Lärande för hållbar utveckling i grundskolan
|
|
|
- Maj Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lärande för hållbar utveckling i grundskolan
2 Dagens upplägg Presenta(on Vad är hållbar utveckling? Vad är lärande för hållbar utveckling? Olika exempel på teman, verktyg och material Avrundning / mer informa(on / support Alla bilder som jag visar kommer a6 läggas upp som pdf!
3 Mathias Sundin Inte lärare utan byggnadsingenjör Jobbat med skolutveckling sedan 1997 Ung Företagsamhet Snilleblixtar & FinnUpp Pilotlän för ungt entreprenörskap Samverkan skola arbetsliv åt Svenskt Näringsliv Olika EU- projekt inom lärarfortbildning & ungdomsutbyten Projektledare för skolak(viteter inom BioFuel Region/ KNUT sedan 2009
4 BioFuel Region ett kluster En världsledande region i omställningen (ll drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara
5 KNUT- projektet Vad? E" na3onellt skolprojekt som ska sprida metoder och verktyg som hjälper skolor a" integrera hållbar utveckling i sin dagliga verksamhet med tydlig koppling <ll läroplaner och kursplaner. Sy>e A" öka barn och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för klimat-, resurs- och energifrågor och därmed stärka deras handlingskompetens inom dessa områden.
6 Vad kan KNUT- projektet erbjuda? Stöd (ll utvecklingsprocesser (skolor & skolhuvudmän) Lärarfortbildning Lärarnätverk Studieresor och utbyten Samverkan med samhälle / näringsliv Informa(on & inspira(on (ll elever
7 Vad är hållbar utveckling?
8 Hållbar utveckling är en utveckling som (llfredställer dagens behov utan a\ äventyra kommande genera(oners möjligheter a\ (llfredställa sina behov. - Brundtlandkommisionen 1987
9 Ekologiska dimensionen (natur, miljö, klimat, ekosystem etc.)
10 Ekologiska dimensionen (natur, miljö, klimat, ekosystem etc.)
11 Sociala dimensionen (rä6visa, resurser, hälsa, utrotning, diskriminering etc.)
12 Sociala dimensionen (rä6visa, resurser, hälsa, utrotning, diskriminering etc.)
13 Ekonomiska dimensionen (påverkan, påverkansmöjligheter, ny teknik, välfärd etc.)
14 Ekonomiska dimensionen (påverkan, påverkansmöjligheter, ny teknik, välfärd etc.)
15 Det globala perspek(vet 15 a\ påverka och bli påverkad
16 The global perspecove!
17 Mer kunskap Fyrhörnsövning Mer grön teknik Vad är vikogast för a6 vi ska bli mer hållbara i vår vardag? Poli(k lags(bning och beska\ning Värderingar och beteenden
18 Vad är lärande för hållbar utveckling?
19
20 DefiniOonen (Källa: Skolverket) Hållbar utveckling i undervisningen handlar om a\ få barn, ungdomar och vuxna a\ förstå förutsä\ningarna för hållbar utveckling, enligt läroplanernas och kursplanernas kunskapskrav. Undervisning i hållbar utveckling ska bedrivas på e\ sä\ som förbereder eleverna på e\ ak(vt deltagande i samhället och som utvecklar deras förmåga a\ ta e\ personligt ansvar för si\ handlande. E\ lärande för hållbar utveckling karakteriseras av demokra(ska arbetssä\. kri(ska förhållningssä\. ämnesövergripande samarbeten. mångfald av pedagogiska metoder. delak(ghet och inflytande.
21 Skolan har e6 tydligt uppdrag Den Globala Skolans sammanställning av hur lärande för hållbar utveckling finns beskrivet i skolans styrdokument visar a\ de\a är e\ tydligt uppdrag på alla nivåer. Finns a\ ladda ned på
22 Utdrag ur Lgr11: PerspekOv: ü Undervisningen ska belysa hur samhällets funk(oner och vårt sä\ a\ leva och arbeta kan anpassas för a\ skapa hållbar utveckling. Genom e\ miljöperspekov får det möjligheter både a\ ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och a\ skaffa sig e\ personligt förhållningssä\ (ll övergripande och globala miljöfrågor. ü Det eoska perspekovet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspek(vet ska prägla skolans verksamhet för a\ ge grund för och främja elevernas förmåga a\ göra personliga ställningstaganden.
23 Utdrag ur Lgr11: Övergripande mål: ü Eleven ska (llägna sig kunskaper om förutsä\ningarna för en god miljö och en hållbar utveckling ü Eleven ska visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i e6 vidare perspekov ü Eleven ska få möjligheter (ll ämnesfördjupning, överblick och sammanhang samt möjligheten a\ få arbeta ämnesövergripande Utdrag ur ämnen: ü Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar hälsa och miljö (hem- & konsumentkunskap) ü Människans beroende av och påverkan på naturen och vad de\a innebär för en hållbar utveckling (biologi) ü Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Orsaker (ll och konsekvenser av välstånd och faigdom (samhällskunskap)
24 Hållbart lärande? Nya kunskaper och nya metoder
25 Lever vi som vi lär? Måste vi det?
26 Vad lär vi ut? Har kunskap e6 bäst- före- datum?
27 Varför e6 hållbart lärande?
28 Vårt klot är en utmaning Klimajörändring 159 % (Sverige dubbelt upp) World overshoot day 2014: 19 auguso Aerosoler (ännu ej uppmä\) Ozonlagret Kväve Färskva\en
29 Vår livssol är också en utmaning 20/80 (1/23)
30 Vårt ekonomiska system börjar också bli en utmaning
31 Vi måste ge våra barn & ungdomar de bästa förutsä6ningarna för a6 skapa sig en bra framod (socialt- yrkesmässigt- miljö- ekonomiskt) Undervisning som bygger på aktuella och relevanta kunskaper Undervisning som relaterar (ll deras perspek(v och intresseområden Undervisning som skapar goda möten mellan elever, lärare och det omgivande samhället Undervisning som skapar handlingskompetens Undervisning som gör a\ barnen och ungdomarna får inflytande i skolan och i samhället
32 Ingångsvärden
33 Det är vikogt a6 hela Oden ha en posiov ingång i arbetet med hållbar utveckling även om det handlar om allvarliga utmaningar!
34 Jobba med alla dimensionerna De går in i varandra! Värdera dem mot varandra! Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet
35 Arbeta med resurser Va6en Kapital Naturresurser Energi
36 Tänk kretslopp! Koppla in det i olika teman
37 Låt hela samhället bli undervisningsarena!
38 Bejaka drivkra>en! Utveckla entreprenöriella förmågor och låt dem verka i hållbar riktning Gör en uppfinnartävling Driv projekt där eleverna får ta eget ansvar Uppmana (ll samhällsengagemang ex. Futurize
39 Teman
40
41 Hur tar vi oss Oll och från skolan? Hur långt har jag (ll min skola? Hur tar jag mig dit och därifrån? Vilka olika alterna(v finns det för mig a\ ta mig (ll skolan? Vad är fördelarna och nackdelarna med de olika alterna(ven? SO- frågor: Hur påverkas min hälsa av de olika alterna(ven? Hur påverkas människor i närområdet av trafikslagen? NO- frågor: Vilka kretslopp påverkas? Vilka resurser krävs? Ma\efrågor: Besparing, andelar, resursåtgång etc. Bild: Illustrera transportalterna(ven och vägar/gångvägar Svenska: Skriva en rapport om elevernas skoltransporter
42 Koldioxidutsläpp per person Kg CO2 Per gång Per år (220) Cykla eller gå (ll skolan/jobbet 0 0 Bil (ll jobbet (10 km t&r) Nissan Leaf el (1 pers) 0,04 8,8 Bil (ll jobbet (10 km t&r) Fiat Punto biogas* (1 pers) 0,27 59 Dieselbuss (ll skolan/jobbet (10 km t&r) (2/3 fylld) 0,33 73 Bil (ll jobbet (10 km t&r) Volvo V40 Diesel 2014 (1 pers) 0, Bil (ll jobbet (10 km t&r) Volvo V70 Bensin 2004 (1 pers) 2,5 550 Tåg Göteborg- Stockholm (elmix Sverige) Flyg Göteborg- Stockholm Tåg Sverige- Kroa(en (elmix resp land) Flyg Sverige- Kroa(en Flyg Sverige- Thailand 1, *Biogasanvändning reducerar utsläppen med 82% (Källa: Naturvårdsverket)
43 Is it too late to
44 Mat - jorden vi äter Maten står för ¼ av Sveriges klimatutsläpp!
45 Hur påverkar min mat mig och världen? Vad äter jag under en dag? Vilken påverkan orsakar den maten? Vad kan jag göra för a\ minska min påverkan? Odling/produkOon markanvändning, kemikalier, va\enförbrukning, energiförbrukning, djurhållning, arbetsförhållanden etc. Transporter utsläpp, resursanvändning etc. KonsumOon hälsa, näringsinnehåll, matsvinn, återvinning, kretslopp etc. Vilka kretslopp påverkas? Vilka resurser krävs?
46 Uppdrag: Skapa den klimatvärsta middagen! Diskutera i 5 minuter med din bordsgranne och skriv ned en 3- rä\ers middag som är så klimajörstörande som ni kan komma på!
47 Maten
48 Vilka val kan jag göra? Vad innebär de?
49 KonsumOon
50 Uppdrag: Handla hållbart! Hur påverkar våra val i bu(ken? Gör dina val och försök a\ få så många poäng som möjligt! avtryck
51 Teknik: Tekniska system T- shirtens väg (Energifallet) SO: Vem får pengarna som jag betalar för min t- shirt?
52 Kunskaps & värderingsövning Hur många liter vatten går det åt att för att göra ett par jeans. ( liter, o,5 kg kemikalier och e\ hundratal bekämpningsmedel ) Hur många jeans säljs i Sverige varje år? ( ca 12 miljoner par) Det krävs alltså ca 100 Mdr liter va\en bara för a\ försörja Sverige med jeans under e\ år.
53 Aralsjöns utveckling Beva\ning av främst bomullsfält har gjort a\ (llflödet har minskat och sjön har nästan försvunnit. Var (digare jordens tärde största sjö.
54 Vad händer med skräpet?
55 NedbrytningsOder för olika material
56 NedbrytningsOder för olika material Bananskal 2-5 veckor Tidningspapper 3-12 månader Mjölkkartong upp (ll 2 år Cigareuimp 1-5 år Tuggummi upp (ll 5 år Nylonmaterial år Plasjörpackningar upp (ll 500 år Aluminium upp (ll 500 år Glas upp (ll år.
57 Återvinning Lär mer om hur! Ordna sortering på skolan Skräpplockardagar Tävlingar för a\ samla in vissa frak(oner Samla pant för en rolig ak(vitet
58 Några verktyg
59 A6 mäta si6 ekologiska fotavtryck! 1. Gå in på: h6p://skola.klimatsmartcommunity.net 2. Välj elevkalkylator
60 Vad är ekologiskt fotavtryck? Vårt ekologiska fotavtryck är e" må" på hur stor biologiskt produk3v land- och havsyta som krävs för a" ta fram allt vi konsumerar och bli av med det avfall vi orsakar u3från aktuell teknikanvändning. Enheten är glha (globala hektar) Land: Sni"värde: USA 9,4 Sverige 5,1 Världssni" 2,7 Hållbar gräns* 2,1 Bangladesh 0,5 *Minskar ju fler människor vi blir!
61 Grön Flagg - cerofiering
62 Grön Flagg Teman a6 arbeta med: Livss(l och hälsa Klimat och energi Närmiljö Konsum(on Va\enresurser Kretslopp Alla ska vara med: pedagoger skolledare övrig personal barn/elever föräldrar Kontaktpoli(ker
63 Ämnesövergripande kostnadsfri\ material från Naturskyddsföreningen. Övningar som är uppdelade för F- 3, 4-6 samt 7-9. Filmer och andra verktyg. Laddas ned från webben.
64 Panda Planet - WWF
65 Vi har det ganska bra i Sverige Chansen a\ födas här är dock 0,08% Lär dig om utmaningarna du ställs inför om du föds i e\ annat land
66 Exempel på böcker, material & filmer
67 InformaOon från olika organisaooner
68 Vill du veta mer om KNUT eller de exempel som jag har ge6 er? Läs på vår webb eller kontakta oss!
Lärande för hållbar utveckling i grundskolan
Lärande för hållbar utveckling i grundskolan Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling är en utveckling som 6llfredställer dagens behov utan a: äventyra kommande genera6oners möjligheter a: 6llfredställa
Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor
Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor BioFuel Region ett kluster Norra Sverige - världsledande region i omställningen 4ll e5 ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle KNUT- projektet
Hur utvecklar vi hållbart lärande i Norra Sverige?
Hur utvecklar vi hållbart lärande i Norra Sverige? Presenta(on Vem är du? Namn Organisa+on Arbetsuppgi3er Något hållbart som du gör i vardagen! Något ohållbart som du gör i vardagen!! Fakta och bakgrund
Lärande för hållbar utveckling i Sundsvalls grundskolor
Lärande för hållbar utveckling i Sundsvalls grundskolor BioFuel Region ett kluster En världsledande region i omställningen 2ll drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara KNUT- projektet Vad?
Programanpassad hållbarhet för gymnasiet
Programanpassad hållbarhet för gymnasiet Dagens upplägg Presentaon Mathias, BioFuel Region, KNUT Gymnasieakviteter 2004-2009 Ø Gymnasielärarnätverket Ø Hållbara projektarbeten Gymnasieakviteter i KNUT
Lärande för hållbar utveckling i Sundsvalls grundskolor
Lärande för hållbar utveckling i Sundsvalls grundskolor BioFuel Region ett kluster En världsledande region i omställningen 2ll drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara KNUT- projektet Vad?
Presentation av KNUT projektet
Presentation av KNUT projektet Energiting Sydost 5 maj 2011 Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Fem aktörer sju län Nationell styrgrupp Regionala styrgrupper FoU Samverkan med andra nationella och regionala
Hur utvecklar vi lärandet för hållbar utveckling i Jämtlands skolor?
Hur utvecklar vi lärandet för hållbar utveckling i Jämtlands skolor? OBS! Ni kommer nu a få se ganska många bilder Ni kommer a få e mejl i eerhand där dessa bilder finns a beskåda och/eller ladda ner Ni
Eftermiddagens innehåll:
Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle
Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att
Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens
Hållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Välkomna till. En konferens i 3 delar. Från modeller till mainstream. Del 1 VAD behöver göras? Del 2 Pedagogisk marknad
Välkomna till En konferens i 3 delar Från modeller till mainstream Del 1 VAD behöver göras? Del 2 Pedagogisk marknad Del 3 HUR och VEM ska gör det? 1 Håkan Wirtén Världsnaturfonden WWF, generalsekreterare
Utbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Verksamhetsområden. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program. Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun. Kort presentation av.
Välkomna till Hållbara kliv Dagens program 8.30 Inledning Vdä Vad är Hållbara kliv? Växjö Europas grönaste stad KNUT projektet 9.45 Fika 10.15 Workshop 11.15 Så här jobbade vi i vår klass 11.30 Avslutning
Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-
SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar
Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se
Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och
Vad innebär egentligen hållbar
Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar
Hållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
En vi-känsla bland personal och barn/ elever. Tillsammans gör vi skillnad! barn och unga är aktiva med arbetet
En vi-känsla bland personal och barn/ elever Tillsammans gör vi skillnad! 255 000 barn och unga är aktiva med arbetet I Hässleholms kommun är en liten del av våra 70-tal förskolor och skolor Grön Flagg
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser
Upptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Lärande om hållbar utveckling för barn & unga
Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och
Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.
Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna
Hållbar utveckling. Biologi introduktion
Hållbar utveckling Biologi introduktion Detta ingår Vad är hållbar utveckling? Hållbarutveckling Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Kretslopp och hur påverkar vi vår närmiljö Kretslopp-
Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap
Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till
Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman
Undervisning i lärande för hållbar utveckling Karin Bårman Beskriv med ett ord vad du tänker på när du hör hållbar utveckling Globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 Lärportalen https://larportalen.skolverket.se
Enkät om lärande för hållbar utveckling i skolor och förskolor i Kronobergs län 110 svar. Vilken är din yrkesroll?
Enkät om lärande för hållbar utveckling i skolor och förskolor i Kronobergs län svar Vilken är din yrkesroll? Skolledare Pedagog i gymnasieskolan Pedagog i grundskolan Pedagog i förskolan Annan grundskolechef
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna
Grön skola kriterier 2010-09-23
2009 års kriterier för GRÖN SKOLA Bildningsnämnden Lysekil Lpo 94 Mål att sträva emot Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv. Utvecklar sin förmåga att göra och
Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster
SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
AUO2 Lärande för hållbar utveckling. Styrdokument i olika nivåer. generationer. AUO2/LHU Styrdokument del 2 GA
AUO2 Lärande för hållbar utveckling Skolans styrdokument. Del 2. Från skollag via läroplan och kursplaner till kommunal skolplan. Göran Abel MIUN/ UTV Styrdokument i olika nivåer. Nationell nivå: Skollagen
Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att
Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål
Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Föreläsningar som ger resultat: Med denna skrift vill vi på Hungerprojektet visa vad vi gjorde med de medel fick från Forum Syd, genom Sida, för
Hur utvecklar vi lärandet för hållbar utveckling i Jämtlands skolor?
Hur utvecklar vi lärandet för hållbar utveckling i Jämtlands skolor? OBS! Ni kommer nu a få se ganska många bilder Ni kommer a få e mejl i e erhand där dessa bilder finns a beskåda och/eller ladda ner
Uppgift Hållbar Utveckling. Naturbruksgymnasiet NV-inriktning.
Uppgift Hållbar Utveckling Naturbruksgymnasiet NV-inriktning. Vad handlar uppgiften om? Uppgiften handlar om resursslöseri. Eleverna ska göra en undersökning och analysera och resonera kring resultatet.
www.tagegranit.se 08-783 77 28
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Läroplanen för grundskolan, Lgr 11 Vi erbjuder din skola ett brett spektra av olika pedagogiska och konstnärliga Skapande skola paket
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför
Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa
KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från
Tillgänglighet! Mångfald!
Trygghet! Hållbarhet! Tillgänglighet! Mångfald! Trygghet! Konkretisering Trygghet är en grundförutsättning för utveckling och lärande. Förskolan och skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap
GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN
GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN Theresa Knopp Natur och Miljö -2014- Vad är Grön Flagg? Daghemmens, skolornas och läroanstalternas program för hållbar utveckling. Ett internationellt
Vad betyder hållbar utveckling?
Exempel från Håll Sverige Rent Vad betyder hållbar utveckling? Alla pratar om hållbar utveckling men vad är det och hur kan vi nå dit? Eleverna får reflektera över olika aspekter av hållbar utveckling
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt
Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:
Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att
Rubrik. Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan!
Rubrik Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan! Fyra aktörer LHU-projektet Gymnasielärarnätverket Hållbara projektarbeten Naturvetenskap & Teknik i & utanför skolan (Östsam)
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2
LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling
LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Linköpings och Norrköpings grundskolor Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling Utbildningskontoret, Barn och ungdom, Linköpings
ReKo Värderingsövningar m.m.
Värderingsövningar Viktigt att tänka på vid värderingsövningar är att det inte finns något rätt eller fel. Be gärna eleverna motivera sitt ställningstagande, men tvinga aldrig någon. Övning 1: Min lista
Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle
Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle - med sikte på sju landmärken Gittan Matsson Miljöpedagog Falun Hälsofrämjande den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa
Vad händer sen? en lärarhandledning
Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och
KNUT- projektet. Följ oss gärna på:
Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning? KNUT- projektet Med sy'e a) bidra -ll en hållbar samhällsomställning genom a) öka antalet skolor och förskolor som kon-nuerligt
Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Ansökan sker på samma sätt som för intresseanmälan, d.v.s. via Internet. www.skolutveckling.se efter 1:a oktober med stor sannolikhet www.skolverket.se
a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad.
1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Rådet består av en representant från
Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98
Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan
Maten och den cirkulära ekonomin. Germund Sellgren Susie Broquist Lundegård
Maten och den cirkulära ekonomin Germund Sellgren Susie Broquist Lundegård Istockphoto.com / WWF-Canada Fight for your world Maten och den cirkulära ekonomin Vilka är vi och ni? Vad innebär cirkulär ekonomi
Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)
Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär
Trafiken i praktiken Åk 2-3
2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 2-3 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att
Hur handlar vi hållbart?
SKOLA NAMN Klass Hur handlar vi hållbart? Du och jag önskar oss många saker. Vissa av dem tär mer än andra på jordens resurser av ren luft, råmaterial och natur. Det sägs att på det sätt vi lever i Sverige
MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ
MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ Lektionsupplägg: Det här är vårt kvarter om vi får bestämma! Hur skulle det se ut där ni bor om ni fick bestämma? Här är en uppgift där klassen utifrån medborgardialogskonceptet
Grön Flagg. Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som. Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor!
Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens
H, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola. Sammanfattning
Framtidens vuxna, miljöns öde Nicole Maria Sandra Henric Jessica Montanari Carlsson Bjermarker Adielsson Skantze H, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola A1:4 Cecilia Nätjehall Sammanfattning Vår grupp
Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.
Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN
BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever
Hållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
Hållbar utveckling För vem: Skolår 6-9 När: Höst och vår Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap behandlar sambanden mellan individen, samhället och naturen. I ämnet ingår fältstudier och undersökningar av naturen och funktioner i människokroppen. Ämnet omfattar också
Ge kunskap, engagemang och insikt om vägar till ett mer miljövänligt samhälle. Med ett undersökande arbetssätt träna energi- och kretsloppstänkande.
HANDLEDNING TILL NATURVÄKTARNA EKO Naturväktarna Eko Vad står det i kommunens energiplan? Vad händer med slammet från kommunens reningsverk? Var har potatisen i skolans matbespisning odlats? Hur går det
Motion #1. Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso.
Motion #1 Ändra fotnoten hur ung definieras Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso. Mötet föreslås att i kapitel
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 1
BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Energikostnad för olika förpackningar
Energikostnad för olika förpackningar Elevblad 16a Tabellen nedan visar hur mycket energi som går åt för att producera ett gram (1g) av olika slags förpackningsmaterial. Tabellen visar även hur lång tid
Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen
Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva
Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten
1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp
Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning
Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning KNUT-projektet 2009-2014 Öka barns och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för energi - resurs och klimatfrågor
LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING
LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING 01 LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING Tid: 60-80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: NO KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Värdera konsekvenser av olika
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.
Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion
MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Klass 6B Guldhedsskolan
Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i
Stadens utveckling och Grön IT
Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green
LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?
LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Lärarhandledning. Håll Sverige Rents tävling Skräp i hav och sjö
Lärarhandledning Håll Sverige Rents tävling Skräp i hav och sjö Lärarhandledning Håll Sverige Rents tävling Skräp i hav och sjö I Håll Sverige Rents tävling Skräp i hav och sjö uppmärksammar vi problemet
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande
Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen
Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna
Stadens utveckling och Grön IT
Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green
Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen
Tema Kretslopp Vi har diskuterat tillsammans med barnen om de olika målen, kompostering, källsortering och nedbrytningsprocessen. Barnen tycker att det är spännande. - Varför vill maskarna ha våran mat?
Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin
Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin Innehållsförteckning Innehållsförteckning s.2 Inledning, Bakgrund & Metod.s.3 Resultat...s.4