Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt /2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2"

Transkript

1 Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ BNP och sysselsättningen förändring, % Källa: Statistikcentralen BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands ekonomis förtroendeindex 1) avvikelse från medeltalet 1 15 Högtryck Lågtryck Källa: EU-kommissionen -5 1) Industri, servicenäringar, byggnadsverksamhet, detaljhandel och konsumenter. Den allra djupaste recessionen inom världsekonomin har så småningom passerat. Återhämtningen kommer dock att vara långsam och besvärlig både i år och nästa år. Den finländska ekonomin krympte avsevärt under det första kvartalet. Det ekonomiska lågtrycket förstärks emellertid inte längre. Industriproduktionen sjunker fortfarande kraftigt på årsnivå på grund av utrikeshandelns ras. Den inhemska efterfrågan minskar också. BNP kommer på grund av det kraftiga fallet i början av året att minska mera än vad som förutspåddes i mars, med % detta år. Nästa år kommer produktionen att öka något. Sysselsättningen försvagas snabbt och arbetslösheten ökar. Arbetsplatserna kommer att minska med 1 i år, och arbetslöshetsgraden kommer att höjas till 9 procent. Sysselsättningsläget kommer att försvagas avsevärt även nästa år. Inflationen har avtagit hastigt. Prisnivån kommer att sjunka mot slutet av året, och den hamnar i genomsnitt på fjolårsnivån. Statsfinanserna har ett underskott på ca 7 miljarder euro, och dessutom utökas statens finansieringsbehov av finansinvesteringar som anknyter till stimuleringen. Statsskulden kommer att öka med dryga 1 miljarder euro. Underskottet i statsfinanserna kommer att fördjupas ytterligare nästa år. Världsekonomin uppvisar tecken på stabilisering. Det kraftiga och omfattande produktionsfall som inträffade i slutet av fjolåret och början av detta år torde så småningom upphöra, men produktionsnivåerna kommer att förbli på en låg nivå även i år. Hela världsekonomins produktion kommer enligt OECD:s uppskattning att krympa med ett par procent ungefär med fyra procent i industriländerna och världshandeln med ca 15 procent. Världshandeln minskade förra gången år Framtidsförväntningarna har redan förstärkts försiktigt, trots att produktionen fortfarande minskar. Börskurserna

2 har börjat stiga. De finansiella marknadernas funktionsförmåga har återställts tack vare den dryga ökningen av likviditeten, stabiliseringen av finansieringen mellan bankerna och den allmänna sänkningen av lånens riskpremier. Bankernas kreditgivning har trots allt inte återhämtat sig ännu. Den ekonomiska aktiviteten har å andra sidan understötts av omfattande finanspolitiska stimuleringsåtgärder och av att det allmänna tömmandet av lagren upphört. Det är fortfarande oklart när den nya uppgången börjar, liksom även hur länge den varar. Den kontinuerliga ökningen av arbetslösheten kan tillsammans med fortgående problem inom den reella ekonomin skapa nya belastningar för de finansiella instituten. Deflationen kan också vara en riskfaktor på kortare sikt. På längre sikt kan de offentliga ekonomiernas omfattande skuldtagning tillsammans med en expanderad likviditet orsaka inflationstryck och leda till ett behov av finanspolitisk åtstramning. Därför är det möjligt att den kommande högkonjunkturen förblir blygsam. I Europa har recessionen visat sig vara oväntat djup. De kraftigt industri- och exportberoende ekonomierna i nordiska länder såsom Tyskland, Sverige och Finland lider av raset inom världsekonomin, medan framför allt Spanien och Irland lider av följderna från en överhettad bostadsmarknad. De Baltiska länderna befinner sig i särskilt svåra ekonomiska situationer, liksom vissa Östeuropeiska länder. Euroländernas problem förvärras av att euron förstärks. EU-länderna kommer därför att vara bland de sista som klarar sig ur recessionen. ******* Finlands ekonomi har inte klarat världsekonomins omvälvningar utan skador, även om utgångsläget var förhållandevis gott. Det uppstod inte några betydande obalanser hos oss under den långa och kraftiga högkonjunkturen, och både den offentliga och den privata sektorns finansiella ställning har allmänt taget varit god. Finlands ekonomi hörde till de mest sunda inom euroområdet. Den kraftiga ökningen av ekonomins öppenhet under högkonjunkturåren och industrins stora andel hade emellertid på ett betydande sätt ökat samhällsekonomins sårbarhet vid ett eventuellt ras inom världshandeln. Industriproduktionens tvärstopp och den samtida världsomfattande finansieringskrisen svängde dock stämningen omedelbart i en dystrare riktning, och den inhemska efterfrågan avtog också hastigt. Läget försvagades också hastigt på arbetsmarknaden. Även om sysselsättningen hölls på en hög nivå ända till årsskiftet, började arbetslösheten öka snabbt i år på grund av det nästan fullständiga upphörandet av nyrekryteringar och de omfattande permitteringarna främst inom industrin. Samtidigt såg hushållens framtid allt dystrare ut. Om man ser till förlusterna av produktionen och arbetsplatserna kommer 9 att bli en prövning som kan jämföras med det brantaste fallet i början av 199-talet. Bruttonationalprodukten har i början av sommaren sjunkit till samma nivå som för tre år sedan. Under det första kvartalet i år minskade produktionen brantare än i euroländerna i medeltal, med 7,5 % jämfört med motsvarande kvartal i fjol, och,7 % jämfört med fjolårets senaste kvartal. Minskningen var något kraftigare än vad som förutspåddes i mars. De tillgängliga uppgifterna från april antyder att produktionsnivån sjunkit ytterligare. Vi uppskattar nu att BNP kommer att minska med % under hela 9, dvs. en procentenhet mera än vad som prognostiserades i mars. För att nedgången inom samhällsekonomin ska stanna vid sex procent krävs att produktionen inte längre minskar nämnvärt jämfört med nivån i början av året. Häri finns en negativ risk. Även om världsekonomins värsta dysterhet börjar skingras, är den nya återhämtningens groddar fortfarande svaga. EU-länderna kommer att ha särskilt stora svårigheter åtminstone resten av året, arbetslösheten ökar och den offentliga ekonomins finansiella ställning försvagas dramatiskt. Utgångspunkten för denna prognos är att världsekonomin börjar återhämta sig långsamt nästa år. Den ekonomiska tillväxten kommer att bli svagare i Finland i år än i euroområdet i medeltal. Vår relativa ställning kommer att försvagas även nästa år på grund av varu- och regionstrukturen inom vår export. Produktionen kommer att minska ytterligare på den inhemska marknaden, eftersom arbetslöshetsökningen kommer att dämpa hushållens efterfrågan och företagens investeringar minskar. Den Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland

3 pågående recessionen förväntas dock bli kortvarigare än den som inföll i början av 199-talet, och tillväxten kan börja redan under nästa år. Ifall utvecklingsspåret för produktionen skulle följa början av 199-talet, skulle tillväxten börja först år 11. Ifall produktionsnivån inte längre sjunker avsevärt efter sommaren, torde bruttonationalprodukten redan öka något nästa år, i medeltal kanske med ½ procent. ******* Utrikeshandeln minskade kraftigt under det första kvartalet i år jämfört med året innan, exporten med hela 5½ procent varuexporten med 3 % - och importen med 19½ %. Minskningen av både exporten och importen ökade ytterligare i april. Alla de viktigaste exportmarknaderna befinner sig fortfarande i ett tillstånd av tvärbromsning. Exporten kommer att minska med nästan % år 9, men ökar något redan nästa år. Den minskning av inhemsk efterfrågan som började i slutet av fjolåret tilltog under det första kvartalet, och efterfrågan minskade med dryga % jämfört med året innan. Den privata konsumtionen minskade med ½ procent och de privata investeringarna med 1½ procent. Den offentliga efterfrågan ökade med ½ procent. År 9 kommer den inhemska efterfrågan att minska med %. Produktionsfallet har på grund av saknad efterfrågan varit kraftigt och omfattande. Industrins produktion minskade under det första kvartalet med % jämfört med året innan, handeln med 1 %, byggandet med % samt transporterna och kommunikationen med 7 %. Primärproduktionen uppvisade en liten ökning. Industrins nya order har fortfarande minskat under våren jämfört med året innan, och industrins produktion torde minska med 15 % under 9. Byggandet kommer att minska med 1 % och handelns aktiviteter nästan lika mycket. Investeringarna började i sin helhet minska kraftigare först under det första kvartalet i år, då de minskade med 9 % jämfört med året innan. De offentliga investeringarna ökade fortfarande något. Bostadsbyggandet har dalat redan i ett par års tid, och i början av detta år halverades antalet inledda nybyggen jämfört med året innan. I år torde man påbörja endast 1 nya bostadsbyggen, vilket är lika lite som under den värsta depressionen på 199-talet. Ungefär hälften av de nya byggena utgörs av statsunderstödd produktion. Ökningen av renoveringsbyggande som förstärkts genom stimuleringsåtgärder stödjer byggandet, men husbyggets nedgång blir allt brantare i takt med att pågående projekt blir färdiga. Minskningen av produktionsmässiga investeringar har också ökat i början av året. Investeringarna beräknas minska sammanlagt med 1 % år 9, och minskningen kommer att vara kännbar även nästa år. Konsumtionen började minska redan i höstas trots den gynnsamma utvecklingen av hushållens reella inkomster. Under det första kvartalet minskade konsumtionen med ½ procent jämfört med året innan. Uppköpen av varaktiga konsumtionsvaror minskade med %, men dagligvaruhandeln minskade också, liksom även användningen av tjänster. Hushållen skuldsatte sig under högkonjunkturen, och sparandet blev negativt. Den dramatiska ändringen av stämningen i höstas förändrade dock hastigt hushållens attityder, och sparandet ökade. Den försvagade sysselsättningen och ökningen av arbetslöshetshotet kommer även i framtiden att minska på konsumtionsviljan. Hushållens köpkraft beräknas öka med endast en procent i år. Hushållens förväntningar har i någon mån klarnat till under försommaren, men den privata konsumtionen kommer trots allt att öka i år mera än man tidigare beräknat, med 3 %. Konsumtionsminskningen kommer att fortsätta nästa år. Spargraden beräknas stiga i år med fyra procentenheter till tre procent. Skuldgraden kommer att öka något, men den stabiliseras intill 1 procent. Sysselsättningen började försämras på ett märkbart sätt ungefär ett halvt år efter att produktionsökningen upphörde. De nya rekryteringarna upphörde redan i mitten av fjolåret, och permitteringarna spreds hastigt i slutet av året, men sysselsättningen hölls på en hög nivå ända till slutet av. En tydlig vändning i en sämre riktning inträffade vid årsskiftet, och den negativa utvecklingen kommer att fortsätta till nästa år. I april i år var antalet sysselsatta 9 mindre än året innan. Arbetsplatserna kommer att minska så gott som inom samtliga branscher, och antalet sysselsatta kommer under hela året att vara 1 mindre än i fjol. Antalet arbetstimmar som löntagarna uträttat kommer bl.a. på grund av permitteringarna att minska mera än antalet sysselsatta, dvs. med 5½ procent. Arbetslös- Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 3

4 hetsgraden var, % i april, dvs., procentenheter högre än i april. I år kommer arbetslöshetsgraden att höjas i genomsnitt till 9 procent, jämfört med fjolårets, %, och antalet arbetslösa kommer att uppgå till 5 personer. Sysselsättningsläget kommer att försvagas ytterligare nästa år, och arbetslöshetsgraden kommer att stiga åtminstone till 1 procent. Höjningen av konsumentpriserna har avtagit snabbt. Orsakerna har varit, förutom nedgången av världsmarknadspriserna, framför allt sänkningen av bostadspriserna och låneräntorna. Nedgången av råvarupriserna har åtminstone till vissa delar stannat, och de redan låga räntorna kommer knappast heller att sjunka märkbart i framtiden. Det skärpta marknadsläget kommer sannolikt att så småningom börja påverka livsmedelspriserna, och momsrabatten på mat kommer att sänka matpriserna i slutet av året. Inflationen torde bli negativ under sommarmånaderna, och år 9 kommer konsumentpriserna att höjas i genomsnitt med ¼ procent. Nästa år kommer höjningen av prisnivån att vara låg. Löntagarnas inkomstnivåindex beräknas öka i genomsnitt med dryga % under 9 jämfört med året innan. Detta är något mindre än i prognosen från mars, och endast något mera än höjningen enligt de gällande avtalsenliga lönerna. Det är sannolikt att den exceptionella ekonomiska utvecklingen också kommer att ändra den traditionella lönebildningsmodellen. Höjningen av lönenivån kommer att avta ytterligare nästa år. De nya löneförhöjningarna kommer sannolikt att förbli små. Den försvagade sysselsättningsläget leder till att den sammanlagda ökningen av löntagarnas köpkraft blir obetydlig i år trots att inflationen avtar och beskattningen lättas. För hela samhällsekonomins del kommer utrikesbalansen (bytesbalansen) att ha ett överskott i år. Överskottet kommer dock att krympa endast till ett par miljarder euro, dvs. en procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Det betyder att framför allt företagens, men även finansierings- och försäkringsanstalternas positiva finansiella ställning, dvs. skillnaden mellan sparande och investeringar, håller på att försvagas avsevärt efter flera års positiva utveckling. Hushållen kommer tack vare en höjning av spargraden att få ett finansiellt överskott, medan den offentliga ekonomin däremot kommer att få ett underskott efter en lång överskottsperiod. I fjol hade de offentliga finanserna ett överskott på,1 % i förhållande till totalproduktionen, och skuldsattheten minskade. Den offentliga ekonomins finansiella ställning blev dock negativ i början av innevarande år, och hela årets underskottsförhållande kommer att försvagas med ½ procentenheter jämfört med fjolåret. Hela årets underskott beräknas bli procent i förhållande till totalproduktionen. Det offentliga skuldförhållandet överstiger 1 procent. Nästa år kommer underskottet att vara ½ procent. För att den offentliga ekonomin ska kunna stabiliseras senare krävs förutom ekonomisk återhämtning även aktiva åtgärder för inkomsters och utgifters del. Statsfinanserna försvagas synnerligen hastigt på grund av recessionen och stimuleringsåtgärderna. Statsfinanserna har ett tydligt underskott i år efter en överskottsperiod på nio år. Förutom de konjunkturkänsliga skatteinkomsterna, såsom samfundsskatterna och skatterna på överlåtelsevinster, minskar även de skatter som betalas av hushållen, dels beroende på skattelättnader. År 9 kommer inkomsterna inom statens budgetekonomi att vara 5 miljarder euro lägre än året innan. Utgifterna ökar med 3 miljarder, vilket betyder att underskottet i statsfinanserna blir 7 nästan miljarder euro. Statsskulden kommer att öka ännu mera. Nästa år kommer underskottet i statsfinanserna att fördjupas ytterligare. Kommunekonomins finansieringsbalans försvagades klart i början av 9, eftersom skatteinkomsterna minskade under januari-maj med mera än 3 % jämfört med året innan. Kommunernas utgifter har samtidigt fortsättningsvis ökat kraftigt, och kommunekonomin kommer år 9 att få ett underskott på ½ procent i förhållande till bruttonationalprodukten trots att statsandelarna höjts. Den tilltagande skuldsattheten kommer att öka trycket för nedskärningar och skärpningar av kommunalbeskattningen. Nästa år kommer att bli särskilt svår. Socialskyddsfondernas långvariga överskott kommer att krympa avsevärt under innevarande år, till ca procent i förhållande till totalproduktionen. Arbetspensionsanstalternas överskott kommer att minska på grund av den låga tillväxten av betalningsinkomsterna, de minskade placeringsintäkterna och den hastiga ökningen av arbetspensionsutgifterna. Övriga socialskyddsfonders, främst arbetslöshetsskyddsfondens ekonomi kommer att bli negativ. Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland

5 Den internationella ekonomin Euroområdets företagsklimat försvagas inte längre. Indikatorn har stigit under två efterföljande månader, men den ligger fortfarande på en låg nivå. Industriföretagens förtroende har också slutat att försvagas, och produktionsförväntningarna har förbättrats något. Industriproduktionen minskade i april med en femtedel jämfört med året innan. Euroområdets företagsklimat och industriproduktion st-avvikelse och förändring,% Källa: EU-kommissionen Företagsklimat Industriproduktion Finlands ekonomiska utveckling Värdet av exporten minskade under januari-april med 35 % jämfört med året innan: i april var sänkningen 3 %, men exportnivån var å andra sidan högst under året. Värdet av importen har minskat nästan i takt med exporten. Årsbeloppet för överskottet i handelsbalansen var i april, miljarder euro, och bytesbalansen 3 miljarder euro. 1 1 Den externa balansen EUR md, 1 månaders glidande summa 1 1 Källa:Finlands Bank Handelsbalans Bytesbalans Prognos Förtroendeindikatorerna håller på att förbättras inom den finländska ekonomin. Konsumenternas förtroende har återhämtat sig sedan december, och industrins förtroende har inte längre försvagats. Industrins produktionsförväntningar ligger fortfarande på en låg nivå trots den senaste tidens förbättring. Servicebranschernas och detaljhandelns utsikter är svaga Industrins och hushållens förtroende saldo Källa: EK, Statistikcentralen Hushållen Industrin - Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 5

6 Höjningen av konsumentpriserna avtog i maj till procent. Inflationen dämpades allra mest av att räntorna och bränslepriserna sjönk. Industrins producentpriser sjönk i april med 7 procent jämfört med året innan. Bytesrelationen försvagades ytterligare i april, då exportpriserna sjönk med nästan 1 procent och importpriserna med 9 procent. Inkomstnivåindexet höjdes med, procent under det första kvartalet. Den trendutjämnade arbetslöshetsgraden höjdes i april till, procent Arbetslöshetsgrad samt förändringen av priser och löner, % Källa: Statistikcentralen Arbetslöshet Förtjänstnivåindex Prognos Producentpriser Konsumentpriser Statens skatteintäkter och inkomster av skattenatur minskade under januari-april med % jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Av de viktigaste posterna minskade inkomstskatteintäkterna med 1 %, momsintäkterna med % och bilskatteintäkterna med hela 3 %. Accisskatteintäkterna ökade däremot med 13 %, då inkomsterna från tobaks- och alkoholaccis ökade avsevärt. Eftersom utgifterna fortfarande ökade fick statens budgetekonomi ett inkomstunderskott på 1, miljarder euro. Statsskulden uppgick till 51, miljarder euro i slutet av maj. 5 3 Budgetekonomins inkomster och utgifter EUR md, glidande summa för 1 månader Källa: Statskontoret Inkomster (utan lån) Utgifter (utan amorteringar) Prognos De korta räntorna sjönk kraftigt ända till maj, men i juni tycks räntenivån ha stabiliserat sig på 1,3 procent. Den genomsnittliga räntan på nya bostadslån var, procent i april. Tecknandet av nya bostadslån har minskat trots att räntorna sjunkit, och bostadspriserna har sjunkit ytterligare. Priserna på gamla bostäder sjönk med,7 procent under det första kvartalet jämfört med kvartalet innan i hela landet, och med, % i huvudstadsregionen. De reella priserna sjönk med, % i hela landet jämfört med året innan Korta räntor och reala bostadspriser procent och ändring jämförd med föregående år, % Källa: Statistikcentralen, Finlands Bank Bostadspriser Korta räntor Tilläggsuppgifter Chef för konjunkturenheten Hannu Jokinen, tel Konsultativ tjänsteman Harri Kähkönen, tel Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland

7 BNP volymförändring, procent Tillgång och efterfrågan volymförändring, procent * 9** 1** Finland Euroområdet USA * 9** 1** BNP Inhemsk efterfrågan Import Export 1 Arbetslöshetsgrad procent 1 Harmoniserat index för konsumentpriser förändring, procent * 9** 1** Finland Euroområdet 9 9** 1** Finland Euroområdet Finansiella sparande i relation till BNP, procent De offentliga samfundens EMU-skuld och statsskuld, i relation till BNP, procent * 9** 1** Totalt Staten Socialskyddsfonder Kommuner - 9 * 9** 1** EMU-skuld Statsskulden Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 7

8 Centrala prognossiffror * 7 * 9** 1** md euro procentuell volymförändring BNP till marknadspris 1,9,,9 -,,3 Import 75 7,,5 -,3-1, -1,5 Totalutbud 1 5,7,9,3 -,3 -, Export 11,,1-1, -1, 1, Konsumtion 137 3,,5 1,9-1,7 -, privat 9,1 3,3, -,9 -,3 offentlig 1,, 1,7 1,1 -,1 Investeringar 3,,7 1, -1, -, privata 3, 9, 1,3-11,1-5, offentliga 5 -,, -1,3-1,9 -,3 Totalefterfrågan 1 5,7,9,3 -,3 -, inhemsk efterfrågan 179,9 3,, -3, -, 7 * 9** 1** Tjänster, volymförändring, % 3,, 1,5 -,5 -,1 Industri, volymförändring, % 1,5,,3-1,9 1, Produktivitet, förändring, % 3,5,5-1,7 -,7, Sysselsättningsgrad, %,9 9,9 7, 7,,7 Arbetslöshetsgrad, % 7,7,9, 9, 1, Konsumentprisindex, förändring, % 1,,5,1, 1, Förtjänstnivåindex, förändring, % 3, 3, 5,, 3, Bytesbalans, md euro, 7,3,,1 1,1 Bytesbalans/BNP, %,9,,1 1,, Korta räntor (3 mån. Euribor), % 3,1,3, 1,5, Långa räntor (statens obligationer, 1 år), % 3,,3,3,, Offentliga utgifter/bnp, %,7 7,3, 5, 55, Skattegrad/ BNP, % 3,,9, 1, 1, Offentliga sektorns finansiella sparande/bnp, % 3,9 5,,1 -, -,5 Statens finansiella sparande/ BNP, %,9,1, -3, -5,7 Offentliga sektorns bruttoskuld (EMU)/BNP, % 39, 35,1 33,, 7, Statens skuld/bnp, % 35,3 31, 9, 3,5 3,3 Källor: Statistikcentralen, Finlands Bank, EU, OECD Prognos: Finansministeriets ekonomiska avdelning Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent i fjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med

Läs mer

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter:

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter: PROGNOS 24.8.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Ekonomisk prognos

Läs mer

2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN

2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN PROGNOS 18.3.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Prognos 2004-2005:

Läs mer

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Erkki Liikanen, Åland 13.6.211 13.6.211 Erkki Liikanen BNP-tillväxten i världen Totalproduktion Euroområdet USA Japan Kina* 6 Kvartalsförändring i procent

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Ekonomisk översikt Sommaren 2016

Ekonomisk översikt Sommaren 2016 Ekonomisk översikt Sommaren 2016 Finansministeriets publikationer 24b/2016 Ekonomiska utsikter Innehåll Sammanfattning..................................... 3 Inledning.........................................

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Nationalräkenskaper 2010

Nationalräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper 2010 Bruttonationalprodukten ökade med 3,6 procent i fjol, hushållens inkomster med 1,9 procent Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009. Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1)

EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009. Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1) Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1) EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009 1) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial till budgetpropositionen.

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 132/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av fullmakt för statsrådet att uppta lån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att fullmakten för statsrådet att

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti

Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti Inkomst och konsumtion 2010 Konsumentbarometern 2010, augusti Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti Konsumenternas förtroende för ekonomin förstärktes ytterligare i augusti. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Konsumenterna mycket optimistiska i februari

Konsumenterna mycket optimistiska i februari Inkomst och konsumtion 2011 Konsumentbarometern 2011, februari Konsumenterna mycket optimistiska i februari Konsumenternas förtroende för ekonomin steg i februari tillbaka till samma höga nivå som förra

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.473.030 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,3 % Arbetslöshet 8,2 % Bostadsbyggande

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Konsumenternas tro på Finlands ekonomi rasade i december

Konsumenternas tro på Finlands ekonomi rasade i december Inkomst och konsumtion 2010 Konsumentbarometern 2010, december Konsumenternas tro på Finlands ekonomi rasade i december Konsumenternas förtroende för ekonomin försvagades i december till ungefär samma

Läs mer

EKONOMISK ÖVERSIKT. September 2004. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005 1)

EKONOMISK ÖVERSIKT. September 2004. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005 1) Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005 1) EKONOMISK ÖVERSIKT September 2004 1) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial till budgetpropositionen.

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn % 4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå ANFÖRANDE DATUM: 2009-08-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Finansräkenskaper 2015

Finansräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 216 Finansräkenskaper 215 Hushållens nettoförmögenhet steg till 56 miljarder euro år 215 Hushållens finansiella tillgångar uppgick till 281 miljarder euro och övriga tillgångar till

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

EKONOMISK ÖVERSIKT. Får publiceras 12.9.2006 kl 900. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2007 1)

EKONOMISK ÖVERSIKT. Får publiceras 12.9.2006 kl 900. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2007 1) Får publiceras 12.9.2006 kl 900 Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2007 1) EKONOMISK ÖVERSIKT ) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala

Läs mer

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 TÄVLINGSFRÅGOR OCH MODELLSVAR 1) Ekonomiguruland är en självständig stat. Tabellen innehåller siffror som beskriver statens utveckling 2013 2014. Ange om påståendena

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009

Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009 Nationalräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009 BNP minskade med 7,6 procent under första kvartalet, ekonomin krymper i samma takt som i början av 90-talet Enligt Statistikcentralens preliminära

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys 2 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 46 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 46 84 2 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Inflationstakten i sjönk,7% i juli

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Makroanalys okt-dec 2012

Makroanalys okt-dec 2012 Makroanalys okt-dec 2012 SAMMANFATTNING Eurokrisen fortsätter att styra konjunkturen och den ekonomiska tillväxten Amerikansk och kinesisk konjunkturdata visar tydliga tecken på förbättring Ingen snabb

Läs mer

Nationalräkenskaper 2013

Nationalräkenskaper 2013 Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2013 Bruttonationalprodukten minskade med 1,2 procent i fjol Korrigerad 30.9.2014. De korrigerade punkterna är markerade med rött. Enligt Statistikcentralens

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Aktuellt hösten 2012 Kommunförbundets Brysselkontor Henrik Rainio, direktör Hur har finanskrisen påverkat kommunsektorn i EU? Åren 2000-2007 växte både inkomsterna

Läs mer

Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram. Ekonomiska och finanspolitiska översikter

Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram. Ekonomiska och finanspolitiska översikter Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram 2011 16b/2011 Ekonomiska och finanspolitiska översikter Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram 2011 Finansministeriets publikationer 16b/2011 Ekonomiska

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Finansräkenskaper 2012

Finansräkenskaper 2012 Nationalräkenskaper 213 Finansräkenskaper 212 Hushållens finansiella nettotillgångar minskade år 212 Hushållens finansiella tillgångar uppgick till 22,2 miljarder euro i slutet av år 212. De finansiella

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010 Konsumentprisindex Oktober 2010 3,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Statssekreterare Erik Thedéen 22 november 213 1, IMF: Gradvis ljusning i tillväxtutsikterna BNP-tillväxt, prognos från 213 8, 6, 4, 2,, -2, -4, EU27 USA

Läs mer

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q3 2015 1#5

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q3 2015 1#5 SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT 1#5 NULÄGE totalt försäljning ökade med 2,5 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2015 jämfört med samma period föregående år. Det motsvarar en försäljningstillväxt

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Penningpolitisk uppföljning april 2009 Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 739 mnkr. Det är en minskning med 903 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

PROGNOS 22.3.2005. Ekonomisk prognos 2005-2006 ÖKAD EXPORT HÅLLER UPPE TILLVÄXTEN DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT

PROGNOS 22.3.2005. Ekonomisk prognos 2005-2006 ÖKAD EXPORT HÅLLER UPPE TILLVÄXTEN DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT PROGNOS 22.3.2005 DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Nyckeltal för ISLAND nov. 2012 Förväntad BNP-utveckling 2,8 % Inflationstakt 4,6 % Arbetslöshet 5,0 % Bostadsbyggande prognos

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer oktober 2016

Inlåning & Sparande Nummer oktober 2016 Inlåning & Sparande Nummer 10 2016 4 oktober 2016 Svenska hushåll ligger i toppen av :s ekonomiska liga. Det finns inget annat -land där så stor andel av hushållen har utrymme att spara. Svenskarnas bedömning

Läs mer