Kommunal om tandvårdsfrågan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunal om tandvårdsfrågan"

Transkript

1 1 Kommunal om tandvårdsfrågan En rapport av Yeshiwork Wondmeneh

2 2 KOMMUNAL OM TANDVÅRDSFRÅGAN Innehåll Inledning 3 Den avskaffade tandvårdsförsäkringen 6 Vilken framtid har tandvården? 17 Hur stor andel av landstingens kostnader går till tandvården? 20 Tandvården en del av hälso- och sjukvården 21 Kommunals förbundsstyrelse godkände denna rapport den 18 januari 2005 och beslutade att översända den till LO för beaktande i arbetet med att förbättra tandvården. Produktion: Kommunals medlemsutvecklingsenhet och Starck Design AB Maj 2005 Art.nr

3 3 Inledning Kommunals medlemmar anser att tandvården har blivit för dyr. Många säger att de inte har råd att gå till tandläkaren för regelbundna kontroller, och större tandreparationer är förstås ännu dyrare. De är oroliga för att klasstillhörigheten snart åter kan ses i tänderna. Dessa farhågor uttrycker medlemmarna, bland annat, i de motioner som de varje år skickar till förbundsmöten och kongresser. I motionerna kräver de att Kommunal verkar för en bättre tandvårdsförsäkring. Bland kraven finns också att tandvården skall bli en del av den övriga sjukvården, och därmed skulle hälsovårdens högkostnadsskydd gälla även i tandvården. Också medlemmar i andra LO-förbund är bekymrade för tandvården. Ett stort antal motioner skrevs till årets LO-kongress. Även på den förra LO-kongressen var frågan uppe till diskussion. Tandvården har blivit ett svårlöst politiskt problem. Kommunalarna undrar varför ett välfungerande skydd har skrotats? Många vill återgå till det gamla systemet. Beslutsfattarna i sin tur är i dag kanske mer medvetna om risken för framtida kostnader, men säger sig inte ha resurser som räcker till mer än att begränsa skadorna genom satsningar på några prioriterade grupper. Hittills har samhället prioriterat tandvården för några grupper. De som uppfyller kriterierna för att få ett skydd i ordets egentliga mening är funktionshindrade i särskilda boendeformer och personer med vissa sjukdomar (som hämmar tändernas funktion och som i sin tur påverkar matsmältningsorganens funktion). De äldsta medborgarna har också rätt till ett visst skydd, men låg inkomst kvalificerar inte till något skydd. Kommunalarna är oroliga för att tandvårdskostnaderna ska rusa i väg i förhållande till den disponibla inkomsten. Den förändrade tandvården 1999 motiverades med argument om att tandhälsan inte skulle påverkas speciellt av individens inkomst. Numera tycks en del politiker börja svänga i den frågan. Regeringen har gjort utvärderingar av förändringarnas konsekvenser. Riksförsäkringsverket har några gånger kartlagt prisutvecklingen för tandvården. Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Konsumentverket har också försökt ta reda på om befolkningens tandhälsa har påverkats negativt.

4 4 KOMMUNAL OM TANDVÅRDSFRÅGAN I föreliggande rapport använder vi uppgifter ur dessa olika undersökningar och kopplar dem till våra egna uppgifter från den specialbearbetning av levnadsnivåundersökningarna som LO och Kommunal beställer hos Statistiska centralbyrån. Syftet är att se vilken betydelse inkomsten har för dagens tandvård och vilka riskerna är för sämre tandhälsa. Några fakta om tandvården efter 1999 En av förändringarna inom tandvården den 1 januari 1999 var att statens prisreglering som hade gällt sedan 1970-talet upphörde. Både offentliga och privata vårdgivare får själva sätta sina priser. Tidigare betalade försäkringen till tandläkarna en procentuell andel av det statligt fastställda priset, men nu får de ett fast krontalsbelopp per åtgärd. Patienten betalar skillnaden mellan detta belopp och vårdgivarens arvode. Ersättningen från försäkringen, som kreativa debattörer retoriskt döpt till näringsbidrag, har varierande storlek beroende på åtgärdens art. För bastandvård (exempelvis undersökning och diagnostik, förebyggande åtgärder som avlägsnande av beläggning mm, tanduttagning, rotfyllning) får patienter mellan 30 och 64 år inget bidrag alls, utan betalar allt själva. För andra större behandlingar som är av protetisk natur utbetalas ett fast belopp per åtgärd för den del av priset som överstiger kronor (protetik är benämningen på kirurgiska ingrepp som görs för att delvis eller helt ersätta, reparera eller behandla tänder). Försäkringen skyddar vissa grupper mot höga kostnader. De som är över 65 år har ett högkostnadsskydd på kronor för protetiska ingrepp. Funktionshindrade i särskilt boende och kronisk sjuka med omfattande behov av tandvård skyddas av det allmänna högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvård.

5 5 Vad är tandvård? Landstingsförbundet beskriver tandvård och dagens tandvårdsförsäkring på följande sätt: Tandvård omfattar allmän tandvård, kollektiv tandhälsovård, specialisttandvård, sjukhustandvård inklusive tandvård som ges vid övriga vårdinstitutioner samt tandtekniska laboratorier. Tandvårdsförsäkringen skall lämna bidrag till huvudmannen för bastandvård. För individer som har ökade tandvårdsbehov på grund av långvarig sjukdom eller handikapp erhålls högre ersättning från tandvårdsförsäkringen. Personer i särskilda boendeformer för service och omvårdnad skall erbjudas uppsökande tandhälsoundersökning avgiftsfritt och nödvändig tandvård enligt de avgifter som gäller inom den öppna hälso- och sjukvården. Denna del av tandvårdsstödet administreras och betalas av landstingen. Tandvården och tandhälsan förr: Alla hade karies Svenska tandläkaresällskapet undersökte svenska barns tandhälsa vid förra sekelskiftet Undersökningen omfattade barn och visade att praktiskt taget alla barn hade tandröta (karies). År 1914 hade inte ens en promille av 1500 undersökta skolbarn på den svenska landsbygden hela tänder; bara ett enda barn var helt utan hål. Ideella föreningar och organisationer, som exempelvis Röda korset, men även kommunerna var engagerade i barnens tandhälsa fram till dess folktandvården inrättades 1938 och en offentligt finansierad och organiserad skoltandvård byggdes upp. Tandrötan utplånades naturligtvis inte på en gång. Ännu under 1940-talet visade undersökningar att 99 procent av alla sjuåringar hade karies. Det ideella och samhälleliga engagemanget inriktades på att bekämpa bristande hygien och bota tandproblemen, men man satsade också på förebyggande åtgärder genom uppfostran (kunskaper om och attityder till tandhälsa och tandvård), och skolan kom att fungera som en naturlig plats för detta ändamål.

6 6 KOMMUNAL OM TANDVÅRDSFRÅGAN Den avskaffade tandvårdsförsäkringen Den generösa tandvårdsförsäkring som trädde i kraft 1974 omfattade alla typer av behandlingar och alla åtgärder subventionerades. Samhällets satsning var stor med en total investering på 100 miljarder kronor, varav över 60 miljarder kronor för vuxentandvården, resten gick till barn- och ungdomstandvården. Försäkringen skulle göra tandvården billig och tillgänglig för alla, i hela landet. Individens ekonomiska förutsättningar skulle inte begränsa tillgängligheten. Den enskilde betalade inledningsvis 50 procent av behandlingskostnaderna och den resterande hälften täcktes av försäkringen. Varje person hade dessutom ett högkostnadsskydd för utgifter över 1000 kronor. Över den gränsen betalade patienten bara 25 procent och resten, 75 procent, stod försäkringen för. Under 1990-talets ekonomiska kris blev en rad förändringar och besparingar oundvikliga. Som en följd av det kom tandvårdsförsäkringen 1999 att begränsas kraftigt. Förändringen innebar att en stor del av kostnaderna flyttades över från försäkringen till den enskilde. Avregleringen av priserna på tandvårdstjänster medförde dessutom att kostnaderna ökade för den enskilde, betydligt mer än beslutsfattarna hade räknat med. Avsikten var att det skulle bli fri konkurrens och det skulle ge prisfördelar för patienten. Trots att konkurrensen uteblev och priserna ökade i stället för att sjunka, trodde politikerna ändå inte riktigt på att detta skulle ha någon större inverkan på tandhälsan. Det fanns ett teoretiskt resonemang bakom detta, att just risken för att drabbas av höga egna kostnader skulle motivera medborgarna att sköta tänderna, bl a genom en regelbunden kontroll. Med andra ord: En rationellt tänkande person skulle tycka att priset för regelbunden kontroll och förebyggande åtgärder är lägre jämfört med priset för framtida tandreparationer som kan bli oundvikliga vid dålig vård i nuläge. Vidare litade samhället på den uppfostrande verkan som den helt fria barn- och ungdomstandvården har. Detta har en fördelningspolitisk betydelse som innebär att alla får en god start i livet även i fråga om tandhälsa. I debatten har det sagts att samhällets stora

7 7 satsning på tandvården gett befolkningen en medvetenhet som gör att man tar individuellt ansvar för tandhälsan. Det är ett av argumenten mot att förändringarna skulle leda till sämre tandhälsa. Selektiva regler Vissa grupper har som nämnts ett bättre skydd. Det finns ett särskilt kostnadsskydd för den som behöver tandvård på grund av kroniska sjukdomar som påverkar tandhälsan. Dessutom får sjuka och funktionshindrade som bor på sjukhem, ålderdomshem och i gruppbostäder tandvård som betalas på samma sätt som sjukvården. Dessa grupper, ca personer, har därmed ett högkostnadsskydd på 900 kronor under en 12-månadersperiod. Personer över 65 år har ett högkostnadsskydd för protetiska ingrepp som överstiger 7700 kronor. Dock betalar de själva, som alla andra, för förebyggande vård och för visst material som t ex guld. För att ytterligare markera att samhället inte övergett ansvaret för den förebyggande vården stödjer försäkringen dem som är yngre än 28 år genom ett förhöjt stöd för bastandvården. Är sambanden mellan ekonomi och tandhälsa svaga? Det har som tidigare nämnts funnits en uppfattning om att människors medvetenhet om betydelsen av förebyggande tandvård är så bra att 1999 års förändringar i försäkringen inte skulle leda till en allmän försämring av tandhälsan. I debatten har man därutöver även fört fram erfarenheterna från andra länder. Norge är det land som oftast har nämnts som ett exempel. I Norge har det aldrig funnits en allmän tandhälsoförsäkring. Den enskilde individen har alltid själv fått stå för hela tandvårdskostnaden. Trots det visade en jämförande studie att den norska befolkningen inte alls avstår från nödvändig tandvård. Med det menas vård som patienten söker till följd av besvär i sina tänder. De enda väsentliga skillnaderna som observerats är att fler svenskar går regelbundet till tandläkaren/tandhygienisten, och att svenskar oftare än norrmän har dyra tandreparationer med broar och kronor. Man har också jämfört tandvården i olika inkomstgrupper i respektive land. Skillnaderna mellan olika inkomstgrupper är obetydliga i Sverige. Men inte heller i Norge är skillnaderna särskilt stora. Den

8 8 KOMMUNAL OM TANDVÅRDSFRÅGAN jämlika tandvården i Sverige tillskrivs ändå tandvårdsförsäkringen. Den norska jämlikheten förklaras med en övergripande fördelningspolitik under efterkrigstiden som resulterat i en jämnare inkomstfördelning än i något annat land. Ändrade besöksvanor efter reformen Regelbundna besök hos tandläkare eller tandhygienist anses ha en förebyggande betydelse för tandhälsan och ingår i det som kallas bastandvård. Statistiska Centralbyrån har sedan slutet av 1970-talet undersökt hur besöksvanorna hos tandläkaren har utvecklats. Detta ingår i SCBs allmänna undersökningar om befolkningens levnadsförhållanden. Diagram 1. Procentuell andel i olika åldersgrupper som besökt tandläkaren de senaste 12 månaderna, hela befolkningen. 100% 80% 60% år år år år år år år år 40% 20% 80/81 82/83 84/85 86/87 88/89 90/91 92/93 94/95 96/ Diagram 1 visar resultatet av SCBs undersökningar sedan år Den kraftiga ökningen av tandläkarbesöken i början av 1980-talet kan tillskrivas den allmänna försäkringen som trädde i kraft 1974 och som gjorde tandvården mycket billig för vårdtagarna. Det ledde till att efterfrågan ökade kraftigt under några år. Därefter blev det en viss avmattning med små förändringar upp och ner. Den kraftigaste minskningen av tandvårdsbesöken började år 1998/1999 och har sedan dess fortsatt nedåt. Som kurvan för alla i åldern år visar, har besöksfrekvensen 2001 sjunkit till samma nivå som för 1984/85,

9 9 till ca 67 procent. Särskilt stor är nedgången för åldersgruppen år. Besöksfrekvensen för Kommunals medlemmar Diagram 2. Procentuell andel av Kommunals medlemmar som besökt tandläkaren under de senaste 12 månaderna. 100% 80% år år 60% år år 40% 88/89 92/93 96/97 98/99 00/01 Diagram 2 visar hur ofta Kommunals medlemmar i olika åldrar besöker tandläkaren. Också dessa uppgifter bygger på en specialbearbetning av SCBs undersökningar för Kommunal. Uppgifterna om Kommunal gäller enbart medlemmarna som är 64 år eller yngre, och är därför inte direkt jämförbart med diagram 1 som även omfattar personer över 64 år. Trots denna skillnad verkar tendenserna vara lika i de båda fallen. Kurvan för samtliga (16-64 år) i diagram 2 visar en tydligare nedgång i tandläkarbesöken efter år År 2000/2001 sjunker andelen som varit hos tandläkaren under det senaste året till ca 68 procent. Minskningen är mer än 6 procentenheter från Ju yngre medlemmarna är desto färre uppger att de varit hos tandläkaren.

10 10 KOMMUNAL OM TANDVÅRDSFRÅGAN Diagram 3. Procentuell andel av Kommunals medlemmar som var hos tandläkaren senast för 2-5 år sedan. 20% 15% år 10% år år 5% år 0% 88/89 92/93 96/97 98/99 00/01 Fler medlemmar går till tandläkaren eller tandhygienisten med längre mellanrum, 2-5 år. Som framgår av diagram 3 andelen ökat successivt efter 1992/1993. Även här finns det åldersskillnader, det är den yngsta åldersgruppen år som skjuter upp tandläkarbesöket mest. Sammanfattningsvis visar de två diagrammen att färre medlemmar gör sina kontroller årligen, och fler uppger att de väntar 2-5 år. Vad är orsaken? Kan de förändrade besöksvanorna bero på bättre tandhälsa, som det ibland påstås? Det skulle kunna vara en anledning. Det är inte otänkbart att samhällets massiva satsning sedan den allmänna tandvårdsförsäkringen infördes kan ha bidragit till att behovet av att besöka tandläkaren har minskat. Den enskilde individens kunskaper om tandvård är kanske bättre än förr. Därutöver finns det mer utvecklade tandvårdsprodukter att köpa, vilket kan ha en viss betydelse för den förebyggande vården. Men enbart förbättrad tandstatus och högre medvetenhet kan inte förklara de allt glesare tandläkarbesöken. Det går inte att bortse från att de högre kostnaderna kan ha påverkat besöksfrekvensen. Enligt Konsumentverkets undersökning (2003: 23) har priset för tandvård ökat med 30 procent sedan reformen genomfördes år 1999, samtidigt som konsumentprisindex har ökat med 5 procent. Naturligtvis är olika behandlingar olika dyra och dessutom varierar priserna mellan tandläkarna. Det finns även geografiska skillnader som framgår av exemplen nedan.

11 11 Prisutvecklingen efter 1999 Att ta bort en visdomstand är ingen ovanlig anledning för att söka vård. Exempel 1 visar priset för denna behandling hos fem landsting omedelbart efter omläggningen Exempel 1. Visdomstand Priset för att ta bort en visdomstand 1999, geografisk jämförelse Uppsala län och Skåne 1030 Västernorrland och Halland 1050 Sörmland 1300 Östergötland 1500 Skillnaderna mellan det billigaste och det dyraste landstinget var över 40 procent Därefter har priserna ökat kraftigt. I Uppsala län, till exempel, var samma behandling år 2003 mer än 50 procent dyrare. Dessutom varierar priserna mellan olika vårdgivare inom samma geografiska område. För den enskilde är det nästan omöjligt att jämföra priserna hos olika tandläkare och välja det som är mest fördelaktigt. Ett hinder är att ett åtgärdspaket med samma benämning kan omfatta olika saker och därmed blir det svårt för den enskilde att göra en jämförelse. Ett annat är att det saknas en överskådlig och lätt tillgänglig information. En bra jämförelse förutsätter att vårdgivaren bistår patienten med en fullständig förklaring av den tänkta åtgärden och dess omfattning. Men så har informationen inte skötts, och därmed har den priskonkurrens som beslutsfattarna hoppades på uteblivit. Tabell 1 och 2 visar några exempel på hur svårt det kan vara att jämföra priserna för de fem vanligaste behandlingsåtgärderna. Tabell 1 visar priset för den som är år kostnaden subventioneras av försäkringen och tabellen anger de priser som den enskilde fick betala själv år Tabell 2 visar priset för patienter som inte får tandvården subventionerad, dvs för personer i åldern år. Uppgifterna om åtgärderna är hämtade från Riksförsäkringsverkets undersökningar (2001: 13), medan prisuppgifter för 2003 kommer från respektive landsting.

12 12 KOMMUNAL OM TANDVÅRDSFRÅGAN Tabell 1: Regionala prisskillnader för fem vanliga åtgärder, gäller patienter år år Stockholm Uppsala Skåne Värmland Undersökning 399/ / Enytsfyllning med komposit Flerytsfyllning med komposit Enklare profylaxåtgärd Akutbesök Förutom den alternativa taxan inom den normala prisgränsen anges också det eventuellt förhöjda priset p g av ytterligare tilläggstjänster som förekommer i svårare fall (enligt försäkringen är tandläkaren skyldig att i förväg informera om förekomsten av ett sådant tillägg.) Tabell 2: Regionala prisskillnader för fem vanliga åtgärder, gäller patienter år år Stockholms län Uppsala län Skåne Värmland Undersökning 505/ / Mer omfattande profylax Enklare profylax Flerytsfyllning med komposit på kindtanden Enytsfyllning med komposit Den som är mellan 20 och 28 år får 106 kronor av undersökningskostnaderna betalda av försäkringen. De priser som redovisas i tabellerna är alltså nettopatientpriser, till dem kommer fasta belopp (olika stora för olika behandlingar) som försäkringen betalar ut direkt till tandläkaren. Med andra ord är det sammanlagda priset för varje åtgärd högre än det som är redovisat i tabellerna. Enligt tabellerna har Stockholm de högsta priserna för nästan alla behandlingar, undantaget är priset för undersökning som är högst i Värmland. De flesta priserna redovisas i intervaller på g a att kraven i behandling varierar. Det gör också att priserna allmänt blir svåra att jämföra. Priserna för dessa redovisade åtgärder har ökat kraftigt (25 75 procent) sedan tandvårdsförsäkringen förändrades 1999.

13 13 Exempel 2: Ersättning för protetik Det finns behandlingar som är betydligt dyrare än bastandvården. Dessa återfinns under beteckningen protetik och tandreglering. Broar, porslinsinlägg, kronor och implantat är exempel på protetik. Varje åtgärd i en protetisk behandling ersätts med ett grundbelopp, men från det beloppet dras först ett karensbelopp på kronor. Anta att Maria, som är 44 år, behöver två tandkronor. Priset för en tand med arbete och material inräknat är 3400 kr. Hela behandlingen kostar därmed 2 x = kr. Tandvårdsförsäkringen ersätter varje tand med ett grundbelopp på kr, kr för två tänder. Men denna summa på kronor understiger ju karensbeloppet på som enligt reglerna ska dras av. Som en följd av det betalar Maria själv hela kostnaden på kronor. Anders, som är 54 år, behöver tre tandkronor. Han går hos samma tandläkare, där priset är kr per tandkrona. Tandläkaren debiterar kronor för hela behandlingen (3 x 3 400). Den fasta ersättningen från försäkringen blir 3 x 1 430=4 290 kronor, av det dras karensbeloppet med och kvar blir 790 kr ( = 790). Av den totala behandlingskostnaden på kr får Anders alltså dra av 790 kr, som tandvårdsförsäkringen betalar till tandläkaren. Och resten, kr, betalar Anders själv. Stina, som är 67 år, har fått precis samma behandling som Anders hos samma tandläkare men betalar kronor. Det är för att hon tillhör gruppen 65 år och äldre som har ett högkostnadsskydd på just detta belopp. Men kostnader för vissa material som till exempel guld ingår inte i högkostnadsskyddet. Om guld hade ingått i Stinas behandling så skulle hon utöver kronor ha betalat också för det. Den enskildes ekonomiska förutsättningar Den enskildes växande kostnader för tandvård måste bedömas i relation till välfärdssamhällets ambitioner. Hur mycket kostnaden för en behandling belastar den enskilde beror på hur stor den disponibla inkomsten är. En undersökningskostnad på, låt oss säga 950 kronor, är inte lika tung för alla. Den enskildes beslut om dyra behandlingar av protetisk natur är direkt beroende av de ekonomiska marginalerna. Undersökningarna om levnadsförhållandena visar de marginaler som Kommunals

14 14 KOMMUNAL OM TANDVÅRDSFRÅGAN medlemmar hade år Tillgång till kontant marginal i diagram 4 mäter medlemmarnas förutsättningar att skaffa fram kronor om ett oförutsett behov skulle uppstå. Diagram 4. Procentuell andel av Kommunals medlemmar som skaffa fram kr för ett oförutsett behov. Kan ta lån i bank Samtliga år år år Kan låna från andra släktingar och vänner Kan låna från någon annan i hushållet Ur eget bankkonto Kan ej skaffa fram kontant % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Mer än var femte medlem uppgav alltså att de inte på något sätt kan skaffa fram kronor för ett oförutsett behov; de kan varken låna eller ta från sparade pengar. Situationen är ännu värre för den yngsta gruppen, år, där var tredje saknar kontant marginal. En medlem i denna situation som misstänker att tandläkarbesöket skulle leda till en behandling som kostar ungefär som kontantmarginalen avstår antagligen från att gå till tandläkaren. Besöket får kanske anstå tills det kommer bättre dagar. Det är vid sådana tillfällen det behövs någon form av försäkring. Men just nu saknar kommunalarna och alla andra skydd mot höga tandvårdskostnader. Som diagrammet visar är det vanligast att de yngre medlemmarna saknar ekonomiska marginaler. Å andra sidan är kanske risken för dyra protetiska ingrepp i allmänhet mindre för de allra yngsta. Ett annat mått på knappa ekonomiska resurser som används i undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF) är huruvida den enskilde klarar av sina löpande utgifter som mat och hyra på sin egen inkomst, eller om hon någon gång måste låna pengar av andra för det ändamålet.

15 15 Diagram 5. Andel av Kommunals medlemmar som under 2000/2001 har lånat från släktingar och vänner för att klara av matkontot och hyran. 25% 20% 15% 10% 5% 0% Samtliga år år år Diagram 5 visar att 11 procent av samtliga medlemmar behövde låna från släktingar och vänner någon gång under en tolvmånadersperiod för att klara av sina utgifter för mat och hyra. Bland de yngre medlemmarna uppgav var femte att de hade gjort det. Andelen var hög, över 15 procent, även i åldersgruppen år. Diagram 6. Andel av Kommunals medlemmar som under 2000/2001 har lånat från släktingar och vänner för att klara av matkontot och hyran fördelade på hushållstyp. Sambo, samtliga 6 Sambo med barn, samtliga 8 Sambo med 2 barn 10 Sambo med 1 barn 3 Sambo utan barn 4 Ensamst, samtlliga 23 Ensam med barn 47 Ensam utan barn 15 0% 10% 20% 30% 40% 50%

16 16 KOMMUNAL OM TANDVÅRDSFRÅGAN Familjeförhållandena påverkar det ekonomiska utrymmet. Nästan hälften av ensamstående medlemmar med barn var någon gång under året tvungna att låna för att klara hyran och maten. Ensamhushåll är mer sårbara än sammanboende. Diagram 6 visar att nästan fyra gånger så många ensamstående (23 procent) som sammanboende (5,9 procent) någon gång behövde låna från släkt och vänner. Privatekonomin stoppar tandläkarbesök Konsumentverket genomförde 2003 en webbenkät (rapport: Konsumentverket 2003:23) där frågor ställdes bl. a. om tandläkarbesök och dess eventuella samband med hushållsekonomin. 62 procent av dem som mer sällan eller aldrig går till tandläkaren uppgav privatekonomin som anledning. Bland personer som tjänar kr svarade varannan att de söker tandvård mer sällan än vartannat år motsvarande andel i den högsta inkomstklassen var bara 19 procent. 72 procent av de personer som uppgav att de ändrat sina besöksvanor svarade att de inte har råd att gå lika ofta nu som förr. För 9 procent var skälet en förbättrad tandhälsa. Resultaten tyder på att det finns ett samband mellan de senaste årens minskade antal tandläkarbesök och hushållens ekonomiska utrymme.

17 17 Vilken framtid har tandvården? Dentallaboratoriernas Riksförening är en intresseorganisation inom privatvården. Föreningen har gjort en marknadsanalys och skriver följande på sin hemsida (den 30 januari 2004): Det finns en mycket positiv bild av framtiden för tandvården, med ökad efterfrågan på protetik bl.a. på grund av de senaste årens förstärkning av högkostnadsskyddet för 65+. Efterfrågan på protetik ökar även när vårdbehovet ökar för stora och successivt mer köpstarka befolkningsgrupper som lever längre. På sikt kommer behovet av protetik att öka ytterligare med hänsyn till det särskilda stödet för äldre, och den försämring av tandstatus som råder bland åringar och något äldre. Förhållandet medför antagligen en kontinuerlig och ständigt ökad efterfrågan. Estetiken får ökad betydelse bland friska äldre. Även hälsofaktorer kommer sannolikt att öka i betydelse, där både god tandhälsa och tandstatus är viktiga förutsättningar för allmänt välbefinnande, som samtidigt kan hindra sjukdomstillstånd. Den ökade invandringen och den stora mängd invandrare med sämre tandstatus kan inte vänta på behandling hur länge som helst. Bland de patienterna kan en märkbar ökning komma parallellt med andra gruppers behov, t.ex Det leder till ökad omsättning och möjlighet till en snabbare prisökningstakt, bättre lönsamhet och högre avkastning, vilket är positivt och nödvändigt för branschen och nödvändigt för behovet av löneökningar. Här pekar man alltså på en försämrad tandstatus, som dessutom förväntas bli fortsatt dålig för den yngsta åldersgruppen år. Vidare nämns ett ökat vårdbehov hos en åldrande befolkning och en potentiellt vårdbehövande grupp, nämligen invandrare. Enligt denna analys går det inte att förvänta sig någon prisdämpning, utan snarare snabbare prisökningar. Frågan är hur man ska skydda sig mot de höjda kostnaderna? I de motioner som kommunalare och andra LO-medlemmar skriver finns olika förslag och krav på förändringar. Ett förslag är att införliva tandvården i högkostnadsskyddet för resten av sjukvården. Vad skulle detta innebära om det infördes? Låt oss först se på tandvårdens totala kostnader i sin nuvarande form.

18 18 KOMMUNAL OM TANDVÅRDSFRÅGAN Diagram 7. Tandvårdens totala kostnader år 2000 fördelade på olika poster. Statsbidrag till landstingen för särskilt tandvårdsstöd, 3% Tandvårdsförsäkringen (staten), 10% Landstingens investeringskostnader, 1% Administrationskostnader för försäkringen, 1% Patientavgifter i offentlig tandvård, 16% Landstingens nettokostnader, 24% Patientavgifter i privat tandvård, 46% De sammanlagda kostnaderna för tandvården var ca 14,4 miljarder kronor år 2000, enligt årsboken för hälso- och sjukvårdsstatistisk. Hur de fördelas på olika poster visas i diagram procent av alla kostnader, ca 8,8 miljarder kronor, betalas med patientavgifter. Den statligt finansierade försäkringen täcker 10 procent, ca.1,4 miljarder kronor. Tillsammans med anslagen till landstingen för särskilt tandvårdsstöd hade staten under år 2000 en total utgift på ca 1,8 miljarder kronor. Landstingen svarar bl a för den fria barn- och ungdomstandvården, som är 24 procent netto. Kostnaderna har ökat kraftigt sedan I tabell 3 visas kostnadsutvecklingen under de två jämförda åren. Tabell 3. Tandvårdens totala kostnader i miljoner kr. Jämförelse mellan 1998 och Patientavgifter totalt Patientavgifter i offentlig tandvård Patientavgifter i privat tandvård Landstingens nettokostnader Landstingens investeringsutgifter Tandvårdsförsäkringen (staten) Statsbidrag till landstingen för särskilt tandvårdsstöd Administrationskostnader för försäkringen Summa kostnader Källa: Hälso- och sjukvårdsstatistisk års bok 2001

19 19 De totala kostnaderna ökade nästan med 14 procent från 1998 till Patientavgifterna ökade med totalt 20 procent, och patientavgifterna i privat tandvård med hela 30 procent.

20 20 KOMMUNAL OM TANDVÅRDSFRÅGAN Hur stor andel av landstingens kostnader går till tandvården? Tandvården svarade år 2000 för 3 procent av landstingens samlade nettokostnader på 123 miljarder kronor se diagram 8. Hela 86 procent, 105 miljarder kronor, av kostnaderna gick till hälso- och sjukvården. Landstingens intäkter kommer till 80 procent från skatter och statsbidrag. Patientavgifterna inom hälso- och sjukvården och tandvården var tillsammans 3 procent av intäkterna, eller 4,8 miljarder kronor. Tabell 3 (tandvårdens totala kostnader) visade att patientavgifterna inom den offentliga tandvården under samma period var 2,3 miljoner kronor. Det betyder att patientavgifterna för tandvård svarade för nästan hälften (ca 48 procent) av de totala patientavgifterna. Diagram 8. Nettokostnader för landstingens verksamheter Procentuell fördelning. Utbildning och kultur,3% Trafik, 4% Tandvård, 3% Övrigt, 4% Läns- och regionsjukvård, 66% Primärvård, 20%

21 21 Tandvården en del av hälso- och sjukvården? Hur skulle tandvårdens kostnader och intäkter påverkas om högkostnadsskyddet för övrig hälso- och sjukvård ska gälla även för tandvården? Högkostnadsskyddet för sjukvård innebär i dag att vårdtagaren betalar högst 900 kr i patientavgifter inom en 12-månadersperiod. Högkostnadsskyddet gäller för avgifter som patienten betalar för öppenvård på vårdcentralen, på sjukhuset eller hos en privat vårdgivare som har vårdavtal med och ersätts av landstinget. Dessutom ingår avgifter för viss tandvård som betalas enligt gällande sjukvårdstaxa. År 2000 har uppskattningsvis 1,9 miljoner vuxna (över 20 år) fått tandvård inom folktandvården, därav ca specialisttandvård. Barn- och ungdomstandvården behandlade 1,4 miljoner patienter. Övriga gick till privata tandläkare. Sammanlagt betalade patienterna, som tabell 3 visade, ca 8,8 miljarder kronor. A B C Patienter i sjukvård Patienter i sjuk- och tandvård Patienter i tandvård Ett eventuellt kostnadsskydd skulle gälla oavsett vilken av kategorierna A, B eller C i figuren patienten tillhör. Alla i kategori A går inte till sjukhus tillräckligt många gånger under en 12-månadersperiod för att komma upp till gränsen för högkostnadsskyddet. Men de som tillhör kategori B skulle ganska snabbt komma över gränsen. Betydligt fler än i dag skulle kanske utnyttja tandvården, kategori C. Detta gäller både patienter i offentlig och i privat tandvård, såvida andra bestämmelser inte införs. Konsekvensen skulle bli att den största delen av den tandvårdskostnad som i dag betalas av vårdtagarna flyttas över på landstingen eller staten. Hur mycket kostnaderna ökar går inte att ange utan noggrannare beräkningar. Men några viktiga följder kan vara följande:

Tandvård. Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård

Tandvård. Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård Tandvård Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Landstingens tandvårdstaxor

Landstingens tandvårdstaxor ANALYSERAR 2001:13 Landstingens tandvårdstaxor 1 september 2001 En undersökning av prisutvecklingen från 1 januari 1999 och en jämförelse mellan olika landstingsområden I serien RFV ANALYSERAR publicerar

Läs mer

Det här stödet utgår till din tandvård

Det här stödet utgår till din tandvård Din trygghet Din trygghet Som patient ska du känna dig trygg och välinformerad när du besöker din privattandläkare. Privattandläkarens ledstjärna är att erbjuda patienterna den bästa vården. Medlemmar

Läs mer

ANALYSERAR 2006:24. Utvecklingen av tandvårdsförsäkringen, tandvårdskonsumtionen och tandhälsan

ANALYSERAR 2006:24. Utvecklingen av tandvårdsförsäkringen, tandvårdskonsumtionen och tandhälsan ANALYSERAR 2006:24 Utvecklingen av tandvårdsförsäkringen, tandvårdskonsumtionen och tandhälsan Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för utvärdering Eva Olkiewicz 08-786 93 36

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över slutbetänkandet Friskare tänder till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över slutbetänkandet Friskare tänder till rimliga kostnader (SOU 2007:19) Ledningsstaben Klas Lindström 2007-05-03 LiÖ 2007-299 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över slutbetänkandet Friskare tänder till rimliga kostnader (SOU 2007:19) Regeringen tillsatte under 2005 en utredning

Läs mer

TANDVÅRDEN IN I SJUKVÅRDSSYSTEMET,

TANDVÅRDEN IN I SJUKVÅRDSSYSTEMET, TANDVÅRDEN IN I SJUKVÅRDSSYSTEMET, VAD KOSTAR DET? AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) FÖRORD Föreliggande studie syftar till att studera konsekvenserna av att föra

Läs mer

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 8 9 10 12 Vår verksamhetsidé och vision Med patienten i fokus Hur ofta ska man besöka

Läs mer

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting 7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den

Läs mer

Det statliga tandvårdsstödet

Det statliga tandvårdsstödet Det statliga tandvårdsstödet Tandvårdsstödet omfattar alla som bor i Sverige från och med den 1 juli det år hon eller han den fyller 20 år. Det innehåller ett allmänt tandvårdsbidrag och ett skydd mot

Läs mer

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken

punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken punkter för att laga hålen i 5tandvårdspolitiken Svensk tandvård i världsklass Att vårda sina tänder är ett livsprojekt. Den tandhälsa som du har i dag är till stor del ett resultat av hur du tidigare

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer

Möjligheternas Västra Götaland

Möjligheternas Västra Götaland Västra Götalandsregionen Vänersborg 2010-06-14 Möjligheternas Västra Götaland Gratis tandvård upp till 25 år 2 (8) Innehållsförteckning Tandstatus en hälsofråga... 3 Skillnaderna i tandhälsa har tydliga

Läs mer

Privattandvårdens tandvårdstaxor

Privattandvårdens tandvårdstaxor ANSER 2001:4 Privattandvårdens tandvårdstaxor Hösten 2000 en undersökning av prisutvecklingen från 1 januari 1999 och en jämförelse mellan olika försäkringsområden RFV ANSER Under beteckningen RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Ledningsstaben Klas Lindström 2006-09-25 LiÖ 2006-539 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Regeringen

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till?

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till? Tandvårdshjälpen vilket stöd har jag rätt till? Tandvård under 20 år Barn och ungdomar har rätt till avgiftsfri tandvård till och med sista december det år de fyller 19 år. Första besöket på en tandvårdsmottagning

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

riksrevisionen granskar: staten och vården Tandvårdsreformen 2008 når den alla? rir 2012:12

riksrevisionen granskar: staten och vården Tandvårdsreformen 2008 når den alla? rir 2012:12 riksrevisionen granskar: staten och vården Tandvårdsreformen 2008 når den alla? rir 2012:12 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Läs mer

Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19) Sundbyberg 2007-06-25 Vår referens: Karin Sandström Diarienummer 07-153 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. God tandvård till rimlig kostnad

Foto: Mattias Ahlm. God tandvård till rimlig kostnad Foto: Mattias Ahlm God tandvård till rimlig kostnad Att ha friska tänder borde vara en självklarhet. Jag får väldigt många brev och samtal från människor som avstår från att gå till tandläkaren av rädsla

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar kortfattat upp vilka förmåner som finns från socialförsäkringen när det gäller tandvård. Bland annat kan du läsa om tandvårdsbidragen,

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Rapport Dnr 2006/1488 1(9) Maj 06 Avd för vård och omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer

Om du behöver tandvård

Om du behöver tandvård Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

Tandvård med landstingsansvar

Tandvård med landstingsansvar Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM FLIK 24 Avgiftshandboken 2008-07-01 Tandvård med landstingsansvar Innehåll Allmänt sidan 2 Personkrets för det särskilda tandvårdsstödet sidan 2 Intyg för

Läs mer

Inledning... 3. Patienternas syn på tandvården... 4. Omsättning inom tandvården... 6

Inledning... 3. Patienternas syn på tandvården... 4. Omsättning inom tandvården... 6 Inledning... 3 Patienternas syn på tandvården... 4 Omsättning inom tandvården... 6 Företag inom tandvården...6 Nettoomsättning... 8 Anställda och löner inom tandvården...9 Omsättningsförändring... 11 Rörelsemarginal

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Högkostnadsskydd för tandvård

Högkostnadsskydd för tandvård Högkostnadsskydd för tandvård Alla som bor i Sverige omfattas av ett tandvårdsstöd. I tandvårdsstödet finns ett högkostnadsskydd som gör att du vid större behandlingar bara behöver betala en del av kostnaden

Läs mer

20.1 Konsekvenser för konkurrensen på tandvårdsmarknaden och små företags villkor

20.1 Konsekvenser för konkurrensen på tandvårdsmarknaden och små företags villkor 20.1 Konsekvenser för konkurrensen på tandvårdsmarknaden och små företags villkor 20.1.1 Inledning Tandvård utförs på en konkurrensutsatt marknad där många vårdgivare är enskilda näringsidkare, som konkurrerar

Läs mer

5.Tandvården i Sverige

5.Tandvården i Sverige 5.Tandvården i Sverige Hans Sundberg Den historiska utvecklingen av tandvården i Sverige Tandvården i Sverige ombesörjdes under 1600- och 1700-talet av från Europa invandrade badare, barberare och fältskärer

Läs mer

Uppsökande tandvård i kommunen

Uppsökande tandvård i kommunen Uppsökande tandvård i kommunen Anneli Schippert & Inger Svensson Innehåll 1. Bakgrund, syfte, mål 2. Ansvarsfördelning 3. Handläggning 4. Munhälsovårdserbjudande/munhälsoremiss 5. Nödvändig tandvård/intyg

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Lättläst. Om du behöver tandvård

Lättläst. Om du behöver tandvård Lättläst Om du behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet. Rapportering av regeringsuppdrag

Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet. Rapportering av regeringsuppdrag Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet Rapportering av regeringsuppdrag 2 (50) Citera gärna Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets rapporter men glöm inte att uppge källa: Rapportens namn,

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:6 1 (13) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:3 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om abonnemangstandvård och mer förebyggande tandvård Föredragande landstingsråd: Bengt Cedrenius

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter 1 Landstingsstyrelsens förvaltning Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård YTTRANDE 2011-02-11 1 (6) Ds 2010:42 Yttrande över departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för

Läs mer

Motion 2012:31 av Ylva Nork m.fl. (V) om att införa fri tandvård till och med 21 års ålder

Motion 2012:31 av Ylva Nork m.fl. (V) om att införa fri tandvård till och med 21 års ålder Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-01-22 LS 1212-1653 LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4 02-04 00017 Landstingsstyrelsen Motion 2012:31 av Ylva Nork m.fl. (V) om införa fri tandvård

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna

Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna Allmänt Barn och ungdomar samt unga vuxna 3-20 år som är folkbokförda i Sörmland kan välja vårdgivare för den allmäntandvård som erbjuds av Landstinget

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Prislista. Stina Hellman

Prislista. Stina Hellman Prislista Välkommen till vår mottagning! Här kan du läsa om våra priser och det statliga tandvårdsstödet. Fråga gärna oss i tandvårdsteamet om du vill veta mera. Vi kallar dig till undersökning med jämna

Läs mer

Slå hal på myterna om tandvård

Slå hal på myterna om tandvård Slå hal på myterna om tandvård Privattandläkarna slår 13 hål på lika många myter. Men det är väl ändå så att dåliga tänder går i arv, eller? Det största hotet mot sanningen är inte lögnen, utan myten,

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Tandvård till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Landstinget ansvarar för att personer med stort omvårdnadsbehov till följd av sjukdom och/eller funktionshinder erbjuds råd och hjälp

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Bakgrund... 3 TLV:s metod för att fastställa referenspriset för en åtgärd... 3 Större förändringar i referenspriset 1 september 2014...

Bakgrund... 3 TLV:s metod för att fastställa referenspriset för en åtgärd... 3 Större förändringar i referenspriset 1 september 2014... Bakgrund... 3 TLV:s metod för att fastställa referenspriset för en åtgärd... 3 Större förändringar i referenspriset 1 september 2014...4 Övergångsbestämmelser... 5 Privattandläkarnas synpunkter under arbetets

Läs mer

Prislista. Tandläkare Ström

Prislista. Tandläkare Ström Prislista Välkommen till vår mottagning! Här kan du läsa om våra priser och det statliga tandvårdsstödet. Fråga gärna oss i tandvårdsteamet om du vill veta mera. Vi kallar dig till undersökning med jämna

Läs mer

Om patienten byter från en privattandläkare till en annan eller tillbaka till Folktandvården gäller motsvarande rutiner som beskrivits ovan.

Om patienten byter från en privattandläkare till en annan eller tillbaka till Folktandvården gäller motsvarande rutiner som beskrivits ovan. RAMAVTAL Mellan Landstinget Dalarna, representerat av Tandvårdsnämnden, nedan kallad landstinget och privattandläkarna i Dalarna, företrädda av privattandläkarföreningen i Dalarna, nedan kallad föreningen.

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING.

FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING. Elisabeth Olofsson-Öberg 2000-09-23 Ekonomichef Landstingsstyrelsen FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING. Vård och verksamhetsutveckling Folktandvårdens kliniker har en

Läs mer

Prislista Folktandvården i Västra Götalandsregionen Gäller från 2006-01-01

Prislista Folktandvården i Västra Götalandsregionen Gäller från 2006-01-01 Prislista Folktandvården i Västra Götalandsregionen Gäller I denna prislista presenteras priserna för Folktandvården i Västra Götalandsregionen. Samtliga folktandvårdskliniker inom Regionen tillämpar samma

Läs mer

Kapitel 4 Högkostnadsskydd avgiftshandboken

Kapitel 4 Högkostnadsskydd avgiftshandboken 1(6) Kapitel 4 Högkostnadsskydd avgiftshandboken 4 Högkostnadsskydd... 2 Öppen hälso- och sjukvård... 2 Inledning... 2 Indexreglering... 2 Högkostnadskort... 3 Besök m m som inte ingår i högkostnadsskyddet...

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Högkostnadskort och frikort för sjukvård och viss tandvård

Högkostnadskort och frikort för sjukvård och viss tandvård Lednings- och verksamhetsstöd H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Avgiftshandboken 2014-06-16 Flik 10 Högkostnadskort och frikort för sjukvård och viss tandvård Innehåll Allmänt sidan 3 Landstingets

Läs mer

Ett tandvårdsstöd för alla

Ett tandvårdsstöd för alla Bilagedel Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter BETÄNKANDE AV UTREDNINGEN OM ETT FÖRBÄTTRAT TANDVÅRDSSTÖD SOU 2015:76 Innehåll Bilaga 2 Den vuxna befolkningens tandvårdskonsumtion och

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN MAS riktlinjer för hälso- och 9ukvård Detta styrdokument beslutades av Finansierlngsnämnden för äldreomsorg 2011 09 07 63 Dnr 11 FNÄ/131 MAS riktlinje Munhälsa oc tandvård 1 Bakgrund Landstingen har genom

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Tandvårdslag (1985:125)

Tandvårdslag (1985:125) Tandvårdslag (1985:125) SFS nr: 1985:125 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1985-03-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:346 Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Stina Hellman. Prislista

Stina Hellman. Prislista Prislista Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Pris Referenspris *) 101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare 820 775 103 Akut eller kompletterande undersökning, utförd

Läs mer

Bästa tänkbara tandvård i en lugn och trygg miljö. Prislista

Bästa tänkbara tandvård i en lugn och trygg miljö. Prislista Bästa tänkbara tandvård i en lugn och trygg miljö Prislista Välkommen till vår mottagning! Här kan du läsa om våra priser och det statliga tandvårdsstödet. Fråga gärna oss i tandvårdsteamet om du vill

Läs mer

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2001:5) om tandvårdsförsäkringen

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2001:5) om tandvårdsförsäkringen Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2001:5) om tandvårdsförsäkringen Till förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa 4 andra stycket Tandvårdsersättning lämnas till vårdgivaren med

Läs mer

arbete, ekonomi och fritid

arbete, ekonomi och fritid BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Information om arbete, ekonomi och fritid Vilka möjligheter har du att få ett arbete? Det finns olika möjligheter att få arbete och det finns särskilt stöd att få. Om du

Läs mer

Regler för sjukresor med tillhörande taxa

Regler för sjukresor med tillhörande taxa Regler för sjukresor med tillhörande taxa Gäller för Region Skåne från och med 2009-05 - 01 1. Regler för sjukresor I lagen om resekostnadsersättning vid sjukresor (SFS 1991:419) regleras när reseersättning

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Tredje steget. Förändringar inom Tandvård som led i kortvarig sjukdomsbehandling. Höjd beloppsgräns för förhandsbedömningar inom Nödvändig tandvård

Tredje steget. Förändringar inom Tandvård som led i kortvarig sjukdomsbehandling. Höjd beloppsgräns för förhandsbedömningar inom Nödvändig tandvård 1 2012-12-17 2/2012 Tredje steget Förändringar inom Tandvård som led i kortvarig sjukdomsbehandling Nya anvisningar Höjd beloppsgräns för förhandsbedömningar inom Nödvändig tandvård Barn- och ungdomstandvård

Läs mer

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. 1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

Stina Hellman. Friska tänder för livet! Prislista

Stina Hellman. Friska tänder för livet! Prislista Friska tänder för livet! Prislista Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Pris Referenspris *) 101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare 775 745 102 Fullständig undersökning

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning livet / Vem har rätt till hjälpen?... 2 Behovet av omvårdnad avgör... 2 Oavsett om man bor i särskilt boende eller hemma... 2 livet / Vad har man rätt till?... 3 Hjälpen består av

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Kontrollera dina tänder regelbundet!

Kontrollera dina tänder regelbundet! Årgång 18 Nummer 69 MIN TANDLÄKARE/vågmästarEplatsens implantat och tandhälsovård Tandläkarna Maria Zachrisson, Claes Gustafsson, Lucas Bertilsson, Christian Stangenberg samt tandhygienist Beatrice Björck

Läs mer

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se Tobaksavvänjning inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013 Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland www.lio.se Sammanfattning Bakgrund Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård,

Läs mer

Tandvårdstöd genom hela livet

Tandvårdstöd genom hela livet Tandvårdstöd genom hela livet Alla tandvårdsstöd i Sverige och i Västra Götaland Statligt tandvårdsstöd som administreras av Försäkringskassan K B Fri tandvård för barn och ungdomar och för unga vuxna

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Prislista. Familjetandläkarna Könsberg

Prislista. Familjetandläkarna Könsberg Prislista Välkommen till vår mottagning! Här kan du läsa om våra priser och det statliga tandvårdsstödet. Fråga gärna oss i tandvårdsteamet om du vill veta mera. Vi kallar dig till undersökning med jämna

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende Avgifter för vård och omsorg 2015 Särskilt boende Avgifter för särskilt boende 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Dessa avgifter

Läs mer

RiR 2006:9. Tandvårdsstöd för äldre

RiR 2006:9. Tandvårdsstöd för äldre RiR 2006:9 Tandvårdsstöd för äldre ISBN 91 7086 076 9 RiR 2006:9 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2006 Till Regeringen Socialdepartementet Datum 2006-05-11 Dnr 31-2005-0909 Tandvårdsstöd för äldre

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden

Läs mer

AVGIFTER 2015 för äldre- och handikappomsorgen i Mörbylånga kommun

AVGIFTER 2015 för äldre- och handikappomsorgen i Mörbylånga kommun AVGIFTER 2015 för äldre- och handikappomsorgen i Mörbylånga kommun Avgifter för äldre och funktionshindrade 1 juli 2002 infördes maxtaxa för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Maxtaxan är knutet

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan Det tredje steget i tandvårdsreformen Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan Nytt tandvårdsstöd för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Bakgrund

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Statens tandvårdsstöd

Statens tandvårdsstöd Statens tandvårdsstöd Maria Pettersson Cheftandläkare Ersättningssystem Hälso- och sjukvårdsavgift F Landstingen Nödvändig tandvård Tandvård till vissa sjukdomsgrupper Oral kirurgi som kräver sjukhusresurs

Läs mer

En helt annan känsla

En helt annan känsla En helt annan känsla känsla En helt annan Stol: Barcelona av Ludwig Mies van der Rohe Slappna av Stol: Chaise lounge av Le Corbusier, pseudonym för Charles-Édouard Jeanneret trendig Känn Stol: Skalstol

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer