Tolkverksamheten Årsredovisning 2009

Transkript

1 Tolkverksamheten Årsredovisning

2

3 Sammanfattning 2009 Inledning Tolkverksamheten i Västra Götaland erbjuder vardagstolkning enligt Hälso- och sjukvårdslagen 3b. Tolkservicens målgrupper är barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade samt personer med röst- tal- eller språkskador. Tolkservicen vänder sig också till dem som kommer i kontakt med målgrupperna och då behöver använda tolk. Verksamhetens syfte är att genom olika tolkmetoder göra kommunikation möjlig. Uppdrag: Tolkverksamhetens uppdrag är att erbjuda tolkservice med god tillgänglighet och kvalitet inom givna ekonomiska ramar. Måltalen för 2009 var att utföra minst 92 % av alla beställda uppdrag. Andelen sent avbokade uppdrag eller uppdrag där tolkanvändaren uteblev fick inte vara över 5%. Viktiga händelser: Tolkverksamheten har genomfört sex kommunikationsgrupper. I grupperna träffas personal och tolkanvändare för att lära av varandra och förbättra tolkservicen. Samverkan med tolkanvändare har också skett genom fyra regionala brukarråd och fyra lokala brukarråd. Taltjänst har genomfört två brukarträffar. Tolkverksamheten prioriterar barn och unga vid samordning av tolkuppdrag. Samverkan sker med Kannebäcks- och Vänerskolan för att berätta för barn hur man kan använda tolk. Ett projekt med skrivtolkning på distans är slutfört med goda resultat och denna service ska bli permanent. Innovationsgruppen har fortsatt sitt förändringsarbete under året. Alla medarbetare har fått lämna synpunkter och gruppen fokuserar nu på fyra områden; resurser, administration, professionalisering och samverkan. För att förbättra den administrativa styrningen har Tolkverksamheten genomfört ett utvecklingsprojekt; Lean och Lärande. Projektgruppen har gjort en värdeflödesanalys av beställar- och samordnarenhetens uppgifter och personalen har fått material och kunskap för att arbeta vidare med effektiviseringar och kvalitetssäkring. Tolkverksamheten har fortsatt anpassa och säkerställa det nya tolkbokningssystemet, T9K. Systemet tas i bruk vid årsskiftet. Tolkverksamheten har arbetat aktivt med att få till stånd ett förtydligande av begreppet vardagstolkning. Socialdepartementet ska nu se över vem som ska utföra tolkning inom arbetsliv, utbildning och vardagstolkning samt vem som ska ha kostnadsansvaret. Resultat: Under 2009 har Tolkverksamheten utfört och Taltjänst 860 uppdrag. Det är totalt en ökning med 585 uppdrag och uppdragstimmar. 3

4 Vi når måltalet att utföra minst 92% av alla beställda uppdrag med god marginal; Tolkverksamheten; 95,6% och Taltjänst 98,5%. Andelen sent avbokade uppdrag eller uppdrag där tolkanvändaren uteblev är tillsammans 3,2%. Här var måltalet max 5%. Tolkverksamheten gick dock med ett negativt ekonomiskt resultat; kronor. Fler uppdragstimmar ger ökade lönekostnader. Det har också kostat mer än beräknat att införa T9K. Vi har uppfyllt måltalen, ökat tolkservicen, arbetat med effektiviseringar och kvalitetssäkring men inte hållit budget. 4

5 Förkortningar: APT Arbetsplatsträff BAS Beställning, Assistenter, Samordning FSDB Föreningen Sveriges Dövblinda HRF Hörselskadades Riksförbund NYSAM Nyckeltal i samverkan SKL Sveriges Kommuner och Landsting SU Sahlgrenska universitetssjukhuset TALFÖR Tolkcentralernas ArbetsLedarFÖRening T9K Tolkbokningssystem TÖI Tolk- och översättarinstitutet VSG Verksamhetens Samverkansgrupp 5

6 Årsredovisning år 2009, Tolkverksamheten i Västra Götaland Inledning och kort beskrivning av viktiga händelser av strategisk betydelse. Tolkverksamheten omfattar hela Västra Götaland och erbjuder vardagstolkning enl. Hälso- och sjukvårdslagen 3 b. Tolkverksamheten erbjuder tolkservice dygnet runt, årets alla dagar samt informerar om verksamheten. Tolkservicen vänder sig till personer som är barndomsdöva, vuxendöva, dövblinda, hörselskadade, röst-, tal eller språkskadade samt personer som kommer i kontakt med ovanstående grupper. Tolkservicen utförs med hög tillgänglighet och bred kompetens. Syftet är att utifrån tolkanvändarens behov göra kommunikation möjlig genom olika tolkmetoder. Taltjänst är den del av Tolkverksamheten som vänder sig till personer med röst- tal- och språkskador. Taltjänst har en egen samordning, utför tolkuppdrag och informerar om servicen. Vidare bjuder Taltjänst in alla tolkanvändare till möten två gånger per år för information och möjlighet att framföra synpunkter. Taltjänst anordnar också informationsträffar för arvoderade talstödstolkar, som arbetar främst på kvällstid och helger med planerade tolkuppdrag. Innovationsarbetet Tolkverksamhetens förändringsarbete innovationsarbetet - har fortsatt under Innovationsgruppen består av ca 15 personer ur olika professioner från de olika enheterna i verksamheten. Arbetet utifrån handlingsplanen som skapades 2007 har slutförts. En ny handlingsplan Tema kvalitet handlingsplan för Tolkverksamhetens utvecklingsarbete har arbetats fram. Den baseras på synpunkter från alla medarbetare om vad man anser angeläget att förbättra i verksamheten. Handlingsplanen består av fyra utvecklingsområden: 1. Våra resurser: individens resurser/verksamhetens resurser 2. Administration 3. Professionalisering och 4. Samverkan och erfarenhetsutbyte: inom Tolkverksamheten/med tolkanvändare och samhället i övrigt. Innovationsgruppen består av fyra fördjupningsgrupper som har i uppgift att planera och genomföra olika aktiviteter utifrån handlingsplanens utvecklingsområden. Aktiviteterna diskuteras och samplaneras i hela Innovationsgruppen, som har träffats fyra gånger under De fyra föredjupningsgrupperna arbetar därutöver med sitt fördjupningsområde mellan Innovationsgruppsmötena. Tolkverksamhetens kommunikationsgrupper Bakgrund: hösten 2007 skickades en enkät ut till ett urval av alla tolkanvändare i syfte att ta reda på mer om deras synpunkter på verksamheten. Framtagande av enkäten var ett samarbete med de regionala brukarorganisationerna. Resultatet var övervägande positivt, men visade på behov av fördjupade kunskaper om tolkanvändarnas uppfattningar utifrån tre teman: kontakt med samordning/beställning, tillgång till tolk samt tolkning ett samarbete mellan tre parter. Arbetsgruppen kom fram till att detta skulle göras i form av kommunikationsgrupper. Kommunikationsgrupper: Tolkverksamheten bjuder in tolkanvändare till samtal kring tolkservicen. Syftet är att få fördjupade kunskaper som kan leda till förbättringar. 10 personer bjuds in per gång, alla ur samma tolkanvändargrupp, d v s barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva respektive Taltjänsts tolkanvändare för sig. Grupperna är indelade efter ålder och bostadsort. Totalt planeras 16 grupper. Under 2009 har sex grupper genomförts med barndomsdöva tolkanvändare. Två samtalsledare håller i mötet. Den ena samtalsledararen är en tolkanvändare och den andre är en personalrepresentant från tolkverksamheten. Syftet är bland annat att direkt kunna reda ut oklarheter kring rutiner och yrkesroller, så att vissa frågor kan klaras av direkt på mötet. Sekreterare skriver ner alla synpunkter och frågeställningar som framkommer utan att notera namn på deltagarna. Anteckningarna analyseras, och vissa saker 6

7 har åtgärdats direkt, till exempel ett informationsbehov på en vårdinrättning. Annat kommer att användas för att skapa förbättringar inom Tolkverksamheten. Tolkar är bokade utifrån deltagarnas behov. Utvecklingsarbete Ett utvecklingsprojekt avseende förbättringsarbete Lean och Lärande för en kvalificerad tolktjänst har genomförts. Övergripande inriktning för projektet var att lära och förankra ett arbetssätt som förbättrar den administrativa styrningen. Arbetssättet är Lean-inspirerat och målet är ökad verksamhetskvalitet, ökad produktivitet och ökad arbetstrivsel. En projektorganisation innehållande en styrgrupp (tolkverksamhetens ledningsgrupp, projektledare, bitr projektledare) och ett utvecklingsteam med nio representanter från verksamheten har arbetat intensivt med detta projekt som startade i april och avslutades i december. Utvecklingsteamets arbete startade med workshops och utbildning varvat med övningsmoment i grunderna i Lean. Därefter har utvecklingsteamet gjort processkartläggning värdesflödesanalyser av tolkverksamhetens huvudprocesser. Utifrån framtaget material har styrgruppen prioriterat följande områden: Ekonomisk hushållning, rätt resursanvändning på tolkuppdrag, rörligt arbetstidsschema, samverkan och kommunikation samt helhetssyn administrativa styrningen. Projektet avslutades och redovisades den 16 december En framtida värdesflödesananlys för ovanstående avgränsning är fastställd och tidsplanerad. En motsvarande plan för övriga administrativa processer kommer att ta form i samband med lokala handlingsplanen för BAS enheten. BAS enheten kommer att ha detta arbetssätt i fokus, vilket innebär att vi ska arbeta med ständiga små förbättringar. Tolkbokningssystemet T9K Verksamheten har genomfört en avstämning av grundsystemet där kontroll mot kravspecifikation och kvalitetssäkring av införd data ingått. Arbetet med etapp två, utveckling av systemets kopplingar med folkbokföringen, ekonomisystem samt webb/mobiltelefoni är i sin slutfas Tolkverksamheten ingår i en användar-/utvecklingsgrupp ihop med fyra andra landsting och OA data som gjort programmet. Under årets sista kvartal har ett omfattande arbete pågått med att uppdatera tolkanvändarregistret, tolkprofiler samt att föra in dessa uppgifter i systemet. Samtliga tolkbeställningar som inkommit för 2010 har registrerats i T9k. Beställningsfunktionen, samordningsfunktionen har även bidragit med förslag på förbättringar och skaffat sig kunskap om systemet. Från årsskiftet är det nya systemet i drift. Vardagstolkbegreppet Vardagstolkbegreppet har de senaste åren stått i fokus för ett antal utredningar. Senast kom Socialstyrelsen i årsskiftet 2008/ 09 med en kartläggning. Under hela 2009 har Tolkverksamheten med flera har arbetat med att få till stånd ett förtydligande angående ansvarsgräns för landstingens skyldighet att tillhandahålla vardagstolkning samt vem som är betalningsansvarig. I slutet av 2009 har SKL tagit tag i frågan tillsammans med Sveriges förvaltningschefer inom området och Talför (tolkchefernas arbetsledarförening). 7

8 Patientperspektivet BRA: Vi bedömer att vi nått våra mål Strategiskt mål: Vi ger rätt åtgärder, har god tillgänglighet och ett bra bemötande. Framgångsfaktorer: Våra åtgärder ger effekter, att vi ger åtgärder i rimlig tid och att vi har bra samverkan med våra brukare. Att våra åtgärder ger effekter Arbetet fortsätter med att följa upp och analysera brukarundersökningen genom möten i kommunikationsgrupper. Under 2009 har det varit sex kommunikationsgrupper där tolkanvändare och verksamhetsföreträdare möts i en aktiv dialog om verksamheten och dess service. En av tolkarna inom Taltjänst leder arbetet med kommunikationsgrupper inom tolkverksamheten. Vi ger åtgärder i rimlig tid Statistiken visar att vi jämfört med föregående år ökat antal beställda uppdrag med 458 uppdrag. Vårt viktigaste mål har varit och är att erbjuda tolk då tolkanvändare har behov av tolkservice. Enligt överenskommelsen var måltalet att minst 92 % av alla beställda uppdrag (sen avbokning exkluderad) skulle utföras. Vi har utfört uppdrag vilket innebär att vi utfört 95,6 % av beställda uppdrag. Antalet uppdrag som inte kunnat utföras på grund av att tolkanvändare gjort en allt för sen avbokning eller uteblivit (och tolk fanns) är 3,2 % vilket innebär att måltalet, dvs. under 5% klaras. Taltjänst har utfört 860 uppdrag vilket är 98,5 % av beställda uppdrag. För att öka tillgängligheten till tolkservicen har vi arbetat med att sprida informationen om vikten av att avboka tolk så att någon annan kan få tolk, om mötet blir inställt. Det har vi gjort via brukarråd, hemsidan, brev och ett litet kort med information om vilka kontaktvägar man ska använda vid avbokning. Vi har bra samverkan med våra brukare. Fyra regionala brukarråd har genomförts. Vi har haft flera möten med representanter från brukarorganisationerna inför speciella tolkuppdrag. Dessa tolkuppdrag har sträckt sig över flera dagar eller varit utlandsuppdrag som krävt en närmare dialog. Taltjänst har genomfört två brukarträffar. Tolkverksamhetens informatör arbetar med att uppdatera hemsidan kontinuerligt samt se till att informationen är tillgänglig på såväl skriven svenska som teckenspråk samt en auditiv version. Informatören informerar ofta om tolkverksamheten på tolkställen och hos organisationer. Han har under året bland annat informerat på Regionbiblioteket, Dövas förening Göteborg, HRF Lidköping och tagit emot studiebesök från Önnestads tolkutbildning. Taltjänst har informerat om sin verksamhet vid 30 tillfällen. Informationen har riktat sig till enskilda personer, personalgrupper och brukarorganisationer. Tolkverksamheten har följt upp och återkopplat de synpunkter, varav ett flertal positiva, som inkommit till verksamheten. Brukarorganisationerna i Skaraborg har vid tre tillfällen bjudit in till lokalt brukarråd. Ett möte i Skara och två möten i Skövde. Tolkverksamheten har bjudit in till ett lokalt brukarråd i Göteborg. Utöver det skriftlig information till representanter i Göteborg, 8

9 Beskrivning av verksamhetsförändringar av strategisk betydelse och särskilda händelser under året. Vilka mål och uppdrag som har varit de viktigaste att arbeta med under 2009 ur tolkanvändarens perspektiv och utifrån budget, verksamhetsplan och överenskommelser. 1. Vårt viktigaste uppdrag har varit och är att erbjuda tolk då tolkanvändare har behov av tolkservice. Enligt överenskommelsen var målet att minst 92 % av alla beställda uppdrag (sen avbokning exkluderad) skulle utföras. 2. Fortsatt arbete utifrån resultatet av enkätundersökningen som gjordes bland våra tolkanvändare hösten 2007 vad gäller tolkverksamhetens service, möjlighet att beställa tolk, bemötande och kvalitet. 3. Uppföljning av statistiken för antal uppdrag som ej kunnat genomföras på grund av att tolkanvändaren gjort en allt för sen avbokning eller uteblivit (och tolk fanns). I vår verksamhetsbeställning hör denna statistik ihop med den målrelaterade ersättning på tkr som kommer verksamheten tillgodo om siffran understiger 5 %. Vilka aktiviteter som har varit de viktigaste för att nå dessa mål 1. Att utveckla den administrativa styrningen inom BAS funktionen så att vi ständigt blir bättre på att utnyttja verksamhetens resurser på bästa sätt. 2. Tolkverksamheten har bjudit in tolkanvändare till samtal kring tolkservicen. Samtalen har skett i så kallade kommunikationsgrupper Syftet är att få fördjupade kunskaper som kan leda till förbättringar. 10 personer bjuds in per gång, alla ur samma tolkanvändargrupp, d v s barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva respektive Taltjänsts tolkanvändare för sig. Under 2009 har sex grupper genomförts med barndomsdöva tolkanvändare och en grupp med dövblinda tolkanvändare. Två samtalsledare håller i mötet. Den ena samtalsledararen är en tolkanvändare och den andre är en personalrepresentant från tolkverksamheten. 3. Information om vikten av att avboka tolk i god tid har givits på såväl lokala som regionala brukarråd och på hemsidan. Vilka resultat som har uppnåtts 1. Vi har utfört 95,6 % av alla beställda uppdrag (sen avbokning exkluderad) och siffran för allt sent avbokning eller brukaren uteblivit (och tolk fanns) slutade på 3,2 %. 2. Kommunikationsgruppernas möten hittills har varit mycket givande och uppskattade av deltagarna. Fler kommunikationsgrupper är inplanerade under Vi lyckades nå målet för den målrelaterade ersättningen genom en återkommande information, redovisning och dialog med brukarrepresentanterna på brukarråden. En bedömning av hur långt man har kommit i måluppfyllelsen. 1. Verksamheten har nått uppsatta mål under brukarperspektivet. 9

10 Bedömning av konsekvenser på längre sikt 1. Ökad effektivitet, produktivitet och kvalitet. Processperspektivet BRA: Vi bedömer att vi nått våra mål Strategiskt mål: Vi har hög kvalitet, arbetar på ett effektivt sätt och i aktiv samverkan. Framgångsfaktorer: Vi har gemensamma metoder som ger positiva effekter, att vi har tydliga processer och att vi har bra samverkan. Att vi har gemensamma metoder som ger positiva effekter. Arbetet med en ny handlingsplan för innovationsgruppens arbete är slutfört. Handlingsplanen innehåller fyra övergripande teman; våra resurser, administration, professionalisering och samverkan erfarenhetsutbyte. Utifrån nämnda områden har innovationsgruppens medlemmar delats upp i arbetsgrupper där fördjupningsarbete nu pågår. Förbättringsarbete Lean och Lärande för en kvalificerad tolktjänst. Utvecklingsteamet har under hösten bl. a. arbetat med Tolkverksamhetens huvudprocess. En metod har varit att titta på värdeflöden för att identifiera processer/ aktiviteter som inte är värdeskapande. Utifrån framtaget material har styrgruppen prioriterat följande områden: Ekonomisk hushållning, rätt resursanvändning på tolkuppdrag, rörligt arbetstidsschema, samverkan och kommunikation samt helhetssyn administrativa styrningen. Den 16/12 redovisades projektet och arbetet med att fördjupa sig i nämnda områden fortskrider. Att vi har tydliga arbetsprocesser Arbetet med etapp två med tolkbokningssystemet T9K fortskrider. Koppling/ interaktion med folkbokföringen (Västfolket), ekonomi system samt webb/ mobiltelefoni är nu i sitt slutskede. Arbete för att säkerställa säkerhet har gjorts på flera plan. Som några exempel kan nämnas kontroll/ validering av införd data samt säkerhetsdiskussion om inloggning externt. Under hösten har pilotprojektet distanstolkning genomförts och utvärderats. Utrustning för distanstolkning (skrivtolkning på distans) har lånats i utvärderingssyfte. Utbildning för vuxendövtolkar i distanstolkning har genomförts. Intressenter i projektet har varit Hörselskadades förening i Göteborg, Hörsel och Dövverksamheten Sahlgrenska och Hörselmottagningen Sahlgrenska. Efter goda resultat har Tolkverksamheten beslutat att permanenta verksamheten. Under våren 2010 kommer utrustning införskaffas och fler samarbetspartners att efterlysas. Dokumentet Dokumentation och behandling av personuppgifter inom Tolkverksamheten är förankrat hos all personal och genomgång tillsammans med jurist är delvis genomfört. 10

11 Kompetensförsörjningsplan är påbörjad för några av yrkesgrupperna inom verksamheten. Chefsersättare är nu utsedda inom verksamheten och ett introduktionsprogram är framtaget tillsammans med personalavdelningen, informationsavdelningen och ekonomiavdelningen och genomfördes under våren Vi har ansvariga personer inom verksamheten som har inventerat enkelt avhjälpta hinder i samtliga lokaler i Borås, Göteborg, Skara och Vänersborg. I tolkområde Norr har några åtgärder genomförts och uppgifter reviderats i databasen. Vi har tidigare gjort förbättringar utifrån den inventering som gjorts i samtliga verksamhetslokaler. Merparten av dessa är åtgärdade bl.a. förbättrad: skyltinformation och kontrastmarkering. I samband med att enheterna successivt kommer att flytta till andra lokaler har arbetet med att åtgärda lätt avhjälpta hinder fått stå tillbaka. Arbetet kommer att beaktas inför flytt till nya lokaler. Tolkar från Taltjänst har under året arbetat med tolkverksamhetens nya hemsida, innovationsgrupp och utvecklingsteam med fokus på BAS. Att vi har bra samverkan Kommunikationsplanen Tolkverksamhet - tolkanvändare/ beställare är reviderad under året Tolkverksamheten har vid två tillfällen varit representerade vid samrådsmöte mellan TöI (Tolkoch översättarinstitutet), tolkutbildande folkhögskolor och Talför (Tolkchefernas arbetsledarförening) samt i den nationella samordnargruppen för tolkpraktik. Tolkverksamheten har en representant med i Talförs arbetsgrupp för större/ internationella tolkuppdrag. Tolkverksamheten är representerad i utvecklingsgruppen för tolkbokningssystemet T9K. Fyra möten nationellt har ägt rum Linköping, Borlänge, Kristianstad och Uppsala. Möten med arvodestolkar för både Taltjänst och övriga tolkverksamheten skedde strax före sommaren med information om nytt arbetstidsavtal. Mötet behandlade även samverkan mellan tolkverksamheten och arvodestolkarna. Vi har också haft ett möte med kontrakterade företag. Talstödstolkarna och verksamhetschef har deltagit i nationell Taltjänstkonferens i Stockholm. Personal från Västra Götaland ingår i nationella arbetsgrupper för utbildning, gemensam hemsida för Taltjänst och beskrivning av målgrupper. Taltjänst har också deltagit i en arbetsgrupp för Datatek och kommunikationsverkstad på Ekelundsgatan 8. Regelbunden samverkan med syfte att säkerställa och utveckla tolkservicen har skett med bland annat; Psykiatrin för döva, teckenspråkiga grundskolorna Kannebäckskolan och Vänerskolan samt Döv- och dövblindteamet. FSDB (Förbundet Sveriges dövblinda) Skaraborg har besökt Tolkcentralen i Skara för att informera sig om verksamheten. Patientsäkerhet se bilaga 7 Beskriv eventuella verksamhetsförändringar av strategisk betydelse och särskilda händelser under året. Vilka mål och uppdrag som har varit det viktigaste att arbeta med under 2009 ur tolkanvändarens perspektiv och utifrån budget, verksamhetsplan och överenskommelser. 1. I verksamhetens uppdrag ligger att aktivt arbeta med teknikutveckling för att på olika sätt öka tillgängligheten. 2. Införande av nytt tolkbokningssystem. 11

12 Vilka aktiviteter har varit de viktigaste för att nå dessa mål 1. Pilotprojekt för skrivtolkning på distans har genomförts. 2. Utvärdering av olika bildtelefoner för att hitta rätt utrustning till verksamheten. 3. Tolkbokningsprogram är utvecklat, kvalitets/ säkerhets säkrat och infört. Vilka resultat har uppnåtts 1. Pilotprojektet skrivtolkning på distans är genomfört och utvärderat. 2. T9k är infört. Anpassning och vidareutveckling pågår. En bedömning av hur långt man har kommit i måluppfyllelsen 1. Verksamheten har nått uppsatta mål under perspektivet Interna Processer Bedömning av konsekvenser på längre sikt 1. Utökad effektivitet, produktivitet och kvalitet. Barnkonventionen Vi har ett samarbete med grundskolorna Kannebäckskolan och Vänerskolan som har hörseloch dövklasser. Eleverna bjuds årligen in till tolkcentralen för information om hur det går till när man beställer tolk, hur det går till när man använder tolk och att de själva kan beställa tolk till egna fritidsaktiviteter mm. Gruppen barn- och ungdomar är prioriterade i styrelsens prioriteringsgrunder. Verksamheten har haft regelbundna samverkansmöten med rektor och lärarrepresentanter för att upprätthålla en bra tolkservice till lärare, elever, föräldrar m.fl. utifrån skolans arbete. Det tycker vi är viktigt bl a för att barn och unga ska få en positiv bild av tolkservicen som de själva kommer att ta allt mer aktiv del igenom att själva beställa tolk. Det påverkar deras möjlighet till delaktighet och inflytande. 12

13 Medarbetarperspektivet BRA: Vi bedömer att vi nått våra mål Strategiskt mål: Vi är en attraktiv och utvecklingsinriktad förvaltning Framgångsfaktorer: Vi har ledare som är tydliga och stödjande, att vi har tydlig strategi för kompetensförsörjning och att vi har gott medarbetarskap. Att vi har ledare som är tydliga och stödjande Sekretess och tystnadsplikt inom Tolkverksamheten En av förvaltningens jurister har haft utbildning/ information till delar av personalen. Inför utbildningstillfället hade tolkgruppen läst igenom ett material med nu gällande dokument. Vi har haft en dialog om tillämpningen av sekretess- och tystnadspliktreglerna vid APT. Utbildningen har fört med sig att vi har återkommande samtal om hur vi tillämpar tystnadsplikten i det vardagliga arbetet. Vi har identifierat och dokumenterat kvalitetsområden i Tolkverksamheten vid de tre APT grupperna. Dessutom har kvalitetsområden identifierats utifrån innovationsgruppen som består av personal från alla geografiska enheter, flera yrkesgrupper samt cheferna. Dokumentationen ingår bland annat i en ambulerande utställning i Borås, Göteborg, Vänersborg och Skara. Arbetet har resulterat i dokumentet - Handlingsplan för Tolkverksamhetens Utvecklingsarbete tema kvalitet. Vi har påbörjat ett fördjupningsarbete utifrån fyra områden: 1. Våra resurser: individens resurser/verksamhetens resurser 2. Administration 3. Professionalisering och 4. Samverkan och erfarenhetsutbyte: inom Tolkverksamheten/ med tolkanvändare och samhället i övrigt. Utredningsprojekt inom vuxendövområdet har avslutats och ledningsgruppen har diskuterat fortsatta utvecklingsinsatser. Utrustning för skrivtolkning på distans har tagits fram och finns nu på tolkcentralerna i Göteborg, Vänersborg och Skara. Utbildning för vuxendövtolkar i distanstolkning har genomförts. Utrustningen har testats internt mellan tolkcentralerna och visat sig fungera mycket bra. Vårt mål med distanstolkning är att kunna öka vuxendövtolkarnas tolktid och att erbjuda en kompletterande tolkservice i hela regionen utan att tolkarna är beroende av fysisk förflyttning. Ett pilotprojekt har genomförts där hörsel- och dövverksamheten inom SU och HRF i Göteborg har deltagit. Efter goda resultat har Tolkverksamheten beslutat att permanenta verksamheten. Utifrån resultatet i utvärderingen av Tolkverksamhetens Arbetstidsavtal Rörligt arbetstidsschema gjord av Kommunforskning i Västsverige har ett utvecklingsarbete inom Tolkverksamheten genomförts under hösten. Det syftar till att öka produktiviteten, effektiviteten och arbetstillfredsställelsen i verksamheten. Ett utvecklingsteam bestående av personal från de tre enheterna under ledning av chefen för BAS har arbetat intensivt med kartläggning och dialog under ledning av en extern konsult. Personalen i utvecklingsteamet har fått en grundutbildning i teorin bakom Lean och lärande. All personal har fått information från utvecklingsteamet vid resp. APT. Arbetet har hittills tagits emot mycket positivt av personal i utvecklingsteamet och av personalen ute i verksamheten. Ledningsgruppen har varit styrgrupp för arbetet i utvecklingsteamet. 13

14 Att vi har en tydlig strategi för kompetensförsörjning Tre personer har utbildats och tilldelats ansvar att verka som ersättare för enhetscheferna. Introduktion har genomförts med två av ersättarna. En tolk har tjänstgjort som ersättare under drygt tre månader. En arvodestolk inom Taltjänst har tjänstgjort under sommaren för att lösa personalens semester. Vi har anställt två vuxendövtolkar, en tillsvidare och en vikarie. Behovet av arvoderade vuxendövtolkar kvarstår. På längre sikt planerar vi fortbildning för vuxendövtolkarna så att tolkarnas användningsområden blir fler. Det gäller bland annat att utbilda vuxendövtolkar till rättegångstolkar och handledare. För att uppnå en högre tolkservice till personer med hörselskada har vi som mål att ge teckenspråktolkar möjlighet att komplettera utbildning i skrivtolkning när/om sådan kan ges på distans. Vi har tagit fram särskild statistik i verksamheten för att få ett bättre underlag för planering av vår kompetensförsörjning. Verksamhetens tolkservice utgår idag från tre ben: tillsvidareanställda tolkar, arvoderade tolkar och inköpta tjänster från tolkföretag. Vi upplever att det finns ett behov av en bra balans mellan de tre benen för att nå en optimal tolkservice. Planeringsarbetet fortsätter med framtagen statistik som underlag. Att vi har gott medarbetarskap Etikdagen som TALFÖR anordnade för tolkar i Sverige deltog drygt 10 tolkar från VGR. Inom de fyra enheterna har cheferna haft medarbetar- och lönesamtal. Samtal hålls också med personer som återkommer till tolkverksamheten efter en längre tids ledighet. Personalens synpunkter har tagits tillvara på olika sätt bland annat genom vår avvikelsehantering. Situationer som behöver förbättras i det vardagliga arbetet rapporteras in och hanteras av en avvikelsegrupp bestående av enhetschefen för BAS och personalrepresentanter från BAS och teckenspråkstolkar. Avvikelseanalysen återrapporteras till verksamhetschef och till respektive APT. Vid behov av akuta åtgärder informeras verksamhetschefen direkt Tolkcentralen i Göteborg har flyttat till Ekelundsgatan 8. Under förberedelser, genomförande och efterarbetet med flytten har personalen varit mycket delaktiga och tagit stort ansvar genom hela processen. BAS-enheten, enheten placerad i Göteborg och Vänersborg. Beslut är fattat att sammanföra Basenheten, tolkbeställning och tolksamordning, till en gemensam verksamhetslokal. BAS har fått besked om att de ska flytta till lokaler på Maria Albert i Trollhättan under april nästa år. Vänersborgs tolkcentral- Enheten ska flytta till lokaler på Belfragegatan i Vänersborg den 15mars Skara tolkcentral- Enheten kommer att flytta från nuvarande lokaler i Skara p g a att kontraktet löper ut. Information om förslag på andra lokaler väntas i januari Flyttgrupper har bildats inom tolkområde norr och BAS som förberedelse för flyttarbetet våren 2010 Beskrivning av arbetsmiljösituationen och arbetsmiljöarbetet. I Tolkverksamheten arbetar vi med fokus på att genomföra ständiga förbättringar inom alla områden. All personal har varit delaktig på APT i att ta fram aspekter på kvalitet i verksamheten, hur vi ser på vad som är kvalitet och vilka kvalitetsområden vi behöver förbättra. Tolkservicen bygger på att vår arbetsorganisation fungerar väl så att personalen upplever att de har en god arbetsmiljö och att de tekniska verktyg vi använder för tolkbeställning/tolksamordning, personalrapportering mm fungerar väl. Vi har möjlighet till värdefull dialog mellan chef och personal var 14:e dag vid Forum resp. APT. Dessemellan så förs dialogen mellan medarbetare/medarbetare och medarbetare och chef. Samverkan i VSG fungerar väl där tar bland annat representanterna upp frågor/synpunkter som behöver diskuteras för att förbättra och underlätta det dagliga arbetet med tolkservicen. En skyddsgrupp bestående av medarbetare, personalrepresentanter och chef har träffats en gång inom en enhet. För att hålla ihop verksamheten över regionen sker ett nära samarbete mellan cheferna i ledningsgruppen. 14

15 Beskrivning av prioriterade kompetensutvecklingsinsatser för medarbetare. Fördjupning om hur lagarna om tystnadsplikt och sekretess påverkar vardagsarbetet Handledning av 5 grupper inom tolkområdena. Nationell konferens för Taltjänstverksamheten Nationell konferens för Tolkverksamhetens arbetsledare Utbildning: Synutbildning och praktisk tillämpning av ledsagning, Medarbetaransvar inom HFV, Klarspråk och tydlig svenska, miljöutbildning, Samtalsmatta, det nya tolkbokningssystemet T9K, 15 hp utbildning: Fortbildningskurs för teckenspråkstolkar teckenspråksteori. 7,5 hp utbildning (Taltjänst): Brukarmedverkan i forskning och utvecklingsarbete. Utbildning för vuxendövtolkar i distanstolkning har genomförts. Teoretisk grund för Lean och lärande till utvecklingsteamet En uppdaterad tolkmedarbetarprofil har gjorts som kommer att underlätta planeringen för vidare kompetensutveckling Studenter i arbetsplatsförlagd utbildning (praktik) Antal teckenspråkstolkelever: 14 Antal praktikveckor för teckenspråkstolkar: 54 Antal vuxendövtolkelever/skrivtolkar: 2 Antal praktikveckor för vuxendövtolkar/skrivtolkar: 5 Beskrivning av verksamhetsförändringar av strategisk betydelse och särskilda händelser under året. Vilka mål och uppdrag som har varit det viktigaste att arbeta med under 2009 ur tolkanvändarens perspektiv och utifrån budget, verksamhetsplan och överenskommelser. 1. Ökad tolkservice 2. Bibehållen utvecklad kvalitet 3. Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning i nära relationer ska kunna identifieras och bemötas Vilka aktiviteter har varit de viktigaste för att nå dessa mål 1. Effektivare samordning, effektivare tolkar och bättre utvecklad kommunikation mellan samordning och tolkar. 2. Aktiv dialog om vad som är kvalitet, överkvalitet, hur vi kan förbättra den och anpassa kvalitén till olika situationer. 3. Vi har talat om ämnet på APT för att vi ska bli mer uppmärksamma på om vi ser kvinnor som blir utsatta för våld. Vilka resultat som har uppnåtts 1. Ökad produktion med drygt 585 tolkuppdrag 2. Mer naturlig dialog i hela verksamheten om förbättringar och kvalitetsnivåer 3. Ingen återrapportering har skett om att våld har förekommit. En bedömning av hur långt man har kommit i måluppfyllelsen 1. Vi har nått över målen i den här delen 2. Vi har nått målen med att ha en god och bra dialog i stora delar av personalgruppen/chefsgruppen. 3. Vi har nått målet genom att lyfta upp ämnet på agendan. Bedömning av konsekvenser på längre sikt 1. Ökad produktion 15

16 2. Ökad kvalitet mer anpassad kvalitet mot vårt uppdrag, vardagstolkning 3. Ökad beredskap att uppmärksamma förekommande våld Ekonomiperspektivet OK: Vi bedömer att vi är på gång att nå våra mål. Vi är på rätt väg. Strategiskt mål: Vi har en god ekonomisk hushållning. Framgångsfaktorer: Att vi når våra planerings- och måltal i överenskommelsen, att med erhållna resurser bedriva en verksamhet som motsvarar ställda krav, att vi är kostnadseffektiva. Att vi når våra planering - och måltal i överenskommelserna. Vår produktion överensstämmer med de mål som finns i överenskommelsen med samtliga tolv Hälso- och sjukvårdsnämnder. Varje månad har statistik tagits fram så att vi har kunnat följa antalet utförda uppdrag samt antalet uppdrag som ej kunnat genomföras på grund av att brukaren gjort en för sen avbokning av tolkuppdraget eller uteblivit från beställt tolkuppdrag. Flera utlandsuppdrag har genomförts under året. Måltalet för antalet utförda tolkuppdrag var minst 92% och vi har utfört 95,6 % och för Taltjänst var antalet utförda tolkuppdrag 98,5 %. Måltalet för sent avbeställda bokningar eller att tolkanvändaren uteblivit var 5 % resp 10 %. Antalet uppdrag där tolkanvändaren har gjort en sen avbokning eller uteblivit var 3,2 %. Verksamhetschefen har vid ett tillfälle under året presenterat, diskuterat och följt upp Tolkverksamheten tillsammans med de fyra beställarkanslierna. Arbetet med att ta i bruk ett nytt tolkbokningssystem är genomfört. Utvecklingsarbetet av tolkbokningssstystemet är en pågående process. Se övrig statistik bilaga A Att med erhållna resurser bedriva en verksamhet som motsvarar ställda krav Budgetuppföljning sker regelbundet tillsammans med ekonomifunktionen. Under året har cheferna fått möjlighet att delta i en konferens där utredaren Urban Göransson från Socialstyrelsen redogjorde för begreppet vardagstolkning. Cheferna har också träffat företrädare för Arbetsförmedlingen, nationellt, för att ta del av en kartläggning Arbetsförmedlingen gjort om tolk i arbetslivet. Dessa båda utredningar ligger som grund för fortsatt utredning om vad som är landstingens ansvar, dvs. vad som är vardagstolkning enl. Hälso- och sjukvårdslagen, 3b. Arbetsförmedlingen har arbetat vidare med rutiner och upphandlat tolktjänst av privata aktörer vilket påverkar Tolkverksamheten. Socialdepartementet har fått i uppdrag att fortsätta översynen angående vem som ska ansvara för tolkning inom arbetsliv, utbildning och vardagstolkning samt vem som bär kostnadsansvaret för respektive tolkning. Tolkcentralen i Göteborg har flyttat till Ekelundsgatan för att kunna erbjuda handikappanpassade lokaler. Verksamheten gick med ett negativt ekonomiskt resultat. Vi är kostnadseffektiva. Tolkverksamheten deltar i en nationell kostnadsjämförelse, NYSAM (Nyckeltalssamverkan). 16

17 Verksamheten följer kostnadsutvecklingen internt varje månad genom bland annat uppföljning av budget för köpta tjänster. Utvecklingsteamet har tillsammans med en projektledare arbetat med Lean och lärande genomgång av de administrativa arbetsprocesserna - kvalitetssäkring samt effektivisering. Beskrivning av verksamhetsförändringar av strategisk betydelse och särskilda händelser under året. Vilka mål och uppdrag som har varit det viktigaste att arbeta med under 2009 ur tolkanvändarens perspektiv och utifrån budget, verksamhetsplan och överenskommelser. 1. Vårt uppdrag har varit och är att erbjuda tolk då tolkanvändare har behov av tolkservice. Enligt överenskommelsens måltal är vårt uppdrag att tillhandahålla tolk vid minst 92 % av beställda uppdrag (sen avbokning exkluderad) 2. Att öka tolkservice - öka produktiviteten inom givna ekonomiska ramar 3. Att bibehålla och utveckla kvalite n inom hela verksamheten Vilka aktiviteter har varit de viktigaste för att nå dessa mål 1. Att utveckla den administrativa styrningen så att vi på mest effektiva sätt utnyttjar verksamhetens resurser 2. Effektivare beställningsmottagning och samordning, effektivare tolkar och bättre utvecklad kommunikation mellan samordning och tolkar. 3. Aktiv dialog om vad som är kvalitet, överkvalitet, hur vi kan förbättra den och anpassa kvalitén till olika situationer. Vilka resultat som har uppnåtts 1. Vi har utfört 95,6 % (måltal 92%) av alla beställda uppdrag (sen avbokning exkluderad) och sen avbokning eller brukaren uteblivit (och tolk fanns) blev 3,2 %,(måltal 5% alt 10%) 2. Ökad produktion med drygt 585 tolkuppdrag 3. Mer naturlig dialog i hela verksamheten om förbättringar och kvalitetsnivåer En bedömning av hur långt man har kommit i måluppfyllelsen 1. Verksamheten har nått uppsatta mål (måltal) men med ett negativt ekonomiskt resultat 2. Vi har ökat tolkservicen men med negativt ekonomiskt resultat 3. Vi har nått målen med att ha en god och bra dialog inom verksamheten Bedömning av konsekvenser på längre sikt 1. Verksamheten kan komma att ha svårigheter att erbjuda tolkanvändarna tolk då de har behov och samtidigt hålla budget 2. Ökad administrativ styrning och uppföljning 3. Ökad arbets-tillfredsställelse vilket oftast leder till högre kvalitet och produktivitet 17

18 Utdrag ur mål- och uppföljningsplan av överenskommelsen 2009 mellan HSN 1-12 och Styrelsen för handikappverksamhet Bilaga 4 2. Vården skall vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig Mål Indikator Måltal Verksamhet Mål uppfyllt? Kommentar Behandling och insatser vilar på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet CPUP-uppgifter (cerebral pares uppföljning) redovisas till nationellt kvalitetsregister 100 % BuH Ja Nej Delvis (vad återstår?) 3. Vården skall vara patientfokuserad Mål Indikator Måltal Verksamhet Mål uppfyllt? Kommentar Samverkan med andra vårdgivare förbättrar och förenklar vården för den enskilde brukaren Patienter och brukare har rätt till information om valfrihet och väntetider Återrapportering av spec. uppdrag i resp. VB Beskrivning av vad som görs, hur det görs Hörsel BuH (Södra Älvsborg & Skaraborg) VuH (Södra Älvsborg & Skaraborg) Syn Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Personer med funktionshinder skall kunna vara fullt delaktiga och jämlika i samhället utifrån sina personliga förutsättningar HFV skall redogöra för hur man arbetar för att säkerställa kvaliteten i sina vårdprocesser och vårdresultat Att arbetet i habiliteringsprocessen redovisas. Samtliga verksamhetsområden X Ja Nej Delvis (vad återstår?) Aktivitet: Kommunikationsgrupper där alla har blivit inbjudna till dialog i mindre grupper. Samtalsledare har varit en representant från regionala brukarrådet och en en personal från Taltjänst. Tolkar och sekreterare har varit med. Resultat: vi har nått över målen. Deltagarna har varit mycket nöjda och haft önskemål om att få träffas vid flera tillfällen. 18

19 5. Vården skall vara jämställd och jämlik Mål Indikator Måltal Verksamhet Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning i nära relationer ska kunna identifieras och bemötas Implementera handlingsplan för bemötande av personer som utsatts för våld i nära relationer 100 % Samtliga verksamhetsområden 6. Vården skall ges i rimlig tid Mål Indikator Måltal Verksamhet Att ge insatser i rimlig tid o antal telefonrådgivningar o antal läkarbesök o fördelningen av läkarbesök i förhållande till vissa patientgrupper eller funktionshinder väntetider till läkare för vissa patientgrupper eller funktionshinder Redovisning BuH (Södra Älvsborg) = måluppfyllelse är kopplad till en målrelaterad ersättning Mål uppfyllt? X Ja Nej Delvis (vad återstår?) Mål uppfyllt? Ja Nej Delvis (vad återstår?) Bedömning: Dialogen mellan brukare och verksamhet fördjupas och det har resulterat i att verksamheten fått ökad kunskap om brukarnas synpunkter och situation. Förtroendet för verksamheten verkar ha ökat genom att vi har gett möjlighet att föra en dialog i mindre grupper. Kommentar Det har hållits en information om Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning på ett av tre APT under året. Tidskriften som publiceras utifrån projektet har delats ut till samtlig personal. Kommentar 19

20 Bilaga 5 Uppföljning balanserat styrkort 2009, processperspektivet Verksamhetsområde: Tolkverksamheten Antal enheter inom verksamhetsområdet 3 (BAS, Tolkområde Norr & Söder) Antal enheter som arbetar utifrån gemensamma kunskapsbaserade arbetsmetoder 3 Antal enheter som arbetar utifrån tydliga och fastställda arbetsprocesser 3 Antal enheter som har dokumenterad samverkan som utvärderas gemensamt 3 Kommentar: Tolkverksamheten har under året slutfört utvecklingen av T9k:s grundsystem. Under senare delen av hösten arbetade verksamheten med systemet i skarp drift. Utveckling av webb/mobiltelefoni och kopplingar mot ekonomisystem och befolkningsregister är nu i sitt slutskede. Innovationsgruppens och utvecklingsteamets arbete är två exempel på arbete som syftar till att ge en plattform för tydliga arbetsprocesser och bra samverkan. Tolkverksamhetens huvudprocess ligger som grund för Leankonceptets ständiga förbättringar i BAS numera permanentade arbete. 20

21 Bilaga 7 Uppföljning av patientsäkerhet januari december 2009 Verksamhetsområde: Tolkverksamheten Kvinnor Män Summa Bristande informationsöverföring Försörjning av tjänster, produktion och teknik Övriga avvikelser Summa Antal avvikelserapporter 2008: Antal utförda händelseanalyser 2009, där bakomliggande orsaker identifierats: 2 Antal utförda riskanalyser 2009, där risker identifierats och åtgärder föreslagits: 1 21

22 22

23 Bilaga 9 Personalredovisning för år 2009 OBS! Del 1 och del 2 är obligatoriska delar. Del 3 är en icke obligatorisk del men kom gärna med synpunkter och önskemål/förslag gällande mångfaldsarbetet och delta gärna i tävlingen genom att besvara denna del. Verksamhet inom Handikappförvaltningen: Del 1 Har någon/någras tjänstgöringsgrad utökats permanent? Ja Nej Antal X Har föräldralediga erbjudits utvecklingssamtal vid återgång i tjänst? X 3 Antal Hur många som har varit anställda i minst ett år (tillsvidare- och visstidsanställda exkl. chefer) har haft utvecklingssamtal under året? 73 Antal Hur många chefer har haft utvecklingssamtal med sin chef? 4 (redovisa både habiliterings-/enhetschefer och verksamhetschefer) Antal Hur många individuella kompetensutvecklingsplaner har upprättats med 72 utgångspunkt från utvecklingssamtalen? Antal Hur många arbetsplatser har tagit fram lönekriterier? 3 Antal Hur många av dem som har slutat har haft avgångssamtal? (gäller 4 tillsvidareanställda) Del 2 Ja Nej Har mångfald 1 och mångfaldsplan tagits upp inom verksamheten? X Om ja, besvara frågorna nedan: o I vilket forum har mångfald tagits upp? Ange totalt antal. APT X VSG Annat, vad: Forum, Ledningsgrupp o Vad har gjorts/diskuterats? Information och fördjupning på lite olika sätt ex: (Inkluderar jämställdhet) PÅ APT aktualiserades ämnet mångfald upp av vår mångfaldsrepresentant i förvaltningens mångfaldsgrupp. Vid ett påföljande Forum arbetade vi med frågan genom att först få en föreläsning om förvaltningens mångfaldsarbete och sedan gjordes två 23

24 övningar som visade på hur lätt det är att ha förutfattade meningar om andra. I första övningen fick vi ett papper med en kort berättelse och sedan några påståenden nedanför. Uppgiften bestod i att läsa berättelsen och sen ta ställning till om påståendet var rätt, fel eller osäkert. Vi diskuterade sedan i grupper hur vi svarat. Till andra övningen fick var och en, en lapp med en kort personbeskrivning. Därefter lästes olika påståenden och vi fick ta ett steg fram om påståendet stämde in på min person eller stå kvar om det inte stämde. Efter övningen pratade vi om hur vi tänkt. Det var en mycket tänkvärd övning. Vi fick tips på litteratur inom området. o Vilka kommentarer, åsikter, omdömen, reaktioner har uttalats från deltagarna? Man upplevde informationen och övningarna positivt. Personalen betonade vikten av detta område. Om nej, motivera varför: Har någon anställd deltagit i temadag/kurs/seminarier som handlat om Ja Nej Antal o mångfald X 59 o jämställdhet X 59 Har någon chef deltagit i temadag/kurs/seminarier som handlat om Ja Nej Antal o mångfald X 4 o jämställdhet X 4 Ja Nej Antal Har någon chef genomgått utbildning i mångfaldsorienterad rekrytering? X Del 3 Synpunkter gällande mångfaldsarbetet: Önskemål/förslag på aktivitet under 2010 och framåt: Tävlingsinstruktioner För att delta i tävlingen ska denna del besvaras för varje arbetsplats, det vill säga inte för ett verksamhetsområde. Det kan både vara ett litet som ett stort bidrag till mångfalden eller mångfaldsarbetet. Arbetsplatsen kanske har gjort en aktivitet kopplad till mångfald vilken väckt tankar hos personalen och skapat en vilja att fortsätta tänka i dessa banor. Tänk lite extra på vad ni kan ha gjort under året, för säkerligen gör ni redan mycket inom detta område. Om ni har frågor om tävlingen kan ni kontakt Anna Johansson på telefonnummer Arbetsplatser som önskar delta i tävlingen om Bästa mångfaldsarbetet : 1. Tolkområde norr (eftersom vi samarbetar för en bra utveckling har vi samma tävlingsbidrag för 2009 från tolkområde norr och söder) 2. Tolkområde söder 24

25 Motivering varför arbetsplatsen ska få utmärkelsen för det bästa mångfaldsarbetet: Motiveringen kan vara en kortfattat beskrivning av en eventuell aktivitet eller om så önskas kan ni bifoga bilder, dokument eller på annat sätt ge en motivering. Arbetsplats 1: På APT lyftes ämnet mångfald upp vår mångfaldsrepresentant i förvaltningens mångfaldsgrupp. Vid ett påföljande Forum arbetade vi med frågan genom att först få en föreläsning om förvaltningens mångfaldsarbete och sedan gjordes två övningar som visade på hur lätt det är att ha förutfattade meningar om andra. I första övningen fick vi ett papper med en kort berättelse och sedan några påståenden nedanför. Uppgiften bestod i att läsa berättelsen och sen ta ställning till om påståendet var rätt, fel eller osäkert. Vi diskuterade sedan i grupper hur vi svarat. Till andra övningen fick var och en, en lapp med en kort personbeskrivning. Sedan lästes olika påståenden och vi fick ta ett steg fram om påståendet stämde in på min person eller stå kvar om det inte stämde. Efter övningen pratade vi om hur vi tänkt. Det var en mycket tänkvärd övning. Arbetsplats 2: På APT lyftes ämnet mångfald upp vår mångfaldsrepresentant i förvaltningens mångfaldsgrupp. Vid ett påföljande Forum arbetade vi med frågan genom att först få en föreläsning om förvaltningens mångfaldsarbete och sedan gjordes två övningar som visade på hur lätt det är att ha förutfattade meningar om andra. I första övningen fick vi ett papper med en kort berättelse och sedan några påståenden nedanför. Uppgiften bestod i att läsa berättelsen och sen ta ställning till om påståendet var rätt, fel eller osäkert. Vi diskuterade sedan i grupper hur vi svarat. Till andra övningen fick var och en, en lapp med en kort personbeskrivning. Sedan lästes olika påståenden och vi fick ta ett steg fram om påståendet stämde in på min person eller stå kvar om det inte stämde. Efter övningen pratade vi om hur vi tänkt. Det var en mycket tänkvärd övning. 25

26 Bilaga 10 Resultaträkning för år 2009 (tkr) Bokslut 2008 Budget 2009 Bokslut 2009 Avvikelse 2009 Verksamhetens intäkter Statsbidrag Ägarbidrag Interna intäkter Externa intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Löner och sociala avgifter Övriga personalkostnader Köpt vård, externt Interna hyror Externa hyror Interna kostnader Externa kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa finansiella intäkter och kostnader Resultat netto Tolkverksamhetens resultat för 2009 visar ett underskott på 409 tkr. Intäkterna visar ett underskott på 90 tkr. En stor del av överskottet avseende lönekostnaderna kan hänföras till att tjänster fått vakanshållas för att ge utrymme för köp av tolktjänster från externa företag. Sjukskrivningar och partiella ledigheter bidrar också till överskottet. Under del av året har förvaltningen tillämpat anställningsstopp med hänsyn till det kärva ekonomiska läget. De interna kostnaderna stämmer väl överens med budget och visar bara på mindre differenser mellan olika kontogrupper. 26

27 De externa kostnaderna överstiger budget främst när det gäller externt köpta tolktjänster från andra landsting och företag vilka finansierats genom vakanshållande av egna tjänster. Även IT-kostnaderna överstiger budget beroende på arbetet med att införa ett nytt tolkbokningsprogram. Verksamheten har också haft kostnader för konsulttjänst som arbetat med projektet Lean och Lärande som en följd av den utvärdering som gjorts av det nya arbetstidsavtalet. Jämfört med föregående år redovisas lägre intäkter för 2009 dels beroende på att verksamheten inte haft några intäkter alls från förmedlingsverksamheten och dels beroende på att man under 2008 arrangerade en nationell tolkkonferens som genererade intäkter. Lönekostnaderna har ökat jämfört med Förutom kostnader för lönerevisionen har verksamheten haft väsentligt högre kostnader för arvodestolkar under Till ökningen bidrar också ett nytt löneavtal för arvodestolkarna. En medveten styrning mot att utnyttja egna tolkar och arvodestolkar har medfört att kostnaden för köpta tolktjänster från företag och andra landsting inte ökat jämfört med föregående år. Högre IT-kostnader redovisas för 2009 beroende på att ett nytt tolkbokningssystem håller på att införas i verksamheten. 27