Statens bokslutsberättelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statens bokslutsberättelse"

Transkript

1 Statens bokslutsberättelse för 2011 Del I och II 17b/2012 Styrning och redovisningsskyldighet

2

3 B 10/2012 rd Statens bokslutsberättelse för 2011 Del I och II Finansministeriets publikationer 17b/2012 Styrning och redovisningsskyldighet

4 FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansgatan 1 A) STATSRÅDET Telefon (växeln) Internet: Layout: Pirkko Ala-Marttila/FM, informationen ISBN (hft.) ISSN (hft.) ISBN (PDF) ISSN (PDF) Juvenes Print Tampereen Yliopistopaino Oy, 2012

5 Till riksdagen överlämnas statens bokslutsberättelse för 2011 såsom den berättelse om skötseln av statsfinanserna och iakttagandet av budgeten som föreskrivs i 46 i grundlagen. Enligt 17 i lag om statsbudgeten (423/1988) innefattar bokslutsberättelsen statsbokslutet och andra nödvändiga uppgifter om skötseln av statsfinanserna och om hur budgeten har följts samt uppgifter om de viktigaste omständigheterna med tanke på utvecklingen av de samhälleliga verkningarna av statens verksamhet och resultatet av verksamheten, liksom även de viktigaste uppgifterna om utvecklingen av de samhälleliga verkningarna och resultatet av verksamheten inom ministeriernas ansvarsområden.bokslutsberättelsen innefattar dessutom resultat- och balansräkningarna för statliga affärsverk samt intäkts- och kostnadskalkylerna eller resultat- och balansräkningarna för statliga fonder utanför budgeten, liksom även uppgifter om de viktigaste omständigheterna med tanke på affärsverkens och fondernas verksamhet, ekonomi och resultat samt utvecklingen av dessa. Helsingfors den 10 maj 2012 Statsministerns ställföreträdare Finansminister JUTTA URPILAINEN Förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen

6

7 Innehåll Statens bokslutsberättelse för 2011, band 1 DEL I 1 Den ekonomiska utvecklingen samt den ekonomiska politiken och finanspolitiken Inledning Den ekonomiska utvecklingen och de ekonomiska utsikterna Finanspolitiken Den statsfinansiella läget Skatteinkomsterna och en analys av dem Skatteutgifterna Avgiftsinkomsterna och utvecklingen av den avgiftsbelagda verksamheten Statens utgifter Statens ekonomiska ställning, statsskulden och statens ansvarsförbindelser Finansieringsanalys Statsfinansiella risker Statens bolagsförmögenhet Utvecklingen med avseende på de statliga fonderna utanför budgeten Statliga affärsverk och deras utveckling Penningflödet mellan statsfinanserna och EU år Huvuddragen i och utmaningarna för de samhälleliga effekterna av regeringens politikprogram och vissa politikkomplex som överskrider förvaltningsområdesgränserna Basserviceprogrammet och basservicebudgeten Statens strategiska ledning Stöd till euroområdet...71

8 4 Regeringens svar med anledning riksdagens budgetuttalanden Revisionsanmärkningsberättelse Utlåtande av controllern vid statsrådet um huruvida uppgifterna i bokslutsberättelsen är riktiga och tillräckliga DEL II 7 Statsrådets kansli Utrikesministeriet Justitieministeriet Inrikesministeriet Försvarsministeriet Finansministeriet Undervisnings- och kulturministeriet Jord- och skogsbruksministeriet Kommunikationsministeriet Arbets- och näringsministeriet Social- och hälsovårdsministeriet Miljöministeriet Band II Del III Bokslutskalkylerna

9 DEL I Regeringens redogörelse för verkningarna De samhälleliga verkningarna av statsfinanserna och regeringens verksamhet

10

11 11 1 Den ekonomiska utvecklingen samt den ekonomiska politiken och finanspolitiken 1.1 Inledning Den spirande ekonomiska tillväxten i de utvecklade ekonomierna efter den ekonomiska krisen och finanskrisen har avstannat så gott som helt. Under 2011 tillspetsades problemen inom den offentliga ekonomin i synnerhet i Europa och Förenta staterna och inverkade därigenom på den ekonomiska företagsamheten. Staternas massiva skuldsättning har oundvikligen inverkat tärande på finansmarknaden. Den ökade osäkerheten återspeglar sig också i den privata sektorns möjligheter att få finansiering. Ekonomin i Finland klarade fint av första hälften av berättelseåret, men allt eftersom den internationella handeln mattades av under årets senare hälft stannade den ekonomiska tillväxten i Finland i praktiken upp. Inom utrikeshandeln blev problemet en märkbar nedgång i handelsbalansen och en bytesbalans som redan länge hade försämrats. Delvis på grund av importpriserna har inflationen hållits på hög nivå i Finland och därigenom orsakat ett kostnadstryck. Läget inom euroområdet är svårt eftersom ländernas ekonomiska situation och ställning är så olika. I den situationen är det mycket svårt att bedriva en harmoniserad ekonomisk politik. De länder som är i svårigheter utsätts för särskilt hårda anpassningsåtgärder för att euroområdets framtid ska kunna tryggas. Också länder som Finland, vilkas offentliga ekonomi än så länge är i relativt gott skick, men snabbt försvagas, blir tvungna att justera sin ekonomiska politik. Till de viktigaste lärdomarna av den nuvarande krisen hör att bristen på en trovärdig ekonomisk politik oundvikligen leder till en situation där den egna bestämmanderätten avtar till förmån för marknaden. Som en liten och öppen ekonomi är Finland beroende av utvecklingen inom den internationella ekonomin. Strukturella reformer som förbättrar den internationella konkurrenskraften är nödvändiga för ett framgångsrikt Finland också framöver.

12 Den ekonomiska utvecklingen och de ekonomiska utsikterna Den internationella utvecklingen Tillväxten i världsekonomin mattades tydligt av. Medan den köpkraftskorrigerade världs- BNP:n 2010 ökade med en takt på över 5 %, stannade tillväxten 2011 vid ca 3,8 %. Den makligare takten är delvis en naturlig följd av att den snabba accelerationen i världshandeln som följde på regressionen mattades av. Tillväxten begränsades ytterligare av skuldproblemen inom euroområdet, naturkatastrofen i Japan, en inflationskulmination som hörrörde från högre råvarupriser, avmattningen i Förenta staternas ekonomi samt utplanad tillväxt i tillväxtekonomierna som är beroende av efterfrågan i industriländerna. BNP inom euroområdet steg 2011 trots skuldkrisen, om än takten inte nådde upp till långtidsutvecklingen. Efter ett gott förår dämpades aktiviteterna tydligt och kan rentav svänga mot en kortare recession. Skuldkrisen i euroområdet fördjupades och spred sig också till en del större euroländer. Skuldkrisen ökade bland annat bristen på förtroende inom banksektorn och höjde risktilläggen, vilket gör att handeln och investeringarna mattas av. Inflationen inom euroområdet steg snabbt till 2,7 %, särskilt på grund av den snabba prishöjningen för energi och andra råvaror. Inflationen blev långsammare igen riktigt vid årets slut. Europeiska centralbanken (ECB) beslutade i slutet av året om nya okonventionella åtgärder inom penningpolitiken för att avvärja det bristande förtroendet på finansmarknaden. Bankerna kommer bland annat att erbjudas omfattande 36 månaders finansiering. Dessutom modifierades kraven på bankernas säkerheter och minimireserv till centralbanken. ECB har fortsatt köpa in krisländernas skuldpapper från eftermarknaden. Inköpsprogrammet syftar till att sänka räntorna på krisländernas statslån. Den ekonomiska tillväxten i Förenta Staterna var lam. Återhämtningen har varit klart långsammare än efter de tidigare recessionerna och den fördröjs av den långsamma utvecklingen hos hushållens nettoförmögenhet och av arbetslösheten som har fastnat på en ovanligt hög nivå. Japans ekonomi krympte under första hälften av året till följd av naturkatastrofen. Den starka yenkursen försvagade exportens konkurrenskraft. I slutet av året stöttades tillväxten av ett mångårigt återuppbyggnadsprogram. I Sverige fortsatte den snabba tillväxten, även om den också i Sverige blev långsammare mot slutet av året främst på grund av osäkerheten som förorsakades av skuldkrisen inom euroområdet och av att exporten mattades av. Även om hushållens ekonomiska situation fortsatt var bra, minskade också den privata konsumtionens tillväxt betydligt. Den ökade osäkerheten försvagade investeringsutsikterna. Den starka tillväxttakten i Ryssland höll i sig tack vare det höga oljepriset. Den snabba ekonomiska tillväxten i Kina mattades av en aning mot slutet av året, eftersom Kinas största marknadsområde är Europa. Förutom att den internationella efterfrågan har gått ned dämpas den kinesiska exporten också av stigande produktionspriser.

13 13 Samhällsekonomin i Finland Den finländska ekonomin växte med 2,9 % år Tillväxten visade sig bli svagare än vad man hade uppskattat på våren. Orsaken till att den försvagades var att oroligheterna på finansmarknaden förvärrades mot slutet av året. Bakgrunden till att situationsbilden mörknade var marknadens bristande tilltro till vissa länders förmåga att sköta sina ekonomiska förpliktelser nu och i framtiden. Det ansträngda läget höll sig inte till finansmarknaden, utan drabbade också realekonomin. I början av året präglades utrikeshandeln av positiva förväntningar och stigande världsmarknadspriser. Exportvolymen var större under årets första kvartal än den låga bottennivå som rådde för ett år sedan, men därefter har utvecklingen varit svag. Exportpriserna vände nedåt under sommaren när prishöjningen för mera konjunkturkänsliga produkter började sjunka. Den med hösten allt svagare världsekonomin och euroområdets skuldkris ledde till att företagens exportbeställningar blev fåtaligare. För hela årets del avtog exporten jämfört med föregående år. Handelsbalansens överskott som efter millennieskiftet trendmässigt började smälta har under de senaste åren smultit allt snabbare. Handelsbalansen vände sedan och visade ett underskott eftersom importen hölls uppe bl.a. av den alltjämt hyggliga konsumtionsefterfrågan. Också handelsbalansen visade för första gången sedan depressionsåren ett underskott. Det ackumulerades ett underskott på 1 miljard euro i bytesbalansen. Den privata konsumtionen tilltog relativt kraftigt. Den privata konsumtionsvolymen ökade med nästan 3,5 %. Ökningen stöddes av det positiva sysselsättningsläget och den låga räntenivån. Från slutet av våren avtog hushållens förväntningar ovanligt markant i förhållande såväl till hela samhällsekonomins utveckling som till deras egen ekonomiska situation. Osäkerheten bland konsumenterna ökade nästan lika kraftigt som vid recessionen Också rädslan för risken att bli arbetslös ökade. Hushållens allt dystrare förväntningar märktes dock ännu inte som nedgång i konsumtionsviljan. Sparandet sjönk avsevärt från den exceptionellt höga nivån den stigit till under föregående recession. Samtidigt steg hushållens skuldsättningsgrad ytterligare. Investeringsutvecklingen var som förväntat positiv. Investeringsåret hade blivit utomordentligt, om inte osäkerheten som följde på staternas skuldproblem och eurons kris så småningom hade försvagat slutåret. Det var i synnerhet investeringarna i maskiner, anläggningar och transportmedel som stödde ökningen i investeringar. Trots ett gott investeringsår har investeringsgraden i hela ekonomin inte återgått till nivån före recessionen. Med draghjälp från den relativa ekonomiska tillväxten började arbetslösheten sjunka. Arbetslöshetsgradens årsmedeltal uppgick till 7,8 %, medan den 2010 var 8,4 %. Samtidigt förbättrades sysselsättningen, om än ökningen mattades av under den senare hälften av året när de ekonomiska utsikterna blev sämre. Inflationen, alltså ökningen i konsumtionspriser, uppgick i medeltal till 3,4 %. Särskilt energinyttigheterna blev märkbart dyrare. Dessutom har konsumentpriserna stigit under året till följd av åtstramningen av vissa acciser och den skärpta energibeskattningen.

14 14 Den offentliga ekonomin i Finland Den offentliga ekonomins starka finansiella ställning försvagades kraftigt till följd av den ekonomiska krisen som började De offentliga samfundens så kallade EMU-underskott 2010 uppgick till 2,5 % och skuld till 48,4 % i förhållande till totalproduktionen. Den finansiella ställningen var ca 7 procentenheter svagare och skulden 14,5 procentenheter större än Den livligare ekonomiska aktiviteten 2010 syntes med fördröjning i den offentliga ekonomins finansiella ställning. År 2011 stärktes den offentliga ekonomins nettokreditgivning till 0,5 % i förhållande till totalproduktionen. Eftersom de tidigare prognoserna om ett större underskott än referensvärdet på 3 % i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt inte realiserades konstaterade EKOFIN-rådet i juli 2011 att de offentliga samfundens underskott i Finland inte är för stort. Samtidigt upphävde rådet sitt tidigare beslut om att Finland ska omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott. Särskilt statsfinansernas finansiella ställning försämrades kraftigt till följd av den ekonomiska krisen. År 2010 gick underskottet upp till -5,5 % i förhållande till BNP. Statens finansiella ställning repade sig 2011 tack vare att ekonomin växte, indirekta skatter stramades åt och stimulansåtgärderna upphörde. Statsfinanserna visade dock ett underskott på nästan 3 % i förhållande till BNP. Statens skatteintäkter ökade med mera än en tiondedel. Framför allt ökade skatteutfallet på förvärvs- och kapitalinkomster exceptionellt mycket tack vare en större lönesumma och särskilt på grund av tidsmässiga faktorer som berodde på större kapitalinkomster än beräknat föregående år. Skatteintäkterna ökades också bland annat av en kraftig ökning i energiskatteintäkterna som härrörde från höjningen av energiskatterna. Också intäkterna från samfundsskatten fortsatte att öka. Utgifterna enligt nationalräkenskaperna ökade till knappa 2 %. Statens utgifter fortsatte således att öka långsammare efter den snabba ökningen som recessionen hade orsakat. Läget inom lokalförvaltningen försvagades 2011 när ökningen i skatteintäkter i kommunerna blev långsammare och personalutgifterna ökade snabbare än året innan. Underskottet inom kommunsektorn i förhållande till bruttonationalprodukten var 0,4 %. Även lånebeståndet fortsatte att öka snabbt liksom under tidigare år. Kommunernas bruttoskuld var ungefär tre gånger större vid utgången av 2011 jämfört med läget Trycket på strängare kommunalbeskattning och ett kraftigt ökat skuldbelopp i kommunerna är fortfarande stort. För att den kommunala ekonomins finansiella ställning ska repa sig och skuldsättningen stoppas krävs det således att man håller sig till en måttlig utgiftsutveckling. Utvecklingen i den kommunala ekonomin granskas också enligt de kommunala räkenskaperna i avsnittet Den offentliga ekonomins strukturutveckling och strukturpolitiken, utvecklingen i den kommunala ekonomin. Överskottet i socialskyddsfonderna uppgick 2011 till 2,8 % i förhållande till totalproduktionen, vilket nästan helt kunde förklaras med överskottet i arbetspensionsfonderna. Arbetspensionsanstalterna ansvarar för det inkomstrelaterade pensionsskyddet. Pensionerna finansieras genom arbetsgivarnas och arbetstagarnas försäkringsavgifter och genom fondernas placeringsintäkter. Med överskottet i arbetspensionsfonderna garderar man sig alltså för kommande pensionsutgifter genom partiell fondering. Fondernas marknadsvärde

15 15 uppgick till 136,3 miljarder euro vid utgången av året. Marknadsvärdet steg kraftig under årets sista kvartal. De andra socialskyddsfondernas (Folkpensionsanstalten och Arbetslöshetsförsäkringsfonden) finansiella ställning påverkades av de högre socialskyddsavgifterna. Samtidigt steg emellertid utgifterna för arbetslöshetsbidrag en aning. De övriga socialskyddsfonderna var i balans i förhållande till BNP. Den ekonomiska utvecklingen i Europeiska unionen och euroområdet samt samordningen av den ekonomiska politiken Efter återhämtningsfasen som blev tillfällig försvagades den ekonomiska utvecklingen inom Europeiska unionen (EU) och euroområdet på nytt under Snabbt kommer tillväxten knappast att ta fart, utan vi har en tid av långsammare tillväxt framför oss. Detta beror delvis på att många medlemsstater i trångmål är tvungna att satsa på en sanering av den offentliga ekonomin och på att det är rätt skevt med förtroendet. De märkbara skillnaderna i medlemsstaternas tillväxtutsikter är orsaken till att det är svårt att hitta en gemensam linje för den ekonomiska politiken. I det läget accentueras betydelsen av samordning i den ekonomiska politiken mellan olika länder och politiksektorer. Det är centralt att det hittas tillväxtfrämjande anpassningsfaktorer både i finanspolitiken och i strukturpolitiken. Med tanke på euroområdet som har hamnat i en skuldkris vore det önskvärt att den ekonomiska tillväxten återhämtar sig. I många problemländer har de försämrade utsikterna ytterligare tillspetsat krisen med påföljden att de interna skillnaderna inom euroområdet har ökat, vilket främst märks på lånemarknaden. Europeiska centralbankens stödåtgärder och påtagliga ingripande medförde en tillfällig lättnad. Detta har i någon mån styrkt förväntningarna och lugnat ner marknaden. Uppmärksamheten har fokuserats på läget i Grekland, där det har funnits ingredienser till mycket allvarliga följdverkningar. Medlemsstaterna i euroområdet och trojkan, som består av kommissionen, ECB och IMF, har strävat efter att få läget under kontroll genom mycket målmedvetna åtgärder som bildar det andra anpassningsprogrammet i ordningen. Läget är alltjämt akut, men det är viktigt att observera att det inom unionen också finns färska exempel (t.ex. Lettland) på att det är möjligt att ta sig ur också ett svårt trångmål och att med hjälp av stödåtgärder och ett strängt anpassningsprogram ta sig in på en ny tillväxtbana. Under de senaste två åren har det gjorts mycket inom Europeiska unionen och euroområdet för att stärka samordningen av den ekonomiska politiken. De direkta stödinstrumenten, såsom euroländernas tillfälliga krisfond EFSF (Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten) och ESM (Europeiska stabilitetsmekanismen), som avses vara ett permanent organ och som inleder sin verksamhet i juli 2012, utgör endast en del av de instrument som syftar till att hantera och förebygga kriser. I anslutning till Europeiska centralbanken inledde Europeiska systemrisknämnden (ESRB) i början av 2011 sin verksamhet, vars uppgift är att följa finansieringssystemets risker. För tillsynen av finansmarknaden inrättades samtidigt tre nya tillsynsmyndigheter på europeisk nivå (EBA, EIOPA, ESMA), vilkas uppgift det är att förbättra samarbetet mellan

16 16 de nationella övervakarna och att effektivera makrotillsynen bland annat genom att arrangera stresstester. Tillsynen och regleringen har intensifierats på europeisk nivå allt efter att marknadsintegrationen snabbt har framskridit och fördjupats. Tillsynen har ökats inom statistiksektorn, där de europeiska myndigheternas befogenheter har förstärkts betydligt. Vid ingången av 2011 infördes en ny tidtabell för EU-samordningen av den ekonomiska politiken kallad europeiska terminen. Enligt den ska toppmötet våren 2012 diskutera läget och ge vägledning som ska beaktas när medlemsstaterna senare på våren bereder sina nationella program. Syftet är att införa konsekvens och kontinuitet i politiksamordningen. Ett av terminens syften är också att euroländerna ska beakta vägledningen när de senare på hösten bereder sina nationella budgetpropositioner. I december 2011 trädde subsidiär lagstiftning i kraft som dels gäller stabilitets- och tillväxtpakten, dels en mera omfattande övervakning av makrostabiliteten. I samband med den sistnämnda startade ett nytt förfarande för att korrigera alltför stora obalanser som ska möjliggöra att rådet effektivare än tidigare kan diskutera frågor kring tillväxt och konkurrenskraft samt ingripa i utvecklingen i ett medlemsland om det förekommer betydande avvikelser. I och med den nya lagstiftningen effektiverades samordningen också på många andra sådana områden där den ekonomiska krisen och finanskrisen har påvisat brister. Detta gällde bland annat trovärdigheten i sanktionsmekanismerna, stärkande av den förebyggande sidogrenen i stabilitetspakten, operationalisering av skuldkriteriet samt mera generellt en ökad konsekvens i samordningen. I samband med lagstiftningspaketet godkändes också ett budgetramsdirektiv som är förpliktande för medlemsstaterna och som syftar till att införliva bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten i den nationella lagstiftningen och det nationella budgetförfarandet. Förordningar som kompletterar budgetdirektivet är under beredning i rådets arbetsgrupp. Det är således inom synhåll att stabilitets- och tillväxtpaktens direkta styreffekt kommer att stärkas också i den nationella finanspolitiken. Detta är också syftet för avtalet om stärkning av den ekonomiska och monetära unionen som man kom överens om i januari Enligt det ska medlemsstaterna i sin nationella lagstiftning införliva en finanspolitisk regel som är i enlighet med principerna i stabilitets- och tillväxtpakten och samtidigt anamma en korrigerande mekanism som automatiskt ska träda i kraft, om medlemsstaten avviker från sitt budgetmål på medellång sikt eller från en avtalad anpassningsväg med det som mål. Risker i den ekonomiska utvecklingen och i Finlands ekonomi Finlands ekonomiska läge och omvärld är för närvarande exceptionellt osäkra. Finland är beroende av den internationella ekonomiska utvecklingen och i ljuset av prognoserna kommer den ekonomiska tillväxten under de närmaste åren inte att nå takten före finanskrisen. Osäkerheten på finansmarknaden torde fortgå på grund av euroområdets svaga tillstånd. När osäkerheten ökar försämras den ekonomiska tillväxten och om osäkerheten blir mycket stor stoppar den aktivitetstillväxten helt genom en avmattning i efterfrågan.

17 17 Bland de inhemska faktorerna kan tillväxten bli långsammare genom att inflationen hålls på en högre nivå än inom euroområdet i genomsnitt på grund av att kostnadsnivån stiger och konkurrenskraften därigenom rasar. För att Finland också i framtiden ska bestå som ett intressant investerings- och placeringsobjekt är det nödvändigt att statsfinansernas allt svagare läge vänds i en mera gynnsam riktning. Regeringens bedömning av den ekonomiska utvecklingen I Finland stimulerades ekonomin genom offentliga åtgärder under tiden efter finanskrisen. De automatiska stabilisatorerna har fungerat och prövningsbaserade åtgärder vidtogs för att stimulera efterfrågan. Det är omöjligt att exakt bedöma effekten av de här åtgärderna, men det är troligt att de åtminstone på kort sikt har haft en stöttande roll för ekonomins tillväxt. Under recessionen försvagades läget i synnerhet inom statsekonomin snabbt och fick skuldsättningen att anta en stigande kurva. Därför finns det nu inga möjligheter till stimulerande åtgärder, även om konjunkturerna skulle bli ännu sämre i den nära framtiden. Strukturella reformer som effektiverar resursanvändningen och stärker förutsättningarna för ekonomisk tillväxt är väsentliga ur ett framtidsperspektiv. 1.3 Finanspolitiken Utfallet för den finanspolitiska linjen och ramarna för statsfinanserna Förverkligandet av de finanspolitiska målen Målet för finanspolitiken i statsminister Matti Vanhanens II regering under valperioden var att det vid slutet av valperioden ska finnas ett strukturellt överskott i statsfinanserna som motsvarar en procent av BNP och att underskottet i statsfinanserna inte ens i en situation med exceptionellt svag ekonomisk utveckling överskrider 2,5 % av bruttonationalprodukten. År 2009 sjönk totalproduktionen i Finland med 8,4 % och underskottet i statsfinanserna var ca 4,8 % i förhållande till bruttonationalprodukten. I ett ställningstagande från regeringens politiska överläggningar den 24 februari 2009 fastställdes det att man vid behov kan göra tillfälligt avkall på målet för det strukturella överskottet, om man samtidigt fattar beslut som stärker den offentliga ekonomins strukturer. Statsminister Mari Kiviniemis regering förband sig i sitt regeringsprogram 2010 att minska underskottet i den offentliga ekonomin 2011 ordentligt under treprocentsgränsen i Europeiska unionens stabilitets- och tillväxtpakt. Den offentliga ekonomins finansiella sparande uppgick 2011 till -0,8 % i relation till bruttonationalprodukten och statsfinansernas analogt till -3,1 %. Målet i regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainen som tillträdde sin tjänst 2011 var att trygga den offentliga ekonomins hållbarhet genom anpassningsåtgärder som vidtas under början av valperioden för utgifternas och inkomsternas del och samt genom strukturella åtgärder. I enlighet med regeringsprogrammet ska anpassningsåtgärder

18 18 genomföras som motsvarar ett nettobelopp på sammanlagt 2,5 miljarder euro per år inom statens utgifter och inkomster fram till Åtgärderna blir lika stora på inkomst- som på utgiftssidan. Regeringen har förbundit sig att genomföra nya tilläggsanpassningsåtgärder, såvida inte statsskuldens andel av bruttonationalprodukten vänder nedåt och underskottet i statsfinanserna börjar hålla sig vid över 1 % av bruttonationalprodukten. Hur målet verkställts kan bedömas slutgiltigt först när regeringsperioden löper ut. Ramutgifternas totalbelopp underskred utgiftsramen I rambeslutet i maj 2007 fastställdes utgiftsramen för berättelseåret 2011 till miljoner euro enligt prisnivån för Under åren korrigerades utgiftsramen tekniskt för att motsvara ändringarna i prisnivå och strukturer, varefter nivån på utgiftsramen hösten 2010 preciserades till miljoner euro enligt prisnivån för Det totala beloppet av ramutgifterna i regeringens budgetproposition (inkl. kompletterande budgetproposition) uppgick till miljoner euro, vilket lämnade en s.k. ofördelad reserv på 59,3 miljoner euro utöver tilläggsbudgetreserveringen på 300 miljoner euro. I den ordinarie budgeten utökade riksdagen de utgifter som ska hänföras till ramen med 59,0 miljoner euro. Under berättelseåret lämnade regeringen fyra tilläggsbudgetpropositioner till riksdagen utöver den ordinarie budgetpropositionen. Den tredje tilläggsbudgetpropositionen var också förbunden med två kompletterande propositioner. Den första tilläggsbudgetpropositionen var statsminister Mari Kiviniemis regerings proposition. De övriga tilläggsbudgetpropositionerna var propositioner av statsminister Jyrki Katainens regering. Det var valperiodsskifte år Trots det följde statsminister Jyrki Katainens regering i sina tilläggsbudgetpropositioner den rambestämmelse och ramnivå för 2011 som hade fastställts 2007, vilket var en förbättring i kontinuiteten i statsfinansernas utgiftsram jämfört med föregående valperiodsskifte. I vidstående tabell visas helhetssifforna för den ordinarie budgetens och tilläggsbudgetarnas alla utgifter och ramutgifter samt hur mycket de utgifter som hänförs till ramen har underskridit ramnivån sedan respektive budget. Under berättelseåret hade oavsett ramen de 100 miljoner euro som överförts från 2010 års ram kunnat avsättas för engångsutgifter. Detta har inte beaktats i den ofördelade reserven i tabellen nedan. Riksdagen företog ändringar endast i den ordinarie budgeten och i den tredje tilläggsbudgeten. Pris- och strukturjusteringarna som gjorts i ramnivån under berättelseåret beskrivs separat i respektive regeringsproposition.

19 19 Tabell 1. Budgetutgifterna 2011, mn euro Regeringens proposition inkl. kompletterande propositioner Alla utgifter Utgifter som hänför sig till ramen sammanlagt Pris- och strukturkorrigerad ramnivå Ofördelad reserv och tilläggsbudgetreserv Kiviniemis regering BP Efter riksdagens ändringar B Kiviniemis regering TBP I Katainens regering TBP II Katainens regering TBP III Efter riksdagens ändringar TB III Katainens regering TBP IV Den budgeterade nivån för utgifterna som hänför sig till ramen underskred under berättelseåret utgiftsramen med ca 220 miljoner euro och utöver det användes inte heller de från 2010 överförda 100 miljoner euro som stått till förfogande för utgifter av engångskaraktär. Ändringarna som 2011 gjordes i tilläggbudgetarnas ramutgifter gällde relativt små nettobelopp. I ramreglerna för statsminister Jyrki Katainens regering konstateras det att om utgiftsnivån efter tilläggsbudgetarna stannar under ramnivån, får skillnaden, dock högst 200 miljoner euro, trots ramarna användas följande år för engångsutgifter. Från 2011 kan således 200 miljoner euro överföras till Upplåningen 2011 underskred det budgeterade Det totala beloppet för budgetutgifterna som Mari Kiviniemis regering föreslog för 2011 uppgick till miljoner euro, och det steg med 59 miljoner euro i riksdagsbehandlingen. I budgeten uppskattades de ordinarie inkomsterna för 2011 till miljoner euro. I budgeten för 2011 uppskattades underskottet i budgetekonomin till miljoner euro. I tilläggsbudgetarna höjdes anslagen med ett nettobelopp på 890 miljoner euro och inkomstposterna med ett nettobelopp på miljoner euro. Merparten av de ökade utgiftsposterna i tilläggsbudgetarna hänförde sig till utgifter utanför ramen. Till de största hörde aktieförvärvet på 385 miljoner euro i Fingrid Abp och ombudgeteringen av det olyfta lånet till lettiska staten på 324 miljoner euro. Inkomststaten förhöjdes särskilt i årets tredje tillläggsbudget genom intäktsföringen av det kumulativa överskottet på miljoner euro som bokslutet från 2010 visade. Vidare höjdes de beräknade skatteintäkterna i tilläggsbudgetarna under berättelseåret med ett nettobelopp på 433 miljoner euro. I den fjärde tilläggsbudgeten för 2011 uppskattades underskottet i budgetekonomin till miljoner euro. Enligt den utfallskalkyl som ingår i bokslutet uppgick inkomsterna inom budgetekonomin utan nettolåneupptagning till miljoner euro och utgifterna till miljoner euro. Enligt bokslutet blev budgetekonomins utgifter miljoner euro större än de faktiska intäkterna utan nettolåneupptagning. Av de budgeterade utgifterna blev miljoner euro oanvända, dvs. 830 miljoner euro mindre än Förklaringen till att den bud-

20 20 geterade nivån underskreds ligger bl.a. i att användningen av lånemandatsanslagen för exportens refinansiering och de konjunkturrelaterade utgifterna för bostadsbidrag, arbetslöshetsbidrag och grundläggande utkomststöd underskred det budgeterade. De ordinarie inkomsterna uppgick till 51 miljoner euro mera än budgeterat. För kommande år kvarstår 607 miljoner euro i överskott från tidigare räkenskapsperioder som inom ramen för lagen om statsbudgeten får användas för att täcka budgeten. Budgetekonomins skulder ökade med 4,8 miljarder euro. Statsskulden ökade klart mindre än vad som uppskattats i den fjärde tillläggsbudgeten. Förfarandet vid upplåning ändrades 2011 efter att grundlagsutskottet hade konstaterat att kravet på budgetbalans inte förutsätter att det lån som anges i budgeten tas ut till fullt belopp om det inte är nödvändigt för statens likviditet. Statens skuldsättning fortsätter Statsskuldens nominella värde uppgick vid utgången av 2011 till ca 80 miljarder euro, vilket är ca 4,5 miljarder mera än vid utgången av Statskuldens belopp i förhållande till bruttonationalprodukten var vid slutet av berättelseåret så gott som på samma nivå som 2010, ca 42 %. Statsskulden har under åren ökat med över 25 miljarder euro. Skuldsättningen och skuldkvoten beräknas öka även framöver. Statsskulden behandlas närmare i kapitel 2.6. Som helhet visade statsfinanserna 2011 ett underskott på 3,1 % av bruttonationalprodukten, mätt med de begrepp som används i nationalräkenskaperna. Statsfinanserna beräknas uppvisa ett underskott även de närmaste åren. Tabell 2. Balansen inom budgetekonomin och statsfinanserna, , mn euro Förändring , % Budgetekonomin Inkomster inom budgetekonomin Utgifter inom budgetekonomin Egentligt överskott Utgifter (-), inkomster (+) för skuldhantering Nettofinansieringsbehov (-) Återstoden av statsfinanserna enligt nationalräkenskaperna Den offentliga ekonomins bärkraft Den offentliga ekonomin anses stå på stabil grund om den offentliga skuldsättningen är stabil på lång sikt. Som mått på den offentliga ekonomins hållbarhet används hållbarhetsunderskottet som visar hur mycket den offentliga ekonomin omedelbart borde anpassas för att staten, kommunerna och socialskyddsfonderna ska klara av sina lagstadgade förpliktelser också på lång sikt utan att den totala skattebördan behöver stramas åt eller staten och kommunerna skuldsätta sig i allt snabbare takt.

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Statens bokslutsberättelse

Statens bokslutsberättelse Statens bokslutsberättelse för 2009 Del I och II 24b/2010 Styrning och redovisningsskyldighet B 11/2010 rd Statens bokslutsberättelse för 2009 Del I och II Finansministeriets publikationer 24b/2010 Styrning

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2 Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ - - - - BNP och sysselsättningen förändring, % - - - Källa: Statistikcentralen -5 5 7 9 BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Statens bokslutsberättelse

Statens bokslutsberättelse Statens bokslutsberättelse för 2008 Del I och II 23b/2009 Styrning och redovisningsskyldighet B 11/2009 rd Statens bokslutsberättelse för 2008 Del I och II Finansministeriets publikationer 23b/2009 Styrning

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram. Ekonomiska och finanspolitiska översikter

Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram. Ekonomiska och finanspolitiska översikter Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram 2011 16b/2011 Ekonomiska och finanspolitiska översikter Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram 2011 Finansministeriets publikationer 16b/2011 Ekonomiska

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

RP 158/2010 rd. vilket en tilläggsbudgetproposition ska överlämnas till riksdagen, om det finns motiverat behov att ändra statsbudgeten.

RP 158/2010 rd. vilket en tilläggsbudgetproposition ska överlämnas till riksdagen, om det finns motiverat behov att ändra statsbudgeten. RP 158/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 84 i Finlands grundlag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av de bestämmelser

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA

PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA 2015 2018 PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA 3 FINANSMINISTERIET Enligt sändlista PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA 2015 2018 Statsrådet har i dag, sedan ärendet undergått

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

Revisionsverkets ställningstaganden

Revisionsverkets ställningstaganden Revisionsverkets ställningstaganden Exportfinansiering Exporten spelar en viktig roll för nationalekonomin och därmed även för statsfinanserna. Exportens värde har varit cirka 40 procent i förhållande

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige Bakgrund till Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen Den europeiska terminen,

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 162/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändringar som införandet av euron förutsätter i vissa lagar som gäller statsfinanserna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 10 mars 2011 203/2011 Tilläggsbudgeten för 2011 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2011: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 euro 11. SKATTER

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA

PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA PLAN FÖR DE OFFENTLIGA FINANSERNA 2016 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Utmaningar i ekonomin och den ekonomiska politiska linjen.......... 5 2. Planen för de offentliga finanserna...............................

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 21 maj 2012 235/2012 Tilläggsbudgeten för 2012 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2012: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 11. SKATTER OCH

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti

Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti Inkomst och konsumtion 2010 Konsumentbarometern 2010, augusti Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti Konsumenternas förtroende för ekonomin förstärktes ytterligare i augusti. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Eurosamarbetet och skuldkrisen

Eurosamarbetet och skuldkrisen Eurosamarbetet och skuldkrisen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 212 43 Skuldkrisen i Europa är inte bara ett bekymmer för enskilda skuldtyngda länder utan har utvecklats till en kris för hela eurosamarbetet

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Regeringens årsberättelse 2013. Del 1/4: Regeringens redogörelse för de samhälleliga verkningarna

Regeringens årsberättelse 2013. Del 1/4: Regeringens redogörelse för de samhälleliga verkningarna Regeringens årsberättelse 2013 Del 1/4: Regeringens redogörelse för de samhälleliga verkningarna Regeringens publikationsserie 5/2014 Regeringens årsberättelse 2013 Del 1/4: Regeringens redogörelse för

Läs mer

EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009. Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1)

EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009. Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1) Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1) EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009 1) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial till budgetpropositionen.

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

FINANSMINISTERIET BUDGETEN 2004 3/2004 BUDGETEN

FINANSMINISTERIET BUDGETEN 2004 3/2004 BUDGETEN FINANSMINISTERIET 3/2004 BUDGETEN 19.12.2003 INNEHÅLL BUDGETEN FÖR ÅR 2004 DEN FINANSPOLITISKA LINJEN... 3 Tabell Den offentliga ekonomin... 3 Tabell Samhällsekonomins utveckling... 4 REGERINGSPROGRAMMETS

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Konsumenternas tro på Finlands ekonomi rasade i december

Konsumenternas tro på Finlands ekonomi rasade i december Inkomst och konsumtion 2010 Konsumentbarometern 2010, december Konsumenternas tro på Finlands ekonomi rasade i december Konsumenternas förtroende för ekonomin försvagades i december till ungefär samma

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 207/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av landsbygdsnäringar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

Konsumenterna mycket optimistiska i februari

Konsumenterna mycket optimistiska i februari Inkomst och konsumtion 2011 Konsumentbarometern 2011, februari Konsumenterna mycket optimistiska i februari Konsumenternas förtroende för ekonomin steg i februari tillbaka till samma höga nivå som förra

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Inkomst och konsumtion 2012 Konsumentbarometern 2012, september Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Konsumenternas förtroendeindikator var i september, då den i augusti och juli låg

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 19 oktober 2012 554/2012 Lag om ändring av lagen om kommunala pensioner Utfärdad i Helsingfors den 19 oktober 2012 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Hushållens skuldsättningsgrad 119,5 procent under andra kvartalet 2014

Hushållens skuldsättningsgrad 119,5 procent under andra kvartalet 2014 Nationalräkenskaper 2014 Finansräkenskaper 2014, 2:a kvartalet Hushållens skuldsättningsgrad 119,5 procent under andra kvartalet 2014 Hushållens skuldsättningsgrad steg till 119,5 procent under andra kvartalet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 35 a lagen om olycksfallsförsäkring PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en sådan ändring av

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Hushållens finansiella nettotillgångar fortsatte att minska under andra kvartalet 2011

Hushållens finansiella nettotillgångar fortsatte att minska under andra kvartalet 2011 Nationalräkenskaper 2011 Finansräkenskaper 2011, 2:a kvartalet Hushållens finansiella nettotillgångar fortsatte att minska under andra kvartalet 2011 Hushållens finansiella nettotillgångar minskade under

Läs mer

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Resumé 14 /54/05 Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Statens ägande av bolag har administrerats av olika ministerier. De flesta bolag har hört till handels- och industriministeriets, kommunikationsministeriets

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014.

Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014. Statens revisionsverks särskilda berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse för år 2014 statens revisionsverks berättelser till riksdagen B 15/2015 rd b 15/2015

Läs mer

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 TÄVLINGSFRÅGOR OCH MODELLSVAR 1) Ekonomiguruland är en självständig stat. Tabellen innehåller siffror som beskriver statens utveckling 2013 2014. Ange om påståendena

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Portföljinvesteringarna i utlandet ökade under andra kvartalet 2014 Korrigering Siffrorna i offentliggörandet har korrigerats 1892014 De korrigerade

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer