UNDERLAG TILL STRATEGISK BOENDEPLAN

Transkript

1 UNDERLAG TILL STRATEGISK BOENDEPLAN för Strömstads kommun VILLA RADHUS HÖGHUS PARHUS LÄGENHET SKYSKRAPA BOSTADSRÄTT HYRESRÄTT ÄLDREBOENDE SÄRSKILT BOENDE VILLATOMT STUDENTRUM VÅNIN ÖVER HUVUNDET BOSTADSKÖ BOSTADSFÖRMEDLING BYGGA C/O KÄRNFAMILJ KOLLEKTIV MAMBO SAMBO SÄRBO KOMBO HUS VILLA RADHUS HUS LÄGENHET BOSTADSRÄTT HYRESRÄTT ÄLDREBOENDE VILLATOMT STUDENTRUM VÅNING TAK ÖVER HUVUNDET BOSTADSKÖ BOSTADSFÖRMEDLIN GA KÄRNFAMILJ KOLLEKTIV C/O MAMBO SAMBO SÄRBO KOMBO HUS VILLA RADHUS PARHUS LÄGENHET BOSTADSRÄTT HYRESRÄTT ÄLDREBOENDE- LATOMT STUDENTRUM VÅNING TAK ÖVER HUVUNDET BOSTADSKÖ BOSTADSFÖRMEDLING BYGGA KÄRNFAMILJ KOLLEKTIV MAMBO SAMBO SÄRBO MBO HUS VILLA RADHUS PARHUS LÄGENHET BOSTADSRÄTT HYRESRÄTT ÄLDREBOENDE SÄRSKILT BOENDE VILLATOMT STUDENTRUM VÅNING TAK ÖVER UNDET BOSTADSKÖ BOSTADSFÖRMEDLING BYGGA KÄRNFAMILJ KOLLEKTIV MAMBO SAMBO SÄRBO KOMBO HUS VILLA RADHUS PARHUS LÄGEN- BOSTADSRÄTT HYRESRÄTT ÄLDREBOENDE SÄRSKILT BOENDE VILLATOMT STUDENTRUM VÅNING TAK ÖVER HUVUNDET BOSTADSKÖ BOSTADSFÖRMED G BYGGA KÄRNFAMILJ KOLLEKTIV MAMBO SAMBO SÄRBO KOMBO HUS VILLA RADHUS PARHUS LÄGENHET BOSTADSRÄTT HYRESRÄTT ÄLDREBOENDE LATOMT STUDENTRUM VÅNING TAK ÖVER HUVUNDET BOSTADSKÖ BOSTADSFÖRMEDLING BYGGA KÄRNFAMILJ KOLLEKTIV MAMBO SAMBO SÄRBO MBO HUS VILLA RADHUS PARHUS LÄGENHET BOSTADSRÄTT HYRESRÄTT ÄLDREBOENDE SÄRSKILT BOENDE VILLATOMT STUDENTRUM VÅNING TAK ÖVER UNDET BOSTADSKÖ BOSTADSFÖRMEDLING BYGGA KÄRNFAMILJ KOLLEKTIV MAMBO SAMBO SÄRBO KOMBO HUS VILLA RADHUS PARHUS LÄGENHE 1 STADSRÄTT HYRESRÄTT ÄLDREBOENDE SÄRSKILT BOENDE VILLATOMT STUDENTRUM VÅNING TAK ÖVER HUVUNDET BOSTADSKÖ BOSTADSFÖRMEDLING GA KÄRNFAMILJ KOLLEKTIV MAMBO SAMBO SÄRBO KOMBO HUS VILLA RADHUS PARHUS LÄGENHET BOSTADSRÄTT HYRESRÄTT ÄLDREBOENDE VILLA

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 Avgränsning BOENDET I STRÖMSTAD - I NULÄGET Boende för vem?...6 Vem är strömstadsbon?... 6 Befolkningsutveckling... 6 Hushållsutveckling... 7 Olika åldersgruppers boende i Strömstad... 7 Övriga grupper som bör beaktas Boende var?...9 Befolkningsutveckling i olika områden... 9 De senaste årens nybyggnation... 9 Permanentisering av fritidsbostäder eller tvärtom? Boende hur?...11 Bostadsbeståndet i nuläget Upplåtelseformer Storlekar Standard Efterfrågan i nuläget Utmaningar i nuläget...13 Nuläget = bostadsbrist i attraktiva Strömstad Bristande kännedom om bostadssökande Växelverkan mellan helårs- och fritidsboende Helårsboende på undantag BOENDET I STRÖMSTAD I FRAMTIDEN Boende för vem?...15 Vem är den framtida strömstadbon? Hushållsutveckling Olika åldersgruppers behov av bostäder Övriga grupper som bör beaktas i planeringen Strömstad en segregerad stad? Boende var?...19 Var vill strömstadbon bo i framtiden? Planerat byggande Boende hur?...21 Hur vill strömstadbon bo i framtiden? Vad säger forskningen om framtidens boende? Hur kan boende bli långsiktigt hållbart? Utmaningar i framtiden...23 Ungdomar och äldre dominerar hushållsutvecklingen Attraktiva långsiktigt hållbara boendemiljöer allt viktigare Bostäder för grupper med behov av särskilt stöd Tillgänglighet = kvarboende = livskvalitet Ett segregerat Strömstad? Hur många bostäder behövs? ! BILAGA: BEGREPPSLEXIKON

4 INLEDNING NULÄGE: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR FRAMTID: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR 1 INLEDNING Detta dokument är en sammanställning och analys av det underlag som legat till grund för framtagandet av kommunens strategiska boendeplan. Underlaget har tagits fram av kommunledningskontoret på uppdrag av kommunstyrelsen. Processen att ta fram planen inleddes hösten 2006 med sammanställning och analyser av underlagsmaterial i form av statistik och annat kunskapsmaterial både inom och utanför den egna organisationen. Kommunledningskontoret har haft det huvudsakliga ansvaret för framtagandet av underlaget. En referensgrupp bestående av tjänstemän från samtliga förvaltningar har deltagit i arbetet med både underlaget och den strategiska boendeplanen. Denna presentation av underlaget för kommunens strategiska boendeplan har strukturerats utifrån bilden till höger. Bilden illustrerar vad som framkommit i de bostadspolitiska diskussioner som förts under framtagandet av planen. Utgångspunkten för boendeplaneringen är att invånarnas behov av bostäder ska tillgodoses på bästa möjliga sätt. Kommuninvånarnas behov av bostäder kan därför anses vara kärnan i boendeplaneringen. Olika Referensgruppen för boendeplaneringen bestod av följande tjänstemän: Anna Rosenblom, Kommunledningskontoret Christine Gunnarsson, Tekniska förvaltningen Emma Nilsson, Miljö och byggförvaltningen Jorma Putaansuu, Barn- och utb.förvaltningen Lis Palm, Miljö och byggförvaltningen Ola Lindström, Omsorgsförvaltningen 4

5 INLEDNING NULÄGE: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR FRAMTID: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR individers behov, önskningar, och förutsättningar när det gäller boende skiljer sig åt i många olika avseenden. Dessa kan grupperas i tre huvudsakliga aspekter: VEM, VAR och HUR. Följande tre frågor är viktiga att ställa sig: För vem planeras boendet? Hur bör boendet utformas? Var bör boendet planeras? Den gemensamma nämnaren för dessa tre grupper av behov och önskningar är variation. Det finns ingen genomsnittlig strömstadbo. Befolkningen i kommunen består av en blandning av människor i alla åldrar som ingår i olika typer av familjekonstellationer. Alla dessa individer och familjer har sina krav på vad som är en bra bostad. Vem man är och vilka man bor med påverkar naturligtvis var man vill och inte minst kan bo. Olika individer i olika familjekonstellationer har olika preferenser när det gäller hur boendet bör vara utformat; vissa behöver en stor bostad, andra en mindre. Man har också olika förutsättningar att skaffa en bostad och det finns därför även skillnader i huruvida man vill/kan hyra eller äga sitt boende. Boendeplaneringen handlar om att i möjligaste mån sträva efter att skapa förutsättningar för att medborgarnas behov av bostäder tillgodoses. Samtidigt kan boendeplaneringen inte enbart inriktas på att uppfylla dessa behov och önskningar. Utöver de enskilda individernas behov och önskemål har boendeplaneringen även en tydlig koppling till olika typer av lagstiftning, allmänna kommunikationer, infrastruktur, skola, omsorg samt övrigt samhällsutbud i form av butiker, kulturoch fritidsaktiviter och naturupplevelser. Detta handlar alltså om samhällets ansvar för olika gemensamma övergripande frågor. I den strategiska planeringen för bostäder måste därför individernas varierade behov och önskningar balanseras mot kollektivets gemensamma ansvar för övrig samhällsservice. I detta dokument beskrivs boendeplaneringens vem, var och hur först ur ett nulägesperspektiv och därefter ur ett framtidsperspektiv. I båda kapitlens avslutande avsnitt identifieras vilka utmaningar boendeplanering, kopplat till kommunens mer övergripande ansvar för samhällsservice, ger upphov till. Som bilaga finns ett begreppslexikon där vissa centrala ord som används i texten definieras. Avgränsning Den strategiska boendeplaneringens fokus är permanenta bostäder, alltså bostäder där de boende är folkbokförda på den aktuella bostaden och därmed kan anses bo permanent. Planeringen omfattar inte fritidsbostäder även om detta område tangeras i underlaget på ett flertal ställen. Vid planering för permanenta bostäder går det inte att bortse helt och hållet från fritidsbostäderna och den inverkan som fritidshusmarknaden har på dem reguljära bostadsmarknaden i Strömstad. I praktiken är det svårt att skilja mellan dessa två när det gäller bostadsmarknaden i Strömstad. 5

6 INLEDNING NULÄGE: BOENDE FÖR VEM? VAR HUR UTMANINGAR FRAMTID: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR 2 BOENDET I STRÖMSTAD - I NULÄGET I detta kapitel står nuläget i fokus, i viss mån görs även återblickar över historisk utveckling. I det avslutande avsnittet diskuteras de största utmaningarna för boendeplaneringen i nuläget. 2.1 Boende för vem? Vem är strömstadsbon? I detta dokument definieras en strömstadbo som någon som är folkbokförd i Strömstads kommun. Begreppet strömstadbo omfattar därmed inte bara personer bosatta i Strömstad tätort, utan begreppet omfattar alltså även skeebor, kosterbor, hogdalsbor, näsingebor, tjärnöbor och så vidare. Vid årsskiftet 2006/2007 var totalt personer folkbokförda i Strömstads kommun. Av dessa är knappt hälften födda i Strömstad. De som inte är födda i Strömstad är födda i 79 olika länder samt olika delar av övriga Västra Götaland och Sverige. Totalt är en femtedel av kommuninvånarna födda i ett annat land än Sverige. Var sjunde kommuninvånare är född i Norge. Det finns ungefär lika många män som kvinnor. Cirka 57 procent av kommuninvånarna är i arbetsför ålder (20-64 år). Av dessa är tre av fyra förvärvsarbetande. Arbetslösheten i kommunen är låg. Antalet hushåll med kommunalt försörjningsstöd har minskat rejält de senaste fem åren. De två vanligaste yrkena är försäljare inom detaljhandel och vård- och omsorgspersonal. Nästan en tredjedel av de yrkesarbetande arbetar inom dessa två branscher. För att strategiskt kunna planera för boendet i Ström- stads kommun är en uppdelning av befolkningen i grupper nödvändig. På så sätt blir det möjligt att skapa sig en uppfattning om behovet och efterfrågan av olika typer av bostäder. Hur uppdelningen ska göras är dock inte självklar. Ett sätt är att göra det efter ålder: unga, gamla, medelålders, pensionärer. Ett annat är socioekonomiskt: höginkomsttagare, medelinkomsttagare, låginkomsttagare, arbetslösa, pensionerade, studerande. Ett tredje sätt är familjekonstellationer: ensamstående, sambos, särbos, gifta, barnfamiljer, kombo, inneboende. Ingen indelning är heltäckande, de går snarare in i varandra. I detta underlag används en indelning utifrån ålder, främst för att det gör det möjligt att uppskatta den framtida utvecklingen av antalet hushåll inom olika grupper. Befolkningsutveckling Befolkningen har ökat stadigt sedan Befolkningsutvecklingen styrs av födelsenettot (födda-döda) och Diagram 1: Totalt flyttöverskott efter ålder år flyttningsnettot (inflyttade-utflyttade). Under talet har det i genomsnitt fötts drygt 100 barn per år i kommunen. Det årliga dödstalet överstiger vanligtvis födelsetalet, vilket genererar ett negativt födelsenetto. Ett positivt flyttningsnetto är därmed avgörande för en positiv befolkningstillväxt. Starkt positiva flyttningsnetton har gett upphov till de senaste årens positiva befolkningsutveckling. En övervägande del av inflyttningen kommer från utlandet, varav en stor majoritet från Norge. Under de senaste fem åren har flyttnettot legat på i genomsnitt 109 personer per år. Under 2004 och 2005 tog inflyttningen bland barn i åldrarna 0-14 fart, vilket indikerar en inflyttning av barnfamiljer. Inflyttningen av barnfamiljer avtog dock något under Inflyttningen av barnfamiljer tycks samvariera med nybyggnation av hyresrätter och äganderätter, vilket kan förklara varför inflyttningen i dessa grupper varierar mycket från år till år. Det har även skett en tydlig inflyttning i åldersgruppen Källa: SCB 6

7 INLEDNING NULÄGE: BOENDE FÖR VEM? VAR HUR UTMANINGAR FRAMTID: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR under de senaste fem åren. Flyttnettot i denna åldersgrupp genereras både från utlandet och från andra svenska kommuner. Inflyttningen i åldersgruppen ligger på ungefär samma nivå över tid och tycks inte påverkas av bostadsbyggandet i samma utsträckning som barnfamiljerna. Detta kan bero på att många i denna åldersgrupp bosätter sig i vad som tidigare varit deras fritidsbostad. Hushållsutveckling För boendeplaneringen är det intressantaste egentligen inte folkmängden i sig. Varje kommuninvånare har inte en egen permanent bostad. Det har däremot varje hushåll. Boendeplaneringen planerar därmed inte för de enskilda kommuninvånarna utan snarare för hushållen i kommunen. I planeringen är det därför viktigt att ha en bild av hushållsbildningen i kommunen. Den senaste folk- och bostadsräkningen i Sverige genomfördes Det gör att det inte finns några exakta uppgifter om antalet hushåll i Strömstads kommun. Med hjälp av hushållskvoter från 1990 års folk- och bostadsräkning kan dock en relativt tillförlitlig uppskattning göras. Hushållskvoterna uttrycker benägenheten att bilda eget hushåll i olika åldersgrupper. En kalkyl där 1990 års hushållskvoter appliceras på dagens folkmängd i olika åldersgrupper visar att det i nuläget bör finnas ungefär hushåll i kommunen. Enligt Posten AB delar man ut post till cirka permanenta hushåll. Enligt SCB:s kalkyl över bostadsbeståndet finns det närmare 6200 permanenta bostäder i kommunen. SCB:s kalkyler tar dock inte hänsyn till de permanenta bostäder som omvandlats till fritidsbostäder sedan Kalkylerna överskattar därmed beståndet något. Posten AB:s uppgifter baseras på folkbokföringen och kan därmed antas ligga närmare verkligheten. I den strategiska boendeplanen används därför Posten AB:s uppgifter. Kalkyler med 1990 års hushållskvoter kan därför anses underskatta det verkliga antalet hushåll. Detta är inte unikt för Strömstad utan gäller för de flesta svenska kommuner och kan delvis förklaras med att det generellt i samhället finns en utveckling mot allt fler ensamhushåll. Detta innebär inte att hushållskvoterna är oanvändbara. De ger ändå en god bild av olika åldersgruppers benägenhet att bilda eget hushåll och kan i kombination med befolkningsprognoser användas till att beräkna hur antalet hushåll i kommunen kommer att utvecklas i olika åldersgrupper under de närmaste åren. Diagram 2: Kalkylerat antal hushåll efter åldersklass för hushållsföreståndare Olika åldersgruppers boende i Strömstad Vid indelningen av befolkningen i olika grupper har en uppdelning efter ålder valts. För att analyserna inte ska bli alltför komplexa ligger fokus på de vanligaste förekommande familjekonstellationerna i de olika åldersgrupperna. Det är dock viktigt att komma ihåg att de beskrivningar som görs av olika grupper är generella och därför enbart representerar en del av individerna i dessa grupper. Ungdomar, år Arbetsmarknaden i Strömstad är god. Ungdomar har relativt lätt att få arbete och många har därför goda förutsättningar att ekonomiskt klara av ett eget boende. Bostadsbristen innebär dock problem för ungdomar att etablera sig på bostadsmarknaden. Denna grupp efterfrågar i huvudsak små och billiga hyresrätter och då de ofta har sitt föräldrahem i kommunen prioriteras de inte i bostadskön. Unga barnfamiljer, sambopar utan barn, singlar år Detta är en grupp som främst efterfrågar småhus, i viss mån även större lägenheter. Gruppen kan även beskrivas som etableringsåldern vilket innebär att även om Källa: SCB, FoB 1990, egna beräkningar 7

8 INLEDNING NULÄGE: BOENDE FÖR VEM? VAR HUR UTMANINGAR FRAMTID: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR båda individerna i ett par har jobb och fast inkomst är de i början av karriären och betalningskapaciteten påverkas därefter. Förutom priset är närhet till skola/ förskola viktigt medan det exakta geografiska läget är mindre viktigt. I nuläget är många hushåll i denna grupp fast i hyresrättsbeståndet eftersom omsättningen på småhusmarknaden är låg och de småhus som säljs upplevs som relativt dyra. I dagens samhälle sker familjebildning allt senare. I åldersgruppen är år är därför också ensamboende singlar/särbos vanligt förekommande. Dessa har något högre betalningskapacitet än ungdomar och efterfrågar något större lägenheter som gärna får vara centralt belägna. Växande barnfamiljer/ splittrade barnfamiljer år En stor del av denna grupp befinner sig i småhusbeståndet. Vissa familjer håller på att växa ur sina hus och kan tänka sig att köpa ett annat hus. Gruppen har högre inkomster än de unga barnfamiljerna och har därmed möjlighet att köpa lite dyrare hus, exempelvis nyproducerat. Finns det barn som går i skolan är en eventuell ny bostads geografiska belägenhet en viktig faktor. Separation/skilsmässa förekommer i gruppen vilket genererar en efterfrågan på hyresrätter i närhet av småhuset, alternativt två bostadsrätter i samma område. Skilsmässofrekvensen i Strömstad är 23,2 procent vilket är i nivå med skilsmässofrekvensen för VG-regionen (22,0) och riket (22,5). Medelålders med utflugna barn år, blivande pensionärer år Dessa två åldersgrupper utgör en tredjedel av det totala antalet hushåll. När barnen skaffat eget hushåll börjar huset kännas stort och trädgården arbetskrävande. Man ser ålderdomen vid horisonten och börjar planera för boendet på ålderns höst. Lägenheter eller mindre hus med närhet till service och god tillgänglighet efterfrågas. Gruppen har bra ekonomi och har ofta bundet kapital i huset. Vill sälja huset men tvekar på grund av rådande bostadsbrist, vill inte sälja innan de har nytt boende klart. Pensionärer, år En växande grupp. Flyttbenägenheten minskar med åren, dock innebär en eventuell bortgång av livspartner eller sjukdom att boendesituationen behöver anpassas därefter. Särboförhållanden har blivit en allt vanligare form för nya parrelationer i denna åldersgrupp. Gruppen efterfrågar tillgängliga, lättskötta lägenheter med närhet till service. Närhet till sitt sociala nätverk i form av vänner och barn med familjer är viktigt. Rådande bostadsbrist är problematisk även för denna grupp. Vågar inte sälja ett eventuellt hus innan ett bra boendealternativ säkrats. Äldre år och 85-w år Många vill bo kvar i sitt nuvarande boende så länge som möjligt. Det ställer krav på fysisk tillgänglighet i boendet. I Strömstad finns det idag närmare 270 personer över 80 år som bor i bostäder med dålig tillgänglighet (trappor inne eller vid entré) som vid försämrad fysisk rörlighet riskerar att inte på egen hand kunna ta sig in och ut ur sitt hem. Bostadens otillgänglighet kan därför innebära att de inte kan bo kvar i sina hem trots att de har kapacitet att klara ett eget boende. Det sociala nätverket i det nuvarande bostadsområdet är viktigt och man är därför ovillig till att flytta till en tillgängligare lägenhet i ett annat område. Övriga grupper som bör beaktas Utöver ovanstående åldersgrupper finns det även en del andra, inte direkt åldersrelaterade grupper, vars behov också bör beaktas i boendeplaneringen. Gymnasieelever Det kalkylerade antalet hushåll visar att det finns ytterst få hushåll i gymnasieåldern. Detta beror på att gymnasieelever med eget boende statistiskt sett inte utgör egna hushåll då de normalt sett fortfarande står folkbokförda i föräldrahemmet. Det finns dock ett antal gymnasieelever som har ett eget boende. Den ökande efterfrågan på små lägenheter har försvårat förutsättningarna för eleverna att hitta bra boende till en rimlig kostnad. Barn och utbildningsnämnden har därför beslutat att inrätta ett elevboende. Elevboendet öppnar höstterminen Elevboendets 19 rum kommer inte att tillgodose hela det behov av bostäder som finns bland gymnasieelever, utan blir ett komplement till det utbud av bostäder som finns på den reguljära bostadsmarknaden. Grupper med behov av särskilt stöd för att få lämplig bostad I nuläget finns 129 särskilda boenden för äldre och 17 korttidsplatser. Beläggningsgraden för samtliga är närmare 100 procent, platserna räcker precis i nuläget. Andra grupper som har mycket stora svårigheter på bostadsmarknaden är bland annat ett antal människor med psykiskt funktionshinder och missbruksproblematik. Det finns även ett kontinuerligt behov av några få lämpliga bostäder för unga vuxna som har insatser enligt LSS. Vad som krävs av boendet för att tillgodose dessa grupper behov varierar mycket bland individerna i gruppen. 8

9 INLEDNING NULÄGE: BOENDE FÖR VEM VAR? HUR UTMANINGAR FRAMTID: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR 2.2 Boende var? Ungefär 54 procent av befolkningen bor i Strömstads tätort. Ytterligare 11 procent bor i tätortsnära områden såsom Seläter, Kebal, Stare, Båleröd och Hällestrand. I Skee tätort bor 6 procent och 7 procent bor på landsbygden runt Skee. Både i Krokstrand och Näsinge bor 3 procent, i Lommeland något färre, 2 procent, och i Hogdal något fler, cirka 4 procent av kommunens befolkning. På Kosteröarna bor 3 procent av befolkningen medan 3 procent av kommunens invånare återfinns på öarna Saltö, Tjärnö och Öddö; på Rossö bor 4 procent av kommuninvånarna. Befolkningsutveckling i olika områden Under åren ökade kommunens befolkning med totalt 477 invånare. I tätorten ökade befolkningen med 43 procent under perioden. De tätortsnära områdena, Seläter, Stare, Båleröd och Hällestrand ökade 45 procent. Också på öarna söder om tätorten, Öddö, Saltö, Tjärnö och Rossö ökade invånarantalet med nästan en femtedel. Av detta kan konstateras att förutom tätorten så är även kustnära områden attraktiva bostadsområden. I övriga delar av kommunen var befolkningsutvecklingen obefintlig eller negativ under perioden. Undantag utgörs av Hogdal och Näsinge som ökade marginellt, med 29 respektive 11 invånare under perioden. nya bostäderna byggts i de tätortsnära områdena och 7 procent på öarna söder om tätorten. 5 procent av nybyggnationen återfinns på Koster, i Hogdal byggdes 4 procent av den totala nybyggnationen. En jämförelse av nivån på nybyggnationen av bostäder och befolkningsutvecklingen i olika områden i kommunen visar att nybyggnation har olika effekt på befolkningsutvecklingen i olika områden. På Koster har närmare 40 bostäder byggts men befolkningsutvecklingen är obefintlig. Detta indikerar att andelen permanentboende minskar och fritidsboende ökar. Detta är ett känt fenomen; permanenta bostäder i attraktiva lägen längs kusten köps upp och nyttjas som fritidsboende. De senaste årens nybyggnation Befolkningsutvecklingen styrs i hög utsträckning av nivån på nybyggnationen. Under perioden har 682 bostäder byggts i Strömstads kommun. Nästan hälften av nybyggnationen under perioden har skett i Strömstads tätort. Utöver detta har 13 procent av de 9

10 INLEDNING NULÄGE: BOENDE FÖR VEM VAR? HUR UTMANINGAR FRAMTID: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR I jämförelsen av nybyggnation och befolkningsutvecklingen i andra kustnära områden går det dock inte att hitta spår av detta fenomen. I de havsnära och attraktiva områdena Seläter, Stare, Öddö, Rossö och Tjärnö har utvecklingen varit den motsatta. Där överstiger befolkningsutvecklingen nybyggnationen. I dessa områden har 2,2 nya invånare per ny bostad tillkommit under perioden. Detta är relativt mycket med tanke på att boendetätheten i kommunen som helhet ligger på ungefär 2,0 invånare per bostad. Eftersom det finns en hel del fritidshus i området, är det även tänkbart att det sker en inflyttning av permanentboende i fritidshusbeståndet, alltså så kallad permanentisering av fritidshus. Området Kebal är ett exempel på ett område där i stort sett all nybyggnation blivit till fritidsboende. Under åren har över 200 bostäder byggts. Befolkningsökningen i området under samma period uppgår till 2 personer. Samma sak tycks gälla för tätorten. Befolkningsutvecklingen i tätorten har inte alls nått samma nivå som nybyggnationen av bostäder. Där har endast 1,2 invånare tillkommit per nybyggd bostad. Det är en låg siffra, särskilt med tanke på att de nybyggda bostäderna på Kebal exkluderats vid beräkningen. Utfallet av nybyggnationerna på Tången under åren har dock varit bra positivt befolkningsmässigt sett. Där har befolkningen ökat med 1,9 personer per nybyggd bostad, vilket nästan är nivå med kommunens genomsnittliga boendetäthet. Totalt har antalet invånare på Tången ökat med 211 personer. Den positiva utvecklingen på Tången hjälper dock inte upp snittet för hela tätorten eftersom vissa områden i tätorten där det inte har skett någon byggnation backar befolkningsmässigt. Som exempel kan nämnas Rödshöjden och Rådhusber- get som minskat med 44 respektive 35 personer under perioden. Detta behöver inte nödvändigtvis betyda att lägenheter i dessa två områden nyttjas som fritidsbostäder utan en alternativ förklaring kan vara att familjestrukturer förändras, till exempel att fler bor ensamma eller att familjer splittras i och med skilsmässor. Permanentisering av fritidsbostäder eller tvärtom? Inom boendeplaneringen i olika svenska kommuner är permanentisering av fritidsbostäder ett vanligt begrepp. Det handlar om hur fritidshusägare t ex i pensionsåldern omvandlar sitt tidigare fritidsboende till permanentboende. Fenomenet förekommer dock i alla åldersgrupper och är vanligt förekommande i kommuner i utkanten av storstadsregioner där tidigare fritidshusområden helt omvandlas till områden för permanent boende i takt med att pendlingsavståndet in till storstäderna minskar tidsmässigt. Strömstads kommun har de senaste åren haft en tydlig inflyttning av personer i åldern Nivån på inflyttningen i denna grupp har varit stabil oavsett nivån på nybyggnationen, vilket kan vara en indikation på att denna grupp har tillgång till bostäder i kommunen i form av en tidigare fritidsbostad. Den positiva befolkningsutvecklingen i områden där det även finns fritidshus som Öddö, Seläter, Rossö, Tjärnö indikerar att det sker en permanentisering av fritidshusbeståndet. En alternativ förklaring är att bostadsbristen gör att fritidshus hyrs ut som permanentbostäder under vinterhalvåret. I Strömstad, liksom i övriga delar av norra Bohuslän, finns även en trend som är motsatsen till permanentiseringen av fritidsbostäder. I kustnära och attraktiva områden köps permanentbostäder upp av kapitalstarka köpare som sedan nyttjar bostäderna som fritidsbostäder. Den stora efterfrågan på fritidshus gör att priserna på alla typer av bostäder drivs upp vilket gör det svårt för helårsboende att finna ett boende till ett rimligt pris och därmed kunna etablera sig i dessa attraktiva områden. Detta fenomen förklarar varför det omfattande bostadsbyggandet under perioden inte lett till ännu större inflyttning ungefär en tredjedel av det som byggts uppskattas nyttjas som fritidsbostäder. Vi ser alltså två motsatta trender. Tidigare fritidshus blir permanenta bostäder och permanenta bostäder blir fritidshus. Båda trenderna har naturligtvis konsekvenser som påverkar både priserna på bostadsmarknaden och samhällsplaneringen i stort. Att områden som ursprungligen planerats för fritidsbostäder nyttjas för permanentboende kan i förlängningen medföra att olika kommunala verksamheter kopplat till detta geografiska område utsätts för ett tryck som det inte är dimensionerat för. Exempel på detta är vatten- och avloppssystemet, skola och barnomsorg och hemtjänst. När på motsatt sätt permanenta bostäder används som fritidsbostäder kan det innebära att den kommunala verksamheten i vissa områden överdimensioneras. Kanske tar effekterna av dessa två trender ut varandra, men problemet är att vi inte vet exakt hur omfattande företeelserna är. Detta på grund av att ingen folk- och bostadsräkning har genomförts på snart tjugo år. Ett lägenhetsregister håller på att konstrueras men kommer att vara klart tidigast år

11 INLEDNING NULÄGE: BOENDE FÖR VEM VAR HUR? UTMANINGAR FRAMTID: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR 2.3 Boende hur? Var tredje strömstadsbo bor i ett flerbostadshus. De flesta av dessa i hyresrätt medan något färre bor i bostadsrätt. Mer än hälften (58 procent) bor i småhus. Ytterligare tre procent är folkbokförda på fastigheter som är klassade som fritidshus. Åtta procent av kommuninvånarna bor på lantbruksfastigheter. Bostadsbeståndet i nuläget I kommunen finns i nuläget cirka permanenta bostäder. Bostäder i småhus utgör 60 procent av det totala bostadsbeståndet. Detta är något lägre än kommuner av samma storlek, där andelen småhus i snitt ligger på närmare 70 procent. Som en konsekvens av detta är andelen flerbostadshus högre jämfört med kommuner av samma storlek. I Strömstad återfinns cirka 40 procent av de permanenta bostäderna i flerbostadshus. Diagram 3: Nybyggnation av bostäder flerbostadshus småhus Källa: SCB Under perioden ökade det totala bostadsbeståndet i kommunen med drygt tio procent. Detta är den största ökningen av det totala beståndet i en enskild kommun i landet för perioden. Under perioden byggdes totalt 345 bostäder i småhus, vilket motsvarar en procentuell ökning av småhusbeståndet med 13 procent. Samtidigt byggdes totalt 337 bostäder i flerbostadshus, vilket innebar en ökning på 16 procent av bostadsbeståndet i flerbostadshus. Totalt sett så stod Strömstadsbyggen AB för 27 procent av bostadsbyggandet under perioden Upplåtelseformer Äganderätter är den vanligaste upplåtelseformen och omfattar nästan hälften av bostäderna (48 procent). Hyresrätterna utgör drygt 40 procent av det totala antalet bostäder medan bostadsrätterna endast utgör 10 procent. Bostadsrätterna är den upplåtelseform som har ökat mest om man ser till byggandet från 1990 och framåt. Småhusen ägs till största del av enskilda ägare (92 procent), resterande småhus ägs av kooperativa ägare, det vill säga bostadsrättsföreningar. Ägarfördelningen bland bostäderna i flerbostadshus ser annorlunda ut. Drygt hälften av bostäderna i denna hustyp ägs av Strömstads Byggen AB (55 procent). Bostadsrättsföreningar äger en femtedel av bostäderna i flerbostadshus och resterande fjärdedel ägs av enskilda ägare. Av bostadsbeståndet i sin helhet äger Strömstadsbyggen AB en knapp fjärdedel (23 procent). Bostadsrättsföreningar besitter en dryg tiondel av beståndet medan enskilda ägare innehar 65 procent av det totala bostadsbeståndet i kommunen. Diagram 4: Bostadsbestånd efter upplåtelseform och ägarkategori Småhus Flerbostadshus Totalt bestånd Allmännytta Enskilda ägare Kooperativa ägare Allmännytta Enskilda ägare Kooperativa ägare Allmännytta Enskilda ägare Kooperativa ägare Källa: SCB 11

12 INLEDNING NULÄGE: BOENDE FÖR VEM VAR HUR? UTMANINGAR FRAMTID: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR Storlekar Huvuddelen av bostadsbeståndet består av relativt stora bostäder. Av det totala bostadsbeståndet är 65 procent av bostäderna treor eller större. De riktigt små lägenheterna, ettor och mindre utgör endast 13 procent av beståndet. Bostadsbyggandet har hittills under talet varit fokuserat på större bostäder. Av det som har byggts har tre fjärdedelar varit treor eller större. Endast fem procent av nybyggnationen under perioden har varit ettor eller mindre. Diagram 5: Bostadsbestånd efter storlek & hustyp bostäder i småhus bostäder i flerbostadshus Källa: SCB Standard Det finns ingen egentlig statistik rörande standarden i bostadsbeståndet. Beståndets fördelning mellan olika byggnadsperioder ger dock en viss bild av hur pass modernt beståndet är. Av antalet bostäder i flerbostadshus är närmare 40 procent byggda efter 1980 och nästan en tredjedel är byggt under perioden Hela 11 procent av bostäderna i flerbostadshus är byggda före Av bostäderna i småhus är en tredjedel byggda efter 1980 och en tredjedel byggda före Resterande del av bostadsbeståndet fördelar sig relativt jämt över byggnadsperioderna. Av det totala bostadsbeståndet är en tredjedel byggt på 1980-talet eller senare. Två tredjedelar är därmed byggt innan En femtedel av det totala beståndet byggdes före Detta sammantaget gör att det är sannolikt att anta att den fysiska tillgängligheten i vissa delar av det befintliga beståndet är begränsad. I kommunen finns få flerbostadshus med fler än tre våningar, vilket innebär att en stor del av flerbostadshusen sannolikt inte har hissar. Diagram 6: Bostadsbestånd efter hustyp och byggnadsperiod bostäder i småhus bostäder i flerbostadshus Källa: SCB Efterfrågan i nuläget Enligt Strömstadsbyggen AB och mäklarna är bostadsbristen så pass stor alla lägen/storlekar på bostäder efterfrågas. I kön hos Strömstadsbyggen AB dominerar mindre lägenheter från 1:or till 3:or när de köande får rangordna sina preferenser. Människor som flyttar till Strömstad på grund av att de fått jobb efterfrågar i första hand hyreslägenheter för att känna efter om de trivs med jobbet och staden innan de köper bostad. Ju äldre människor blir desto viktigare blir tillgängligheten i bostaden samt tillgängligheten till samhällets service. Många människor i övre medelåldern köar för att på sikt kunna sälja sitt småhus och flytta till en mindre och mer lättskött hyreslägenhet. Bostadsbristen gör att rörligheten på bostadsmarknaden är minimal. Många verkar vilja/behöva förändra sin bostadssituation men kan inte eftersom det är svårt att få tag på ett bättre boende än det befintliga. Uppgifter från mäklare gör gällande att det finns ägare av småhus i eller i närheten av pensionsåldern som vill sälja sina småhus och flytta till hyresrätt. De vill dock inte sälja innan det fått tag på en lämplig lägenhet. Paradoxalt nog så finns det samtidigt unga par och barnfamiljer som bor i hyresrätt men vill köpa ett lämpligt småhus. Detta är ett tydligt exempel på att bostadsbristen minimerar rörligheten i beståndet. Många vill också bygga nytt. Trycket är stort på kommunens plan- och byggavdelning. Det finns också en stor efterfrågan på kommunala tomter. När det senaste området med kommunala tomter togs fram på Tången år 2003 beräknades att de 38 tomterna skulle täcka efterfrågan fram till Efterfrågan har dock varit över förväntan och tomterna är slutsålda. Tekniska kontoret kontaktas i stort sett dagligen av människor som vill köpa tomter och önskemål om en kommunal tomtkö har framförts. 12

13 INLEDNING NULÄGE: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR? FRAMTID: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR 2.4 Utmaningar i nuläget Nuläget = bostadsbrist i attraktiva Strömstad Strömstads kommun är en attraktiv bostadsort. Detta är positivt eftersom attraktiva boendemiljöer är något som ofta pekas ut som en av de avgörande faktorerna för tillväxt i framtiden. Inflyttningstrycket från vårt grannland Norge har minskat något från toppåren i början av 2000-talet men är fortfarande påtagligt. Det finns gott om arbetstillfällen både i kommunen och på pendlingsavstånd i gränsregionen, vilket lockar människor från andra delar av Västra Götalandsregionen och Sverige till kommunen. I nuläget råder dock brist på bostäder i Strömstads kommunen. Runt 1300 personer står i kö och har under det senaste året förnyat sin köplats hos Strömstadsbyggen AB. Av dessa är endast drygt tio procent befintliga hyresgäster som vill byta sin lägenhet. Alla i kön har inte ett akut behov av en ny bostad, vissa står i kanske i kön utifallatt de på sikt behöver förändra sitt boende. Trots det motsvarar kön cirka tio procent av kommunens befolkning och det framstår som sannolikt att en stor del av dem ändå har ett relativt akut behov av att förändra sin boendesituation. I nuvarande bostadsbyggnadstakt skulle det ta flera år att bygga ikapp ens dagens behov av bostäder. En grupp som har särskilt svårt att etablera sig på bostadsmarknaden är ungdomar som vill flytta hemifrån. En liten hyresrätt är det naturliga första steget i en boendekarriär. Då de ofta har sitt föräldrahem i kommunen prioriteras sällan denna grupp i bostadskön. Separerade par som tvingas fortsätta bo ihop på grund av bostadsbristen förekommer. Uppgifter från mäklare indikerar att det finns en stor grupp människor i medelåldern och äldre som kan tänka sig att sälja sina småhus och flytta till hyresrätt men inte vågar eftersom det i stort sett inte finns några lediga hyresrätter. Samtidigt finns det även en hel del unga barnfamiljer och par i hyresrättsbeståndet som kan tänka sig flytta till hus. Bostadsbristen är inte bara ett problem för nuvarande kommuninvånare utan även för potentiella kommuninvånare. Strömstad är attraktivt som bostadsort men bristen på bostäder gör att inflyttningen är mycket mindre än vad den potentiellt sett skulle kunna vara. Detta medför även svårigheter för arbetsgivare att rekrytera arbetskraft utanför kommunens gränser. Bristande kännedom om bostadssökande Trots det skriande behovet av bostäder är kommunens kunskap om de bostadssökandes preferenser bristfällig. Det finns ingen exakt kunskap om vilka områden som kommuninvånarna kan tänka sig bo i. Inte heller har man tillförlitlig kunskap om vilka upplåtelseformer som efterfrågas. Det finns viss information att Illustration: Emma Nilsson 13

14 INLEDNING NULÄGE: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR? FRAMTID: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR tillgå i Strömstadsbyggen AB:s bostadskö. Men frågan är om de köande står i kö hos Strömstadsbyggen AB för att de helst vill bo i hyresrätt eller om det är för att det är den enda kö som finns? Den information som finns i Strömstadsbyggen AB:s kö omfattar bara efterfrågan bland deras befintliga bestånd. Den ger ingen information om de bostadssökandes inställning till olika nya möjliga bostadsområden. I nuläget finns inga kommunala tomter till försäljning, men finns en stor efterfrågan på tomter för byggnation av småhus. Frånvaron av en kommunal tomtkö innebär dock att det inte finns någon översiktlig information om i vilka områden och lägen tomter efterfrågas. Växelverkan mellan helårs- och fritidsboende Strömstads kommun är inte bara attraktivt för helårsboende utan även för fritidsboende. En stor del av nybyggnationen av bostäder går till kapitalstarka köpare och används som fritidsboende. Trots bostadsbristen har vissa områden en negativ befolkningsutveckling, vilket indikerar att delar av det befintliga permanenta bostadsbeståndet nyttjas som fritidsbostäder. Detta är viktigt att ta hänsyn till i bedömningarna av vilka nivåer bostadsbyggandet bör ha de närmaste åren. Samtidigt finns det indikationer på att delar av fritidshusbeståndet omvandlas till permanenta bostäder. Detta är en utveckling som bör följas upp då helårsboende inom områden som planeringsmässigt betraktas som fritidshusområden på sikt kan innebära utmaningar för olika delar av den kommunala verksamheten såsom vatten och avlopp, renhållning, skola och omsorg. Vi ser alltså en utveckling där tidigare fritidshus används som permanenta bostäder och permanenta bostäder används som fritidshus. Detta är en plane- ringsmässig utmaning eftersom det kan innebära att kommunala verksamheter såsom barnomsorg, skola, vatten- och avlopp, hemtjänst med mera över- eller underdimensioneras i olika geografiska områden. Detta kan ses som två motsatta trender som båda två på längre sikt kan ha en inverkan på olika kommunala verksamheter. Ett problem i dagsläget är att vi inte har någon exakt kunskap om utbredning av dessa två företeelser, eftersom ingen folk- och bostadsräkning genomförts sedan år I väntan på det nya lägenhetsregistret som står klart tidigast år 2010 är detta en utveckling som bör följas i möjligaste mån. Helårsboende på undantag På bostadsmarknaden råder marknadskrafterna. När bostäder köps och säljs är det oftast det högsta budet som vinner. Kommunen har få möjligheter att styra huruvida en bostad nyttjas som helårsbostad eller fritidsbostad. Huspriserna har på många ställen nått nivåer som få helårsboende har råd med. Det innebär att inflyttning av bland annat barnfamiljer i stort sett har avstannat i vissa områden. De områden med nya tomter som har färdigställts under senare år verkar inte ha inneburit sänkta tomtpriser. Efterfrågan är sannolikt så stor att även en drastisk ökning av utbudet inte är ett verksamt medel för att sänka tomtpriserna. Strömstads attraktivitet som ort för fritidsboende gör det även svårt för helårsboende att etablera sig i de attraktiva kustnära områdena. En stor del av det som planeras som permanenta bostäder blir fritidshus. Detta är ett stort problem, framförallt i kustområdena. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Strömstads attraktivitet som fritidsbostadsort är en av de faktorer som driver tillväxten i kommunen. 14

15 INLEDNING NULÄGE: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR FRAMTID: BOENDE FÖR VEM? VAR HUR UTMANINGAR 3 BOENDET I STRÖMSTAD I FRAMTIDEN I detta avsnitt analyseras den framtida utvecklingen av boendet ur vem-, var- och hur-perspektiv. Det primära tidsperspektivet innefattar de närmaste fyra åren, dock med utblick mot år Boende för vem? Vem är den framtida strömstadbon? Den senaste prognosen från SCB pekar på en fortsatt stark befolkningstillväxt. Prognosen indikerar att befolkningen kommer att öka med cirka 1100 personer de närmaste tio åren. I prognosens antaganden förutsätts att barnafödandet ökar något. Dödligheten förutsätts följa dagens mönster och inflyttningen antas följa det genomsnittliga mönstret och nivån för perioden Utflyttningsrisken har uppskattats till att ligga i nivå med åren Diagram 7: Befolknings- och hushållsprognos , årlig förändring Befolkningsprognos Hushållsprognos Källa: SCB, FoB 1990, egna beräkningar Enligt prognosen kommer den årliga befolkningsökningen ligga på runt 140 personer per år de närmaste åren för att sedan minska till cirka 100 personer per år från 2009 och framåt. Under de kommande tio åren kommer åldersgruppen att öka mest. I ett längre perspektiv kommer även gruppen 80 år och äldre att öka rejält. Detta är en utveckling som inte är unik för Strömstad, samma trend finns även nationellt. Hushållsutveckling I nuläget finns cirka hushåll i Strömstads kommun. Som tidigare nämnts, har det inte genomförts någon folk- och bostadsräkning i Sverige sedan 1990 och de hushållskvoter som finns är därmed något föråldrade. Vi vet att det sedan 1990 generellt sett har utvecklats en Tabell 1: Hushållsprognos utifrån befolkningsprognos och hushållskvoter från FoB90, antal hushåll uppdelat efter åldergruppstillhörigheten för hushållets äldsta person Förändring Summa Antal % , , , , , , , , ,9 F ö r ä n d r i n g %-förändring tendens till ökat ensamboende i det svenska samhället. Antalet singelhushåll har ökat, familjebildandet sker senare och det har blivit vanligare att äldre bor kvar ensamma i eget boende allt längre. Det är sannolikt att dessa samhällstrender även gäller för Strömstad. Mot bakgrund av detta kan vi utgå ifrån att benägenheten att bilda eget hushåll har ökat sedan Som exempel kan nämnas att boendetätheten (antal invånare/antalet hushåll) var 2,1 år År 2006 låg boendetätheten på ungefär 2,0. Med hänsyn till den bostadsbrist som råder hade boendetätheten förmodligen varit lägre än 2,0 om det hade funnits fler bostäder. Detta sammantaget innebär att den hushållsprognos som görs med hjälp av 1990 års hushållskvoter underskat- Källa: SCB, FoB 1990, egna beräkningar 15

16 INLEDNING NULÄGE: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR FRAMTID: BOENDE FÖR VEM? VAR HUR UTMANINGAR tar hushållsutvecklingen och det är därför viktigt att ha det i åtanke när vi använder hushållsprognosen. Tabellen visar en hushållsprognos uppdelat på åldersgrupper. Hushållsprognosen visar det beräknade totala antalet hushåll i respektive ålderklass årsvis för perioden De siffror som anges i prognosen bör läsas avrundat och det intressanta är egentligen inte det exakta antalet hushåll utan snarare förändringen. Hushållsprognosen visar att antalet hushåll i Strömstad kommer att öka med drygt 600 fram till Detta motsvarar en genomsnittlig ökning med cirka 70 hushåll per år. Enbart de närmaste fyra åren fram till och med 2010 förutsäger prognosen ett tillskott på 325 hushåll. Hushåll i olika åldrar efterfrågar olika typer av bostäder. Den årliga ökningen av hushåll i olika ålderskategorier ger oss därmed viktig information angående vilka typer av bostäder som kommer att efterfrågas de närmaste åren. Olika åldersgruppers behov av bostäder För att få en tydligare bild av hur den prognostiserade hushållsutvecklingen påverkar efterfrågan av bostäder görs här en närmare analys av hushållsutvecklingen i olika åldersgrupper. Vid betraktandet av prognosen för olika åldersgrupper är det viktigt att komma ihåg att en ökning av antalet hushåll i en åldersgrupp inte nödvändigtvis betyder att lika många nya hushåll flyttar in i kommunen. I prognosen finns även en demografisk effekt som uppstår när årskullar rör sig genom olika åldersgrupper. När en stor årskull, som exempelvis 40-talisterna, äntrar en ny åldersgrupp med en högre hushållskvot (benägenhet att bilda eget hushåll) än den tidigare åldersgruppen får det stort utslag på antalet hushåll i den nya åldersgruppen. För att analyserna inte ska bli alltför komplexa ligger fokus på de vanligaste förekommande familjekonstellationerna i de olika åldersgrupperna. Det är dock viktigt att komma ihåg att de beskrivningar som görs av olika grupper är generella och därför enbart representerar en del av individerna i dessa grupper. Ungdomar, år Babyboomen från 1990-talet är på väg in i gruppen ungdomar i åldern år, vilket innebär ett rejält tillskott av hushåll i den gruppen de närmaste åren. Fram till år 2010 kommer det enligt prognosen att tillkomma ytterligare cirka 50 hushåll i denna åldersgrupp. Gruppen efterfrågar i huvudsak små billiga hyresrätter, en typ av bostad som det redan i nuläget finns ett uppdämt behov av. Diagram 8: Hushållsprognos efter ålderklass för hushållets äldste medlem Unga barnfamiljer/sambopar utan barn, singlar år Antalet hushåll i åldersgruppen år kommer att ligga stabilt de kommande fyra åren för att sedan öka år 2013 och framåt. Efterfrågan på småhus och mellanstora lägenheter kommer därmed sannolikt att ligga kvar på dagens nivå för att öka från och med år Växande barnfamiljer/ splittrade barnfamiljer år I åldersgruppen år kommer antalet hushåll i åldern förbli på dagens nivå under hela prognosperioden. Separation och skilsmässor är en realitet varför denna grupp även i fortsättningen kommer att ge upphov till en efterfrågan på hyresrätter alternativt bostadsrätter i närheten av småhusområden år år år Källa: SCB, FoB 1990, egna beräkningar 16

17 INLEDNING NULÄGE: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR FRAMTID: BOENDE FÖR VEM? VAR HUR UTMANINGAR Medelålders med utflugna barn år, blivande pensionärer år Åldersgrupperna år och år är de två största åldersgrupperna och innefattar i nuläget nästan 2000 hushåll. Många i dessa grupper bor i bostäder som börjar bli för stora. Gruppen kommer inte att öka i antal, utan snarare minska något fram till år 2015 då stora årskullar går in i nästa åldersgrupp. Dessa åldersgrupper kan i nuläget ses som fria medelålders men individerna i gruppen är även morgondagens äldre. Detta är en stor grupp vars behov och önskningar är viktiga att beakta i planeringen av hur den framtida äldreomsorgen och boendeformer för äldre ska utformas. Pensionärer, år I denna åldersgrupp kommer antalet hushåll att öka med drygt 40 procent fram till år 2015, detta motsvarar cirka 350 hushåll. Enbart fram till 2010 ser vi en ökning Diagram 9: Hushållsprognos efter ålderklass för hushållets äldste medlem på närmare 170 hushåll. Denna åldersgrupp 1000ställer krav vårdnadsinsatser om det inte går att anvisa dem tillgängliga 905 på ett lättskött boende med hög grad av tillgänglighet 856 bostäder i grannskapet. och närhet till samhällets service. Graden 800av tillgänglighet i denna grupps boenden är avgörande för 690 hur Övriga grupper som bör beaktas i planeringen stort behovet av omvårdnadsinsatser hos 600 denna grupp Bostäder för gymnasieelever kommer att bli på längre sikt. Det nyinrättade elevboendet kommer inte att täcka det Äldre år och 85-w år 400 hela det behov av bostäder som finns för gymnasieelever. Nivån på behovet av bostäder för denna grupp påverkas i hög grad av antalet inkommande elever från Antalet hushåll i dessa två åldersgrupper kommer 272 inte att öka nämnvärt de närmaste åren. Gruppen år andra kommuner. Barn- och utbildningsnämndens kommer till och med att minska något. Trots att dessa ambition är att antalet elever utifrån ska öka. 85+ Samtidigt grupper inte kommer att öka antalsmässigt 0utgör dessa kommer årskullarnas storlek minska då 1990-talets gruppers boende en utmaning för boendeplaneringen babyboom passerat genom gymnasiet. Behovet av bostäder för denna grupp bedöms därför ligga kvar på För närvarande finns cirka 270 personer som är 80 år och äldre som bor i bostäder med dålig tillgänglighet samma nivå de kommande åren. (trappor inne eller vid entré). Denna grupp kommer på sikt att generera ett växande behov av särskilda om- Diagram 10 : Hushållsprognos efter ålderklass för hushållets äldste medlem år år 85-w år år år Källa: SCB, FoB 1990, egna beräkningar Källa: SCB, FoB 1990, egna beräkningar 17

18 INLEDNING NULÄGE: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR FRAMTID: BOENDE FÖR VEM? VAR HUR UTMANINGAR Grupper med behov av särskilt stöd för att få lämplig bostad I nuläget räcker antalet platser i särskilda boenden precis. På några års sikt kommer antalet platser att vara för få, särskilt beträffande korttidsplatser. Idag diskuteras olika typer av mellanboendeformer. Nya former behöver utvecklas då förväntningarna hos dem som ska bo förändras. Ett exempel på detta är så kallade temaboenden seniorboende för personer med likartade intressen. I samband med att en ny verksamhetsplan för vård och omsorg ska tas fram finns ett behov av att få grepp om olika förväntningar för att planmässigt kunna möta dem. Arbetet med detta kommer att starta hösten När det gäller boende för övriga grupper med behov av särskilt stöd för att få lämplig bostad är det redan i nuläget svårt att hitta lämpliga bostäder. Behovet av bostäder för denna grupp bedöms uppgå till en handfull bostäder per år de kommande fyra åren. Strömstad en segregerad stad? Redan i inledningen konstaterades att det inte finns någon genomsnittlig strömstadbo. Kommunens befolkning är en blandning av individer som har olika behov, förutsättningar och önskningar. I föregående avsnitt gjordes en analys av kommunens befolkning utifrån ålder där olika åldersgruppers behov och efterfrågan av bostäder diskuterades. En gruppindelning är nödvändig att göra för att analysen inte ska bli alltför komplex. I samband med att man ur ett planeringsperspektiv diskuterar boende för olika grupper är det även viktigt att reflektera över hur verkligheten ser ut. Finns det grupper som lever fysiskt åtskilda från varandra i Strömstads kommun? Förekommer demografisk, etnisk eller socioekonomisk segregation i Strömstad? Våren 2005 genomförde en grupp kulturgeografistudenter en fältstudie i Strömstad. Fältstudien resulterade i en arbetsrapport med ett antal uppsatser som belyser Strömstad ur olika perspektiv. Ett par av uppsatserna berör frågeställningen huruvida Strömstad är segregerat. Studenterna konstaterar att Strömstad är en av de kommuner i landet som har högst andel av utrikes födda invånare och menar att en social, etnisk och demografisk differentiering kan skönjas i Strömstad. Olika studenter drar dock olika slutsatser av detta. Falkenäng mfl. menar att det finns skillnader i olika stadsdelars attraktivitet om man frågar kommuninvånarna medan olika aktörer på bostadsmarknaden (kommunen, kommunala bostadsbolaget, mäklare) förnekar att det finns mindre attraktiva bostadsområden. Studenterna tolkar detta som att det saknas en medvetenhet om att olika sociala grupper föredrar olika områden vilket de menar i förlängningen kan leda till boendesegregation. Lind och Westerberg menar att efterfrågan på bostäder i Strömstad och den rådande bostadsbristen begränsar rörligheten på bostadsmarknaden. Detta gör att ekonomiskt marginaliserade strömstadsbor har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden som blivit allt mer socioekonomiskt polariserad. Enligt studenterna finns det i Strömstad en övertro på flyttkedjors kapacitet att frigöra billigare bostäder eftersom olika typer av hushåll står i olika maktposition att röra sig och utnyttja bostadsmarknaden. Ceric m fl. menar att Strömstad är tydligt segregerat demografiskt, socio-ekonomiskt och etniskt. Samtidigt anser de att denna segregation inte är problematiskt eftersom större delen av invånarna verkar bo bra och trivas med sitt boende. Detta beror enligt studenterna på att det kommunala bostadsbolagets bestånd har ovanligt hög standard samt att samhället verkar vara harmoniskt och välplanerat. Segregation och integration är ett stort ämne i sig. Det finns ingen statistik eller nyckeltal som på ett lätt sätt visar hur segregerad eller integrerad en kommun är. Huruvida Strömstads kommun är segregerad eller inte kan diskuteras. Men oavsett vad svaret är på den frågan så kan man ställa sig frågan hur vi på bästa sätt kan planera för bostäder för att motverka ett segregerat boende. Boendesegregation enligt Boverket: Segregation betyder åtskillnad. Boendesegregation innebär därmed att olika befolkningsgrupper bor fysiskt eller rumsligt åtskilda från varandra. Boendesegregation diskuteras ofta utifrån tre dimensioner; - Demografisk: rumslig åtskillnad mellan individer som tillhör olika åldersgrupper, hushållstyper, kön, etc. - Socioekonomisk: rumslig åtskillnad mellan individer som tillhör olika inkomst-, yrkes- eller socialgrupper. - Etnisk: rumslig åtskillnad mellan individer tillhörande olika nationalitet, religion, kultur osv. De flesta orter (och även regioner är segregerade, men i olika grad. Den socioekonomiska och den etniska boendesegregationen ses ofta som problematisk. I de större städerna brukar den socioekonomiska och etniska boendesegregationen sammanfalla, men på mindre orter talar man framför allt om den socioekonomiska segregationen. Text ur Boverkets skrift Vad är integration och vad är segregation 18

19 INLEDNING NULÄGE: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR FRAMTID: BOENDE FÖR VEM VAR? HUR UTMANINGAR 3.2 Boende var? Var vill strömstadbon bo i framtiden? Liksom i avsnitt 2.4 kan här konstateras att det inte finns någon tydliga kunskap om var strömstadsborna vill bo i framtiden. Det finns ingen kö till bostäder som inte finns i nuläget. Beredningsgruppen för samhällsutveckling genomförde i juni en medborgardialog angående boende. Här gavs deltagarna bland annat möjlighet att på en kommunkarta och en tätortskarta markera ut var de helst ville bo. Uppslutningen under denna dag var inte särskilt omfattande och det är därför svårt att dra några slutsatser. Dessutom genomfördes dialogen i Strömstads tätort vilket gör att merparten av de som deltog även var bosatta i tätorten. Det som kan sägas om det önskade boendet som markerades ut på kartan var att huvuddelen markeringarna sattes i närhet av vatten. Inte bara havet utan även Strömsvattnet och sjöar runt om i kommunen Utöver beredningsgruppens dialog finns det även en rad skrivelser som inkommit till kommunstyrelsen som indikerar att efterfrågan på bostäder inte bara gäller centralorten. Med anledning av beredningsgruppen för samhällsutveckling har även Rossö samhällsförening inkommit med en skrivelse till Kommunstyrelsen där man lyfter fram det intresse som finns för boendemöjligheter på Rossö. Ett medborgarförslag från hösten 2006 från Hogdals samhällsförening lyfter fram att man anser att det finns ett behov av hyresrätter på Hogdalsnäset och i Nordbyområdet. På kartan till höger och på nästa sida redovisas pågående och planerade bostadsbyggnadsprojekt. Förekomsten av många olika intressenter och överklagande av detaljplaner gör att genomförandet av vissa projekt drar ut på tiden. Den fysiska miljön är något som vi alla påverkas av och det vi gör med mark och vatten är för det mesta något som består under lång tid framöver. I samhällsplanering är många aktörer delaktiga och flera olika intressen står emot varandra varpå planering tar väldigt lång tid. Möjlig byggstart påverkas av en rad olika faktorer, det är därför svårt att ange exakt när byggandet kommer igång och när det kommer att stå klart. * 12 * 13 * 14 * 15 * 16 * 11 * 19 * 18 Planerat byggande Det finns ett antal bostadsprojekt på gång som på sikt kommer att medföra ett tillskott till bostadsbeståndet. * 17 19

20 INLEDNING NULÄGE: BOENDE FÖR VEM VAR HUR UTMANINGAR FRAMTID: BOENDE FÖR VEM VAR? HUR UTMANINGAR Av de angivna projekten har endast bygget på Tången och Kebal 2:203 påbörjats. Utöver detta finns även ett antal enstaka småhus under byggnation runt om i kommunen. Detta innebär att antalet färdigställda bostäder år 2007 sannolikt inte kommer att överstiga 70. Av erfarenhet vet man att bostadsbyggande på Kebalområdet inte brukar resultera i permanent boende. Detta indikerar en fortsatt stor brist på bostäder om inte byggandet kommer igång. Tabell 2: Planerat byggande och pågående planer Område Fastighet Beskrivning * 10 1 Kebal Sjöstjärnan lägenheter 2 Tången Svärdsliljan 2 36 bostadslägenheter, påbörjat byggande, byggherre Peab 3 Tången Säven 1 32 lägenheter, byggherre Strömstad Boligutveckling 4 Tången Naten lägenheter byggherre Block-vatne AS 5 Mellbydalen Ånneröd 1:20 Cirka 220 bostäder i enbostadshus och flerbostadshus, detaljplan klar, markägare HSB * 5 * 9 6 Canning Pilen lägenheter i flerbostadshus, detaljplan pågår. 7 Kebal Kebal 2:97 m.fl. 12 enbostadshus, detaljplan klar 8 Skepparen Kv. Skepparen nya lägenheter genom förtätning, detaljplan pågår byggherre Strömstadsbyggen AB 9 Mellby Mällby 1:16 m fl Förstudie pågår för flerbostadshus och enbostadshus. Flera hundra bostäder möjliga på området i framtiden. 10 Ånneröd Ånneröd 2:58 27 enbostadshus, detaljplan klar 11 Flöghult Flåghult 1:51 Cirka 10 enbostadshus och 4-8 lägenheter, detaljplan pågår 12 Hogdal Kungbäck 1: enbostadshus, detaljplan pågår 13 Hogdal Kungbäck 1:59 Cirka 40 enbostadshus och lägenheter i flerbostadshus 14 Hällestrand 46 enbostadshus, detaljplan klar * 7 * 1 * 6 * 3 * 4 * 2 15 Lervik Lervik 1:1 43 enbostadshus, detaljplan klar 16 Nordby Förstudie pågår för tillskapande av tomter för enbostadshus, området ej fastställt * 8 17 Rossö Rossö 1:69, 3:15 4 enbostadshus och cirka 15 lägenheter i flerbostadshus, detaljplan pågår 18 Skee centrum Hjältsgård 6: bostäder i flerbostadshus, detaljplan pågår 19 Tjärnö Nyckelby 1: enbostadshus och lägenheter i flerbostadshus, detaljplan pågår Källa: Miljö- och byggförvaltningen 20