Min syn på ett effektivt teamarbete

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Min syn på ett effektivt teamarbete"

Transkript

1 Mälardalens högskola Institutionen för Innovation Design och Produktutveckling, IDP Min syn på ett effektivt teamarbete Produktutveckling med formgivning KN3060 Av: Patrik Berggren

2 Inledning Dagligen umgås vi eller arbetar tillsammans med andra individer i olika former av grupper. Faktum är att människan redan från födseln tillhör en grupp som vanligtvis består av en mamma, en pappa och kanske något syskon, en grupp som i vanligt tal kallas för familjen. Denna grupp är alltså den första gruppen (och troligtvis den sista) som människan tillhör, men vi kommer under vårat livslånga liv att utgöra delar av en mängd andra grupper oavsett vi vill det eller inte. Det kan vara skolklasser, idrottslag, kompisgäng osv. Men det är inte dessa grupper som jag tänkt fokusera min essä på, utan tyngden kommer att ligga på grupper som bildas i företag och som har i uppgift att utföra diverse projekt en så kallad projektgrupp. Där kommer jag att uttrycka min åsikt om vad man bör tänka på för att få en så effektiv arbetsgrupp som möjligt och jag kommer bland annat att gå in på områden som kommunikation, gruppsammansättning, ledarskap, roller och hur man skapar motivation. Jag kommer även att dra några paralleller mellan projektgrupper och idrottslag. Det är alltså mina åsikter inom dessa områden som ämnet berör och dessa tankar och funderingar grundar jag framförallt på egna erfarenheter men även på en viss litteratur inom området gruppdynamik. De egna erfarenheterna består främst av grupparbeten som utförts på högskolan, men även av andra erfarenheter från exempelvis idrottslag finns med som grund. Den litteratur som jag har läst består främst av: På spaning efter gruppens själ (1998) av Eric Olsson, Arbetsgruppens Psykologi (2005) av Barbro Leneér Axelson och Ingela Thylefors, Grupp-psykologi (1992) av Lars Svedberg samt Handbok i grupparbete (1991) av Ingegerd Wirtberg och Bill Petitt Fördelarna med att jobba i grupp är ifrån företaget sett att man har enskilda individer som är specialiserade inom ett visst område och som i grupp kan bli oerhört kompetenta inom ett större område. En grupp är också effektivare i det avseendet att de kan genomföra flera saker samtidigt. En annan fördel är att projektarbetet inte står och faller med en enda person och med det menar jag att om exempelvis en person faller bort ett tag på grund av sjukdom så kan ändå gruppens arbete fortlöpa relativt friktionsfritt. När personen sedermera kommer tillbaka så har vissa saker inom hans/hennes område blivit liggande för att då återigen tas upp och genomarbetas. Detta låter väldigt enkelt när jag beskriver det men det finns givetvis en mängd olika fallgropar att falla ner i och irritationsmoment att trassla in sig i, men jag skall försöka ge er en bild av vad jag tycker är viktigt då man vill skapa ett effektivt teamarbete. Kommunikation En viktig del i ett effektivt teamarbete är att gruppmedlemmarna klarar av att kommunicera med varandra. Om alla lyckas att hålla en god kommunikation så kommer resultatet av projektet utan tvivel bli bra. Att ha en bra kommunikation är enligt mig till och med det viktigaste i ett grupparbete, då alla tänkbara problem enklare kan lösas, eftersom alla i gruppen kan säga vad de tycker och alla i gruppen tar till sig av vad alla säger. För bra kommunikation är inte endast att kunna prata och säga vad man tycker, man måste även kunna lyssna och ta till sig andras tankar och idéer, först då är man en god kommunikatör. Sen gäller det även att man behärskar och kan läsa av den icke verbala kommunikationen, alltså de signaler som sänds ut genom kroppsspråket. Ett exempel på en icke verbal kommunikation kan vara att en person lyfter på ögonbrynen för att han/hon blev överraskad av något som sagts. 1

3 Den viktigaste kommunikationen tycker jag är den som sker utanför alla formella möten, alltså allt småprat runt omkring som sker vid fika- och lunchraster samt vid andra informella möten. Detta beroende på att kommunikationen kommer mer naturligt och frivilligt då. Denna kommunikation behöver inte endast vara kopplad till projektuppgiften utan kan med fördel handla om helt andra saker, så som fritidsintressen, historieberättande osv. Relationerna mellan gruppmedlemmarna blir starkare genom dessa samtal och då även på andra nivåer än den arbetsmässiga nivån. Man skapar en slags vi känsla och får ett större förtroende för varandra. Det skapas en tillit och en trygghet som är så viktigt för att få grupparbetet att genomföras på ett så bra sätt som möjligt. Dessa samtal gör att arbetsklimatet blir bättre och det medför att vi mår bättre och har roligare när vi arbetar, vilket i sin tur gör att vi presterar bättre. Därför gäller det att alla i gruppen tar ett personligt ansvar när det gäller arbetsklimatet. Med det menar jag att man måste anstränga sig lite, speciellt när det är någon som man inte direkt gillar (för vi måste ju inte gilla alla). Det jag försöker säga är att alla i gruppen bör uppträda med respekt emot varandra oavsett vad man tycker och tänker. För det är ju som den gamla klyschan säger: vi är varandras arbetsmiljö. Arbetsprocess och social process - paralleller till idrotten Inom området teamarbete har arbetslivet mycket att lära av idrottsrörelsen och då specifikt av lagsporter, där lagsammanhållningen är en uttalad otroligt viktig del för att det skall gå att prestera bra och nå resultat. Förövrigt så tycker jag att arbetslivet och idrottsrörelsen är uppbyggda på ungefär samma vis. Man har som Eric Olsson beskriver i sin bok På spaning efter gruppens själ - en arbetsprocess och en social process. På arbetet består arbetsprocessen av vad företaget gör, som exempel så består Nokias arbetsprocess bland annat av att tillverka mobiltelefoner och komma fram till lösningar inom det området, medan ishockeylaget färjestads arbetsprocess består av att spela ishockey. Det resultat som Nokia strävar efter genom sin arbetsprocess är att tjäna pengar och expandera, medan färjestad strävar efter att vinna matcher. Med färjestad menar jag laget färjestad och inte föreningen färjestad, vilken till stor del även som Nokia strävar efter att tjäna pengar och expandera. Så resultatet av arbetsprocessen är således väldigt lätt att mäta (omsättning/vinster). Det finns som tidigare nämnt också en social process på arbetet och i ishockeylaget. Ishockeylagets sociala process sker på sidan av planen och då i väldigt stor utsträckning i omklädningsrummet medan samma process på arbetsplatsen sker på samma plats som arbetsprocessen äger rum i. På arbetsplatsen är alltså arbetsprocessen och den sociala processen mer integrerade med varandra och det är svårare att skilja dem åt. Ishockeylaget spelar sin match och när den är över så är arbetsprocessen över och man går in i den sociala processen. Det som hänt under matchen är allt kopplat till arbetsprocessen och det finns en stor förståelse för varandra att man beter sig lite otrevligt och bryskt emot varandra, eftersom man vet att det inte direkt är något personligt involverat i vad som sägs under matchen. I omklädningsrummet är det dock inte lika accepterat att bete sig på samma sätt emot varandra och det beror enligt mig på att man har gått ifrån arbetsprocessen till den sociala processen. Ex: Om Kent i laget inte passar pucken till Thomas, utan han åker själv och missar. Thomas tycker att han hade ett mycket bättre läge än Kent och skriker: Jävla idiot! Varför passa du inte mig!. Kent tjafsar kanske emot en kort stund och sen är det över. Efter matchen så är det knappt att spelarna kommer ihåg händelsen eller i varje fall så lägger de ingen större energi på den. Detta för att denna konflikt tillhörde arbetsprocessen. Om en liknande händelse hade skett på sidan 2

4 av plan när de är inne i den sociala processen så hade händelsen inte glömts bort lika lätt. Då hade det säkerligen blivit en större sak av det hela och konflikten hade varat mycket längre än den konflikt som skedde under matchen. Detta gör att arbetsplatsen är en mer komplex situation i och med att det är svårare att skilja mellan den sociala processen och arbetsprocessen eftersom dem sker på samma plats och tidpunkt. Därför är det mycket lättare att ta åt sig något negativt som någon sagt och ta det personligt även om det är något i projektuppgiften eller något annat i arbetet som saken berör. Det finns sammanhang då projektgruppen och ishockeylaget är på samma nivå och det är väl i första hand då ishockeylaget på sidan av plan pratar om matcher och saker som berör just spelet hockey. Då blandas arbetsprocessen och den sociala processen vilket gör att det liknar mer det samspel som sker i projektgruppen. Ett annat läge är då arbetsgruppen inte befinner sig på arbetsplatsen och inte pratar om jobbet eller projektuppgiften. Då befinner dem sig enbart i den sociala processen och allt som sägs och diskuteras behandlas på den nivån. Just denna nivå är enligt mig något som är väldigt viktigt för en effektiv och trevlig projektprocess. Inte för att det sker någonting i projektväg just på denna nivå utan för att det knyter band mellan gruppmedlemmarna och vi lär oss hur de andra i gruppen tänker och vilka de är som personer. I detta avseende så ligger ofta idrottslag före i utvecklingen och detta av naturliga skäl i och med att deras sociala process finns med oavsett de vill eller inte och då framförallt i omklädningsrummet, på bussresor och på hotell mm. Detta påtvingande av den sociala processen finns vanligtvis inte i ett vanligt arbete, men förhoppningsvis så äter och fikar man ihop för att få en viss gemenskap vid sidan av arbetet. Det som går att göra för att få en nystartad projektgrupp att nå varandra på det sociala planet är att genomföra en så kallad kick off av något slag och då enligt mig helst utanför arbetsplatsen. Detta är något som många företag använder sig av och jag ville bara belysa det som en viktig del för att få igång den sociala processen. Personalfester är ett annat exempel som många företag använder sig av och det brukar också vara välkommet hos många medarbetare. En baksida av dessa kick offer och personalfester uppstår då inte alla kan vara med och den eller dem personerna riskerar då att bli utanför den sociala gemenskapen, vilket kan vara mycket jobbigt. Gruppsammansättning Vad ska man då tänka på när man sätter ihop en grupp? Jo jag tycker att man skall blanda personer med kunskap från olika yrkesområden för att på så vis som grupp kunna ha en djup kunskap inom ett väldigt stort område som då givetvis täcker hela projektuppgiften. Jag tycker också att man skall blanda på andra områden utöver de yrkesmässiga och då menar jag att man skall blanda tjejer och killar, folk från olika länder och kulturer, åldersgrupper osv. Detta för att skapa så många infallsvinklar som möjligt vilket leder till att man kan få fram många intressanta idéer. Detta styrks av Frans Johansson som i sin bok Medicieffekten skriver om skärningspunkter mellan olika områden, kulturer och discipliner i vilka han menar på att man kan få fram en mängd extraordinära idéer. Jag tycker som sagt var att man skall blanda så mycket som möjligt när man sätter ihop en grupp, men jag tycker även att alla i gruppen skall ha någonting gemensamt så att man förstår varandra. Då kommer vi återigen tillbaka till det här med kommunikationen. Den måste vara god för att en grupp skall kunna prestera något bra och jag tycker att den 3

5 egentligen är viktigare än att ha en stor blandning av discipliner och kulturer. Tänk er själva en grupp där alla medlemmar är från olika länder och de har en avsaknad av ett gemensamt språk att tala. Det är en väldigt bra blandning av kulturer men de kommer hur som helst inte att kunna uträtta någonting tillsammans eftersom de inte kan kommunicera med varandra. Detta är givetvis ett mardrömsscenario och oftast ser de ju inte ut så, utan internationella grupper har oftast det globala språket engelska som kommunikationsmedel. I och med engelskan förstår alla i gruppen vad som sägs, men jag menar också att man måste ha något gemensamt på något annat plan för att arbetet skall bli effektivt. Alla i gruppen måste förstå vad en person menar med det han säger, alltså inte bara förstå vad han säger. Det är det som är kruxet, man måste läsa mellan raderna och läsa av personens olika signaler som han/hon sänder ut. Dessa signaler och beteenden lär man sig desto längre tid man spenderar tillsammans med personen ifråga, men just tid har man inte alltid tillräckligt av och för att påskynda den inlärningsprocessen kan exempelvis en kick off vara bra. Roller Varje person tar på sig en roll i varje grupp han/hon medverkar i och den bestäms utifrån de förväntningar personen har på sig själv men framförallt vilka förväntningar omgivningen har på personen. En persons roll skiljer sig oftast från grupp till grupp och det är bara att gå till sig själv för att få bevis för detta. Hur beter du dig hemma? och hur beter du dig i skolan/på jobbet?, troligtvis inte likadant. Gruppmedlemmarnas roller skapas snabbt och redan vid det första gemensamma mötet börjar dem ta form. Sedan har varje medlem troligtvis samma roll tills gruppen upplösts. Att ändra en roll är mycket svårt även fast man kanske vill. Man har möjligen blivit tilldelad en roll som man inte tycker så mycket om och vill således ändra på den. Det som händer då är att man kommer bli ifrågasatt och motarbetad av gruppen eftersom man lämnar en identitet som alla i gruppen känner sig trygga i. För att återigen dra några paralleller till idrotten som jag för övrigt tycker förklarar gruppsykologin väldigt bra, så är det uppenbart vad som skulle hända ifall en back/försvarare eller kanske en målvakt plötsligt skulle börja anfalla och hela tiden försöka göra mål. Han/hon skulle stöta på motstånd och det skulle bli oerhört svårt för personen ifråga att fortsätta sitt beteende. Om han/hon däremot byter lag och direkt från början tar på sig rollen som anfallare och målgörare så skulle dennes roll troligtvis inte bli ifrågasatt. Något som är intressant att se är när två grupper där en person är medlem i båda sammanstöter med varandra. Hur beter sig då personen ifråga? Vilken roll tar han/hon? Hur personen än gör så kan denne inte tillfredställa båda parters förväntningar, utan det blir troligtvis någon slags kompromiss. I största allmänhet så är roller bra för grupparbetet i det avseendet att alla i gruppen lär sig varandras roller och på så vis kan samspela och kommunicera på ett så effektivt sätt som möjligt. Det finns en mängd olika standardroller när man pratar om grupper, vilka jag inte tänkt gå in på något djupare här, men för att nämna några så är clownen, den ambitiösa, kritikern och syndabocken några av dessa roller. 4

6 Motivation och mål För att ett projekt skall kunna bedrivas framgångsrikt så krävs det att varje gruppmedlem är motiverad. För att skapa motivation så bör man sätta upp tydliga mål som alla i gruppen kan sträva efter att uppnå, vilket skapar en gemenskap och en tydlighet i projektet. Dessa mål bör också på något sätt vara mätbara annars är de värdelösa, eftersom man då inte vet ifall man uppnått dem. När gruppen bildas så vet säkerligen alla inblandade vad som är uppsatt att göras, men oavsett hur tydligt projektuppgiften har definierats så är det ofrånkomligt att alla gruppmedlemmar har olika föreställningar om vad uppgiften är. Detta kan bero på att inte alla har en klar uppfattning vad som skall göras. Det kan också bero på att varje person har sitt synsätt på saker och ting i och med att varje person har olika erfarenheter och referenser. Fastän man beskriver målet med samma ord så har orden olika innebörd för olika personer. Tänk dig att en grupp med medlemmar från värden över, från stora städer och små byar har fått i uppgift att ta fram ett förslag på en byggnad som skall vara hög och stor. De personer som kommer från stora städer ser säkert en bild framför sig där byggnaden förmodligen är större än den bild som de från små byar ser framför sig. En person kanske tror att de ska konstruera ett nytt World Trade Center medan en annan kanske tror att det är ett femvåningshus som skall konstrueras. Det här exemplet är något förenklat mot hur det troligtvis ser ut i verkligheten, men jag tycker i alla fall att det tydliggör vad jag menade med ord av olika innebörd och vilken problematik som kan uppstå. Svårigheten här är att få alla att förstå vad som skall göras och skapa en gemensam bild av målet, där orden som beskriver målet har samma innebörd för alla i projektgruppen. Något som jag tycker är viktigt är att alla i projektgruppen skall få vara med och bestämma målet eller målen med projektet. Denna delaktighet skapar en stark motivationskraft hos alla gruppmedlemmar och det skapar utan tvivel en större tillfredställelse då man lyckas med något man själv varit med och bestämt om. I dem projekt där målen inte är tydliga blir gruppmedlemmarna otrygga och man vet inte riktigt vad som skall uträttas. Det är lätt att stressa upp sig vid sådana tillfällen och speciellt då en deadline börjar närma sig för det slutliga målet som man inte riktigt vet vad det är. Man går omkring och mår dåligt och oroar sig i onödan istället för att planera väl och sätta upp mål med tydlighet. Jag tycker även att de mål som man enats om även skall kunna förändras i takt med att projektarbetet går vidare. Arbetet kanske tar en oanad vändning i ett visst läge, vilket kanske medför att det första satta målet inte blir det optimala målet att sträva efter. Då måste en förnyelse av målet göras så att det återfår ett aktuellt värde. En annan sak som skapar motivation är feedback och då speciellt då den är positiv. Om någon uträttar sitt arbete bra så bör man säga det till honom eller henne. Låt personen få höra att man tycker om det han/hon uträttat. Då växer personen och kommer också i framtiden att lägga ner mycket energi på att utföra ett bra arbete. Om någon presterar mindre bra så skall man givetvis inte dra sig för att ta upp det, men som grundtanke tycker jag att man skall se till att lyfta fram och inte trycka ner varandra. En person som i allmänhet inte presterar så värst bra (av olika anledningar) kanske gör något bra någon gång och skall då också få höra det. Då känner sig den personen duktig och han/hon kommer i större utsträckning känna sig motiverad att utföra ett bra arbete i fortsättningen. 5

7 Sedan skall man inte heller glömma dem som alltid presterar bra, för vem vet de kanske tappar suget efter ett tag då de aldrig får beröm för vad de gör. Jag tycker att alla i en projektgrupp skall ge feedback och synnerligen projektledaren som ofta är en person som man ser upp till. Struktur För att få en ännu tydligare arbetsgång och för att kunna nå de mål som man satt så krävs det att man har en god struktur i sitt arbete. En bra planering i form av exempelvis ett Gannt-schema är att föredra. Det är också bra om ett gruppkontrakt kan upprättas, där man tydliggör vad som gäller under projektet och där man behandlar saker som antal träffar, raster, närvaro osv. Ett sådant kontrakt är ett bra sätt att hålla destruktiva konflikter borta (inom vissa områden) eftersom det innehåller med klar och tydlig text vad gruppen enats om. Ledarskap När jag pratat roller tidigare så har det endast handlat om de informella rollerna, vilka jag förövrigt tycker är intressantare än de formella rollerna, men den viktigaste av dem formella rollerna är nog ändå viktig att nämna. Den roll jag då tänker på är projektledarrollen. Projektledaren har en väldigt viktig roll i och med att varje projektgrupp behöver en ledare som kan samordna och leda arbetet framåt. Denne skall enligt mig inte styra projektet med järnhand och bestämma alla beslut själv, utan han/hon bör vara väldigt lyhörd och ödmjuk. Ledaren skall leda gruppen till att uppnå de mål som gruppen gemensamt satt upp. Ledaren skall inte dra gruppen till målet utan denne skall visa vägen fram till målet och tillhandahålla gruppen med de verktyg som de behöver. Visst skall ledaren kunna säga till och bestämma i vissa lägen då projektet inte går som planerat och då det lyder oenighet i gruppen. Han/hon skall alltså kunna bestämma när det behövs men förövrigt endast vara vägledare och organiserare. Ledaren bör dessutom ha ett helhetsperspektiv och vara insatt i varje persons arbetsuppgift och sociala tillstånd. Han/hon bör även (som tidigare nämnt) vara bra på att ge feedback åt samtliga gruppmedlemmar. Att bestämma själv som projektledare utan att rådfråga projektgruppen kan enligt mig vara ödesdigert. Detta skapar besvikelse hos gruppen och som gruppmedlem känner man sig inte lika värdefull och behövd. En ledare som alltid rådfrågar och bollar idéer med gruppen skapar en aktivitet och delaktighet inom gruppen där han/hon då blir accepterad som en jämställd medlem. Då inte detta sker så skapas en motsättning där gruppen ställs mot ledaren och en informell kamp parterna emellan startas. Denna kamp tar då energi ifrån vad som egentligen är tänkt att göras och den energin delas upp i två processer: vi mot han/hon och projektuppgiften istället för att all energi kanaliseras åt projektet. Ledaren skall dessutom inte vara rädd för att delegera makt åt olika personer i gruppen, för det är ju trotsallt så att ledaren inte är bäst på allt, utan det ska mer vara som jag nämnt tidigare. Ledaren skall ha kunskap inom varje område som projektuppgiften omfattar, men behöver inte ha spetskompetens inom något område förutom just ledarskap. Därför låter en god ledare andra personer ta ansvar inom deras område Problem kan uppstå då den formella projektledaren inte är den som egentligen bestämmer, utan gruppen har en annan informell ledare som är den som egentligen sköter besluten. Oundvikligt så kommer en maktkamp uppstå ledarna emellan och denna konflikt måste på något vis lösas för att projektarbetet skall kunna fortlöpa med tillfredställande resultat. 6

8 Det jag vill säga är att jag tycker att den formella ledaren och den informella ledaren bör vara samma person och detta för att skapa en trygghet och balans i gruppen. Någon som jag tycker beskriver en ledares arbetsroll ganska bra är Lars Svedberg som i sin bok gruppsykologi säger: Han hon är t.ex. inte en person som fattar besluten, utan en person som ser till att besluten blir fattade och att de är av god kvalitet. (Svedberg, Lars (1992) Grupp-psykologi, sid. 156) Konflikter Konflikter är något som alltid kommer att uppstå inom ett projekt och det i olika stora proportioner, men oavsett om de är stora eller små så kommer de alltid att finnas med. Konflikter låter enligt många väldigt negativt men jag skulle vilja vrida på det och påstå att det är positivt och då endast om man kan hantera dem på rätt sätt. Tänk er själva ett grupparbete där inga konflikter uppstår, det skulle troligtvis inte leda till några större höjder. För om inga konflikter uppstår tyder det ju på att alla i gruppen tänker likadant, vilket inte är troligt. Till och med om man jobbar på egenhand så uppstår det konflikter, men som då inte ger sig i uttryck utåt utan sker i en process inom personen ifråga. Tänk er själva att ni ska köpa en tv och då står och funderar på ifall ni ska köpa en bra tv med ett högt pris eller om ni skall köpa en lite sämre tv med ett lägre pris. Denna konflikt har man inom sig, men den är trots allt tydlig, eftersom man vet vilka värderingar och åsikter som krockar med varandra. Det är ofta det här med tydligheten som är det största problemet i konflikter i grupp. Om varje person är tydlig och delar med sig av vad han/hon tycker och tänker så kommer dessa konflikter att medföra stora möjligheter istället för stora hinder. Konflikter kan vara en källa till dessa skärningspunkter som Frans Johansson talar om i sin bok Medicieffekten. Skärningspunken bildas då mellan två eller flera olika värderingar och synsätt. Lars Svedberg sammanfattar väl hur konflikter bör behandlas i sin bok, där han visar upp tre steg för hur detta bör genomföras. Dessa tre steg är: Erkänn och medvetandegör konflikten. Identifiera faran och hotet, den destruktiva komponenten Identifiera möjligheterna och resurserna, den konstruktiva komponenten. (Svedberg, Lars (1992) Grupp-psykologi, sid. 152) Avslutningsvis Om man tänker på de saker som jag tagit upp och anammar dem i kommande projektarbeten så tror jag säkerligen att man kommer att kunna se att effektiviteten höjs. En trygghet kommer troligtvis att infinna sig, gruppen kommer förmodligen ha roligt och man kommer förhoppningsvis känna att man får ut någonting av arbetet. Man måste dock ha i åtanke att varje gruppsammansättning är unik och måste därav behandlas på olika vis. Trots allt tycker jag att denna essä utgör en bra grund att stå på för att man skall kunna utveckla ett effektivt teamarbete. 7

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Tankar om grupper och gruppdynamik

Tankar om grupper och gruppdynamik Tankar om grupper och gruppdynamik Produktutveckling med formgivning KN3060, Mälardalens högskola Av: Lejla Kuduzovic Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand När det händer att individer arbetar i grupper,

Läs mer

Gruppdynamik U t v e c k l i n g s c e n t r u m

Gruppdynamik U t v e c k l i n g s c e n t r u m Gruppdynamik Definition av begrepp En grupp är en samling människor som upplever sig ha ett gemensamt mål, ömsesidigt påverkar varandra, är psykologiskt medvetna om varandra och uppfattar sig själva som

Läs mer

Organisation Individ och grupp

Organisation Individ och grupp Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011 Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Gruppsammansättning inom PU-processen

Gruppsammansättning inom PU-processen Gruppsammansättning inom PU-processen KPP306 Produkt- och processutveckling Christoffer Löfstrand 4/10/2012 Handledare: Rolf Lövgren Ett delmoment I kursen KPP306 Process- och Produktutveckling är att

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Målet med utbildningen Få en inblick i vad ledarskap handlar om Förstå situationer där du behöver använda ditt ledarskap Förstå vad som krävs för att utöva ledarskap

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

Förbättra kommunikationen mellan målvakt och backar. Torbjörn Johansson

Förbättra kommunikationen mellan målvakt och backar. Torbjörn Johansson Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Förbättra kommunikationen mellan målvakt och backar Torbjörn Johansson Handledare Ulf Engman 2011-05-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Sid.3 2. Bakgrund Sid. 4 3.

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare. Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team 3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Definition av begrepp

Definition av begrepp Gruppdynamik Definition av begrepp En grupp är en samling människor som upplever sig ha ett gemensamt mål, ömsesidigt påverkar varandra, är psykologiskt medvetna om varandra och uppfattar sig själva som

Läs mer

Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide. Samarbetsförmåga;

Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide. Samarbetsförmåga; Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide Samarbetsförmåga; Arbetar bra med andra människor. Relaterar till dem på ett lyhört och smidigt sätt. Lyssnar, kommunicerar och löser konflikter på ett konstruktivt

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Till eftertanke för alla som gillar hockey. Bilden är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/fil:marcus_vinnerborg.jpg

Till eftertanke för alla som gillar hockey. Bilden är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/fil:marcus_vinnerborg.jpg Till eftertanke för alla som gillar hockey Bilden är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/fil:marcus_vinnerborg.jpg Face to face - Domarjävel! En av SISU Idrottsutbildningars utbildningsformer är lärgrupper.

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap UF 7 Ledarskap och samarbete Alla i UF tränar si8 ledarskap Ledarskap och samarbete Hur får vi alla a8 arbeta åt samma håll? Vad gör vi om någon avviker från den väg som vi har stakat ut? Hur är du själv

Läs mer

1 Mötet öppnade Lina öppnar mötet! 2 Val av mötesordförande Mötet väljer Olivia till mötesordförande.

1 Mötet öppnade Lina öppnar mötet! 2 Val av mötesordförande Mötet väljer Olivia till mötesordförande. OUCI +! Datum: 17/11-09 Tid: 08.34 Plats: Linas kök Närvarande: Madeleine Lindberg, Olivia Ekman och Lina Nilsson 1 Mötet öppnade Lina öppnar mötet! 2 Val av mötesordförande Mötet väljer Olivia till mötesordförande.

Läs mer

HOGANDEVELOP INSIKT. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC.

HOGANDEVELOP INSIKT. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC. INLEDNING: Motiv, Värderingar, Preferenser Inventoriet beskriver personers grundläggande värderingar, mål och

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

Frågor till dig som söker arbete hos oss

Frågor till dig som söker arbete hos oss Frågor till dig som söker arbete hos oss För att vi ska få en mer utförlig bild av dig och dina förväntningar på oss, samtidigt som du får en bild av oss och våra förväntningar, vill jag be dig läsa igenom

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Konflikthantering Johan Ydrén. www.hanterakonflikter.se

Konflikthantering Johan Ydrén. www.hanterakonflikter.se Konflikthantering Johan Ydrén www.hanterakonflikter.se En konflikt är en interaktion mellan minst två parter där minst en part har önskemål som känns för betydelsefulla för att släppas, och upplever sina

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Du och jag, Agnes Lärarmaterial

Du och jag, Agnes Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Boken handlar om Agnes som tycker att hennes kompis Maja alltid får vad hon vill. Typiskt nog vinner Maja en veckas kurs i biologi på ett läger

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen

UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen Ridpasset på ledarskapskursen leds av en ridinstruktör. Eftersom hästar är så tydliga och ärliga i sin feedback kräver dom en anpassning och lyhördhet

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Tillsammans

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Tillsammans Tillsammans Teamarbete Flera förbättringsverktyg förutsätter teamarbete Teamsammansättning Ledningskompetens - mandat att påverka Kunskap om förbättringsområdet/systemet tvärprofessionellt tvärorganisatoriskt

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Min syn på ledarskap i PUprocessen

Min syn på ledarskap i PUprocessen Min syn på ledarskap i PUprocessen KPP306 Produkt och processutveckling 2012-04-10 Innehåll Inledning... 2 Definitioner av ledarskap... 3 Ledarens roll i ett projekt... 3 Olika typer av ledarskap... 4

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Processledarutbildning. Modul 7 Processverktyg för högpresterande team läsåret 2015/2016

Processledarutbildning. Modul 7 Processverktyg för högpresterande team läsåret 2015/2016 SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSAVDELNINGEN Processledarutbildning Modul 7 Processverktyg för högpresterande team läsåret 2015/2016 SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN HR TEAM LEDAR- OCH ORG. UTVECKLING

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

Chefsprofilen Sammanställning av resultat

Chefsprofilen Sammanställning av resultat Chefsprofilen Sammanställning av resultat Namn: Allan Allansson Läsanvisning Om Chefsprofilen Chefsprofilen används som ett stöd för utveckling av det egna ledarskapet. Profilen mäter beteenden som i ledarskapsforskning

Läs mer

Samtal kring känsliga frågor

Samtal kring känsliga frågor Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan

Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan Emma Olsson Ida Persson Samhällsvetarprogrammet för lärande, utveckling och kommunikation 2008-06-02 Inledning När

Läs mer

Att jobba i projektgrupp. Rationellt beslutsfattande. Vi ska undersöka: Hur får man en grupp jobba effektivt: Rationellt beslutsfattande

Att jobba i projektgrupp. Rationellt beslutsfattande. Vi ska undersöka: Hur får man en grupp jobba effektivt: Rationellt beslutsfattande Sitt i era grupper Att jobba i projektgrupp Rune Olsson PIE, IEI, LiU 2011 Vi ska undersöka: Hur får man en grupp jobba effektivt: Rationellt beslutsfattande Projektstyrning Konflikthantering Kris Stödpersoner

Läs mer

Att vara idrottsförälder

Att vara idrottsförälder Att vara idrottsförälder Detta är ett studiematerial för er som är föräldrar till idrottande barn. För många barn är idrottsföreningen, näst efter hemmet och skolan, den viktigaste uppfostringsmiljön.

Läs mer

Hur gruppstorlek påverkar gruppens prestation

Hur gruppstorlek påverkar gruppens prestation Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18

Läs mer

1. Belöna dem som lyckas

1. Belöna dem som lyckas 1. Belöna dem som lyckas A Det bästa sättet att få alla att satsa tid och energi på sin hälsa, är att belöna dem som når sina hälsomål. Till slut får man ändå med sig de som inte är så intresserade. Hälsa

Läs mer

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva SISU Idrottsutbildarna är lokal anordnare av all studieverksamhet som rapporteras som statsanslagsberättigad. Föreningen är arrangör och samverkanspart.

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Medarbetarskap ger resultat. Omgivningens förväntningar

Medarbetarskap ger resultat. Omgivningens förväntningar LIFE@WORK Medarbetarskap ger resultat. Omgivningens förväntningar Ulla Lövholm 1.9. / 2.9.2010 Dagens program 12.30-15.30 Kundens och organisationens förväntningar Kundens behov och förväntningar Psykologiska

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin sidan 1 Forfattare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Boken handlar om Emma och Måns. De är tillsammans. Efter att ha varit på museet med klassen ska Måns sova över hos Emma. Emma vill att Måns ska sova

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Konflikthantering. Tänk efter efter. Vill jag vara en en del av lösningen eller en del av konflikten? Konflikthantering: 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson

Konflikthantering. Tänk efter efter. Vill jag vara en en del av lösningen eller en del av konflikten? Konflikthantering: 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson Inställning till konflikter som förenklar hanteringen Konflikthantering 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson Konflikter är ofrånkomliga. Konflikter är viktiga mänskliga processer - de är grunden till utveckling.

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal

Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal Mall och guide inför utvecklingssamtal Utvecklingssamtalet är det ett av dina bästa verktyg som chef och ledare att förbättra både verksamhetens och medarbetarens

Läs mer