer vid utökad drift (idag förbränning) Välgörenhetsorganisation % av uttjänt Möjligt flöde Kommentar flöde t. förbr. (ton/år) Organisation 8 10 % av Vill ge. OBS. Skor ingår! Organisation 3 40 ton/mån 1 >120 Vill ge, jan mars 2014 Organisation 2 4 % av Inget intresse uttryckt Organisation 5 2 % av Intresserad av samarbete Organisation 6 15 % av ,5 Vill ge sorterat o rensat! Summa 1 069,5 ton 2 Totalt för år % av 750 ton/år förbrändes fram till 2013, men fr.o.m. den 1 jan till 31 mars 2014 kommer totalt 120 ton att förbrännas under tre månader, enligt mailuppgifter. 2 Fr.o.m. januari 2015 kommer det totala möjliga flödet till anläggningen troligen att bli lägre (från dessa fem organisationer) eftersom Organisation 3 fr.o.m. april 2014 kommer att minska sitt förbränningsflöde pga större lagerutrymme. 39

41 I dagsläget går totalt ca ton textilier per år till förbränning från de nio intervjuade välgörenhetsorganisationerna (se tabell i Bilaga 5). En okänd andel av denna mängd utgörs av skor, då Organisation 8 inte kunde urskilja de textila mängderna i förbränningsflödet. När Organisation 3 gradvis upphör med sin förbränning kommer mängden textilier som idag går till förbränning att minska från 600 ton/år (2013) till minst 120 ton år 2014 (enligt mailkommunikation med insamlingsansvarig i november 2013). Hur stor andel textilier som organisationen därefter kommer att förbränna per år har inte uppgetts. Med hänsyn till Organisation 3 s minskade förbränningsflöde (fr.o.m. våren 2014) uppskattas det totala förbränningsflöde för välgörenhetsorganisationerna till ca ton för år (Beräkning: = ton/år.) Detta förbränningsflöde för år 2014 baseras på antagandet att övriga organisationer inte förändrar sina förbränningsmängder. Bortser man vidare från de textilier som idag förbränns av Organisation 2, vilket är den enda organisationen i gruppen som inte uttryckt intresse att bidra med textilier, blir den totala möjliga flödet ton/år från gruppen som helhet. (Beräkning: = ton/år.) Dock är det viktigt att ha i åtanke att de textilier som i framtiden kommer att tas emot från välgörenhetsorganisationerna inte nödvändigtvis kommer att vara sorterade och användbara. Materialet kommer troligen att bestå både av användbart höghaltigt cellulosamaterial (innehållande bomull och/eller viskos) och oanvändbara textilier med mycket låg eller ingen bomull- eller viskoshalt. (Organisation 6 erbjöd sig dock att donera utsorterat och rensat (från icke-textila delar) material till anläggningen.) Den totala mängden textilier av hög cellulosahalt från svenska välgörenhetsorganisationer som skulle kunna bli tillgänglig kommer därför att bli väsentligt lägre. Gissningsvis kan det komma att röra sig om ca 500 eller möjligtvis 600 ton för år (Detta baseras på ett osorterat flöde på ton/år och som förväntas bestå till ca % av höghaltiga bomullstextilier.) Samtidigt kan det finnas andra möjliga flöden via välgörenhetsorganisationerna. De textilier som idag exporteras utomlands för industriell återvinning via internationella sorteringsbolag, såsom BOER Group och SOEX, skulle teoretiskt sett kunna bli tillgänglig för fiberåtervinning. Det handlar om textilier som idag återanvänds som trasor odyl inom tyngre industrier, dvs verkstadsindustrier där textilierna kontamineras med oljebaserade produkter och/eller med giftiga kemikalier och därmed inte längre går att använda för fiberåtervinning. Hur denna utgallring skulle fungera rent praktiskt finns det i denna studie inga förslag på. Om Re:newcell har möjlighet att erbjuda ett bra pris skulle dessa textilier troligtvis kunna bli tillgängliga för anläggningen. Andra möjliga flöden av intresse Ett annat möjligt textilt flöde till anläggningen vid en utökad drift är de textilier som redan har återanvänts inom industrin och som därefter skulle kunna fiberåtervinnas. Dessa textilier bör då vara av sådant skick att de duger för fiberåtervinning. Att undersöka möjligheter och 40

42 förutsättningar för ett sådant flöde kan vara intressant för en uppföljande studie. Studien skulle då kunna inriktas på intervjuer med representanter för BOER Group, SOEX, KICI och liknande för att identifiera uppköpande industrier. Genom intervjuer med dessa industrier kan olika möjligheter undersökas för att få tillgång till industriellt återvunna textilier för anläggningen. Industriellt återvunna textilier går idag i sista led till förbränning eller deponi. En annan möjlig och potentiellt viktig källa till textilier för anläggningen är privata hushåll. Plockanalyserna från olika avfallshanteringsbolag i Sverige visar att privatpersoner slänger betydande mängder textilier i hushållssoporna. Även om halten textilier i hushållssoporna procentuellt sett är låg blir den totala mängden för hela befolkningen stor. Enligt Carlsson et al (2011) slänger varje privatperson ca 8 kg textilier i hushållssoporna per år i Sverige i snitt. De kläder som slängs i störst utsträckning är troligtvis utslitna och/eller trasiga underkläder, strumpor och t-shirts som bedöms ha lågt eller obefintligt andrahandsvärde och därför kasseras. Att de skulle kunna återanvändas inom bl.a. industrin (eller för en framtida fiberåtervinning) är det troligen få privatpersoner som är medvetna om idag. Det skulle därför vara värdefullt att få del av plockanalyser som visar vilka typer av textilier som slängs i störst utsträckning, samt absoluta mängder (i ton/år) av sådana textilgrupper. Genom att samarbeta med avfallshanteringsbolag för att upprätta en ny nationell insamlingsstrategi skulle nya flöden av textilier kunna skapas för fiberåtervinning. Strategin skulle bland annat kunna innebära att särskilda insamlingsboxar placeras ut i hushållens grovsoprum, på återvinningsplatser och hos ÅVCs. Samtidigt behöver medvetenheten och kunskapen avseende värdet på uttjänta textilier öka bland privatpersoner i Sverige. För att hushållen i större uträckning ska börja sortera och slänga sina textilier i separata insamlingsbehållare behöver de upplysas om att även begagnade underkläder, trasiga t- shirts och slitna hemtextilier kan få nytt värde genom industriell textilåtervinning och en framtida fiberåtervinning. Gruppen Underkläder, strumpor och nattkläder (av bomullsfibrer) stod för den fjärde största nettoimporten till Sverige år 2012; tillsammans uppgick dessa textilier till ton år 2012 (SCB, 2013). Även trasiga t-shirts och andra bomullströjor som slängs i hushållssoporna utgör ett potentiellt värdefullt flöde för anläggningen. Nettoimporten för gruppen T-shirts/undertröjor (av bomullsfibrer) uppgick år 2012 till ton, vilket var den enskilt största textilgruppen baserat på nettoimportdata (se Tabell 4, sid 20). Enligt en artikel i nättidningen Miljö-Utveckling (Nyström, 2013) finns redan ett projekt i Karlstad kommun som syftar till att öka intresset hos hushållen för att återvinna begagnade kläder och textilier, för att därigenom öka återvinningen i samhället. Ragn-Sells och Myrorna har startat detta samarbetsprojekt, vilket innebär att Karlstadsborna under våren 2013 har erbjudits möjligheten att återvinna sina begagnade textilier vid husknuten. Kommunala fastighetsbolaget Karlstad Bostads AB har deltagit och låtit 1800 hushåll ingå i projektet. Enligt artikeln sade Anna Bengtsson, affärsutvecklare på RagnSells, i intervjun: För att vi i Sverige ska kunna nå målen med både ökad återanvändning och materialåtervinning av 41

43 textilier ser vi att infrastrukturen för insamlingen måste komma närmare konsumenterna. Vi vill även testa om det är möjligt att särskilja ett flöde för de textilier som i framtiden ska gå direkt till materialåtervinning. Att RagnSells är intresserad av textilåtervinning är sedan tidigare känt, men det är värt att notera att RagnSells (Anna Bengtsson) även ser behovet av att skapa särskilda flöden för en framtida materialåtervinning. 5.3 Möjliga flöden för fullskalig drift i Skandinavien (scenario 3) Det tredje scenariot för denna studie innebär en fullskalig drift av anläggningen baserat på insamling av textilier från hela Skandinavien. Vilka flöden och mängder som kommer att bli tillgängliga från andra Skandinaviska länder beror av i vilken utsträckning som dessa tillämpar förbränning och deponi, samt hur insamlingslogistiken och aktörsgrupperna ser ut. Systerorganisationer till de stora välgörenhetsorganisationerna i Sverige blir värdefulla att kontakta, liksom stora tvätterikedjor med uthyrningsverksamhet. Dessutom kan insamlingsbolag och avfallshanteringsbolag i övriga länder ha verksamheter och befogenheter som skiljer sig från motsvarande bolag i Sverige, vilket bör undersökas. Kanske finns det redan en välfungerande insamlingslogistik som man kan utnyttja för den nationella insamlingen av textilier inom andra Skandinaviska länder och för importen av textilier till Sverige? Liksom för driftscenario 2 kommer alla typer av textilier med hög bomulls- och viskoshalt att bli aktuella, liksom alla kulörer. Det handlar i detta läge om att skapa samarbetsavtal med stora aktörer som kan leverera stora flöden (räknat i ton/år). Det är också av vikt att tidigt utveckla en välfungerande logistik, specifikt kring de nationella insamlingssystemen, mellanlagren och de transnationella transporterna, samt att skapa ett tillräckligt stort lagerutrymme i Vänersborg. 42

44 6. Resultat för delprojekt 2: kartläggning av förbehandlingsmetoder 6.1 Flödesanalys en översikt över förbehandlingsprocessen Textilierna som köps upp och transporteras till den planerade fiberåtervinningsanläggningen i Vänersborg behöver först sorteras, fraktioneras och rensas från icke-textilmaterial, innan dess fiberinnehåll kan bli tillgängligt för den kemiska processen. Det är i den kemiska processen som fibermaterial löses upp till en fibermassa, vilken sedan kan omvandlas till ny viskostråd. (Viskostråden kan därefter säljas till ett bolag som tillverkar nya textilier genom stickning eller vävning.) Förbehandlingsmetoderna sortering, fraktionering och rensning utgör således nödvändiga steg inför framställningen av fibermassa (sk dopet) och påföljande tillverkning av viskostråd. Det finns dock olika alternativa metoder för att sortera, fraktionera och rensa textilt material. Detta kapitel kommer att redogöra för dessa olika alternativ, samt göra kostnadsberäkningar för några utvalda metoder. Två alternativa förbehandlingsprocesser Förbehandlingsprocessen i sin helhet kan göras i två alternativa utföranden. I det första utförandet resulterar förbehandlingen i en högkvalitativ slutprodukt (sk dop) fri från metallpartiklar, plastbitar och annat icke-textilt material som ursprungligen kommer från knappar, blixtlås, nitar osv. Detta alternativ är dock mer komplicerat och tidskrävande på grund av reningssteget. Det andra processalternativet går lättare och snabbare att utföra men ger en slutprodukt av lägre kvalitet, eftersom den innehåller orenheter (icke-textila smådelar). Detta alternativ kräver att uppköparen av dopen (för trådframställning) har möjlighet att själv rena dopet inför trådframställningen. Å andra sidan kan slutprodukten säljas till ett lägre pris. Vid det första alternativet skapas en renare slutprodukt till ett högre försäljningspris, utan krav på ytterligare rening. Med det andra alternativet skapas en oren slutprodukt med krav på rening och som därför kan säljas till ett lägre pris. Det troliga är att båda alternativen av processflöden blir nödvändiga eftersom efterfrågan på produkten (dopet) kan variera både över tid och mellan uppköpare. Störst flexibilitet och ekonomisk trygghet vore därför att driva båda processerna parallellt. Det kan dock komma att kräva en större anläggning och en större maskinpark, om inte processerna delvis kan gå in i varandra. Nedan visas en schematisk skiss över hela förbehandlingsprocessen (Figur 10). Sorteringen och fraktioneringen är de samma för de två alternativen, medan det sista steget skiljer dem åt, dvs en slutbehandling med rening (Alt a) eller utan rening (Alt b). För scenario 1 behövs inget rensningssteg eftersom pilotfasen avser att ta emot rena textilier. 43

45 Eventuell försortering Inköpspriset för textilt material Generellt, osorterat: max ca kr/ton (enligt givna randvillkor) Generellt, delvis sorterat: kr/ton (antagande) Inflöde av material Inflöde av textilt material Scenario 1: ton/år Scenario 2: ton/år Oanvändbart Sortering på fiberinnehåll och färg Fraktionering till små tygdelar Förbehandling alt: Manuell sortering Kapacitet: 585 ton/person/år; Kostnad (personal-): SEK/år/person alt: Textiles4Textiles sorteringsmaskin Kapacitet: ton/maskin/år Kostnad: Euro (inköpspris) alt: Prominovas alternativ för fraktionering Kapacitet (scenario 1): 1 ton/timme (hela rena textilier) Kapacitet (scenario 2): 0,5 1,5 ton/timme (äv. orena) Kostnad (1 operatör): 250 SEK/ton (lön SEK/mån) alt: Lidems cutting and shredding machine Kapacitet: 10 ton/timme vid full drift Kostnad: vet ej Färgfraktioner Svart, Blå, Röd/Gul, Vit Olika antal färgfraktioner Scenario 1: Ljusa/vita (1 st) Scenario 2: Ljusa/vita, svart, blå, röd/gul (4 st) Alt a Alt b Med rening Utan rening Ren dop Oren dop Alt a: Behandling med rening Försäljningspris: relativt högt Alt b: Behandling utan rening Försäljningspris: relativt lågt Figur 10. Flödesschema över förbehandlingens olika steg, med två alternativa utfall 44

46 6.2 Befintliga förbehandlingsmetoder för fiberåtervinning Metoder för sortering av textilier (färg/fiberinnehåll) Idag sker i princip all sortering av begagnade textilier manuellt, dvs för hand av särskild sorteringspersonal. Vid stora sorteringsanläggningar, såsom BOER Group, SOEX och KICI, sorteras materialet flera i omgångar till mer och mer finsorterade fraktioner. Resultatet blir flera hundra fraktioner av olika textiler, vilka är sorterade efter skick, säsong, fiberinnehåll (t ex andel bomull, polyester osv), färg, kön och ålder (män/kvinnor och pojke/flicka) osv. Hos BOER Group gå cirka hälften av de sorterade textilierna på export för återanvändning genom försäljning på stora andrahandsmarknader (sk återanvändning); andra hälften säljs till olika industrier i form av putstrasor, isoleringsmaterial mm (sk industriell återvinning). Det handlar dock om manuell sortering med hjälp av personal som har olika roller och olika expertis. För de textilier som är avsedda att säljas vidare för återanvändning står, i sista ledet, personal och sorterar efter säsong, modegrad och butiksefterfrågan på den lokala marknaden. Generellt kan sägas att de kläder och hemtextilier som är i tillräckligt gott skick går till återanvändning (second hand), medan textilier i sämre skick går till industriell återvinning. Marbo Recycling är ett företag inom BOER Group som är speciellt inriktade på sortering (se: Textiles4Textiles (T4T) har utvecklat en automatisk sorteringsmaskin som kan sortera efter fiberinnehåll och färg, med syfte att effektivisera sorteringsprocessen så att återvinning av textilier kan bli mer lönsam. Maskinen har kapacitet att sortera ton textilier per år (Davis, 2010). Den använder NIR-spektroskopi, dvs infrarött ljus, för att identifiera specifika fibertyper och deras procentuella innehåll (eng. chemical composition). Därefter används en luftström för att blåsa varje textil till en matchande uppsamlingsbehållare beroende på dess procentuella innehåll av olika fibertyper, såsom ull, bomull, polyester, akryl, osv. Priset på maskinen har angetts till mellan och Euro (vilket motsvarar mellan 1,8 och 4,5 miljoner SEK), dvs i genomsnitt ca SEK. Maskinen är ursprungligen ett ECO- Innovation projekt som finanserats av EU Kommissionen. På Textiles4Textiles hemsida visas en film om hur maskinen fungerar (se Metoder för fraktionering i små textila bitar För att återvinna cellulosafibrer enligt Re:newcells metod krävs, efter sortering, en metod för fraktionering av textilierna. Textilierna som nu är sorterade efter fiberinnehåll, färg och möjligen renhet, behöver skäras sönder i mindre bitar. Enligt givna randvillkor bör bitarna ha storleksdimensionen 25x25 (mm) 2, men en något större fraktionsstorlek kan också tillåtas. Det finns idag många olika maskiner tillgängliga på den globala marknaden för att riva och klippa upp (fraktionera) textilt avfall. Dessa maskiner kallas på engelska cutting and shredding machines. Storleken på de resulterande tygbitarna kan anpassas genom att ställa 45

47 in maskinen efter önskade dimensioner, med avseende på både bredd och längd. I detta avsnitt presenteras ett antal maskiner som finns tillgängliga för fraktionering. LIDEM s cutting and shredding machines ( LIDEM är ett företag som säljer maskiner för textilåtervinning, inklusive maskiner för klippning och rivning (eng. cutting and shredding machines). Storleken på de resulterande tygbitarna kan anpassas enligt önskemål inom vissa ramar (min- och maxvärden). Möjlig bredd på tygbitarna är mm; längden kan justeras till mellan 2 mm till 300 mm. Produktionskapaciteten beror av vilka material som skall beskäras; vid full drift kan maskinen hantera ett textilt flöde på 10,000 kg/timmen (10 ton/tim). Figur 11. LIDEMs fraktioneringsmaskin, här med öppen frontlucka. LIDEM erbjuder ett flertal olika maskiner, varav den i figuren ovan (Figur 11) är ett exempel. Dessutom kommer de med varierande längd på matarband (eng. feeding band) upp till 8 meter. Ett exempel på en maskin med ett långt matarband visas i Figur 12 nedan. 12a 12b Figur 12. LIDEMs fraktioneringsmaskin med långt matarband (a) och med metalldetektor (b). LIDEM säljer även flera tillbehör för maskinerna, t ex ett slipverktyg för klippbladen (eng. blade sharpener), liksom en metalldetektor för att läsa av metalldelar. Metalldetektorn, som kan installeras i maskinen, kan med hög känslighet avläsa metallbitar och -partiklar i systemet. På det sättet undviks att dessa kommer in i systemet och förorenar slutprodukten (Figur 12b). (För mer information, se: Dessutom säljer LIDEM även ett helt system för textilåtervinning, sk. Textile Recycling Plant. Detta system inkluderar maskiner för feeding and transportation, metal detection, 46

48 cutting and shredding (Rotator), transport blower, metall elimination with magnet pass och storage and blendning system mm (LIDEM, 2013). Det finns även andra företag som säljer sk. cutting and shredding machines. En lista på olika företag vars tekniker kan undersökas närmare gällande flödeskapacitet och priser presenteras i Tabell 12. Ytterligare maskiner presenteras i en rapport från STFI (2009). Tabell 12. Företag som säljer fraktioneringsmaskiner (cutting and shredding machines)* Företag Namn på maskinen/erna Hemsida (beskrivning av maskinen) LIDEM Textile Recycling Plant (system); ROTATOR (cutting & shredding system) PIERRET Cutting Line ROBOT Kapacitet: upp till kg/tim (Används av SOEX) Dell Orco & Villani (Italien) Tearing line (7 cylindrar) Kapacitet: kg/tim (Används av SOEX) Qingdao jk machinery solution co., Ltd qd-350 rags thread textile waste cutting machine Pris: US Dollars/set Jinan New Haina Import & Export Co., Ltd Jinan New Haina Import & Export Co., Ltd HN900 Textile waste Cutting machine Pris: US Dollars/set HN800C Textile Waste Cutting machine Pris: US Dollars/set) Kapacitet: kg/tim showroom/ /companyinfo/jina n-new-haina-import-export-co-ltd.html product/ / Textile_waste_recycling_machine_textile_c utting_machine.html *Maskinerna i tabellen hittades bl.a. genom googlesökning med sökord: textile waste cutting machine OBS: För ytterligare maskiner, se: Metoder för separering av icke-textila delar För separering av icke-textila delar finns också flera metoder. Den vanligaste är att använda luftströmmar (eng. air blowers) för att separera textila bitar från icke-textilt material; de bitar som innehåller metall-, plast- eller liknande faller ned medan rena och lättare tygbitar (fria från orenheter) håller sig kvar i luften. På så sätt kan tyngre tygbitar innehållande icketextila delar rensas ut. En annan teknik är att använda magneter för att urskilja metallbitar. Optiska instrument (eng. optical scanners) kan avläsa innehåll och underlätta separering. En ytterligare variant är att använda sig av en tank med vatten (eng. sink/float separation tank). Fraktionerade bitar med högre densitet sjunker medan lättare bitar håller sig flytande. Denna typ av teknik används för att återvinna PET-flaskor och i processen separera lättare plastflingor från tyngre kapsyler. Efter att kapsylerna har sjunkit mot botten på tanken kan man skumma av plastflingorna som flyter på ytan. För mer information, se t ex: och Denna typ av teknik skulle möjligtvis kunna användas på liknande sätt för textilåtervinning. 47

49 6.3 Kostnadsberäkningar för två alternativa förbehandlingsmetoder Följande beräkningar av kostnaderna för textil förbehandling inför fiberproduktion baseras på de två första scenariorna, dvs scenario 1 (pilotfas med enbart rena ljusa textilier från Sverige) och scenario 2 (utökad drift med både rena och orena textilier i alla färger och med hela Sverige som upptagningsområde). Beräkningarna för scenario 1 utgår från ett textilt flöde på ton/år, och för scenario 2 ett flöde på ton/år. Utifrån dessa antaganden har sedan kostnaden för anläggningen och ingående verksamhet beräknats. För respektive scenario presenteras två alternativa upplägg avseende maskinpark och drift: i) Prominovas förslag på maskinpark, processchema och maskinell drift av anläggningen, samt en manuell sortering inom anläggningen (se Prominova, 2013); samt ii) Ett alternativt upplägg, baserat på en kombination av Textiles4Textiles sorteringsmaskin, IDEMs skärmaskiner och rensningsmaskiner, samt ett fåtal sorteringspersonal. Därefter har investeringskostnaderna (CAPEX) och driftkostnaderna (OPEX) beräknats för scenario 1 och 2, liksom för de två uppläggen avseende maskinpark och drift. Tabell 13 nedan presenterar de totala kostnaderna (CAPEX och OPEX) för scenario 1 och 2 samt för de två alternativa uppläggen. Beräkningarna är baserade på ett antal antagande som presenteras nedan. Kostnaderna är beräknade i SEK och år. Både scenario 1 och 2 utgår från att sorteringen behöver ske inom anläggningen, dvs av egen personal. Det handlar om att sortera ut användbart material i form av: a) fiberinnehåll; b) renhet; och c) färgfraktioner. Anledningen till att beräkningarna i studien begränsats till scenario 1 och scenario 2 är att scenario 3 framförallt skiljer sig från scenario 2 med avseende på flödet av inkommande textilier (ton/år). Ett grovt skattat antagande är att flödet för scenario 3 kan förväntas bli ca tre gånger större än flödet för scenario 2, eftersom det baseras på insamling från tre länder istället för ett. Antaganden och beräkningar Nedan listas de antaganden och kostnadsberäkningar som har gjorts för scenario 1 och 2, vilka presenteras i Tabell 11: Scenario 1: inflöde på ton/år, osorterade textilier Scenario 2: inflöde på ton/år, osorterade textilier Inköpspris för osorterat material: enligt givna randvillkor får priset på råvaran uppgå till högst 200 Euro/ton (ca 1800 kr/ton); för beräkningen avrundas beloppet till kr/ton Kapacitet för manuell sortering (generellt): kg/dag/sorterare, dvs kg/dag x 235 dagar/år = kg/år = 587,5 ton/år/sorterare (dvs ca 585 ton/år/sorterare) Uträkningarna för sorteringshastigheten ovan baseras på följande antaganden och beräkningar: En egen sorteringsövning gav ca 15 plagg per minut. Viktmässigt varierar 48

50 kläder från 200 g (t-shirt, skjorta), 500 g (frottéhandduk) till 700 g (jeans, påslakan). Med en antagen snittvikt på 400 g/plagg kan sorteringsflödet räknas ut enligt följande: 0,400 kg/plagg x 15 plagg/minut = 6 kg/minut. Med denna hastighet och en effektiv arbetsdag på 7 timmar (inklusive raster) uppnås ett sorteringsflöde på ca kg/dag. Detta kan jämföras med uppgifter från Marbo Recycling ( I deras anläggning sorteras som mest kg textilier per dygn, vilket enligt egen tolkning utförs av 20 personer. Detta innebär en sorteringshastighet på kg/person per dag. Sorteringshastigheten beror dock på kraven på noggrannhet. I Re:newcells fall handlar det om att sortera efter fiberinnehåll samt fyra färgfraktioner. Arbetsdagar per år (för operatör och sorterare): 235 arbetsdagar (5 dagar/vecka x 47 veckor/år) Arbetstimmar per dag (operatör): 8 arbetstimmar/dag x 5 dagar/vecka x 47 veckor/år = 1880 timmar/år avrundat till timmar/år. Behövd kapacitet (scenario 1): ton/år - > ca 4 personer (dvs 585 ton/år/person x 4 personer = ton/år sorteringsflöde) Behövd kapacitet (scenario 2): ton/år - > ca 18 personer (dvs 585 ton/år/person x 18 personer = ton/år sorteringsflöde) Månadslöner, brutto: kr/månad/sorterare; kr/månad/operatör Total personalkostnad för arbetsgivaren: 1,36 x bruttolön/månad Inköpspris per T4T s maskin = Euro, avrundat till SEK T4T s sorteringsmaskins sorteringskapacitet: ton/maskin/år Inköpspris för IDEMs maskiner (för fraktionering och rensning): okänt Jämförelse mellan manuell och maskinell sortering Med en uppskattad manuell sorteringshastighet på 585 ton/år/sorterare krävs sju sorterare för att manuellt sortera lika mycket per år som T4T s sorteringsmaskin (4 000 ton/år) (dvs 4000/585=6,8). Sju personers anställningskostnader uppgår till 2,3 miljoner SEK ( kr/person x 7). Detta kan jämföras med inköpspriset på T4T-maskinen, som anges till ca 3,2 miljoner SEK. Vid ett högt textilt inflöde (över ton/år) kan det således bli lönsamt att investera i en T4T-maskin. För scenario 1 behövs dock ingen sorteringsmaskin eftersom inflödet endast förväntas uppgå till ca ton/år. Att investera i en T4T s maskin skulle inte vara ekonomiskt lönsamt, då flödet inte är tillräckligt stort. För att sortera ton/år skulle det krävas fyra sorterare (utifrån antagandet för genomsnittlig manuell sorteringshastighet). Med en månadslön på SEK brutto, skulle personalkostnaden uppgå till 1,3 miljoner SEK, vilket är betydligt lägre än inköpspriset på T4T-maskinen. 49

51 Tabell 13. Kostnadsberäkningar för scenario 1 och 2** enligt två upplägg (SEK, exkl. moms) Parametrar Scenario 1 Scenario 2 Textilt inflöde (förutsättningar) Kvalitet (osorterat) Ljust, rent Olika färger, rent och orent Önskat flöde, minst ton/år (= 1 ton/timme) ton/år Inköpspris (osorterat) Max SEK/ton Max SEK/ton Summa, inköpspris: 4 miljoner SEK/år 20 miljoner SEK/år CAPEX (investeringskostnader) Enligt Prominova T4T + IDEM Prominova T4T + IDEM Installerad effekt 60 kwh? 130 kwh? Maskinell utrustning 1,5 miljoner T4T: 3,2 milj./st* IDEM: vet ej 5 miljoner, OBS: hanterar den över 0,5-1,5 ton/tim? T4T: 3,2 milj./st* 9,6 milj (3 st) IDEM: vet ej Summa, CAPEX 1,5 miljoner >3,2 miljoner 5 miljoner >9,6 miljoner OPEX (driftskostnader) Enligt: Prominova Annat upplägg Prominova Annat upplägg Sortering (färg och fiber) (585 ton/år/person) Manuellt (4 personer) T4T (1 st) ( ton/år) Manuellt (18 personer) T4T x 3 st ( ton/år) Fraktionering Ett stegsrivning IDEM Andra-stegs rivning IDEM, kapacitet: ton/år (10 ton/timme) Rensning (rening) Behövs ej Behövs ej Rensning Rensning Total kapacitet Elförbrukning (maskindrift) Fläktar? Underhåll? Lokaluppvärmning? ton/år (1 ton/timme) SEK/ton -> SEK 1 st T4T ger ton/år; 1 st IDEM ger upp till ton/år Antagande: samma som för Prominova Total driftkostnad, utrustn.? T4T: 1 milj SEK/år* IDEM:? Personalkostnader, 1 operatör: 1 operatör: maskinoperatör 250 SEK/ton 250 SEK/ton (Lön: SEK/mån) (= (= SEK/år) SEK/år) Personalkostnader, sorteringspersonal ( kr/person/år) 4 sorterare: SEK/år 1 sorterare: SEK/år ton/år (0,5 1,5 ton/tim) RÄCKER denna kapacitet? 70 SEK/ton -> SEK 3 st T4T ger ton/år; 1 st IDEM ger upp till ton/år Antagande: samma som för Prominova? T4T: 1 milj SEK/år* IDEM:? 1 operatör: 1 operatör: 250 SEK/ton 250 SEK/ton (= (= SEK/år) SEK/år) 18 sorterare: SEK/år 2 sorterare: SEK/år Summa, OPEX (SEK/år) > > Totalt, CAPEX + OPEX > > > > *Avfall Sverige (2013, s.8); **För scenario 1 och 2 redogörs för två upplägg: a) Prominovas förslag (med manuell sortering), och b) T4T s sorteringsmaskin och IDEM s maskin för fraktionering (och rensning?). Eftersom ett antal oklarheter fortfarande kvarstår i kostnadsanalysen är det svårt att dra några säkra slutsatser. Sammanställningen i Tabell 13 tydliggör dock vilka parametrar som är viktiga att inkludera i en fördjupad kostnadsanalys. Tabellen redovisar också vilka storleksordningar som CAPEX och OPEX kan landa på för respektive scenario och upplägg. Jämförelsen mellan manuell och maskinell sortering är också intressant att reflektera över, dvs vid vilket textilt inflöde blir det mer lönsamt att investera i en T4T-maskin. Det behövs även en utvidgad studie av Prominovas förslag (på utrustning och drift) för scenario 2. 50

52 7. Slutsatser 7.1 Både intresse och osäkerhet bland välgörenhetsorganisationer Trots de farhågor och osäkerheter som uttrycktes vid diskussionsmötet i november 2013 finns ett tydligt intresse bland välgörenhetsorganisationerna att ingå samarbete med Re:newcell för att bidra till en framtida fiberåtervinning i Sverige. Fyra av fem välgörenhetsorganisationer med ett förbränningsflöde (undantaget Organisation 2) förmedlade ett intresse av att sälja eller donera material till en framtida anläggning. På grund av vissa oklarheter och ovissheter som ännu återstår (enligt organisationerna) uttryckte flera av representanterna under mötet ett visst förbehåll att ingå samarbete. För att vilja bilda partnerskap och bidra med textilier till anläggningen behöver dessa oklarheter först tydliggöras. Generellt efterfrågades ökad transparens, i synnerhet kring de ekonomiska och praktiska förutsättningarna för samarbete. Frågor som uppkom berörde bolagsbilden, uppköpspriset på textilierna, ansvaret kring sorteringen, samt miljöaspekten kring de kemiska processerna i fiberåtervinningen. I takt med att fler aktörer inom textilåtervinning och -återanvändning etablerar sig på den globala marknaden har välgörenhetsorganisationerna börjat befara en ökad konkurrens om de begagnade textilierna. Några av de intervjuade välgörenhetsorganisationerna var oroliga att även fullt brukbara textilier kommer att användas som råvara i en framtida anläggning. Detta visar på vikten av att satsa på att tydligt kommunicera avsikten med anläggningen, dvs att syftet inte är att återvinna fibrer ur brukbara kläder och hemtextilier utan att återvinna fibrer från textilier som annars skulle gå till förbränning eller deponi. Alla intervjuade välgörenhetsorganisationer vill minska sitt förbränningsflöde, om det har en sådan, samt maximera andelen textilier som går till återanvändning och sk industriell återvinning. (Egentligen handlar industriell återvinning om materialåteranvändning ). Majoriteten av organisationerna följer EU s avfallshierarki och vill spontant prioritera direkt återanvändning samt industriell återvinning framför fiberåtervinning. En organisation var dock (vid telefonintervjun) mer positiv till fiberåtervinning än industriell återvinning. En annan aspekt är att välgörenhetsorganisationerna, genom att skicka insamlade textilier på export till stora sorteringsanläggningar utomlands (såsom BOER Group, SOEX och KICI), förlorar en del av kontrollen kring vad som sedan händer med textilierna. Den totala mängden textilier som idag går till förbränning, bland intervjuade välgörenhetsorganisationer, är ton/år (osorterat). Efter utgallring i användbara textila fraktioner med tillräckligt hög bomull- och viskoshalt kommer de fiberåtervinningsbara textilierna att gissningsvis uppgå till ca 600 ton/år (efter år 2014). 51

53 7.2 Brett intresse och möjligheter inom tvätteribranschen Av de svarande tvätterierna finns ett tydligt och brett intresse att sälja (eller donera) uttjänta textilier till en framtida anläggning. Från tvätteribranschen som helhet finns dessutom ett potentiellt stort och gynnsamt materialflöde, då dessa textilier som regel är ljusa och innehar hög bomullshalt. De skulle därför lämpa sig väl för en pilotanläggning. Tyvärr var svarsfrekvensen på mailenkäten låg, då endast sju av ett stort antal mailenkäter som skickades ut besvarades. Bland de svarande tvätterierna fanns lyckligtvis platschefer och en ledningsrepresentant för de tre största tvätterikedjorna i Sverige, dvs. Organisation 1, 2 och 3. Dessa uttryckte i sina mailsvar ett i princip oreserverat intresse av att samarbeta för att främja storskalig fiberåtervinning i Sverige. Baserat på mängderna textilier som idag går till förbränning bland svarande tvätterier kan en grov uppskattning göras för hur mycket textilier som i framtiden skulle kunna bli tillgängligt för anläggningen. Totalt sett skulle svenska tvätteribranschen kunna förmedla ca 800 ton textilier per år (osorterat). Med tanke på typerna av textilier som tvätterierna i regel hanterar, dvs sänglinne, handdukar, dukar, gardiner och filtar (för hotell, restaurang, kommuner och landsting), samt arbetskläder (för industri och landsting), borde tvätteriernas textilier generellt bestå av en relativt hög bomullshalt. I framtiden kan ett bomullshaltigt material från tvätteribranschen komma att uppgå till ca 500 ton/år. Denna uppskattning baseras på en beräkning av andelen bomullstextilier i de tre vanligaste textilgrupperna inom tvätteribranschen på ca 60 % (dvs. textilgrupperna 1, 2 och 13, Tabell 5). Detta mot bakgrund av importdata för varje textilgrupp samt för bomullstextilierna i respektive grupp. 7.3 Andra möjliga källor som återstår att utforska Avfallshanteringsbolagen, såsom RagnSells, har också ett intresse av att bidra till ökad återvinning av textilier, vilket bottnar i ett grundläggande miljöengagemang och en verksamhetsinriktning mot materialåtervinning. I framtiden kommer det troligtvis att finnas goda möjligheter att ingå samarbete med avfallshanteringsbolag för att få del av hushållssopornas kasserade textilier. Framförallt uttjänta underkläder, trasiga t-shirts och bomullströjor, samt slitna hemtextilier skulle kunna bli intressanta för fiberåtervinning. Denna studie har fokuserat på att utforska befintliga och möjliga textila flöden inom välgörenhetsbranschen och tvätteribranschen, samt möjliga flöden från privata hushåll via avfallshanteringsbranschen. Det finns även andra branscher som vore intressant att titta närmare på, t ex stora hotellkedjor (som äger sina textilier), textilfabriker i Skandinavien, samt tillverkningsindustrier som använder textilt material i sina produktionsprocesser. Det finns idag ett antal svenska klädkedjor och märken med huvudkontor i Sverige, speciellt i Boråstrakten. Exempel på svenska klädmärken är, förutom H&M, Indiska, KappAhl och Lindex, även lite mindre företag som Gina Tricot, Didriksson, Gul&Blå och Stenströms Skjortfabrik. Det finns även svenska hemtextilföretag, t ex Hemtex. Alla dessa modemärken och kedjor skulle kunna fungera som källor av textil råvara till anläggningen, t ex i form av 52

54 osålda provkollektioner, textilprover, spillmaterial från designprocesser samt returer och reklamationer. I Borås finns kraftverket Borås Energi & Miljö AB som tar emot textilier för förbränning (vilket genererar fjärrvärme, -kyla och elektricitet). Varifrån dessa textilier kommer samt inkommande mängder per år vore därför intressant att undersöka. Dessa textilier skulle istället kunna utgöra råvara för en framtida fiberåtervinning. 7.4 Ökade globala mängder textiler av sämre kvalitet Den totala årsproduktionen av kläder och andra textilier på världsmarknaden har ökat under senare decennier. Den ökade globala produktionen beror dels på en högre produktionstakt men även på att de kläder och hemtextilier som idag tillverkas innehar lägre kvalitet än för ca 20 år sedan. Både kläder och hemtextilier uppvisar idag lägre kvalitetet, med tunnare material, sämre tillskärning, enklare sömmar och mer modekänsliga modeller. Detta har lett till ett större totalflöde av kläder och textilier som hamnar i post-consumer -flödena. Medan secondhandbutikerna tar emot större volymer av kläder och andra textilier med lägre kvalitet, blir dessa lågkvalitetstextilier mindre attraktiva för köparna. Detta resulterar i en större andel kläder och hemtextilier som förblir osålda och som måste deponeras på något sätt, vilket ofta sker genom att textilierna skickas på export via sorteringsbolag till den globala secondhandmarknaden eller till olika industrier för återvinning. Väl på den globala secondhandmarknaden finns ingen kontroll över vad som händer med dessa textilier när de väl blir uttjänta, om de blir sålda. Troligtvis hamnar en väsentlig del på deponi, då många länder inte tillämpar förbränning av textilier. 7.5 Intressanta textila grupper för anläggningen Uttag och analys av SCB s Statistikdatabas resulterade i beräkningar av nettoimport för olika textila grupper. Den totala nettoimporten för bomullstextilier i Sverige uppgick år 2012 till ton. Resultatet av beräkningarna för respektive textilgrupp visade att nettoimporten av bomullstextilier var störst för följande fem textilgrupper: (1) t-shirts, undertröjor och bomullströjor (ca ton/år); (2) sänglinne och handdukar (ca ton/år); (3) långoch kortbyxor (ca ton/år); (4) underkläder, strumpor och nattkläder (ca ton/år); samt (5) skjortor och blusar (ca ton/år). Den fjärde gruppen Underkläder, strumpor och nattkläder är i detta fall särskilt intressant eftersom denna grupp av kläder sällan lämnas in till secondhandbutik eller insamlingsbehållare för återanvändning/återvinning. Detta material skulle därför vara värdefullt att tillgå, eftersom det troligen till stor del hamnar i hushållssoporna. Att använda denna typ av textilier som råvara för anläggningen skulle heller inte strida mot välgörenhetsorganisationernas intressen. Vid diskussionsmötet med representanterna för välgörenhetsorganisationerna framkom att underkläder utgjorde en mycket liten andel av det textila material som samlades in. För planering av en framtida drift är det även värdefullt att känna till vilka textila grupper som innehar störst andel bomullstextilier. Denna information kan användas som underlag 53

55 för att fatta beslut kring vilka flöden och aktörsgrupper (branscher) som är särskilt gynnsamma att ta del av. Beräkningar av importen av bomullstextilier inom elva utvalda textilgrupper (ton/år) samt den totala importen för dessa grupper (innehållande alla textilfibertyper) gav ett medelvärde för hur stor andel bomullstextilier som finns i respektive textilgrupp i Sverige (se Tabell 5). Resultaten visar att ett osorterat flöde från tvätteribranschen kan förväntas bestå av en hög andel bomullshaltiga textilier, vilket kan variera mellan 39 och 83 % beroende på typen av textiler som tvätterierna hanterar. Ett medelvärde för de tre vanligaste textilgrupperna inom branschen blir ca 60 %, med hänsyn till att den största gruppen ( sänglinne/handdukar ) troligtvis står för den största andelen. Ett osorterat material från välgörenhetsorganisationerna, däremot, kan förvänts ge ca 50 % bomullshaltiga textilier (beräknat på medelvärdet för nio textila grupper). 7.6 Behov av att knyta samarbetsavtal och ingå partnerskap inom snar framtid Det tycks finnas ett tillräckligt stort, och delvis förutsägbart, textilt flöde för att driften av en pilotanläggning ska bli ekonomiskt lönsamt. Men för detta krävs att samarbetsavtal sluts och partnerskap bildas med olika företag och organisationer, möjligtvis även olika branschorganisationer. Av störst intresse i en pilotfas är att relativt skyndsamt upprätta avtal med de tvätterier och välgörenhetsorganisationer som har visat intresse för samarbete. Sannolikt behöver samarbeten upprättas med både stora och små aktörer för att komma upp i de flödesvolymer som krävs för att anläggningen ska bli ekonomiskt bärkraftig. Följande aktörer inom välgörenhetsbranschen är intressanta att kontakta inom kort, för ett möjligt samarbete: Stockholms Stadsmission som kan leverera osorterat material i stora mängder innan deras nya anläggning har börjat utnyttjats full ut; Emmaus på Åland som vill leverera rensat (och möjligtvis sorterat) material till en pilotanläggning utan kostnad (bortsett från transportkostnaden); Myrorna som har stora absoluta mängder textilier som går till förbränning, och som har uttryckt intresse av att låta dessa gå till en pilotanläggning för fiberåtervinning; Humana Sverige som också visat intresse av att sälja en del av sitt insamlade material; Stadsmissionen för hela Sverige som ännu inte kontaktats och som också eventuellt skulle kunna vara intresserade av att leverera textilier till pilotanläggningen; och Emmaus Björkå som inte heller har kontaktats för studien men som troligen skulle vara intresserade av ett samarbete, i likhet med Emmaus på Åland. Inom tvätteribranschen är följande tvätterikedjor och enskilda tvätterier intressanta att upprätta en dialog med: Tvätterikedjorna 1 och 2, som båda tycks använda förbränning i stor utsträckning; Tvätterikedja 3, som här representeras av Tvätteri 3a och 3b, vilka inte förbränner uttjänta textilier men som ändå uttryckt ett tydligt intresse av att samarbeta; samt 54

56 Övriga enskilda tvätterier som ännu inte svarat på enkäten (dvs 21 av 23 listade i Bilaga 7) och som eventuellt har ett förbränningsflöde och skulle kunna vara intresserade av samarbete. 7.7 Möjliga textila mängder till en framtida anläggning Tillsammans skulle svenska välgörenhetsorganisationer och tvätterier kunna bidra med ett osorterat textilt flöde på ton/år (= ton/år, respektive) till anläggningen, baserat på olika antaganden och en grov uppskattning. Hur stor del av ett sorterat flöde som kan ge användbara textilier för anläggningen baseras på följande beräkningar: Från tvätteribranschen (beroende på typ av hanterade textilier) kan ett osorterat flöde generera ett användbart flöde på mellan 39 och 83 % (för de tre grupperna Arbetskläder, Gardiner och bordslinne och Sänglinne och handdukar ); Från välgörenhetsorganisationerna, som hanterar de flesta typer av textilier (förutom möjligtvis underkläder, strumpor och arbetskläder) kan ett förväntat användbart flöde motsvara drygt ca % av ett osorterat flöde. (För beräkningen av detta medelvärde har grupperna Underkläder och Arbetskläder uteslutits.) Baserat på tidigare värden från de intervjuade välgörenhetsorganisationerna och uppskattningar för tvätteribranschen skulle ett möjligt användbart flöde uppskattas till ca 1100 ton/år, dvs ca 600 ton/år från välgörenhetsorganisationerna och ca 500 ton/år från tvätteribranschen. Andra textila flöden i samhället, framförallt hushållens textila avfall, kan också bli värdefulla råvaruflöden för en framtida anläggning. Plockanalyser för svenska hushållsopor visar att textilavfallet i hushållssoporna uppgår till 3 % av sopornas vikt (säck- och kärlavfall). Carlsson et al (2011) kommer fram till samma värde (för medianen) och gör därefter en uppskattning av hur mycket denna mängd skulle uppgå till för hela Sveriges hushållssopor. Baserat på olika antaganden menar Carlsson et al (2011) att den totala mängden textilt avfall från hushållens säck- och kärlavfall, grovt skattat, uppgår till ton/år för hela landet. Om 50 % av detta material istället skulle kunna samlas in skulle det ge ett ytterligare tillflöde på ca ton/år till anläggningen i Vänersborg. Detta skulle därmed bli det överlägset största enskilda råvaruflödet för fiberåtervinning. Dock kan möjligtvis en del av detta flöde först komma att återvinnas industriellt innan en fiberåtervinning blir aktuell. 7.8 Framtidsutsikter och fortsatta undersökningar I framtiden kommer förbränningen av textilier i Sverige troligtvis att minska. Orsaken är att alla intervjuade välgörenhetsorganisationer uppger att de strävar efter att minimiera andelen insamlade textilier som idag går till förbränning. Dessutom uttrycker de intresse av att hitta nya samarbetsformer och söker redan idag nya partnerskap med bl.a. utländska sorteringsbolag. Dessa sorteringsbolag följer som regel EUs avfallshierarki, dvs efter sortering säljs alla insamlade textilier till antingen globala secondhandmarknader för 55

57 återanvändning eller till olika industrier för industriell återvinning. Det är oklart om några textilier går till förbränning från dessa sorteringsbolag. Enligt intervjun med Organisation 4 tillämpar KICI inte någon förbränning (för mer information se: Det vore intressant att göra uppföljande intervjuer med välgörenhetsorganisationerna för att höra vilka typer av textilier som de själva framförallt skickar till förbränning. Intervjuer med BOER Group och SOEX skulle också vara intressant, liksom med de sorteringsbolag i Baltikum som anlitas av Humana Sverige, för att höra hur de använder sig av förbränning. 7.9 Vinster med en framtida storskalig fiberåtervinningsanläggning Att återvinna cellulosafibrer från uttjänta kläder av bomull och viskos för att producera nya kläder av viskos kommer att minska behovet av nyproduktion av kläder och andra färdiga textilier av samma eller liknande textilfibrer. Genom att tillverka nya kläder av återvunnen cellulosafiber kommer nyproduktionen av bomull, och därmed användningen av framförallt vatten och kemikalier i jordbruken, liksom vatten, energi och diverse beredningskemikalier som krävs vid tygtillverkningen, att minska betydligt. Detta innebär stora vinster för miljön, både lokalt och globalt. Bomull har framförallt ett stort vattenfotavtryck, till skillnad från polyester (som framförallt har ett stort energiavtryck). Att minska efterfrågan på jungfrulig bomullstråd vore därför en stor vinst för miljön, samt för de samhällen som redan är drabbade av vattenbrist, förorenat vatten och brist på odlingsbar mark. Den planerade anläggningen i Vänersborg skulle kunna ge värdefulla vinster för både miljö och människor på ett globalt plan, framförallt för fattiga bomullsproducerande länder Urval och kostnadsberäkningar för alternativa förbehandlingsmetoder I delprojekt 2 har syftet varit att identifiera både befintliga och möjliga metoder för förbehandling av det textila materialet inför dopframställningen. Förbehandlingen omfattar sortering, fraktionering och rensning av det inkommande textila materialet till anläggningen. Kartläggningen av möjliga sorteringsmetoder visade att det sannolikt endast finns två alternativ: manuell sortering och Textiles4Textiles sorteringsmaskin. Vad gäller fraktionering och rensning finns ett relativt stort antal maskiner på den globala marknaden att välja mellan. En god översikt över möjliga maskiner ges i en workshop-rapport av STFI (2009). Sökning på nätet visar vidare att många av dessa maskiner har tillverkats av kinesiska fabrikörer, men det finns även ett mindre antal europeiska tillverkare, bl.a. i Italien, Frankrike och Spanien. För kostnadsberäkningarna fokuserade denna studie på scenario 1 och 2, dvs pilotfasen och den utökade driften i Sverige. För respektive scenario har studien sedan utgått från två alternativa upplägg för förbehandlingsprocessen. Alternativen har sedan jämförts med avseende på kostnader för den maskinella utrustningen (CAPEX) samt för driften (OPEX). I det första alternativet av förbehandling har studien utgått från de förslag på maskinell utrustning och drift som Prominova presenterar i sin konsultrapport (Prominova, 2013). 56

58 Prominovas förslag baseras på manuell sortering, samt på en speciell maskinell utrustning för fraktionering och rensning. Det andra alternativa upplägget har utgått från följande: i) ett sorteringssteg baserat på Textiles4Textiles sorteringsmaskin, samt ii) en fraktionering- och rensningsprocess som använder LIDEMs maskiner (OBS: kan ersättas med liknande maskiner). Kostnadsberäkningar har sedan gjorts för anläggningen (CAPEX) och driften (OPEX), och en totalsumma för dessa presenteras. Beräkningarna baserades på olika antaganden, vilka redovisas i kapitel 6.3. Den genomförda analysen visar att flera ovissheter kvarstår rörande både kapaciteten och kostnaderna för båda uppläggen i respektive scenario. Det finns bl.a. ett flertal parametrar som inte har kunnat redovisas, t.ex. anläggningens värmeförbrukning och kostnaderna för maskinellt underhåll. Det finns även flera frågetecken specifikt kring LIDEMs maskiner, såsom priset, energiförbrukningen, samt om de klarar av att rena textilier från icke-textila delar. En annan oklarhet är om det finns ett behov av att installera särskilda fläktar i anläggningen, med tanke på mängden dammpartiklar som sannolikt kommer att uppstå. Vidare, i Prominovas studie redovisas endast processbeskrivningar och kostnadsberäkningar för pilotfasen, samt med två alternativa kvaliteter på inflödet (rent och orent). I Prominovas studie finns därför inga beräkningar för CAPEX och OPEX vid en utökad drift (scenario 2). Det har därför inte gått att göra någon exakt uppskattning av vad Prominovas förslag på maskinell utrustning och drift skulle innebära kapacitetsmässigt och kostnadsmässigt för scenario 2. Därför haltar delvis jämförelsen mellan de två uppläggen för respektive scenario. Sammanfattningsvis är det, utifrån de uppgifter som varit tillgänglig för denna studie, mycket svårt att fastställa några säkra kostnadsuppskattningar för scenario 1 och 2. Trots detta har studien valt att göra en översiktlig analys och jämförelse mellan de två alternativa uppläggen. Översikten (i Tabell 13) visar dessutom vilka parametrar som är väsentliga att inkludera i en framtida fördjupad kostnadsanalys, för att jämföra alternativa upplägg på utrustning och drift för olika scenarior. 57

59 8. Referenser Avfall Sverige Rapport U2011:04. Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens säck- och kärlavfall. Aktuella resultat och metodik. ISSN Avfall Sverige Utveckling. Hämtad den via: pdf Carlsson, A., Hemström, K., Edborg, P., Stenmarck, Å och L. Sörme Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall. Svenska MiljöEmissionsData (SMED). Projekt genomförd av IVL och SCB på uppdrag av Natursvårdsverket. SMHI, Norrköping. (75 pp) Davis, H New from old, artikel publicerad i: Ecotextilenews. April Hämtad från Textiles4Textiles hemsida: Furumo Idebrand Avfallskonsult AB Plockanalyser av hushållsavfall i SÖRABkommunerna Rapport Hämtad den via: yser%20s%c3%b6rab%202009%20rev.pdf Grontmij AB Plockanalys säck- och kärlavfall (för Stockholm Stad) Hämtad den via: LIDEM, Textile Recycling Plant. Se: NSR AB Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. (Författad av Johanna Norup och Sanita Vukicevic, NSR AB). Hämtad den via: rt+sammanst%c3%a4llning+plockanalyser pdf Nyström, A Karlstad testar ny metod för att återvinna textilier. Publicerad i nättidningen: Miljö-Utveckling, den 18 april, Hämtad via: Prominova Delprojekt 2: fraktionering och rensning. Konsultstudie genomförd av konsulten Erik Skoglund (Prominova AB) på uppdrag av Innovatum, för Vinnovaprojektet Pilotanläggning för uppskalning av ny teknologi avseende cellulosabaserad textilmassa från återvunna kläder. Daterad SAKAB Plockanalyser av hushållsavfall i SÖRAB-kommunerna 2012 (Veckorna 16-21, 2012) Hämtad den via: 58

60 s+s%c3%96rab+kommuner pdf STFI Textile waste management in Germany & developments in textile recycling technology. Dipl.-Ing. Bernd Gulich, Saxon Textile Research Institute. T-POT Seminar Technical Textiles/Recycling 30 nov 04 dec 2009, Chemnitz (DE). Hämtad den via: SWECO Environment AB Plockanalys Nyköping och Oxelösund Resultatrapport. SWECO Environment AB Stockholm Avfallteknik. Hämtad den via: 9. Övrig litteratur för fortsatta studier Avfall Sverige Trender och variationer i hushållsavfallets sammansättning. Plockanalys av hushållens säck- och kärlavfall i sju svenska kommuner, RVF Utveckling 2005:05, ISSN Hämtad via: Avfall Sverige Textilt avfall en framtida resurs pilotprojekt i Stockholm. Rapport U2013:15, ISSN Hämtad via: Chapman, A Review of Life Cycle Assessments of Clothing. Commissioned report of Mistra in the planning process of a new research programme. Hämtad via: hion+lca+review pdf Defra Recycling of Low Grade Clothing Waste Defra Contract Reference: WRT152 Hämtad via: Defra Sustainable clothing roadmap briefing note December 2007: sustainability impacts of clothing and current interventions. Department for Environment, Food and Rural Affairs, March Hämtad via: lothingbriefing-dec07.pdf Defra Sustainable Clothing Action Plan. (updated version 2010) Department for Environmental Food and Rural Affairs. Hämtad via: lothingaction-plan-feb10.pdf 59

61 JRC Study on the selection of waste streams for End of Waste assessment, final to the European Commission s DG Environment. Hämtad via: FinalReport13_02_2009.pdf Oakdene Hollins Maximising Reuse and Recycling of UK Clothing and Textiles EV0421 -Technical Report (Appendix 1). Final report for Defra. DEFR issue 4.doc. (Prepared by Morley, N., McGill, I. and C. Bartlett.) (128 pp) (se sid 71 om Finland). Palm, D Improved waste management of textiles. Project 9 Environmentally improved recycling. B1976. (April 2011). IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd, Göteborg. (26 pp) Watson, D., Milios, L., Bakas, J., Herczeg, M., Kjær, B. and N. Tojo Proposals for targets and indicators for waste prevention in four waste streams. TemaNord 2013:533. Nordic Council of Ministers. Tojo, N., Kogg, B., Kiorboe, N., Kjaer, B., och K. Aalto Prevention of Textile Waste Material flows of textiles in three Nordic countries and suggestions on policy instruments. TemaNord 2012:545. Nordic Council of Ministers (Nordiska Ministerrådet). NORDEN. ( 60

62 Bilaga 1. Flödesdiagram över möjliga och befintliga textila strömmar i Sverige Utländsk produktion av nya textilier Export av nya textilier Källor Import av nya textilier (kläder/hemtextilier) Inhemsk produktion av nya textilier Typ av textilier Textilier (dukar, sänglinne, handdukar, gardiner odyl) Textilier för industrier Konfektion (barn-, dam-, herrkläder) Distributörer Grossister (större återförsäljare) Detaljister (butiker och små återförsäljare) Första ledets användare Hotell /konf. Bad/spaanläggn. Restaurang/café Offentlig sektor Diverse industrier Privata företag Privata hushåll Sorterare & hanterare Avfallshanteringsbolag (ex RagnSells) Tvätterier (privata el. landst.) Välgörenhetsorganisationerna (boxar el. butik) Klädkedjors insamlingsboxar Slutdestinationer Export till intern. sorteringsbolag Kommunal förbränning i Sverige Remake för direkt återanvänd. Egen försäljning i secondhand butiker Utländska secondhand marknader Industriell återanvändning utomlands OBS: Alla flöden är inte företag verifierade i studien och vissa existerande flöden/pilar kan saknas. 61

63 Bilaga 2. Beskrivning av textilgrupper och ingående varugrupper (endast bomullstextilier) KN-nr Beskrivning (egna textilgrupper och ingående varugrupper) 1 Sänglinne, handdukar Sänglinne av bomull, tryckt (exkl. av trikå) Sänglinne av bomull (exkl. tryckt eller av trikå) Toaletthanddukar, kökshanddukar o.d., av bomullsfrotté (exkl. skurtrasor, disktrasor och dammhanddukar) Toaletthanddukar, kökshanddukar o.d., av bomull (exkl. av bomullsfrotté eller liknande frotté samt skurtrasor, disktrasor och dammhanddukar) 2 Gardiner, bordslinne Gardiner, rullgardiner och draperier; gardinkappor och sängkappor, av bomull (exkl. av trikå samt markiser) Bordslinne av bomull (exkl. av trikå) 3 Sängöverkast, inredningsartiklar, filtar, tygpåsar Sängöverkast av bomull (exkl. av trikå) Inredningsartiklar av bomull (exkl. av trikå samt res- och sängfiltar; sänglinne, bordslinne, toaletthanddukar, kökshanddukar o.d.; gardiner, rullgardiner och draperier; gardinkappor och sängkappor; sängöverkast och lampskärmar samt sängkläder o.d. enligt nr 9404) Res- och sängfiltar av trikå, av bomull (exkl. res- och sängfiltar med elektrisk uppvärmning, sängöverkast samt sängkläder och liknande) Res- och sängfiltar av bomull (exkl. res- och sängfiltar av trikå och med elektrisk uppvärmning, sängöverkast samt sängkläder och liknande) Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, av bomull 4 Babykläder Babyhandskar och vantar, av trikå av bomull Babykläder och tillbehör till sådana kläder, av trikå av bomull (exkl. babyhandskar och vantar samt mössor) Babykläder och tillbehör till sådana kläder, av bomull (exkl. varor av trikå, mössor samt blöjor till spädbarn) 5 Underkläder, strumpor, nattkläder, badrockar (näsdukar) Nattskjortor och pyjamas, av trikå av bomull, för män eller pojkar (exkl. undertröjor och liknande tröjor) Badrockar, morgonrockar o.d., av trikå av bomull, för män eller pojkar Kalsonger, av trikå av bomull, för män eller pojkar Underbyxor och trosor, av trikå av bomull, för kvinnor eller flickor Nattlinnen och pyjamas, av trikå av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. T-tröjor, undertröjor och negligéer) Negligéer, badrockar, morgonrockar o.d., av trikå av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. underklänningar, nattlinnen och pyjamas) Långa strumpor, knästrumpor, sockor o.d., inkl. skodon utan påsatt sula, av trikå av bomull (exkl. strumpor o.d. för graderad kompression, strumpbyxor, trikåer, babystrumpor, långa strumpor och knästrumpor för damer hos vilket enkelgarnet har en längdvikt av < 67 decitex) Kalsonger, av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå) Nattskjortor och pyjamas, av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå) Undertröjor, badrockar, morgonrockar o.d., av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå samt kalsonger) Nattlinnen och pyjamas, av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. varor av trikå samt linnen och negligéer) 62

64 Linnen, undertröjor, underbyxor, trosor, negligéer, badrockar, morgonrockar o.d., av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. varor av trikå samt underklänningar, underkjolar, nattlinnen, pyjamas, bysthållare, gördlar, korsetter o.d.) Näsdukar med en sidlängd på <= 60 cm, av bomull (exkl. av trikå) 6 T-shirts, undertröjor och tröjor T-tröjor, undertröjor och liknande tröjor, av trikå av bomull Lätta tröjor och lätta jumprar med rull-, polo- eller turtleneckkrage, av trikå av bomull Tröjor, pullovrar, koftor, västar o.d., av trikå av bomull, för män eller pojkar (exkl. lätta tröjor och jumprar med rull-, polo- eller turtleneckkrage och T-tröjor, undertröjor och liknande tröjor samt vadderade västar) Tröjor, pullovrar, koftor, västar o.d., av trikå av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. lätta tröjor och jumprar med rull-, polo- eller turtleneckkrage och T-tröjor, undertröjor och liknande tröjor samt vadderade västar) 7 Skjortor och blusar Skjortor, av trikå av bomull, för män eller pojkar (exkl. nattskjortor samt T-tröjor, undertröjor och liknande tröjor) Blusar, skjortor och skjortblusar, av trikå av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. T-tröjor, undertröjor och liknande tröjor) Skjortor av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå samt nattskjortor) Blusar, skjortor och skjortblusar, av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. varor av trikå) 8 Klänningar, dräkter, kjolar Dräkter, av trikå av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. träningsoveraller, skiddräkter och baddräkter) Klänningar, av trikå av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. underklänningar) Kjolar och byxkjolar, av trikå av bomull, för kvinnor eller flickor Dräkter av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. varor av trikå samt träningsoveraller, skiddräkter och baddräkter) Klänningar av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. varor av trikå samt underklänningar) Kjolar och byxkjolar, av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. varor av trikå) 9 Långbyxor, kortbyxor och andra byxor Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor samt byxor med bröstlapp, av trikå av bomull, för män eller pojkar (exkl. kalsonger och badbyxor) Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor samt byxor med bröstlapp, av trikå av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. trosor och baddräkter) Långbyxor och knäbyxor: arbets- och skyddsbenkläder, av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå) Långbyxor och knäbyxor, av bomull, för män eller pojkar (exkl. av manchestersammet, denim eller av trikå samt arbets- och skyddsbenkläder samt och kalsonger) Byxor med bröstlapp av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå samt arbets- och skyddsbyxor) Kortbyxor av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå samt badbyxor och kalsonger) Långbyxor och knäbyxor: arbets- och skyddsbenkläder, av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. varor av trikå) Långbyxor och knäbyxor, av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. av manchestersammet, denim eller av trikå samt arbets- och skyddsbenkläder, trosor och underdelar av träningsoveraller) Kortbyxor av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. varor av trikå samt trosor och baddräkter) Byxor med bröstlappav av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. varor av trikå samt arbets- och skyddsbyxor) 10 Ensembler, kostymer, kavajer Ensembler, av trikå av bomull, för män eller pojkar (exkl. skiddräkter och träningsoveraller) 63

65 Kavajer, blazrar och jackor, av trikå av bomull, för män eller pojkar (exkl. skidjackor, vindjackor o.d. ytterkläder) Ensembler, av trikå av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. träningsoveraller, skiddräkter och baddräkter) Kavajer, blazrar och jackor, av trikå av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. skidjackor, vindjackor o.d. ytterkläder) Kostymer, av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå) Ensembler av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå samt arbets- och skyddskläder, skiddräkter och träningsoveraller) Kavajer, blazrar och jackor, av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå och skidjackor, vindjackor o.d. ytterkläder samt arbets- och skyddskläder) Kavajer, blazrar och jackor, av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. varor av trikå samt arbetsoch skyddskläder eller skidjackor, vindjackor o.d. ytterkläder) Ensembler av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. av trikå samt arbets- och skyddskläder, träningsoveraller, skiddräkter och baddräkter) 11 Träningskläder Träningsoveraller, av trikå av bomull Kläder av trikå av bomull, för sport eller arbetsbruk, i.a.n Fodrade träningsoveraller av bomull, med yttertyg av ett enda identiskt textilmaterial, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå) Överdelar av fodrade träningsoveraller, av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå samt med yttertyg av ett enda identiskt textilmaterial) Nederdelar av fodrade träningsoveraller, av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå samt med yttertyg av ett enda identiskt textilmaterial) Träningsoveraller samt andra kläder, i.a.n., av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå, arbets- och skyddskläder och fodrade träningsoveraller) Träningsoveraller samt andra kläder, i.a.n., av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. varor av trikå samt förkläden, overaller, skyddsrockar och andra arbets- och skyddskläder, även lämpliga för hushållsarbete samt fodrade träningsoveraller) Fodrade träningsoveraller, av bomull, med yttertyg av ett enda identiskt textilmaterial, för kvinnor eller flickor (exkl. varor av trikå) Överdelar av fodrade träningsoveraller, av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. varor av trikå samt med yttertyg av ett enda identiskt textilmaterial) Nederdelar av fodrade träningsoveraller, av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. varor av trikå samt med yttertyg av ett enda identiskt textilmaterial) 12 Handskar, mössor och sjalar Handskar, halvhandskar och vantar av trikå av bomull (exkl. impregnerade, överdragna eller belagda med plast eller gummi samt babykläder och tillbehör till sådana kläder) Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor odyl. OBS: Dessa är av textilmaterial, vilket här omfattar bomull och annat material. Bomull fanns endast på KN 10-nivå. 13 Arbetskläder, skyddskläder och förkläden Arbets- och skyddskläder, av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå, arbets- och skyddskläder i form av ensembler, skidjackor, vindjackor o.d. ytterkläder) Arbets- och skyddsbyxor med bröstlapp, av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå) Arbets- och skyddskläder i form av ensembler, av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. av trikå) Arbets- och skyddskläder, av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. varor av trikå samt skidjackor, vindjackor o.d. ytterkläder) Arbets- och skyddsbyxor med bröstlapp, av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. varor av trikå) Arbets- och skyddskläder av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå samt ensembler, kavajer, blazrar, långa byxor, knickers och knäbyxor) Arbets- och skyddskläder i form av ensembler, av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå) Förkläden, overaller, skyddsrockar och andra arbets- och skyddskläder, även lämpliga för hushållsarbete, av bomull, för kvinnor eller flickor Byxor som arbets- och skyddskläder, av bomull Byxor som arbets- och skyddskläder, av bomull, för kvinnor eller flickor Andra kläder, som arbets- och skyddskläder, av bomull, för män eller pojkar 64

66 14 Ytterplagg (rockar, kappor, jackor, anoraker, regnkläder) Överrockar, bilrockar, slängkappor o.d. ytterkläder, av trikå av bomull, för män eller pojkar (exkl. kostymer, ensembler, kavajer, blazrar och jackor) Anoraker, skidjackor, vindjackor o.d. ytterkläder, av trikå av bomull, för män eller pojkar (exkl. kostymer, ensembler, kavajer, blazrar och jackor) Kappor, inkl. slängkappor, bilrockar o.d. ytterkläder, av trikå av bomull, för kvinnor eller flickor Anoraker, skidjackor, vindjackor o.d. ytterkläder, av trikå av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. dräkter, ensembler, kavajer, blazrar och jackor) Överrockar, regnrockar, bilrockar, slängkappor o.d. ytterkläder, av bomull, med en vikt per plagg av <= 1 kg, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå samt kostymer, ensembler, kavajer, blazrar och jackor) Överrockar, regnrockar, bilrockar, slängkappor o.d. ytterkläder, av bomull, med en vikt per plagg av > 1 kg, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå samt kostymer, ensembler, kavajer, blazrar och jackor) Anoraker, skidjackor, vindjackor o.d. ytterkläder, av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå samt kostymer, ensembler, kavajer, blazrar, jackor och överdelar till skiddräkter) Kappor, inkl. slängkappor och regnkappor, bilrockar o.d. ytterkläder, av bomull, med en vikt per plagg av <= 1 kg, för kvinnor eller flickor (exkl. varor av trikå samt dräkter, ensembler, kavajer, blazrar och jackor) Kappor, inkl. slängkappor och regnkappor, bilrockar o.d. ytterkläder, av bomull, med en vikt per plagg av > 1 kg, för kvinnor eller flickor (exkl. varor av trikå samt dräkter, ensembler, kavajer, blazrar och jackor) Anoraker, skidjackor, vindjackor o.d. ytterkläder, av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. varor av trikå samt dräkter, ensembler, kavajer, blazrar, jackor och överdelar till skiddräkter) 65

67 Bilaga 3. Import (2012) för alla textilgrupper och ingående varugrupper (alla fibertyper) KNnummer Beskrivning (textilgrupp och ingående varugrupper) Import (ton/år) Sänglinne, handdukar Sänglinne av trikå Sänglinne av bomull, tryckt Sänglinne av konstfibrer, tryckt Sänglinne av annat textilt material, tryckt Annat sänglinne av bomull Annat sänglinne av konstfibrer Annat sänglinne av annat textilt material Toaletthanddukar, kökshanddukar och liknande av bomullsfrotté Toaletthanddukar, kökshanddukar och liknande av bomull Toaletthanddukar, kökshanddukar och liknande av konstfibrer Toaletthanddukar, kökshanddukar och liknande av annat textilt 71 material Summa (ton/år) Gardiner, bordslinne Bordslinne av trikå Bordslinne av bomull Bordslinne av konstfibrer Bordslinne av annat textilt material Gardiner, rullgardiner och draperier; gardinkappor och sängkappor av 418 trikå av syntetfibrer Gardiner, rullgardiner och draperier; gardinkappor och sängkappor av 27 trikå av annat textilt material Gardiner, rullgardiner och draperier; gardinkappor och sängkappor av 3051 andra slag, av bomull Gardiner, rullgardiner och draperier; gardinkappor och sängkappor av 2946 andra slag, av syntetfibrer Gardiner, rullgardiner och draperier; gardinkappor och sängkappor av 318 andra slag, av annat textilt material Summa (ton/år) 8406 Sängöverkast, inredningsartiklar, filtar, tygpåsar Sängöverkast av trikå Sängöverkast av andra slag (bomull, lin, rami eller annat textilmaterial) Andra slags inredningsartiklar, av trikå Andra slags inredningsartiklar, av bomull Andra slags inredningsartiklar, av syntetfibrer Andra slags inredningsartiklar, av annat textilt material Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, 59 av jute Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, 66 av bomull Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor,

68 av konstfibrer Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, 790 av polyeten mm Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, 95 av polyeten mm Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, 85 av annat textilt material Rese- och sängfiltar med elektriskt uppvärmning Rese- och sängfiltar av ull eller fina djurhår Rese- och sängfiltar av bomull Rese- och sängfiltar av syntetfibrer Rese- och sängfiltar av annat textilt material 72 Summa (ton/år) Babykläder Babykläder och tillbehör till sådana kläder, av trikå av bomull Babykläder och tillbehör till sådana kläder, av trikå av syntetfibrer Babykläder och tillbehör till sådana kläder, av trikå av annat textilt 21 material Babykläder och tillbehör till sådana kläder, av bomull Babykläder och tillbehör till sådana kläder, av syntetfibrer Babykläder och tillbehör till sådana kläder, av annat textilt material 16 Summa (ton/år) 2538 Underkläder, strumpor, nattkläder, badrockar (och näsdukar) Kalsonger, för män eller pojkar, av bomull Kalsonger, för män eller pojkar, av konstfibrer Kalsonger, för män eller pojkar, av annat textilmaterial Nattskjortor och pyjamas, för män eller pojkar, av bomull Nattskjortor och pyjamas, för män eller pojkar, av konstfibrer Nattskjortor och pyjamas, för män eller pojkar, av annat textilt material Underkläder osv av andra slag, av bomull Underkläder osv av andra slag, av annat textilt material Underklänningar och underkjolar, av konstfibrer Underklänningar och underkjolar, av annat textilt material Underbyxor och trosor, för kvinnor eller flickor, av bomull Underbyxor och trosor, för kvinnor eller flickor, av konstfibrer Underbyxor och trosor, för kvinnor eller flickor, av annat textilt material Nattlinne och pyjamas, för kvinnor eller flickor, av bomull Nattlinne och pyjamas, för kvinnor eller flickor, av konstfibrer Nattlinne och pyjamas, för kvinnor eller flickor, av annat textilt material Nattkläder etc av annat slag, av bomull Nattkläder etc av annat slag, av konstfibrer Nattkläder etc av annat slag, av annat textilt material Strumpor o.d. för graderad kompression Strumpor av syntetfibergarn (<67 decitex) Strumpor av syntetfibergarn (>67 decitex)

69 Stumpor, av annat textilt material Andra långa strumpor eller knästrumpor for damer Strumpor och strumpbyxor, av ull eller fina djurhår Strumpor och strumpbyxor, av bomull Strumpor och strumpbyxor o.d., av syntetfibrer Strumpor och strumpbyxor o.d., av syntetfibrer Kalsonger, för män eller pojkar av bomull (exkl. varor av trikå) Kalsonger, för män eller pojkar av annat textilt material (exkl. varor av 31 trikå) Nattskjortor och pyjamas, för män eller pojkar av bomull (exkl. varor av 85 trikå) Nattskjortor och pyjamas, för män eller pojkar av konstfibrer (exkl. 37 varor av trikå) Nattskjortor och pyjamas, för män eller pojkar av annat textilt material 2 (exkl. varor av trikå) Andra slag av undertröjor, kalsonger, etc, av bomull Andra slag av undertröjor, kalsonger, etc, av annat textilt material Underklänningar och underkjolar, av trikå, av konstfibrer Underklänningar och underkjolar, av trikå, av konstfibrer Nattlinnen och pyjamas av bomull, för kvinnor eller flickor Nattlinnen och pyjamas av konstfibrer Nattlinnen och pyjamas av annat textilt material Andra slag, av bomull Andra slag, av konstfibrer Andra slag, av annat textilmaterial Näsdukar med en sidlängd på > = 60 cm, av bomull Näsdukar med en sidlängd på > = 60 cm, av annat textilt material 8 Summa (ton/år) T-shirts, undertröjor och tröjor T-tröjor, undertröjor och liknande tröjor, av trikå av bomull T-tröjor, undertröjor och liknande tröjor, av trikå av annat textilmaterial Tröjor, pullovrar, koftor, västar o.d., av trikå, av ull Tröjor, pullovrar, koftor, västar o.d., av trikå, av kashmirget Tröjor, pullovrar, koftor, västar o.d., av trikå, andra Tröjor, pullovrar, koftor, västar o.d., av trikå, av bomull Tröjor, pullovrar, koftor, västar o.d., av trikå, av konstfibrer Tröjor, pullovrar, koftor, västar o.d., av trikå, av annat textilmaterial 260 Summa (ton/år) Skjortor och blusar Skjortor, av trikå, för män eller pojkar, av bomull Skjortor, av trikå, för män eller pojkar, av konstfibrer Skjortor, av trikå, för män eller pojkar, av annat textilt material Blusar, skjortor och skjortblusar, av trikå av bomull, för kvinnor eller 668 flickor Blusar, skjortor och skjortblusar, av trikå av konstfibrer, för kvinnor eller

70 flickor Blusar, skjortor och skjortblusar, av trikå av annat textilmaterial, för 29 kvinnor eller flickor Skjortor av bomull, för män eller pojkar, av bomull Skjortor av bomull, för män eller pojkar, av konstfibrer Skjortor av bomull, för män eller pojkar, av annat textilmaterial Blusar, skjortor och skjortblusar, av natursilke, för kvinnor eller flickor Blusar, skjortor och skjortblusar, av ull eller fina djurhår, för kvinnor 5 eller flickor Blusar, skjortor och skjortblusar, av bomull, för kvinnor eller flickor Blusar, skjortor och skjortblusar, av konstfibrer, för kvinnor eller flickor Blusar, skjortor och skjortblusar, av annat textilmaterial, för kvinnor 107 eller flickor Summa (ton/år) 8586 Klänningar, dräkter, kjolar Dräkter, av trikå av syntetfibrer, för kvinnor eller flickor Dräkter, av trikå av annat textilmaterial, för kvinnor eller flickor Klänningar, av trikå av ull eller fina djurhår, för kvinnor eller flickor Klänningar, av trikå av bomull, för kvinnor eller flickor Klänningar, av trikå av syntetfibrer, för kvinnor eller flickor Klänningar, av trikå av regenatfibrer, för kvinnor eller flickor Klänningar, av trikå av annat textilmaterial för kvinnor eller flickor Kjolar och byxkjolar, av trikå av ull eller fina djurhår, för kvinnor eller 2 flickor Kjolar och byxkjolar, av trikå av bomull, för kvinnor eller flickor Kjolar och byxkjolar, av trikå av syntetfibrer, för kvinnor eller flickor Kjolar och byxkjolar, av trikå av annat textilmaterial, för kvinnor eller 60 flickor Dräkter av ull eller fina djurhår, för kvinnor eller flickor Dräkter av bomull, för kvinnor eller flickor Dräkter av syntetfibrer, för kvinnor eller flickor Dräkter av annat textilmaterial, för kvinnor eller flickor Klänningar av ull eller fina djurhår, för kvinnor eller flickor Klänningar av bomull, för kvinnor eller flickor Klänningar av syntetfibrer, för kvinnor eller flickor Klänningar av regenatfibrer, för kvinnor eller flickor Klänningar av annat textilmaterial, för kvinnor eller flickor Kjolar och byxkjolar, av ull eller fina djurhår, för kvinnor eller flickor Kjolar och byxkjolar, av bomull, för kvinnor eller flickor Kjolar och byxkjolar, av syntetfibrer, för kvinnor eller flickor Kjolar och byxkjolar, av annat textilmaterial, för kvinnor eller flickor 88 Summa (ton/år) 5887 Långbyxor, kortbyxor och andra byxor Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor samt byxor med bröstlapp, av trikå av ull eller fina djurhår, för män eller pojkar (exkl. kalsonger och badbyxor) 5 69

71 Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor samt byxor med bröstlapp, av trikå av 577 bomull, för män eller pojkar (exkl. kalsonger och badbyxor) Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor samt byxor med bröstlapp, av trikå av 377 syntetmaterial, för män eller pojkar (exkl. kalsonger och badbyxor) Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor samt byxor med bröstlapp, av trikå av 15 annat textilmaterial, för män eller pojkar (exkl. kalsonger och badbyxor) Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor samt byxor med bröstlapp, av trikå ull 9 eller fina djurhår, för kvinnor eller flickor (exkl. trosor och baddräkter) Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor samt byxor med bröstlapp, av trikå av 2262 bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. trosor och baddräkter) Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor samt byxor med bröstlapp, av trikå av 1138 syntetfibrer, för kvinnor eller flickor (exkl. trosor och baddräkter) Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor samt byxor med bröstlapp, av trikå av 291 annat textilmaterial, för kvinnor eller flickor (exkl. trosor och baddräkter) Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor etc (ej trikå), av ull eller fina djurhår, 144 för män eller pojkar Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor etc (ej trikå), av bomull, för män eller 9191 pojkar Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor etc (ej trikå), av syntetfibrer, för män 2860 eller pojkar Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor etc (ej trikå), av annat textilt material, 120 för män eller pojkar Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor etc, för kvinnor eller flickor, av ull eller 34 fina djurhår Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor etc, för kvinnor eller flickor, av bomull Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor etc, för kvinnor eller flickor, av 989 syntetfibrer Långbyxor, kortbyxor, knäbyxor etc, för kvinnor eller flickor, av annat 283 textilt material Summa (ton/år) Ensembler, kostymer, kavajer Kostymer, av trikå för män eller pojkar, av ull eller fina djurhår Kostymer, av trikå för män eller pojkar, av annat textilmaterial Ensembler, av trikå av bomull, för män eller pojkar Ensembler, av trikå av syntetfibrer, för män eller pojkar Ensembler, av trikå av annat textilmaterial, för män eller pojkar Kavajer, blazrar och jackor, av trikå av ull eller fina djurhår, för män 12 eller pojkar Kavajer, blazrar och jackor, av trikå av bomull, för män eller pojkar Kavajer, blazrar och jackor, av trikå av syntetfibrer, för män eller pojkar Kavajer, blazrar och jackor, av trikå av annat textilmaterial, för män 15 eller pojkar Ensembler, av trikå av bomull, för kvinnor eller flickor Ensembler, av trikå av syntetfibrer, för kvinnor eller flickor Ensembler, av trikå av annat textilmaterial, för kvinnor eller flickor 4 70

72 Kavajer, blazrar och jackor, av trikå av ull eller fina djurhår, för kvinnor 16 eller flickor Kavajer, blazrar och jackor, av trikå av bomull, för kvinnor eller flickor Kavajer, blazrar och jackor, av trikå av syntetfibrer, för kvinnor eller 178 flickor Kavajer, blazrar och jackor, av trikå av annat textilmaterial, för kvinnor 22 eller flickor Kostymer, av ull eller fina djurhår, för män eller pojkar Kostymer, av syntetfibrer, för män eller pojkar Kostymer, av annat textilmaterial, för män eller pojkar Kavajer, blazrar och jackor, av ull eller fina djurhår, för män eller pojkar Kavajer, blazrar och jackor, av bomull, för män eller pojkar Kavajer, blazrar och jackor, av syntetfibrer, för män eller pojkar Kavajer, blazrar och jackor, av annat textilmaterial, för män eller pojkar Dräkter, av ull eller fina djurhår, för kvinnor eller flickor Dräkter, av bomull, för kvinnor eller flickor Dräkter, av syntetfibrer, för kvinnor eller flickor Dräkter, av annat textilmaterial, för kvinnor eller flickor Ensembler av ull eller fina djurhår, för kvinnor eller flickor Ensembler av bomull, för kvinnor eller flickor Ensembler av syntetfibrer, för kvinnor eller flickor Ensembler av annat textilmaterial, för kvinnor eller flickor Kavajer, blazrar och jackor, av ull eller fina djurhår, för kvinnor eller 65 flickor Kavajer, blazrar och jackor, av bomull, för kvinnor eller flickor Kavajer, blazrar och jackor, av syntetmaterial, för kvinnor eller flickor Kavajer, blazrar och jackor, av annat textilmaterial, för kvinnor eller 120 flickor Summa (ton/år) 3842 Arbetskläder, skyddskläder och förkläden Arbets- och skyddskläder, av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av 107 trikå, arbets- och skyddskläder i form av ensembler, skidjackor, vindjackor o.d. ytterkläder) Arbets- och skyddsbyxor med bröstlapp, av bomull, för män eller pojkar 57 (exkl. varor av trikå) Arbets- och skyddskläder i form av ensembler, av bomull, för kvinnor 6 eller flickor (exkl. av trikå) Arbets- och skyddskläder, av bomull, för kvinnor eller flickor (exkl. varor 16 av trikå samt skidjackor, vindjackor o.d. ytterkläder) Arbets- och skyddsbyxor med bröstlapp, av bomull, för kvinnor eller 2 flickor (exkl. varor av trikå) Arbets- och skyddskläder av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av 144 trikå samt ensembler, kavajer, blazrar, långa byxor, knickers och knäbyxor) Arbets- och skyddskläder i form av ensembler, av bomull, för män eller pojkar (exkl. varor av trikå) 20 71

73 Förkläden, overaller, skyddsrockar och andra arbets- och skyddskläder, 185 även lämpliga för hushållsarbete, av bomull, för kvinnor eller flickor Arbets- och skyddskläder i form av ensembler, av syntetfibrer, för män 6 eller pojkar (exkl. varor av trikå) Arbets- och skyddskläder i form av ensembler, av annat textilmaterial, 0 för män eller pojkar (exkl. varor av trikå) Arbets- och skyddskläder av syntetfibrer, för män eller pojkar (exkl. 367 varor av trikå samt ensembler, kavajer, blazrar, långa byxor, knickers och knäbyxor) Arbets- och skyddskläder av annat textilmaterial, för män eller pojkar 1 (exkl. varor av trikå samt ensembler, kavajer, blazrar, långa byxor, knickers och knäbyxor) Byxor som arbets- och skyddskläder, av bomull Byxor som arbets- och skyddskläder, av syntetfibrer Byxor som arbets- och skyddskläder, med bröstlapp, av syntetfibrer Byxor som arbets- och skyddskläder, av regenatfibrer Byxor som arbets- och skyddskläder, med bröstlapp, av regenatfibrer Arbets- och skyddskläder i form av ensembler, av syntetfibrer, för 1 kvinnor eller flickor (exkl. av trikå) Arbets- och skyddskläder i form av ensembler, av regenatfibrer, för 0 kvinnor eller flickor (exkl. av trikå) Arbets- och skyddskläder, av syntetfibrer, för kvinnor eller flickor Arbets- och skyddskläder, av regenatfibrer, för kvinnor eller flickor Byxor som arbets- och skyddskläder, av bomull, för kvinnor eller flickor Byxor som arbets- och skyddskläder, av syntetfibrer, för kvinnor eller 137 flickor Byxor som arbets- och skyddskläder, med bröstlapp, av syntetfibrer, för 4 kvinnor eller flickor Byxor som arbets- och skyddskläder, av annat textilmaterial, för kvinnor 2 eller flickor Byxor som arbets- och skyddskläder, med bröstlapp, av annat 8 textilmaterial, för kvinnor eller flickor Andra kläder, som arbets- och skyddskläder, av bomull, för män eller 144 pojkar Andra kläder, som arbets- och skyddskläder, av konstfibrer, för män 688 eller pojkar Förkläden, overaller, skyddsrockar och andra arbets- och skyddskläder, 213 även lämpliga för hushållsarbete, av konstfibrer, för kvinnor eller flickor Summa (ton/år) *Värdena i tabellen har erhållits från Statistiska Centralbyrån (SCBs) Statistikdatabasen. Följande fil användes: Handel med varor och tjänster/utrikeshandel med varor/kn/varuimport och varuexport efter varugrupp KN 2,4,6-nivån, bortfallsjusterat, sekretessrensat. År (datum ). Uttaget gjordes

74 Bilaga 4. Schematisk bild av textila flöden - underlag för telefonintervju med välgörenhetsorganisationerna 1. Från vilka aktörer får ni era textilier? 6. Vad gör ni med textilierna? Kommun/landsting 2. Hur stora mängder får ni in per år? 4. Hur stora mängder lämnar ni ifrån er in per år? Förbränning/deponi Näringsliv/industri Export (återanv./återv.) ton/år ton/år Privata hushåll 3. Hur stor andel är bomull/viskos? 5. Hur stor andel är bomull/viskos? Bistånd/donationer Annat ton/år ton/år Annat 9. Har ni planer på att ändra er textila hantering? 9. Får ni betalt eller betalar ni för textilierna? kr 8. Hur stora mängder går till respektive ändamål? (% eller ton/år) 7. Vilka aktörer tar emot dessa textilier?