ANTAGEN AV KF Effektiviseringsstrategi Borgholms kommun

Transkript

1 Effektiviseringsstrategi Borgholms kommun

2 Innehåll 1 Inledning 1.1 Kommunen, strategin, och omvärlden Uppsatta mål EU, Sverige och regionen. 1.3 Klimatpåverkan från kommunens fastigheter Nuläge Scenario med och utan åtgärder... 2 Effektiviseringsåtgärder inom egna fastigheter 2.1 Uppvärmning Ventilation Vattenförbrukning Belysning Klimatskal Satsningar på förnyelsebar energi. 2.7 Metoder för kontroll och uppföljning Kommunen och BEAB:s fastighetsorganisation... 3 Effektiviseringsåtgärder för kommunal verksamhet 3.1 Inköp utifrån energieffektiva produktspecifikationer Energikrav vid inköp av elektronisk utrustning Gatubelysning.. 4 Samhällsplanering för mer hållbar bebyggelse 4.1 Bebyggelsestruktur och samhällsplanering Krav vid ny- och ombyggnad av offentliga lokaler...

3 1 Inledning 1.1 Kommunen, strategin, och omvärlden. Det är möjligt att halvera energianvändningen i offentliga lokaler på ett lönsamt sätt. Exempelvis kan skolorna i Sverige spara en miljard kronor om året genom att byta ut gammal belysning och ventilation. Vårdlokaler och kontor skulle kunna spara en halv miljard kronor vardera. Mest går det att spara på ventilation, men det kräver också omfattande investeringar. Borgholms kommun har goda möjligheter att åstadkomma resultat genom att styra den egna organisationen och sitt eget kommunala bolag, BEAB. En viktig inledande del i effektiviseringsarbetet är att samla in relevant underlag för planering och genomförande av nödvändiga åtgärder. Många gånger finns den information som krävs redan i befintliga system, men statistiken kanske inte alltid är strukturerad för ändamålet. Det räcker dock inte att samla in driftstatistik, någon i organisationen måste ha ett tydligt ansvar för att analysera statistiken och föreslå åtgärder. Bra driftstatistik gör det möjligt att kunna göra olika typer av jämförelser, exempelvis att ett förvaltningsobjekts energiprestanda jämförs med sig själv över tiden, att jämförelser görs med andra liknande objekt eller att det görs med branschnyckeltal som man t.ex. får via energideklarationen. Sedan ska ett åtgärdsprogram utformas utifrån vad som är praktiskt (tekniskt) och ekonomiskt genomförbart på kort och lång sikt. Det gäller att utvärdera olika aspekter och följder av respektive åtgärd. De mest självklara är kostnader och bedömda besparingar och för att kunna göra en ekonomisk bedömning bör en LCC-kalkyl (livscykelskostnad) ligga till grund. Det är ju totalkostnaden som är den intressanta då ofta driftskostnaden är den klart dominerande delen av installationens livstidskostnad. Kommunens organisation och metoder blir helt avgörande för att effektiviseringen ska bli framgångsrik. Då det rör sig om ett strategiskt, långsiktigt arbete måste all insamlad data vara verifierbar och jämförbar annars blir det svårt att redovisa och motivera nya investeringar. Dagens energipriser följer det aktuella oljepriset i någon form vilket gör att den internationella prissättningen får genomslag även för förnyelsebar energi. Detta kan medföra att förväntade resultat kan ändras med tiden beroende på händelser i omvärlden. Förhoppningen är att denna strategi ska visa vägen för kommunen att satsa på effektivisering där huvudmålet är att få bort onödigt energibehov och anpassa rutiner för effektivisering, underhåll och inköp. Åtgärderna kommer att leda till stora miljövinster och lägre omkostnader för den kommunala verksamheten samt vara en del i den hållbara utvecklingen för Borgholms kommun för att skapa ett resurseffektivt samhälle åt framtida generationer.

4 1.2 Uppsatta mål EU, Sverige, och regionen. EU mål 2020 Sverige mål Kalmar län mål 20 % mindre koldioxidutsläpp jämfört med 1990 De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år : Mindre än 4,4 ton fossil koldioxid/person Läget i Borgholms kommun ,3 ton total koldioxid per person 20 % förnyelsebar energi 2020: Fossilbränslefri, oberoende av olja för uppvärmning 2030: Fossilbränslefri region inga nettoutsläpp från fossila bränslen 47 % förnyelsebar energi varav 14 % biobränsle, 30 % vindkraft och 3 % geotermiska pumpar 10 % förnyelsebara drivmedel 2010: 20 % mindre koldioxid från transporter jämfört med år % förnyelsebara drivmedel inom kommunal verksamhet, dock har koldioxidutsläppen ökat med 4% sedan % energieffektivisering 20 % energibesparing till 2020 (jämfört med projekterat förbrukning 2020) 2020 (2050): minskning med 20 % (50 %) av den totala energianvändningen per uppvärmd area i bostäder och lokaler Arbete inte påbörjat

5 1.3 Klimatpåverkan från kommunens fastigheter Uppgifterna i denna strategi bygger på de 47 verksamhetsaktiva byggnader där energideklaration finns upprättad. Av dessa fastigheter är hela 82 % idag kopplade till förnyelsebar energi genom biobränsleeldad fjärrvärme och resterande 18 % har el eller olja som uppvärmning. Dessa 18 % har en miljöpåverkan på 167 ton CO 2 för oljeeldningen och för elförbrukningen för alla 47 fastigheterna innebär en klimatpåverkan med 154 ton CO Nuläge. Då kommunen har en hög grad av förnyelsebar energi för uppvärmning är den stora utmaningen verksamhetsfastigheternas elförbrukning där en del byggnader ligger över 200 KWh/m². Även vattenförbrukningen ska ses över där det idag saknas en sammanhållen statistik. I många fall är det elförbrukning från ventilationssystem som ligger bakom de höga siffrorna vilket energideklarationerna också påpekar. Idag saknas också incitament eller krav på energieffektivitet på produkter och tjänster vid upphandling något som successivt ska införas. 1.5 Scenario med och utan åtgärder. Denna strategi blir startpunkten och därför kan det vara svårt att se bakåt i tiden för att hitta tendenser på vart utvecklingen är på väg. Det närmaste något mätbart är SCBs (statistiska central byrån) statistik där vid senaste mätningen (2008) den offentliga verksamheten stod för 3,5% av den totala energianvändningen i kommunen geografiskt och sedan 1990 har denna del varit ca:5%. Totalt använde den offentliga verksamheten MWh under 2008 att jämföra med MWh för år Så redan till 2008 har energibehovet, alla energislag inräknade, minskat med nästan 27% inom offentlig verksamhet, dock har siffrorna varierat mycket mellan 1990 och 2008 så det är svårt att utläsa en tendens. Utan tvekan är det dock fullt möjligt att minst minska ytterligare 20% till år Vi får inte glömma att elförbrukningen i samhället faktiskt ökar med några procent varje år så alla insatser att mer effektivt använda sina lokaler kommer att få stor betydelse. Målet är att både offentlig verksamhet och kommunen som helhet ska minska med minst 20% sin klimatpåverkan till år Detta för kommunens egen del omräknat till pengar betyder minskade driftskostnader på sikt med flera miljoner kronor årligen.

6 2 Effektiviseringsåtgärder inom egna fastigheter 2.1 Uppvärmning. De kommunala fastigheterna med verksamhet har idag en stor del anslutna till något fjärrvärmenät. Det finns dock ett antal fastigheter som fortfarande värms upp med fossila bränslen eller direktverkande el. Dessa bidrar till stor del av fastigheternas klimatpåverkan. Fjärrvärmens koldioxidutsläpp är bara ca:7% av motsvarande eldningsolja. Det är inte bara byte av uppvärmningsform som är viktig utan även optimering av inomhustemperaturerna. Genom att anpassa inomhustemperaturen så att den motsvarar vad hyresgästerna kan förvänta sig är det möjligt att minska energianvändningen. En viktig del av arbetet med att optimera driften är att system och installationer inte är i drift mer än nödvändigt. Ett sätt är att synkronisera ventilationssystemets drifttider med brukartider. Detta är möjligt att göra även på andra system som klimatkylsystem, cirkulationspumpar, motorvärmare etc. Det är viktigt att flöden i värme-, ventilations- och i förkommande fall kylsystem är korrekt injusterade. En obalans kan innebära onormala systemtemperaturer för att kompensera för bristerna i delar av systemet. En jämnare värmeavgivning i hela värmesystemet ger lägre värmeenergianvändning. Det handlar om att få ut en bra effektavgivning från varje objekt genom att fördela flöden i värmesystemet. Detta är en förutsättning för många andra energieffektiviseringsåtgärder där byte av uppvärmningsform är den sista då man troligtvis kan installera en lägre effekt. VISION: BEAB ska tillhandahålla och förvalta ändamålsenliga och resurseffektiva fastigheter och lokaler. MÅL: Till år 2020 har alla fastigheter som kommunen och Borgholm energi äger eller hyr fossilbränslefri uppvärmning. ÅTGÄRD: Utfasningsplan ska redovisas där omställning successivt utförs. Planen ska innehålla nulägesanalys samt efter åtgärd, både i mätetal, men också en analys av fastighetens övriga underhåll och framtida användning så att samordning av effektiviseringsåtgärder kan göras. LCC och investeringskostnad ska också ingå. UTFÖRARE: BEAB ANSVAR: Fastighetsavdelningen RESURSER: Investering till planerat underhåll och effektiviseringsåtgärder i kommunens fastigheter beslutas av KF mot redovisad utfasningsplan från BEAB. TIDSPLAN: Utfasningsplan presenteras senast för KF. UPPFÖLJNING: Metoder för kontroll och övervakning presenteras i samband med utfasningsplanen. E1

7 VISION: BEAB ska tillhandahålla och förvalta ändamålsenliga och resurseffektiva fastigheter och lokaler. MÅL: Till år 2020 ska det totala energibehovet per byggnad inte överstiga 140 kwh/m² och som delmål år 2015 max:160 kwh/m². ÅTGÄRD: Energianalys av alla byggnader med förslag på åtgärder. Resultaten ska ligga till grund för kontinuerlig uppföljning och ingå i driftsdatasystemet och ske i samråd med brukarna. Analysen ska vara betydligt mer omfattande än eventuell utförd energideklaration. UTFÖRARE: Fastighetsavdelningen eller anlitad konsult. ANSVAR: BEAB. RESURSER: Investering till effektiviseringsåtgärder beslutas av BEABs styrelse mot redovisad energianalys. Medel till energianalyser inom BEABs budget. TIDSPLAN: Energianalyser utförs löpande med start 2012 och senast 2014 ska alla verksamhets fastigheter vara klara. UPPFÖLJNING: Resultat av utförda åtgärder presenteras årligen till KF. E2

8 2.2 Ventilation Ventilation med värmeåtervinning är det klart dominerande förslaget till förbättringsåtgärd som återfinns i utförda energideklarationer. I den frånluft som kommer från ventilationssystemet finns det mycket energi som kan återvinnas. En installerad värmeväxlare eller återvinningsbatteri möjliggör att värmen som annars försvinner från byggnaden med avluften kan återanvändas. Dessutom är det viktigt att system och installationer inte är i drift mer än nödvändigt. Många installationer är dessutom överdimensionerade med höga driftskostnader som följd. Att installera värmeåtervinning är givetvis mycket lönsamt men kräver också en relativt hög inledande investering. VISION: BEAB ska sträva efter att skapa ändamålsenliga och energieffektiva ventilationssystem i sina verksamhets fastigheter med värmeåtervinning. MÅL: Samtliga verksamhetsfastigheter ska ha ventilationssystem med återvinning senast år ÅTGÄRD: Med utgångspunkt från förslag till ventilationsåtgärder i utförda energideklarationer ska alla fastigheter med avsaknad av värmeåtervinning beskrivas med tid- och kostnadsplan för åtgärder där även miljö- och klimatvinster ska redovisas. E3 UTFÖRARE: Fastighetsavdelningen. ANSVAR: BEAB RESURSER: Investering till effektiviseringsåtgärder beslutas av BEAB mot redovisad tid- och kostnadsplan. TIDSPLAN: Senast ska prioriterade åtgärder redovisas för KF och samtliga ska vara utförda senast år UPPFÖLJNING: Resultat av utförda åtgärder presenteras årligen till KF fr.o.m. år 2015.

9 2.3 Vattenförbrukning. Vattenförbrukning har en betydande miljöpåverkan. Uppvärmning av vatten kräver energi och ju mer vatten som används desto mer avloppsvatten blir det för reningsverken att behandla. Det finns pengar att spara på vatten, avlopp och flytande avfall, ibland ända upp till 30% av de totala vattenkostnaderna. Att separera Förbrukningen av vatten för verksamhet och fastighet är ett sätt att bättre uppmärksamma den faktiska förbrukningen. Mycket av varmvattenförbrukningen är ofta kopplat till brukarvanor och/eller feldimensionerade, felplacerade och dåligt injusterade varmvattenberedare. På sikt bör alla enskilda lägenheter och verksamheter, ha individuell mätning för mer resurseffektiv användning av dricksvatten. VISION: Borgholm Energi ska sträva efter att vara en resurseffektiv organisation inom alla områden, såväl produkter som tjänster. MÅL: Vatten är en naturtillgång som ska nyttjas i rätt mängd vid rätt tillfälle inom alla verksamheter. ÅTGÄRD: Nulägesanalys av varmvattenförbrukningen inom alla verksamhetsfastigheter. Upprätta en åtgärds-, resurs- och tidsplanplan. E4 UTFÖRARE: VA-avdelningen. ANSVAR: BEAB RESURSER: Inom BEABs budget. TIDSPLAN: Nulägesanalys klar senast Åtgärdsplan klar senast UPPFÖLJNING: Årlig rapportering om utförda åtgärder och besparing till KF fr.o.m. år 2015.

10 2.4 Belysning. Med modern teknik kan energianvändningen i en äldre belysningsanläggning ofta minskas med 50% eller mer. Det gör att man kan spara pengar genom att installera ny belysning, samtidigt som lokalerna blir mer trivsamma. I äldre belysningsanläggningar står energin ofta för ca 70% av de totala kostnaderna under anläggningens livslängd. Det finns flera sätt att minska energianvändningen. Moderna armaturer, ljuskällor och driftdon är effektivare än gamla. Med nya armaturer är det också lättare att rikta ljuset så att det hamnar på rätt plats. Hur mycket ljus som behövs beror på vad lokalen används till och vem som använder den. I vissa fall är det lämpligt att låta automatiken styra om kopplingen mellan fullt ljus och en låg grundnivå. Energiåtgången kan i många fall minskas med % genom närvarodetektering som släcker när ingen vistas i lokalen. VISION: BEAB ska erbjuda ändamålsenliga och rätt utformade arbetsplatser för kommunal verksamhet. MÅL: Till år 2020 ska alla arbetsplatser ha energieffektiv belysning. ÅTGÄRD: Nulägesanalys av samtliga ljuskällor i verksamhetsfastigheter. Upprätta en åtgärds-, resurs- och tidsplanplan. E5 UTFÖRARE: Fastighetsavdelningen ANSVAR: BEAB RESURSER: Inom BEABs budget. TIDSPLAN: Nulägesanalys klar senast Åtgärdsplan klar senast UPPFÖLJNING: Årlig rapportering om utförda åtgärder och besparing till KF fr.o.m. år 2015.

11 2.5 Klimatskal. En byggnads klimatskal är oftast det viktigaste för att uppnå god energieffektivitet. Energianvändning bestäms av en rad olika förhållanden som kan leda till en hög energiförbrukning om dessa inte är optimala. Dålig värmeisolering i väggar och tak leder till ett stort värmebehov under eldningssäsongen. Ett sätt att kompensera detta är ju att tilläggsisolera eller att sätta in energisnåla fönster. Detta är oftast rena bygg- och installationsobjekt vilket kräver stora investeringar. Ofta är dessa åtgärder aktuella först när större renoveringar ska genomföras vilket under tiden bidrar till en hög värmekostnad för att kompensera förluster via klimatskalet. Givetvis är det svårt att separat åtgärda dessa saker utan man bör titta på att ta fram kriterier för underhåll samt om - och nybyggnad där det ställs energikrav på produkter och utförande. VISION: BEAB ska tillhandahålla och förvalta ändamålsenliga och resurseffektiva fastigheter och lokaler. MÅL: Till år 2020 ska varje verksamhetsfastighet som har problem med klimatskalet fått detta åtgärdat efter beslut om tilldelning av resurser i budget. De identifierade problemen och åtgärdsförslagen återfinns i energianalysen. ÅTGÄRD: Alla fastigheter med bristande klimatskal med hög energiförbrukning som följd ska identifieras med tid- och kostnadsplan för åtgärder. Även miljö- och klimatvinster ska redovisas. E6 UTFÖRARE: BEAB eller anlitad konsult. ANSVAR: Fastighetsavdelningen RESURSER: Investering till klimatskalsåtgärder beslutas av BEAB mot redovisad energianalys. TIDSPLAN: Senast ska prioriterade åtgärder redovisas för KF. UPPFÖLJNING: Resultat av utförda åtgärder presenteras årligen till KF med start 2015.

12 2.6 Satsningar på förnyelsebar energi. Kommunen har hög grad av förnyelsebar energi för uppvärmning i sina fastigheter. Detta bör kompletteras med möjligheterna att få tillgång till förnyelsebar energi inom andra områden som elproduktion, geotermisk värme, biogaspannor för både värme- och elproduktion, solvärme och solel osv. Detta kan ske genom samarbete, andelar eller eget ägande. Dessa satsningar leder inte bara till reducerad klimatpåverkan och minskade omkostnader utan även främjandet av ny teknik där kanske även nya arbetstillfällen kommer at skapas. En varierad energimix skapar också stabilitet och minskad omvärldspåverkan. VISION: Borgholms kommun är ett föredöme i miljöoch hållbarhetsfrågor. MÅL: Borgholms kommun ska sträva efter att all tillförd energi, el och värme, till verksamhets fastigheter på sikt skall vara förnyelsebar till år ÅTGÄRD: Nulägesanalys av tillförda energislag och åtgärdsplan för att tillförd energi år 2014 ska vara klimatneutral. E7 UTFÖRARE: BEAB och energi- och klimatstrategen. ANSVAR: Kommunledningskontoret. RESURSER: Inom befintliga budgetar. TIDSPLAN: Nulägesanalys klar senast Åtgärdsplan med konsekvensanalys, investeringar, energi- och klimatvinster ska finnas som underlag för investeringsbeslut senast UPPFÖLJNING: Resultat av utförda åtgärder presenteras årligen till KF med start 2015.

13 2.7 Metoder för kontroll och uppföljning. För att på ett systematiskt sätt kunna arbeta med energieffektivisering inom offentlig verksamhet behöver man mätbara mål för organisationen. Målen ska gärna vara effektsatta, innehålla uppgift om vem som är ansvarig för genomförande och följas upp av ledningen. Mätbara mål finns även eller kan sättas upp inom miljöprogram, miljöledningssystem, energiplan eller klimatstrategi men kan också tas fram specifikt för varje strategi. För Borgholms kommun har vi valt att ha utpekade mål för varje strategi med det gemensamma att alla åtgärderna tillsammans ska leda till att nå en minskad klimatpåverkan med minst 20 % lägre koldioxidutsläpp till år VISION: Borgholms kommun och BEAB ska ha god kontroll och uppföljning av sina energi- och klimatmål. MÅL: Energi- och klimatarbetet ska kännetecknas av god kompetens, tydliga mål och systematiskt arbete. ÅTGÄRD: Upprätta dokument hur energi- och klimatarbetet ska implementeras i all verksamhet, genomföras, engagera, redovisas och dokumenteras. Styrgrupp för arbetet är Agenda 21-gruppen. E8 UTFÖRARE: Energi- och klimatstrategen och BEAB. ANSVAR: Agenda 21. RESURSER: Inom befintlig budget. TIDSPLAN: Styrdokumentet ska vara klart senast UPPFÖLJNING: Årlig uppföljning och revision i samråd med styrgruppen.

14 2.8 Kommunen och BEAB:s fastighetsorganisation. Kommunen har goda möjligheter att åstadkomma goda resultat genom att styra den egna organisationen och sitt egna kommunala bolag BEAB. Inledningsvis är det viktigt att ställa sig några grundläggande frågor för att få en fingervisning om behov och möjligheter i kommunen. Har vi en god överblick över energisystemet och energianvändningen i kommunen? Finns det några övergripande mål för man ska arbeta med energieffektiviseringsåtgärder inom kommunen och/beab? Finns det någon/några energieffektiviseringsprojekt genomförda? Om och när vi arbetar med energieffektiviseringsåtgärder i kommunens fastighetsbestånd sker det då på ett systematiskt, strukturerat och strategiskt sätt och är en kontinuerlig del av arbetet? Ovanstående frågor kan vara en början i arbetet med att kartlägga hur kommunen strukturerar sitt arbete med energieffektivisering och om detta arbete är genomtänkt, effektivt och systematiskt. Det finns hjälpmedel i form av miljöledningssystem och energiledningssystem som ger möjligheter att leda, organisera och hela tiden förbättra arbetet så att detta blir något kontinuerligt i verksamheten. Viktigt blir att säkerställa redovisningsprinciper samt vem som beslutar om ekonomiska medel och hur de administreras. VISION: Borgholms kommun är en av de ledande kommunerna i sydöstra Sverige inom miljö- och klimatarbetet. MÅL: Arbetet med miljö-, energi- och klimatfrågor kännetecknas av öppenhet och en tydlig organisation. ÅTGÄRD: Upprätta en organisationsplan för att säkerställa en tydlig och öppen struktur för såväl tjänstemän som politiker gällande underlag, beslut, uppföljning och medel till åtgärder. E9 UTFÖRARE: Energi- och klimatstrateg samt Agenda 21-gruppen. ANSVAR: Kommunledningskontoret. RESURSER: Inom befintlig budget. TIDSPLAN: Organisationsplan ska vara upprättad senast UPPFÖLJNING: Årlig revision av kommunledningen och BEAB. Redovisas för KS.

15 3 Effektiviseringsåtgärder för kommunal verksamhet 3.1 Inköp utifrån energieffektiva produktspecifikationer. Upphandling är ett effektivt verktyg i arbetet för en uthållig offentlig verksamhet. Lagen om offentlig upphandling, LOU, ställer hårda krav på att ett upphandlingsförfarande ska vara öppet och på att det ska anges tydligt vilka krav och kriterier man använder i upphandlingen. LOU ger samtidigt stora möjligheter att miljö- och energianpassa upphandlingar och inköp. Offentlig verksamhet kan ställa krav på producenter att ta fram miljöanpassade och energieffektiva alternativ. I dag är det vanligt att kommuner köper in/upphandlar stödfunktioner för exempelvis IT, lokalvård och förvaltning. För att energikriterierna ska gälla, bör miljöstyrningsrådets kriterier även inkluderas i tjänsteupphandlingar som krav mot leverantören. Upphandling av produkter kan också ske med krav som omfattas av andra energi- eller miljömärkningssystem om kriteriedokument saknas. Miljöstyrningsrådets (MSR) kriterier för upphandling har tre olika nivåer; bas, avancerad och spjutspets. VISION: Kommunens inköpta produkter ska vara ändamålsenliga, säkra, resurseffektiva och med liten miljöpåverkan. MÅL: Energi- och miljökrav ska ställas vid inköp av produkter inom utvalda områden. ÅTGÄRD: Samtliga inköp av produkter inom utvalda områden ska vara med lägst MSR:s baskrav(bilaga). E10 UTFÖRARE: Samtliga inköpsansvariga. ANSVAR: Kommunledningskontoret. RESURSER: Medel för utbildning beslutas av KS. TIDSPLAN: Utbildning av samtliga inköpare utförd senast Alla inköp fr.o.m för de utvalda produktområdena ska innehålla lägst MSR:s baskrav. UPPFÖLJNING: Årlig rapportering till KF om energi- och klimatvinster samt kostnadseffektivitet.

16 3.2 Energikrav vid inköp av elektronisk utrustning Många elektriska produkter stängs aldrig av utan försätts i viloläge där den också förbrukar energi. Miljöstyrningsrådets (MSR) upphandlingskriterier inkluderar också utrustning i viloläge. LCC-verktyg kan användas för att jämföra produkters totala kostnader under en antagen livslängd, både i aktiv drift och i viloläge. Hänsyn till energianvändning och funktion genom utrustningens livslängd kan möjliggöra totalekonomisk bedömning där fokus förskjuts från investeringskostnad till att också omfatta drift- och underhållskostnader. Genom att ställa miljöoch energikrav vid upphandling kan både klimat- och ekonomiska vinster göras. VISION: Kommunens inköpta produkter ska vara ändamålsenliga, säkra, resurseffektiva och med liten miljöpåverkan. MÅL: Energi- och miljökrav ska ställas vid inköp av elektronisk utrustning. ÅTGÄRD: Samtliga inköp av elektronisk utrustning ska fr.o.m ska vara med MSR:s kriterier för avancerad nivå(bilaga). E11 UTFÖRARE: Samtliga inköpsansvariga. ANSVAR: Kommunledningskontoret. RESURSER: Medel för utbildning beslutas av KS. TIDSPLAN: Utbildning av samtliga inköpare utförd senast Alla inköp fr.o.m av elektronisk utrustning ska vara med MSR:s kriterier för avancerad nivå. UPPFÖLJNING: Årlig rapportering till KF om energi- och klimatvinster samt kostnadseffektivitet.

17 3.3 Gatubelysning. Under senare år har det skett ett nytänkande när det gäller offentlig belysning. Förr utformades belysningen främst med tanke på behov och trygghetsaspekt för trafikanter. Idag fokuserar man istället på fotgängarna och menar att bilarna har sin egen belysning. I takt med utfasningen av kvicksilverlampor kommer samtliga alla att se över sitt bestånd och besluta om vad som ska ersätta. I samband med denna förändring finns stora möjligheter till energieffektivisering. VISION: Gatubelysning som BEAB har rådighet över ska erbjuda trafiksäkerhet för fordon och fotgängare ska uppleva trygghet samt god belysningskvalité. MÅL: Plan för utfasning av kvicksilverlampor samt energieffektiva ersättningslampor med bra ljuskvalité. Inga kvicksilverlampor i offentlig utomhusbelysning år ÅTGÄRD: Plan för utfasning med kostnad- och vinstkalkyl. E12 UTFÖRARE: BEAB ANSVAR: Elnätsavdelningen. RESURSER: Medel för kostnaden beslutas av KF. TIDSPLAN: Utfasningsplan klar senast Genomförd senast UPPFÖLJNING: Årlig redovisning av genomförda byten och besparing till KF med start 2012.

18 4 Samhällsplanering för mer hållbar bebyggelse 4.1 Bebyggelsestruktur och samhällsplanering. Kommunernas planer lägger grunden till samhällets utveckling och styr det framtida byggandet och förvaltningen. Dagens metoder i samhällsplaneringen behöver förbättras för en ökad samordning av frågorna runt energieffektiv bebyggelse och för en aktiv medverkan från alla berörda; enskilda, myndigheter, verk, organisationer, näringsliv och förvaltningar. Kommunen har genom sin plan- och byggavdelning möjlighet att påverka och informera byggherrar och exploatörer om teknik och utförande av lågenergi-, passivoch plushus. VISION: Kommunen ska främja resurseffektiv teknik och utveckling. MÅL: I all kontakt med byggherrar och exploatörer ska information om resurseffektivt byggande och drift påtalas. ÅTGÄRD: Upprätta en informationsskrift om Hållbar bebyggelse i Borgholm som innehåller teknik och utförande av lågenergi-, passiv- och plushus, energieffektiva system samt möjligheter att använda förnyelsebar energi. Denna ska även finnas på hemsidan för läsning / nedladdning. E13 UTFÖRARE: Samhällsbyggnadsförvaltningen. ANSVAR: Samhällsbyggnadsnämnden. RESURSER: Arbete inom befintlig budget för SBN. Medel för tryckkostnad beslutas av SBN. TIDSPLAN: Broschyr tryckt och färdig för distribution senast UPPFÖLJNING: Antal byggda eller projekterade lågenergihus samt antal distribuerade broschyrer redovisas vartannat år till SBN och KF med start 2012.

19 4.2 Krav vid ny- och ombyggnad. En energieffektiv byggnad innebär att vid ny- eller ombyggnad skapa förutsättningar för en låg energianvändning, såväl när det gäller byggnaden som ingående verksamheters energianvändning. Det finns ingen fast definition för vad en energieffektiv byggnad är. Nybyggnadsreglerna utgör ett minimikrav och det finns stora möjligheter att i samband med ny- eller ombyggnad ställa krav som är betydligt hårdare. Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) gäller från våren 2010 och ska vara implementerat i svensk lagstiftning år Direktivet innebär höga krav bland annat på offentlig sektor. De nya byggnader som är offentligt ägda eller hyrda ska vara nära noll energibyggnader redan i slutet av Vid nybyggnad av bostäder och skolor föreslås kriterier för mini-energihus och vid ombyggnad av lokaler bör energianvändningen minska med minst 30 %. VISION: Borgholm Energi AB ska tillhandahålla och förvalta ändamålsenliga och resurseffektiva fastigheter och lokaler. MÅL: Att mätbara energiresultat ska ingå vid samtliga om- och nybyggnader. ÅTGÄRD: Senast ska energikrav lägst miljöstyrningsrådets baskrav(bilaga) vara införda som projekteringsunderlag vid om- och nybyggnad. E14 UTFÖRARE: Fastighetschefen. ANSVAR: BEAB. RESURSER: Eventuell utbildning bekostas av BEAB. TIDSPLAN: Konsekvensanalys av baskraven ska vara klar senast Senast ska energikrav lägst miljöstyrningsrådets baskrav vara införda UPPFÖLJNING: Konsekvensanalys redovisas för KF/KS senast Årlig rapportering till KF om energi- och klimatvinster samt kostnadseffektivitet.