Statsbudgeten Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter
|
|
- Lisbeth Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 3. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Den långvariga kraftiga ekonomiska tillväxten i Finland håller på att mattas av. Ju svagare den internationella ekonomiska situationen blir och ju längre den pågår, desto viktigare är det att de nationella grundläggande faktorerna för en stabil ekonomi, dvs. en stark offentlig ekonomi och en god priskonkurrenskraft, är i sin ordning. Enligt regeringsprogrammet kan sysselsättningen öka med personer före valperiodens slut. Då kan sysselsättningsgraden stiga till ca 72 % i slutet av valperioden. Under nuvarande valperiod har sysselsättningen utvecklats mycket gynnsamt, men för att det ska vara möjligt att nå den eftersträvade sysselsättningsutvecklingen krävs det därtill åtgärder som förutom att de stödjer utbudet av arbetskraft också målmedvetet stärker produktiviteten och den potentiella tillväxtnivån för produktionen. Vidare behövs en gynnsam internationell ekonomisk utveckling och en måttfull utveckling av arbetskraftskostnaderna som tryggar efterfrågan på arbetskraft. En fortsatt stark tillväxt inom totalproduktionen och sysselsättningen är av avgörande betydelse för statens och kommunernas ekonomiska stabilitet. Den offentliga ekonomins tillstånd i Finland ska enligt regeringens uppfattning de närmaste åren bedömas framför allt med tanke på förberedelserna inför den demografiska förändringen. Ett mål enligt regeringsprogrammet är att sysselsättningsfrämjande strukturella reformer ger upphov till ett strukturellt överskott i statsfinanserna som motsvarar en procent av BNP i slutet av valperioden Finanspolitiken Den långvariga kraftiga ekonomiska tillväxten i Finland håller i snabb takt på att avta i och med att världsekonomin redan har börjat mattas av. Osäkerheten i fråga om det internationella ekonomiska läget är fortfarande stor. I Finland har de grundläggande faktorerna främjat tillväxten, och hittills har vi klarat oss bättre än de andra. I och med den snabbt ökade inflationen har förtroendet för den ekonomiska utvecklingen dock försvagats, och totalproduktionen förväntas öka med bara knappt 2 % nästa år. Befolkningens snabbt stigande medelålder kastar en skugga över utsikterna för slutet av valperioden. Samtidigt som de offentliga utgifterna ökar i takt med befolkningens stigande medelålder, hotar det minskade antalet sysselsatta bromsa totalproduktionen och skatteinkomstökningen. En ökning av produktiviteten blir allt viktigare i framtiden, eftersom den andra delfaktorn i den ekonomiska tillväxten, dvs. arbetskraften, ofrånkomligt hotar minska. Arbetsmarknaden skärps ytterligare eftersom ökningen av arbetskraftsutbudet avtar och arbetslöshetsgraden börjar närma sig den uppskattade nivån för den strukturella arbetslösheten. Efter en lång period med relativt måttfulla kollektivavtal har löneförhöjningarna i fjolårets och årets avtal, som sträcker sig till början av år 2010, blivit klart högre än vad man varit van med de senaste åren. Risken är att de ingångna löneuppgörelserna påskyndar inflationen och äventyrar priskonkurrenskraften. Detta kan visa sig vara problematiskt med tanke på sysselsättningen, i synnerhet i fall den internationella ekonomin förblir svag en lång tid. Regeringens avsikt är att förbereda sig på trycket på den offentliga ekonomin genom att stärka den offentliga ekonomins hållbarhet med hjälp av strukturella reformer och genom att föra en ansvarsfull utgifts- och skattepolitik. Med tanke på den offentliga ekonomins hållbarhet är det nödvändigt att sysselsättningsgraden höjs. För att lindra matchningsproblemen på arbetsmarknaden krävs en större yrkesmässig och regional rörlighet. Man måste försöka sänka den strukturella arbetslösheten också genom reformer som gäller den sociala tryggheten och utbildningssystemet. I syfte att lösa problemen med matchning av arbetskraft anvisas i budgetpropositionen för 2009 finansiering till åtgärder som förebygger utslagning bland unga och främjar ungas sysselsättning, till ett ökat antal studieplatser inom den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen och inom utbildningen för invandrare samt till behörighetsutbildning för lärare med invandrarbakgrund. Också finansieringen av verkstadsverksamhet för unga ökas med knappt 1 miljon euro. Anslagen för arbetskraftsutbildning, flyttbidrag och start- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
2 peng enligt verksamhetsmodellen för omställningsskydd ökas med ca 9 miljoner euro på grund av den ökade efterfrågan på stöd. För att dämpa ökningen av de offentliga utgifterna har regeringen förbundit sig till utgiftsramar som sträcker sig över valperioden och som begränsar utgiftsökningarna. Man försöker öka produktiviteten med hjälp av kommun- och servicestrukturreformen samt statens produktivitetsprogram. Detta innebär en effektivare offentlig verksamhet och en omfördelning av arbetskraften inom den offentliga sektorn så att den bättre motsvarar de behov som uppstår på grund av den åldrande befolkningen. Efterfrågan på arbetskraft inom den offentliga sektorn får inte utgöra ett hinder för tillväxtmöjligheterna inom den privata sektorn och hela samhällsekonomin. De lättnader i beskattningen av arbete som ingår i regeringsprogrammet och som syftar till att öka sysselsättningen lämpar sig väl för den försämrade konjunkturen. I och med de skattelösningar som ingår i budgetpropositionen kan finanspolitiken som helhet anses främja den totala efterfrågan och tillväxten nästa år. Skattelättnaderna kan sänka den strukturella arbetslösheten. De ökar hushållens köpkraft, minskar skattekilen, förbättrar incitamenten att arbeta och låta utföra arbete samt främjar måttfulla löneuppgörelser Skattepolitiken Regeringens viktigaste skattepolitiska mål är att -främja sysselsättningen genom att lindra beskattningen av arbete Beskattningen av förvärvsinkomster -öka arbetskraftens rörlighet och förbättra matchningen på arbetsmarknaden -göra beskattningen rättvisare -främja företagsamhet, kompetens, inhemskt ägande och sparande -betona miljöaspekter -bekämpa verksamhet i den ekonomiska gråzonen. Tyngdpunkten inom skattepolitiken ligger på en lindrigare beskattning av arbete. I enlighet med regeringsprogrammet lindras beskattningen av arbete i syfte att främja sysselsättningen med sammanlagt 1,1 miljarder euro under hela regeringsperioden. I samband med halvtidsöversynen kommer regeringen att bedöma dimensioneringen av inkomstskattelättnaderna under regeringsperioden så att även löneuppgörelserna och den offentliga ekonomins hållbarhet beaktas. I slutet av regeringsperioden kan en långsammare ekonomisk tillväxt och ett minskat utbud på arbete till följd av den åldrande befolkningen ge skäl att stödja sysselsättningen och den inhemska efterfrågan även genom ytterligare skattelättnader. År 2008 genomfördes en moderat lindring av beskattningen av arbete med 330 miljoner euro. I inkomstskatteskalan gjordes dessutom en inflationsjustering på 2 %. Med beaktande av den höjda inkomstnivån var lättnaden tillräcklig för att hindra en skärpning av beskattningen. År 2009 lindras beskattningen av arbete med ca 700 miljoner euro. Dessutom kompenseras den skärpning av beskattningen som en höjning av inkomstnivån medför och det görs en inflationsjustering på 4 % i inkomstskatteskalan. I detta ingår en inflationsjustering på 4 % i inkomstskatteskalan. Skattelättnaderna stödjer köpkraften, sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten. Skattelättnaderna skapar förutsättningar för en fortsatt gynnsam utveckling av sysselsättningen trots de svagare konjunkturerna. Samtidigt stärker skattelättnaderna möjligheterna för ekonomisk tillväxt på lång sikt. Beskattningen av pensionsinkomst lindras så att skattegraden för pensionsinkomst på alla inkomstnivåer är högst lika hög som skattegraden för motsvarande löneinkomst. Även skattegraden för pensionerade makar ändras så att den högst är samma som skattegraden för löntagare. Lindringen av beskattningen av pensionsinkomst genomförs genom en höjning av pensionsinkomstavdraget i både stats- och kommunalbeskattningen, vilken minskar skatteinkomsterna med uppskattningsvis knappt 200 miljoner euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
3 Figur 4. Skattegraden för löneinkomster, i % för medelinkomsttagare I enlighet med regeringsprogrammet får kommunerna full kompensation för ändringar i skattebasen. Beskattning av kapitalinkomster Främjande av företagsamhet, kompetens, inhemskt ägande och sparande En sänkning av mervärdesskattesatsen på livsmedel som en del av en rättvisare beskattning 3.3. Den offentliga ekonomins hållbarhet på lång sikt I syfte att trygga tillgången till virke inom skogsindustrin beviljas temporär och partiell skattefrihet för inkomster av virkesförsäljning. Av den inkomst av virkesförsäljning som inflyter före utgången av 2009 och som beskattas som kapitalinkomst av skogsbruket är 50 % på vissa villkor skattefri inkomst. Av den inkomst som inflyter före utgången av 2010 är 25 % skattefri inkomst. År 2009 minskar den partiella skattefriheten för inkomster av virkesförsäljning beloppet av kapitalinkomstskatten med uppskattningsvis 105 miljoner euro. Regeringen fortsätter på en skattelinje som överensstämmer med regeringsprogrammet. Företagsbeskattningen hålls konkurrenskraftig internationellt sett, och man avhåller sig från ändringar som äventyrar de finska företagens konkurrenskraft. Lagstiftningen om företagsbeskattning anpassas till de internationella redovisningsstandarderna Anpassningen sker huvudsakligen i enlighet med förslagen från den arbetsgrupp för utveckling av företagsbeskattningen som avgav sitt betänkande Lagförslaget innehåller bl.a. bestämmelser om den skattemässiga behandlingen av orealiserade värdeförändringar som antecknats i bokslutet. Dessutom revideras tonnageskattelagen i syfte att öka tonnageskattesystemets internationella konkurrenskraft. Noterade aktiebolag som bedriver bostadsuthyrning befrias under vissa förutsättningar från inkomstskatt för att utöka utbudet på nya fritt finansierade hyresbostäder. I enlighet med regeringsprogrammet sänks mervärdesskattesatsen på livsmedel och foder från 17 % till 12 % från och med den 1 oktober Sänkningen av skattesatsen innebär att den mervärdesskatt som konsumenterna betalar sjunker med ca 500 miljoner euro på årsnivå. Med andra ord minskar det skattebelopp som inflyter till staten med motsvarande summa. Indirekt stödjer skattesänkningen dock en fortsatt ekonomisk tillväxt och stävjar stegringen i konsumentpriserna. Som en följd av de positiva verkningarna beräknas ca hälften av det direkta skattebortfallet återbördas till staten närmast genom den inverkan som skattesänkningen har på det ekonomiska beteendet. Sänkningen av mervärdesskattesatsen på mat förbättrar konsumentens allmänna köpkraft och därmed också den privata konsumtionen samt ger, i och med att sysselsättningen blir bättre, ökade intäkter av inkomstskatten och mindre utgifter för staten för utkomstskyddet för arbetslösa. Finlands befolkning åldras snabbare än i någon annan EU-medlemsstat. Befolkningen i arbetsför ålder börjar minska redan år 2010 när den första stora åldersklassen, de som är Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
4 födda 1945, fyller 65 år. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos (2007) minskar befolkningen i arbetsför ålder (15 64-åringar) med ca personer fram till år Det minskade utbudet på arbetskraft kan aktivt bromsas upp genom att arbetskarriären förlängs i såväl inledningen som slutet. Man kan också försöka kompensera minskningen genom en aktiv invandrarpolitik. Problemet kan dock inte undanröjas på det sättet, endast lindras. Nedgången i befolkningen i arbetsför ålder kommer att bromsa den kommande ekonomiska tillväxten avsevärt. Då vi förra seklet blev vana med en årlig tillväxttakt på drygt 3 %, blir vi i fortsättningen tvungna att nöja oss med ca 1½ % i årlig tillväxt, eftersom den ekonomiska tillväxten är helt beroende av en ökning av produktiviteten. Samtidigt som befolkningen i arbetsför ålder minskar, ökar antalet seniorer markant. Fram till år 2050 ökar antalet personer som fyllt 65 år med ca , och försörjningskvoten fördubblas. När det för närvarande per en senior finns fyra personer i arbetsför ålder, kommer det år 2050 att finnas enbart två. Att befolkningen åldras snabbt beror inte enbart på att de stora åldersgrupperna uppnår pensionsåldern, utan i bakgrunden finns också det faktum att livslängden hela tiden ökar. Till följd av detta kommer antalet 85-åringar att öka allra snabbast. Deras antal förväntas år 2050 vara uppe i , då de nu är Enligt befolkningsprognosen stiger den förväntade livslängden för en 65-årig man med 6 år och för en kvinna i samma ålder med 5 år fram till år Det är positivt att livslängden ökar och det speglar en ökad välfärd, men samtidigt ökar behovet av åldringsvård. Problemen med att finansiera utgifterna för vård och omsorg kunde lindras, om de äldres aktiva år kunde utökas med ungefär samma antal som levnadsåren ökar. Inom pensionssystemet utgör den ökade livslängden inte något betydande hot mot en hållbar finansiering av pensionerna. Den utvecklingstendens som befolkningsprognosen avspeglar innebär en mycket stor utmaning för anordnande och finansiering av omsorgstjänster för äldre. Detta har konsekvenser också för arbetsmarknaden. Om välfärdstjänsterna produceras enligt nuvarande struktur, borde drygt hälften av den åldersklass som kommer i arbetsför ålder anställas inom den offentliga sektorn på och 2030-talen då omsorgsbehovet ökar mest. En sådan utveckling skulle leda till att antalet arbetsplatser ökar betydligt inom de social- och hälsovårdstjänster som kommunerna ansvarar för, men minskar avsevärt inom den privata sektorn. Bristen på arbetskraft och den samtidiga ökningen i behovet av tjänster hotar att göra tjänsterna dyrare och öka kostnaderna. Inom bl.a. kommun- och servicestrukturreformprojektet och statens produktivitetsprogram har en ökning av produktiviteten därför lyfts fram som ett centralt mål när det gäller att stävja kostnadsökningen. En hållbar finansiering av den offentliga ekonomin prövas i en situation då utgiftstrycket i fråga om pensioner och omsorgstjänster ökar samtidigt som arbetskraften minskar och tillväxten både i fråga om nationalprodukten och skattebasen avtar. Enligt beräkningar som gjorts inom EU kommer åldersrelaterade utgifter, dvs. utgifter för pensioner, hälso- och sjukvård och långtidsvård, att i vårt land öka med drygt 5 % i förhållande till totalproduktionen fram till år Det största trycket på en höjning av pensionsutgifterna infaller under 2010-talet, medan utgifterna för omsorg ökar kraftigast först efter detta. I Finland har man förberett sig bättre på det utgiftstryck som den snabbt åldrande befolkningen ger upphov till än i många andra EU-medlemsländer: -Staten har genom sin strama finanspolitik minskat sin skuldsättning och därmed ränteutgifterna. På detta sätt har man gett plats för den kommande ökningen av utgifter som föranleds av att befolkningen blir allt äldre. -Arbetspensioner har fonderats, och trycket på en ökning av pensionsavgifterna är därför avsevärt mindre än då det gäller pensionsutgifterna. Man har dessutom enats om ytterligare fonderingar fram till år Därutöver har det genomförts flera pensionsreformer, som stärker stabiliteten i pensionssystemets finansiering avsevärt bl.a. genom att sporra till längre arbetskarriär. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
5 -Den offentliga ekonomins finansiella bas stärks med en ekonomisk politik som stöder tillväxt och sysselsättning. Regeringen siktar på nya arbetstillfällen under den här valperioden. På längre sikt är målet att höja sysselsättningsgraden till 75 %. Enligt bedömningar kommer den pensionsreform som trädde i kraft 2005 att tillsammans med tidigare genomförda reformer leda till att pensioneringen skjuts upp med ungefär tre år. Situationen då det gäller sysselsättningen av äldre arbetstagare (55 64-åringar) har blivit märkbart bättre de senaste åren. Sysselsättningsgraden för denna åldersgrupp har stigit snabbast i vårt land av alla EU-länder, från 37 % år 1998 till nästan 55 % år Tablå 5. Befolkningens åldersstruktur åren ) personer Sammanlagt 0 14-åringar åringar över 65-åringar över 85-åringar Förändring 2007/ EU:s ekonomisk-politiska koordinering Den snabba nedgången i det internationella konjunkturläget har prövat den samordningsmekanism för den ekonomiska politiken som grundar sig på Europeiska unionens regler. Under högkonjunkturåren 2006 och 2007 betonade rådet och kommissionen vikten av att de goda tiderna beaktas i de politiska rekommendationerna och att extra skatteinkomster används för att stärka den offentliga ekonomin och dess hållbarhet. I de flesta medlemsstaterna har den nominella balansen blivit klart bättre och som helhet var den offentliga ekonomin inom både euroområdet och inom hela unionen starkare 2007 än någonsin under tiden för den ekonomiska och monetära unionen. Underskottet i den offentliga ekonomin inom hela euroområdet var 0,7 % i fjol. I själva verket var det dock få medlemsstater som vidtog några extra åtgärder för att förbättra den offentliga ekonomin. Skatteinkomsterna översteg budgeten, vilket ledde till en bättre balans. I vissa fall ledde de extra skatteinkomsterna också till ökade utgifter, trots riskerna för en överhettning av ekonomin. Allt som allt var det efter 2007 bara ett land, Ungern, som uppvisade ett s.k. alltför stor underskott som översteg referensvärdet på 3 %. Ekofinrådet i juli inledde visserligen ett förfarande vid alltför stora underskott gentemot Förenade kungariket. Detta gjordes i föregripande syfte, eftersom de budgetdokument som landets regering publicerat visade att underskottet skulle överstiga referensvärdet budgetåret 2008/2009. Detta är delvis en följd av det snabbt försämrade ekonomiska läget. Delvis av samma orsaker har kommissionen gett Frankrike och Rumänien policyanvisningar som har karaktären av en förvarning. Våren 2007 förde medlemsstaterna i euroområdet för första gången en förhandsdiskussion om medlemsstaternas budgetberedning. Ett av syftena var att bedöma budgetpolitiken ur hela euroområdets synvinkel. Vid mötet i Berlin band sig medlemsstaterna till att uppnå sitt medelfristiga budgetmål före 2010, med ett undantag. Man kom överens om att ställa upp medelfristiga budgetmål 2005, då stabilitets- och tillväxtpakten reformerades. Målen skulle stämma överens med de långsiktiga hållbarhetsutmaningarna i respektive land. Eftersom ländernas tillväxtpotential, skuldnivå och läget i fråga om den offentliga ekonomin skiljer sig avsevärt från varandra, är det inte förnuftigt och skäligt att ställa upp samma mål för alla länder. I samband med reformen betonades också det nationella engagemanget i anslutning till målen. Tills vidare har åtta av femton medlemsstater i euroområdet, in- 1) Källa: Statistikcentralens befolkningsprognos 2007 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
6 klusive Finland, uppnått målet. När konjunkturerna försvagas är det sannolikt att en del av medlemsstaterna blir efter i den tidtabell som sattes som mål i Berlin och som man fortfarande håller fast vid. Den diskussion som delvis inleddes under Finlands ordförandeperiod och som gällde de nationella budgetbestämmelserna och utgiftsramarna ser ut att ha gett resultat, eftersom många länder håller på att reformera budgetförfarandet och budgetlagarna i denna riktning. Detta kommer för sin del också att bidra till att den medelfristiga och långfristiga orienteringen stärks i EU-ländernas och euroländernas finanspolitik. Detta gör att politiken blir trovärdigare. I samband med reformen av stabilitets- och tillväxtpakten kom man också överens om att medlemsstaterna i sina medelfristiga mål ska beakta den offentliga ekonomins befintliga åtaganden (åldersrelaterade utgifter). Detta arbete har utförts av kommissionen, och ett förslag av kommissionen väntas bli klart senast i början av Avsikten är att de landspecifika målen på medellång sikt som justerats på basis av den nya informationen ska läggas fram hösten 2009 i medlemsstaternas uppdaterade stabilitets- och konvergensprogram. Beaktandet av de befintliga åtagandena kan förväntas höja målnivån inom budgetpolitiken. Det är en annan sak hur snabbt medlemsstaterna förväntas svara på dessa utmaningar och anpassa sina mål. I ett land som Finland där de åldersrelaterade utgifterna stiger mycket snabbt i och med att befolkningen blir äldre väntas en snabbare och mer framförhållen anpassning än i de länder där befolkningsstrukturen är mindre ofördelaktig. Europeiska kommissionen publicerade i början av sommaren 2008 en rapport med anledning av den ekonomiska och monetära unionens tioårsjubileum. I den omfattande rapporten ingick ett meddelande där kommissionen lägger fram förslag bl.a. till en effektivisering av samordningen av den ekonomiska politiken. I de förslag som kommer att behandlas under det kommande året ingår bl.a. ett förslag som innebär att uppföljningen av budgetpolitiken utvidgas till att gälla sådana allmänna områden i anslutning till makrostabiliteten (inflation, konkurrenskraft, yttre stabilitet) som i synnerhet inom euroområdet har betydande verkningar över gränserna. Diskussionerna har bara inletts, men den interna differentieringen inom euroområdet kommer att vara en av de största framtida utmaningarna med tanke på samordningen av politiken. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
Ekonomisk översikt. Hösten 2016
Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6
Läs merStatsbudgeten Sammandrag
1. Sammandrag Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1 De ekonomiska utsikterna Under den senaste tiden har utsikterna för tillväxt
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merÅr 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %
4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller
Läs merStatsbudgeten 2002. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål
Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Den offentliga ekonomins stabilitet och de strukturpolitiska åtgärderna Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken Den finanspolitiska
Läs merPensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet år 2018
Pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet år 2018 Teman Antalet nya arbetspensionstagare Pensioneringsålderns utveckling Sysselsättning Förväntad tid i arbete 2 Målet att senarelägga pensioneringarna
Läs merLägesrapport om den ekonomiska situationen
#EURoad2Sibiu Lägesrapport om den ekonomiska situationen Maj 219 FÖR ETT MER ENAT, STARKT OCH DEMOKRATISKT EU EU:s ambitiösa agenda för sysselsättning, tillväxt och investeringar och dess arbete med den
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Polens nationella reformprogram 2015
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 270 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Polens nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Polens konvergensprogram
Läs merSvensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste
Läs merRP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas
RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Sveriges nationella reformprogram 2015,
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 276 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Sveriges nationella reformprogram 2015, med avgivande av rådets yttrande om Sveriges konvergensprogram
Läs merRP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras
Läs merRekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma
Läs merChefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget
Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, vintern 2015 Översikt, publicerad 23.12.2015 Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Under hösten har finansmarknaden med oro följt
Läs merkan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.
Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar
Läs mermed beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram
Läs merÄr arbetspensionssystemet hållbart?
Mikko Kautto Mikko Kautto är direktör med ansvar för forskning, statistik och planering vid Pensionsskyddscentralen. Är arbetspensionssystemet hållbart? Det främsta målet för pensionsskyddet är att förhindra
Läs merDen långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna
Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för
Läs merKommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015
Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Rumäniens nationella reformprogram och rådets yttrande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.6.2011 SEK(2011) 825 slutlig Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Rumäniens nationella reformprogram 2011 och rådets yttrande om Rumäniens uppdaterade konvergensprogram
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2015
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 267 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram
Läs merSvensk finanspolitik Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2018 - Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Läs merEkonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk
Läs mer9021/19 alo/mm/ub 1 ECOMP 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 3 maj 2019 (OR. en) 9021/19 ECOFIN 468 UEM 139 SOC 346 EMPL 260 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper 2)/rådet
Läs merEkonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE Bryssel den 5 november 2013 Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker Under de senaste månaderna har det kommit uppmuntrande tecken på en
Läs merDet ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015
Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket
Läs merS-politiken - dyr för kommunerna
S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merGrönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?
MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre
Läs merAnsvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar
2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch
Läs merALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005
ALLMÄN MOTIVERING Ekonomiska utsikter Inkomstposterna Balans och statsskulden Till riksdagen avlåts regeringens proposition om en andra tilläggsbudget för 2005. Den uppfattning av den ekonomiska utvecklingen
Läs mer9263/15 ul/mv,gw 1 DG B 3A - DG G 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 15 juni 2015 (OR. en) 9263/15 UEM 198 ECOFIN 404 SOC 366 COMPET 278 ENV 361 EDUC 184 RECH 175 ENER 218 JAI 380 EMPL 239 NOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende: Rådets
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 269 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Österrikes nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Österrikes stabilitetsprogram
Läs merVad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar
Läs merRP 10/2003 rd. ändrad så att procenttalen och maximibeloppet beskattningen för Det föreslås att de
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 105 a inkomstskattelagen och 2 lagen om skatteskalorna för 2003 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs mer5601/19 np 1 ECOMP 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 januari 2019 (OR. en) 5601/19 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 5095/19 Ärende: ECOFIN 51 UEM 16 SOC 33 EMPL 26 COMPET
Läs merRP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Läs mers. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100
Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merFinanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?
Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Aktuellt hösten 2012 Kommunförbundets Brysselkontor Henrik Rainio, direktör Hur har finanskrisen påverkat kommunsektorn i EU? Åren 2000-2007 växte både inkomsterna
Läs merFinanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012
Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper
Läs merEUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige
EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige Bakgrund till Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen Den europeiska terminen,
Läs merDet ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson 16 augusti 2018 Finansdepartementet 1 Sammanfattning God tillväxt, arbetslösheten sjunker, de offentliga
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 2 augusti 2016 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 2 augusti 2016 (OR. en) 11552/16 ECOFIN 742 UEM 282 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT med föreläggande för Spanien att vidta åtgärder för en sådan
Läs merHur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?
Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare
Läs merEU:S FINANSPOLITISKA RAM
EU:S FINANSPOLITISKA RAM För att stabiliteten inom Ekonomiska och monetära unionens ska kunna tryggas måste det finnas en robust ram med bestämmelser för att undvika ohållbara statsfinanser. En reform
Läs merRP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.5.2012 COM(2012) 301 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om genomförande av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för de medlemsstater
Läs merRP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.
RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
Läs merUppdatering av Finlands stabilitetsprogram. Ekonomiska och finanspolitiska översikter
Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram 2008 37b/2008 Ekonomiska och finanspolitiska översikter Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram 2008 Finansministeriets publikationer 37b/2008 Ekonomiska
Läs merU 73/2016 rd. elektroniska publikationer)
Statsrådets skrivelse till riksdagen om förslag till rådets direktiv (om mervärdesskattesats på elektroniska publikationer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska kommissionens
Läs merPROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter:
PROGNOS 24.8.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Ekonomisk prognos
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 132/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av fullmakt för statsrådet att uppta lån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att fullmakten för statsrådet att
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram
Läs merSvensk finanspolitik 2013
Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik
Läs merVad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL
Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL Det går bra nu! Kommunernas preliminära resultat före extraordinära poster Ekonomirapporten maj 2017 Faktisk och potentiell sysselsättning
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2017
Reflektioner på Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2017 Olof Johansson-Stenman Nationalekonomiska institutionen Handelshögskolan, Göteborgs universitet Mycket Positivt i rapporten, t ex:
Läs mer1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET
Läs merRP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning. (Meddelanden) RÅDET
2.8.2005 C 188 E/1 I (Meddelanden) RÅDET GEMENSAM STÅNDPUNKT (EG) nr 27/2005 antagen av rådet den 21 juni 2005 inför antagandet av rådets förordning (EG) nr /2005 av den om ändring av förordning (EG) nr
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 27 maj 2010 (3.6) (OR. en) 9989/10 SOC 359 ECOFIN 289
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 27 maj 2010 (3.6) (OR. en) 9989/10 SOC 359 ECOFIN 289 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet
Läs mer20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa
20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa F ö r k l a r i n g : Utkomsten för arbetslösa tryggas genom arbetslöshetsdagpenningen, som betalas enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa,
Läs merKonjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet
Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten
Läs mer1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2. Godkännande av A-punktslistan. 3. Ordförandeskapets arbetsprogram - presentation
Kommenterad dagordning 2005-01-10 Finansdepartementet Peter Holmgren Ekofin-rådets möte den 18 januari 2005 - enligt den preliminära dagordning som framkom vid Coreper den 7 januari 1. Antagande av den
Läs merEtt Sverige som håller ihop
Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska
Läs merHur har uppskattningen genomförts?
Statsandelarna 2018 Preliminära statsandelsberäkningar 11.5.2017 FCG Talous- ja veroennustepäivät 10.-11.5.2017 Sanna Lehtonen, utvecklingschef Hur har uppskattningen genomförts? Tyngdpunkten ligger i
Läs merSTATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN
STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången
Läs merEffekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Nederländernas nationella reformprogram 2015
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 268 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Nederländernas nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Nederländernas
Läs merStatsbudgeten Budgetpropositionens inkomstposter
4. Budgetpropositionens inkomstposter År 2004 uppskattas de statliga inkomsterna utan låneupptagning till 35 881 miljoner euro, vilket är 1,6 % mera än i den ordinarie budgeten 2003. Av inkomsterna är
Läs merYttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver
Läs merHöstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Läs merEtt ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2018/02415/S1 Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Juni 2018 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen
Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4
Läs mer2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna
2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.
Läs merSvensk finanspolitik 2017 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2017 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Läs merBudgetprognos 2004:4
Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det
Läs merFinansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...
Läs merPensioneringsåldern år Jari Kannisto
Pensioneringsåldern år 2016 Jari Kannisto 15.2.2017 Teman Antalet nya arbetspensionstagare Pensioneringsålderns utveckling Sysselsättning Förväntad tid i arbete 2 Målet att senarelägga pensioneringarna
Läs mer(Framlagt av kommissionen den 19 mars 1997 i enlighet med artikel 189a.2 i Romfördraget) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
Ändrat förslag till rådets förordning (EG) om påskyndning och klarläggning av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott /* KOM/97/0117 slutlig - CNS 96/0248 */ Europeiska gemenskapernas
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2015 och lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller förslag
Läs merPensioneringsåldern år Jari Kannisto
Pensioneringsåldern år 2017 Jari Kannisto 28.2.2018 Teman Antalet nya arbetspensionstagare Pensioneringsålderns utveckling Sysselsättning Förväntad tid i arbete 2 Målet att senarelägga pensioneringarna
Läs merBeräkning av S35-indikatorn
Rapport till Finanspolitiska rådet 7/ Beräkning av S35-indikatorn Elin Ryner Konjunkturinstitutet De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Finanspolitiska
Läs mer5 De budgetpolitiska målen
5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt
Läs mer(2015/C 272/14) med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna och 148.4,
18.8.2015 C 272/51 RÅDETS REKOMMENDATION av den 14 juli 2015 om Frankrikes nationella reformprogram 2015, med avgivande av rådets yttrande om Frankrikes stabilitetsprogram 2015 (2015/C 272/14) EUROPEISKA
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2019 ESV 2019:24 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2014
Finanspolitiska rådets rapport 2014 Statskontoret 22 maj 2014 1 Stabiliseringspolitiken Givet bedömningen i BP14 var finanspolitiken väl avvägd. Nu risk att sparandet 2014 blir lägre än vad som är stabiliseringspolitiskt
Läs merHandelns utsikter
Handelns utsikter 2017 2018 Några plock ur prognosen Hela materialet finns tillgängligt för Finsk Handels medlemsföretag via medlemssidorna på Kauppa.fi, i avsnittet Tutkimuksia ja tilastoja. År 2016:
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019
Statsupplåning prognos och analys 2019:1 20 februari 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Estlands nationella reformprogram 2017
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2017 COM(2017) 506 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Estlands nationella reformprogram 2017 med avgivande av rådets yttrande om Estlands stabilitetsprogram
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs mer