Maten och den cirkulära ekonomin. Germund Sellgren Susie Broquist Lundegård

Transkript

1 Maten och den cirkulära ekonomin Germund Sellgren Susie Broquist Lundegård Istockphoto.com / WWF-Canada

2 Fight for your world

3 Maten och den cirkulära ekonomin Vilka är vi och ni? Vad innebär cirkulär ekonomi Koppling till mat och biologisk mångfald samt lite om ekologiska fotavtryck och de globala målen Greppa hela skolan Läromedel WWF (om det finns tid)

4 Vad är cirkulär ekonomi Ett resurseffektivt system Går från en linjär ekonomi där produkter tillverkas, används och sedan slängs till ett mer cirkulärt och kretsloppsanpassat system I den cirkulära ekonomin återanvänds produkter och återvinns material. Redan när man tar fram produkten tänker man på att den enkelt ska kunna lagas, uppgraderas, renoveras, omtillverkas och återvinnas. Vi blir användare av produkter istället för ägare av dem. Vi hyr, lånar och delar, och på så sätt kan allting användas mer effektivt.

5 Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion Omställning till en hållbar konsumtion och produktion av varor och tjänster är en nödvändighet för att minska negativ påverkan på klimat och miljö samt människors hälsa. Särskilt utvecklingsländer påverkas i hög grad av klimatförändringar och annan miljöpåverkan vilket innebär ökad fattigdom och minskad välfärd. En hållbar konsumtion och produktion innebär en effektiv användning av resurser, hänsyn till ekosystemtjänster som är nödvändiga för försörjningen samt minskad påverkan från farliga kemikalier. Detta innebär inte bara miljöfördelar utan även sociala och ekonomiska fördelar såsom ökad konkurrenskraft, näringslivsutveckling på en global marknad, ökad sysselsättning och förbättrad hälsa och därmed minskad fattigdom. Hållbara konsumtions- och produktionsmönster är därför även en förutsättning för att ställa om till en grön ekonomi och för en hållbar utveckling. Hållbar konsumtion och produktion är en tvärgående fråga som kompletterar andra mål. För att ställa om till hållbara konsumtions- och produktionsmönster behövs en rad verktyg och åtgärder, på olika nivåer och genomförda av olika aktörer. Utbildning är en viktig hörnsten. Genom utbildning kan människor förvärva värderingar, kunskaper och färdigheter som möjliggör för dem att bidra till en hållbar utveckling. En annan hörnsten är information. Tydlig och lättillgänglig information i form av bland annat miljömärkning, konsumentupplysningstjänster, produktinformation i butiker samt webbaserad information etc. möjliggör för konsumenter och andra aktörer att göra ansvarsfulla och hållbara val av produkter och tjänster och att ställa om till mer hållbara livsstilar.

6

7

8 Källa: Naturskyddsföreingen

9 Källa:

10 13 kg/person och år 8 kg/person och år Källa: Naturvårdsverket 2016

11 MAT ResQ Club. Ta vara på restaurangernas överblivna mat, billigt. Karma. Rädda överbliven mat, från restauranger, butiker och caféer. Du köper den med rabatt. KONTOR WorkAround. Kom och jobba på någon annans kontor. BYGGMATERIAL LoopRocks. Kopplar ihop den som vill bli av med byggmassor, sten, grus och jord, med byggföretag som har nytta av materialen. PRYLAR Inrego. Köp datorer och mobiler som sorterats ut av företag. Sporthyra. Hyr sportutrustning som t ex skidor eller kajak, finns på sex orter i Mellansverige. Something Borrowed. Webbutik där du hyr kläder månadsvis. Hygglo. Tjänst som kopplar ihop privatpersoners prylar med den som behöver låna se artikeln på denna sida. Repamera. Skicka in dina trasiga kläder och få dem lagade. HOTELL Airbnb. Tjänst som kopplar ihop privatpersoners rum/lägenheter med turister eller andra som behöver övernattning. I tjänstens spår har andra följt efter, t ex Booking.com som nu även erbjuder privatbostäder som logi. HÄNDIGA PERSONER Taskrunner. Få hjälp med flytten, trädgården, datorn, hantverk eller något annat. TRANSPORT Skjutsgruppen. Samåkningstjänst, främst för när du ska åka lite längre. Snappcar. Hyr bil av din granne eller hyr ut din egen om du har en. Tiptapp. Du som behöver få återvinning eller prylar bortforslade kopplas ihop med villiga privatchaufförer.

12

13

14

15 Slit och släng eller? Slit & släng, eller?

16 Maten

17 25 % Maten står för nästan 1/4 av människans klimatpåverkan

18 1/3 Idag slängs ungefär en tredjedel av all mat som produceras

19

20 WWFs huvudfokus Det ekologiska fotavtrycket ökar Den biologiska mångfalden minskar

21 Biologisk mångfald

22 75 % av de viktigaste jordbruksprodukterna är beroende av pollinatörer

23

24 Ekologiska fotavtryck Visar våra anspråk på planeten

25 Som vi lever i dag behövs 1,7

26 Om alla levde som vi gör i Sverige: 4

27

28 1/ Idag slängs ungefär en tredjedel av all mat som produceras

29 Insikt och kunskap Elever Omgivande samhälle Möjligheter att genomföra Vilja och motivation Undervisning och lärande Skolfastighet/skolgård Uppföljning och utvärdering Skolkultur och etik

30 WWFs utbildningsmaterial Naturens tjänster Mat på hållbar väg Uppgiftsbank One planet plate Kalkylatorer: Skolkalkylator Klimatkalkylator Matkalkylator

31 Matkalkylatorn 0,5 kg CO 2 per måltid (lunch eller middag). 11 kg CO 2 i veckan 590 kg CO 2 per år i dag ca 2 ton

32 50 g linser 150 g köttersättning 0,5 del gryn 200 g grönsaker

33 50 g linser 150 g köttersättning 0,5 del gryn 200 g grönsaker g ost

34 25 % Maten 1/4 av människans klimatpåverkan

35

36

37