Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt /2
|
|
- Adam Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ BNP och sysselsättningen förändring, % Källa: Statistikcentralen BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands ekonomis förtroendeindex 1) avvikelse från medeltalet 1 15 Högtryck Lågtryck Källa: EU-kommissionen -5 1) Industri, servicenäringar, byggnadsverksamhet, detaljhandel och konsumenter. Den allra djupaste recessionen inom världsekonomin har så småningom passerat. Återhämtningen kommer dock att vara långsam och besvärlig både i år och nästa år. Den finländska ekonomin krympte avsevärt under det första kvartalet. Det ekonomiska lågtrycket förstärks emellertid inte längre. Industriproduktionen sjunker fortfarande kraftigt på årsnivå på grund av utrikeshandelns ras. Den inhemska efterfrågan minskar också. BNP kommer på grund av det kraftiga fallet i början av året att minska mera än vad som förutspåddes i mars, med % detta år. Nästa år kommer produktionen att öka något. Sysselsättningen försvagas snabbt och arbetslösheten ökar. Arbetsplatserna kommer att minska med 1 i år, och arbetslöshetsgraden kommer att höjas till 9 procent. Sysselsättningsläget kommer att försvagas avsevärt även nästa år. Inflationen har avtagit hastigt. Prisnivån kommer att sjunka mot slutet av året, och den hamnar i genomsnitt på fjolårsnivån. Statsfinanserna har ett underskott på ca 7 miljarder euro, och dessutom utökas statens finansieringsbehov av finansinvesteringar som anknyter till stimuleringen. Statsskulden kommer att öka med dryga 1 miljarder euro. Underskottet i statsfinanserna kommer att fördjupas ytterligare nästa år. Världsekonomin uppvisar tecken på stabilisering. Det kraftiga och omfattande produktionsfall som inträffade i slutet av fjolåret och början av detta år torde så småningom upphöra, men produktionsnivåerna kommer att förbli på en låg nivå även i år. Hela världsekonomins produktion kommer enligt OECD:s uppskattning att krympa med ett par procent ungefär med fyra procent i industriländerna och världshandeln med ca 15 procent. Världshandeln minskade förra gången år Framtidsförväntningarna har redan förstärkts försiktigt, trots att produktionen fortfarande minskar. Börskurserna
2 har börjat stiga. De finansiella marknadernas funktionsförmåga har återställts tack vare den dryga ökningen av likviditeten, stabiliseringen av finansieringen mellan bankerna och den allmänna sänkningen av lånens riskpremier. Bankernas kreditgivning har trots allt inte återhämtat sig ännu. Den ekonomiska aktiviteten har å andra sidan understötts av omfattande finanspolitiska stimuleringsåtgärder och av att det allmänna tömmandet av lagren upphört. Det är fortfarande oklart när den nya uppgången börjar, liksom även hur länge den varar. Den kontinuerliga ökningen av arbetslösheten kan tillsammans med fortgående problem inom den reella ekonomin skapa nya belastningar för de finansiella instituten. Deflationen kan också vara en riskfaktor på kortare sikt. På längre sikt kan de offentliga ekonomiernas omfattande skuldtagning tillsammans med en expanderad likviditet orsaka inflationstryck och leda till ett behov av finanspolitisk åtstramning. Därför är det möjligt att den kommande högkonjunkturen förblir blygsam. I Europa har recessionen visat sig vara oväntat djup. De kraftigt industri- och exportberoende ekonomierna i nordiska länder såsom Tyskland, Sverige och Finland lider av raset inom världsekonomin, medan framför allt Spanien och Irland lider av följderna från en överhettad bostadsmarknad. De Baltiska länderna befinner sig i särskilt svåra ekonomiska situationer, liksom vissa Östeuropeiska länder. Euroländernas problem förvärras av att euron förstärks. EU-länderna kommer därför att vara bland de sista som klarar sig ur recessionen. ******* Finlands ekonomi har inte klarat världsekonomins omvälvningar utan skador, även om utgångsläget var förhållandevis gott. Det uppstod inte några betydande obalanser hos oss under den långa och kraftiga högkonjunkturen, och både den offentliga och den privata sektorns finansiella ställning har allmänt taget varit god. Finlands ekonomi hörde till de mest sunda inom euroområdet. Den kraftiga ökningen av ekonomins öppenhet under högkonjunkturåren och industrins stora andel hade emellertid på ett betydande sätt ökat samhällsekonomins sårbarhet vid ett eventuellt ras inom världshandeln. Industriproduktionens tvärstopp och den samtida världsomfattande finansieringskrisen svängde dock stämningen omedelbart i en dystrare riktning, och den inhemska efterfrågan avtog också hastigt. Läget försvagades också hastigt på arbetsmarknaden. Även om sysselsättningen hölls på en hög nivå ända till årsskiftet, började arbetslösheten öka snabbt i år på grund av det nästan fullständiga upphörandet av nyrekryteringar och de omfattande permitteringarna främst inom industrin. Samtidigt såg hushållens framtid allt dystrare ut. Om man ser till förlusterna av produktionen och arbetsplatserna kommer 9 att bli en prövning som kan jämföras med det brantaste fallet i början av 199-talet. Bruttonationalprodukten har i början av sommaren sjunkit till samma nivå som för tre år sedan. Under det första kvartalet i år minskade produktionen brantare än i euroländerna i medeltal, med 7,5 % jämfört med motsvarande kvartal i fjol, och,7 % jämfört med fjolårets senaste kvartal. Minskningen var något kraftigare än vad som förutspåddes i mars. De tillgängliga uppgifterna från april antyder att produktionsnivån sjunkit ytterligare. Vi uppskattar nu att BNP kommer att minska med % under hela 9, dvs. en procentenhet mera än vad som prognostiserades i mars. För att nedgången inom samhällsekonomin ska stanna vid sex procent krävs att produktionen inte längre minskar nämnvärt jämfört med nivån i början av året. Häri finns en negativ risk. Även om världsekonomins värsta dysterhet börjar skingras, är den nya återhämtningens groddar fortfarande svaga. EU-länderna kommer att ha särskilt stora svårigheter åtminstone resten av året, arbetslösheten ökar och den offentliga ekonomins finansiella ställning försvagas dramatiskt. Utgångspunkten för denna prognos är att världsekonomin börjar återhämta sig långsamt nästa år. Den ekonomiska tillväxten kommer att bli svagare i Finland i år än i euroområdet i medeltal. Vår relativa ställning kommer att försvagas även nästa år på grund av varu- och regionstrukturen inom vår export. Produktionen kommer att minska ytterligare på den inhemska marknaden, eftersom arbetslöshetsökningen kommer att dämpa hushållens efterfrågan och företagens investeringar minskar. Den Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland
3 pågående recessionen förväntas dock bli kortvarigare än den som inföll i början av 199-talet, och tillväxten kan börja redan under nästa år. Ifall utvecklingsspåret för produktionen skulle följa början av 199-talet, skulle tillväxten börja först år 11. Ifall produktionsnivån inte längre sjunker avsevärt efter sommaren, torde bruttonationalprodukten redan öka något nästa år, i medeltal kanske med ½ procent. ******* Utrikeshandeln minskade kraftigt under det första kvartalet i år jämfört med året innan, exporten med hela 5½ procent varuexporten med 3 % - och importen med 19½ %. Minskningen av både exporten och importen ökade ytterligare i april. Alla de viktigaste exportmarknaderna befinner sig fortfarande i ett tillstånd av tvärbromsning. Exporten kommer att minska med nästan % år 9, men ökar något redan nästa år. Den minskning av inhemsk efterfrågan som började i slutet av fjolåret tilltog under det första kvartalet, och efterfrågan minskade med dryga % jämfört med året innan. Den privata konsumtionen minskade med ½ procent och de privata investeringarna med 1½ procent. Den offentliga efterfrågan ökade med ½ procent. År 9 kommer den inhemska efterfrågan att minska med %. Produktionsfallet har på grund av saknad efterfrågan varit kraftigt och omfattande. Industrins produktion minskade under det första kvartalet med % jämfört med året innan, handeln med 1 %, byggandet med % samt transporterna och kommunikationen med 7 %. Primärproduktionen uppvisade en liten ökning. Industrins nya order har fortfarande minskat under våren jämfört med året innan, och industrins produktion torde minska med 15 % under 9. Byggandet kommer att minska med 1 % och handelns aktiviteter nästan lika mycket. Investeringarna började i sin helhet minska kraftigare först under det första kvartalet i år, då de minskade med 9 % jämfört med året innan. De offentliga investeringarna ökade fortfarande något. Bostadsbyggandet har dalat redan i ett par års tid, och i början av detta år halverades antalet inledda nybyggen jämfört med året innan. I år torde man påbörja endast 1 nya bostadsbyggen, vilket är lika lite som under den värsta depressionen på 199-talet. Ungefär hälften av de nya byggena utgörs av statsunderstödd produktion. Ökningen av renoveringsbyggande som förstärkts genom stimuleringsåtgärder stödjer byggandet, men husbyggets nedgång blir allt brantare i takt med att pågående projekt blir färdiga. Minskningen av produktionsmässiga investeringar har också ökat i början av året. Investeringarna beräknas minska sammanlagt med 1 % år 9, och minskningen kommer att vara kännbar även nästa år. Konsumtionen började minska redan i höstas trots den gynnsamma utvecklingen av hushållens reella inkomster. Under det första kvartalet minskade konsumtionen med ½ procent jämfört med året innan. Uppköpen av varaktiga konsumtionsvaror minskade med %, men dagligvaruhandeln minskade också, liksom även användningen av tjänster. Hushållen skuldsatte sig under högkonjunkturen, och sparandet blev negativt. Den dramatiska ändringen av stämningen i höstas förändrade dock hastigt hushållens attityder, och sparandet ökade. Den försvagade sysselsättningen och ökningen av arbetslöshetshotet kommer även i framtiden att minska på konsumtionsviljan. Hushållens köpkraft beräknas öka med endast en procent i år. Hushållens förväntningar har i någon mån klarnat till under försommaren, men den privata konsumtionen kommer trots allt att öka i år mera än man tidigare beräknat, med 3 %. Konsumtionsminskningen kommer att fortsätta nästa år. Spargraden beräknas stiga i år med fyra procentenheter till tre procent. Skuldgraden kommer att öka något, men den stabiliseras intill 1 procent. Sysselsättningen började försämras på ett märkbart sätt ungefär ett halvt år efter att produktionsökningen upphörde. De nya rekryteringarna upphörde redan i mitten av fjolåret, och permitteringarna spreds hastigt i slutet av året, men sysselsättningen hölls på en hög nivå ända till slutet av. En tydlig vändning i en sämre riktning inträffade vid årsskiftet, och den negativa utvecklingen kommer att fortsätta till nästa år. I april i år var antalet sysselsatta 9 mindre än året innan. Arbetsplatserna kommer att minska så gott som inom samtliga branscher, och antalet sysselsatta kommer under hela året att vara 1 mindre än i fjol. Antalet arbetstimmar som löntagarna uträttat kommer bl.a. på grund av permitteringarna att minska mera än antalet sysselsatta, dvs. med 5½ procent. Arbetslös- Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 3
4 hetsgraden var, % i april, dvs., procentenheter högre än i april. I år kommer arbetslöshetsgraden att höjas i genomsnitt till 9 procent, jämfört med fjolårets, %, och antalet arbetslösa kommer att uppgå till 5 personer. Sysselsättningsläget kommer att försvagas ytterligare nästa år, och arbetslöshetsgraden kommer att stiga åtminstone till 1 procent. Höjningen av konsumentpriserna har avtagit snabbt. Orsakerna har varit, förutom nedgången av världsmarknadspriserna, framför allt sänkningen av bostadspriserna och låneräntorna. Nedgången av råvarupriserna har åtminstone till vissa delar stannat, och de redan låga räntorna kommer knappast heller att sjunka märkbart i framtiden. Det skärpta marknadsläget kommer sannolikt att så småningom börja påverka livsmedelspriserna, och momsrabatten på mat kommer att sänka matpriserna i slutet av året. Inflationen torde bli negativ under sommarmånaderna, och år 9 kommer konsumentpriserna att höjas i genomsnitt med ¼ procent. Nästa år kommer höjningen av prisnivån att vara låg. Löntagarnas inkomstnivåindex beräknas öka i genomsnitt med dryga % under 9 jämfört med året innan. Detta är något mindre än i prognosen från mars, och endast något mera än höjningen enligt de gällande avtalsenliga lönerna. Det är sannolikt att den exceptionella ekonomiska utvecklingen också kommer att ändra den traditionella lönebildningsmodellen. Höjningen av lönenivån kommer att avta ytterligare nästa år. De nya löneförhöjningarna kommer sannolikt att förbli små. Den försvagade sysselsättningsläget leder till att den sammanlagda ökningen av löntagarnas köpkraft blir obetydlig i år trots att inflationen avtar och beskattningen lättas. För hela samhällsekonomins del kommer utrikesbalansen (bytesbalansen) att ha ett överskott i år. Överskottet kommer dock att krympa endast till ett par miljarder euro, dvs. en procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Det betyder att framför allt företagens, men även finansierings- och försäkringsanstalternas positiva finansiella ställning, dvs. skillnaden mellan sparande och investeringar, håller på att försvagas avsevärt efter flera års positiva utveckling. Hushållen kommer tack vare en höjning av spargraden att få ett finansiellt överskott, medan den offentliga ekonomin däremot kommer att få ett underskott efter en lång överskottsperiod. I fjol hade de offentliga finanserna ett överskott på,1 % i förhållande till totalproduktionen, och skuldsattheten minskade. Den offentliga ekonomins finansiella ställning blev dock negativ i början av innevarande år, och hela årets underskottsförhållande kommer att försvagas med ½ procentenheter jämfört med fjolåret. Hela årets underskott beräknas bli procent i förhållande till totalproduktionen. Det offentliga skuldförhållandet överstiger 1 procent. Nästa år kommer underskottet att vara ½ procent. För att den offentliga ekonomin ska kunna stabiliseras senare krävs förutom ekonomisk återhämtning även aktiva åtgärder för inkomsters och utgifters del. Statsfinanserna försvagas synnerligen hastigt på grund av recessionen och stimuleringsåtgärderna. Statsfinanserna har ett tydligt underskott i år efter en överskottsperiod på nio år. Förutom de konjunkturkänsliga skatteinkomsterna, såsom samfundsskatterna och skatterna på överlåtelsevinster, minskar även de skatter som betalas av hushållen, dels beroende på skattelättnader. År 9 kommer inkomsterna inom statens budgetekonomi att vara 5 miljarder euro lägre än året innan. Utgifterna ökar med 3 miljarder, vilket betyder att underskottet i statsfinanserna blir 7 nästan miljarder euro. Statsskulden kommer att öka ännu mera. Nästa år kommer underskottet i statsfinanserna att fördjupas ytterligare. Kommunekonomins finansieringsbalans försvagades klart i början av 9, eftersom skatteinkomsterna minskade under januari-maj med mera än 3 % jämfört med året innan. Kommunernas utgifter har samtidigt fortsättningsvis ökat kraftigt, och kommunekonomin kommer år 9 att få ett underskott på ½ procent i förhållande till bruttonationalprodukten trots att statsandelarna höjts. Den tilltagande skuldsattheten kommer att öka trycket för nedskärningar och skärpningar av kommunalbeskattningen. Nästa år kommer att bli särskilt svår. Socialskyddsfondernas långvariga överskott kommer att krympa avsevärt under innevarande år, till ca procent i förhållande till totalproduktionen. Arbetspensionsanstalternas överskott kommer att minska på grund av den låga tillväxten av betalningsinkomsterna, de minskade placeringsintäkterna och den hastiga ökningen av arbetspensionsutgifterna. Övriga socialskyddsfonders, främst arbetslöshetsskyddsfondens ekonomi kommer att bli negativ. Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland
5 Den internationella ekonomin Euroområdets företagsklimat försvagas inte längre. Indikatorn har stigit under två efterföljande månader, men den ligger fortfarande på en låg nivå. Industriföretagens förtroende har också slutat att försvagas, och produktionsförväntningarna har förbättrats något. Industriproduktionen minskade i april med en femtedel jämfört med året innan. Euroområdets företagsklimat och industriproduktion st-avvikelse och förändring,% Källa: EU-kommissionen Företagsklimat Industriproduktion Finlands ekonomiska utveckling Värdet av exporten minskade under januari-april med 35 % jämfört med året innan: i april var sänkningen 3 %, men exportnivån var å andra sidan högst under året. Värdet av importen har minskat nästan i takt med exporten. Årsbeloppet för överskottet i handelsbalansen var i april, miljarder euro, och bytesbalansen 3 miljarder euro. 1 1 Den externa balansen EUR md, 1 månaders glidande summa 1 1 Källa:Finlands Bank Handelsbalans Bytesbalans Prognos Förtroendeindikatorerna håller på att förbättras inom den finländska ekonomin. Konsumenternas förtroende har återhämtat sig sedan december, och industrins förtroende har inte längre försvagats. Industrins produktionsförväntningar ligger fortfarande på en låg nivå trots den senaste tidens förbättring. Servicebranschernas och detaljhandelns utsikter är svaga Industrins och hushållens förtroende saldo Källa: EK, Statistikcentralen Hushållen Industrin - Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 5
6 Höjningen av konsumentpriserna avtog i maj till procent. Inflationen dämpades allra mest av att räntorna och bränslepriserna sjönk. Industrins producentpriser sjönk i april med 7 procent jämfört med året innan. Bytesrelationen försvagades ytterligare i april, då exportpriserna sjönk med nästan 1 procent och importpriserna med 9 procent. Inkomstnivåindexet höjdes med, procent under det första kvartalet. Den trendutjämnade arbetslöshetsgraden höjdes i april till, procent Arbetslöshetsgrad samt förändringen av priser och löner, % Källa: Statistikcentralen Arbetslöshet Förtjänstnivåindex Prognos Producentpriser Konsumentpriser Statens skatteintäkter och inkomster av skattenatur minskade under januari-april med % jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Av de viktigaste posterna minskade inkomstskatteintäkterna med 1 %, momsintäkterna med % och bilskatteintäkterna med hela 3 %. Accisskatteintäkterna ökade däremot med 13 %, då inkomsterna från tobaks- och alkoholaccis ökade avsevärt. Eftersom utgifterna fortfarande ökade fick statens budgetekonomi ett inkomstunderskott på 1, miljarder euro. Statsskulden uppgick till 51, miljarder euro i slutet av maj. 5 3 Budgetekonomins inkomster och utgifter EUR md, glidande summa för 1 månader Källa: Statskontoret Inkomster (utan lån) Utgifter (utan amorteringar) Prognos De korta räntorna sjönk kraftigt ända till maj, men i juni tycks räntenivån ha stabiliserat sig på 1,3 procent. Den genomsnittliga räntan på nya bostadslån var, procent i april. Tecknandet av nya bostadslån har minskat trots att räntorna sjunkit, och bostadspriserna har sjunkit ytterligare. Priserna på gamla bostäder sjönk med,7 procent under det första kvartalet jämfört med kvartalet innan i hela landet, och med, % i huvudstadsregionen. De reella priserna sjönk med, % i hela landet jämfört med året innan Korta räntor och reala bostadspriser procent och ändring jämförd med föregående år, % Källa: Statistikcentralen, Finlands Bank Bostadspriser Korta räntor Tilläggsuppgifter Chef för konjunkturenheten Hannu Jokinen, tel Konsultativ tjänsteman Harri Kähkönen, tel Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland
7 BNP volymförändring, procent Tillgång och efterfrågan volymförändring, procent * 9** 1** Finland Euroområdet USA * 9** 1** BNP Inhemsk efterfrågan Import Export 1 Arbetslöshetsgrad procent 1 Harmoniserat index för konsumentpriser förändring, procent * 9** 1** Finland Euroområdet 9 9** 1** Finland Euroområdet Finansiella sparande i relation till BNP, procent De offentliga samfundens EMU-skuld och statsskuld, i relation till BNP, procent * 9** 1** Totalt Staten Socialskyddsfonder Kommuner - 9 * 9** 1** EMU-skuld Statsskulden Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 7
8 Centrala prognossiffror * 7 * 9** 1** md euro procentuell volymförändring BNP till marknadspris 1,9,,9 -,,3 Import 75 7,,5 -,3-1, -1,5 Totalutbud 1 5,7,9,3 -,3 -, Export 11,,1-1, -1, 1, Konsumtion 137 3,,5 1,9-1,7 -, privat 9,1 3,3, -,9 -,3 offentlig 1,, 1,7 1,1 -,1 Investeringar 3,,7 1, -1, -, privata 3, 9, 1,3-11,1-5, offentliga 5 -,, -1,3-1,9 -,3 Totalefterfrågan 1 5,7,9,3 -,3 -, inhemsk efterfrågan 179,9 3,, -3, -, 7 * 9** 1** Tjänster, volymförändring, % 3,, 1,5 -,5 -,1 Industri, volymförändring, % 1,5,,3-1,9 1, Produktivitet, förändring, % 3,5,5-1,7 -,7, Sysselsättningsgrad, %,9 9,9 7, 7,,7 Arbetslöshetsgrad, % 7,7,9, 9, 1, Konsumentprisindex, förändring, % 1,,5,1, 1, Förtjänstnivåindex, förändring, % 3, 3, 5,, 3, Bytesbalans, md euro, 7,3,,1 1,1 Bytesbalans/BNP, %,9,,1 1,, Korta räntor (3 mån. Euribor), % 3,1,3, 1,5, Långa räntor (statens obligationer, 1 år), % 3,,3,3,, Offentliga utgifter/bnp, %,7 7,3, 5, 55, Skattegrad/ BNP, % 3,,9, 1, 1, Offentliga sektorns finansiella sparande/bnp, % 3,9 5,,1 -, -,5 Statens finansiella sparande/ BNP, %,9,1, -3, -5,7 Offentliga sektorns bruttoskuld (EMU)/BNP, % 39, 35,1 33,, 7, Statens skuld/bnp, % 35,3 31, 9, 3,5 3,3 Källor: Statistikcentralen, Finlands Bank, EU, OECD Prognos: Finansministeriets ekonomiska avdelning Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland
BNP och sysselsättningen förändring, % 8. BNP:s tillväxtspår från och med början av högkonjunkturen tillväxt % 8
Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt.3.9/1 - BNP och sysselsättningen förändring, % - BNP:s tillväxtspår från och med början av högkonjunkturen tillväxt % 19 199 199 1991
Läs merFinansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt /1
Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt../ Högkonjunkturen viker ner i år och BNPökningen avtar från fjolårets, procent till, procent, ½ procentenhet mindre än prognoserna från
Läs merEkonomisk översikt. Hösten 2016
Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6
Läs merChefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget
Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, vintern 2015 Översikt, publicerad 23.12.2015 Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Under hösten har finansmarknaden med oro följt
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-24 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 22.4.24 /TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-22 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 8 % Finland EU-15 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 * 2** 8.3.22/FFC /TL Källa: European Commission Finansministeriet
Läs merRP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas
RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Läs merNationalräkenskaper 2014
Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent i fjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med
Läs merLäget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv
Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Erkki Liikanen, Åland 13.6.211 13.6.211 Erkki Liikanen BNP-tillväxten i världen Totalproduktion Euroområdet USA Japan Kina* 6 Kvartalsförändring i procent
Läs merHur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?
Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare
Läs merLandrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn
Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande
Läs merPROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter:
PROGNOS 24.8.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Ekonomisk prognos
Läs mer2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN
PROGNOS 18.3.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Prognos 2004-2005:
Läs merHöstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merkan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.
Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merEkonomisk översikt Sommaren 2016
Ekonomisk översikt Sommaren 2016 Finansministeriets publikationer 24b/2016 Ekonomiska utsikter Innehåll Sammanfattning..................................... 3 Inledning.........................................
Läs merKonjunkturutsikterna 2011
1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider
Läs merKONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Läs merStatsbudgeten Sammandrag
1. Sammandrag Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1 De ekonomiska utsikterna Under den senaste tiden har utsikterna för tillväxt
Läs merUtsikterna för den svenska konjunkturen
KONJUNKTURINSTITUTET 7 september 13 Utsikterna för den svenska konjunkturen en uppdatering av prognosen i Konjunkturläget, Augusti 13 Peter Svensson ENS1 Mycket ringa påverkan på KI:s prognosarbete Nytt
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merNationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2014, 4:e kvartalet Bruttonationalprodukten minskade med 0,2 procent under sista kvartalet Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merHandelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna
Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel
Läs merEKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009. Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1)
Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1) EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009 1) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial till budgetpropositionen.
Läs merNationalräkenskaper 2010
Nationalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper 2010 Bruttonationalprodukten ökade med 3,6 procent i fjol, hushållens inkomster med 1,9 procent Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter
Läs mer1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET
Läs merLandrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm
Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande
Läs merEkonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker
EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE Bryssel den 5 november 2013 Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker Under de senaste månaderna har det kommit uppmuntrande tecken på en
Läs merBonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017 Prognos för arbetsmarknaden 2017 2019 Text Annelie Almérus Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Andreas Mångs Petra Nyberg Text- och bildredigering Marcus Löwing Avstämningsdag
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merRP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017
RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,
Läs merDe ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen
Onnistuva Suomi tehdään lähellä De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Valkretsstämman Minna Punakallio Chefekonom Kommunförbundet Sanna Lehtonen Utvecklingschef Kommunförbundet Den ekonomiska
Läs merKonsumenternas förtroende rekordhögt i augusti
Inkomst och konsumtion 2010 Konsumentbarometern 2010, augusti Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti Konsumenternas förtroende för ekonomin förstärktes ytterligare i augusti. Konsumenternas förtroendeindikator
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters
Diagram till Ekonomiska utsikter våren 9, de som används för bedömningen Dia BNP i länder Källa: Reuters EcoWIn * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition
Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som
Läs merKonjunkturöversikt för landskapet Österbotten, april 2015
Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, april 215 Nedan granskas konjunkturerna i landskapet Österbotten utgående från information om omsättning per näringsgren. Informationen är beställd från Statistikcentralen
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition
1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också
Läs merÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Konjunkturläget våren Richard Palmer
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Konjunkturläget våren 2017 Richard Palmer Internationell utblick: gryende optimism Den globala tillväxten återhämtar sig Den globala tillväxten förväntas återhämta sig
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 132/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av fullmakt för statsrådet att uppta lån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att fullmakten för statsrådet att
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merNationalräkenskaper 2015
Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper 2015 Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent i fjol Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter ökade volymen av Finlands bruttonationalprodukt
Läs merLandrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm
Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merEkonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 527 mnkr. Det är en minskning med 278 mnkr sedan förra månaden.
Läs merKonsumenternas tro på Finlands ekonomi rasade i december
Inkomst och konsumtion 2010 Konsumentbarometern 2010, december Konsumenternas tro på Finlands ekonomi rasade i december Konsumenternas förtroende för ekonomin försvagades i december till ungefär samma
Läs merNationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 4:e kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,1 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade
Läs merNationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2013, 4:e kvartalet Bruttonationalprodukten minskade med 0,3 procent från föregående kvartal och med 0,6 procent från året innan Enligt Statistikcentralens
Läs merNationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade
Läs merEKONOMISK ÖVERSIKT. September 2004. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005 1)
Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005 1) EKONOMISK ÖVERSIKT September 2004 1) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial till budgetpropositionen.
Läs merLandrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors
Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.473.030 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,3 % Arbetslöshet 8,2 % Bostadsbyggande
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merKonsumenterna mycket optimistiska i februari
Inkomst och konsumtion 2011 Konsumentbarometern 2011, februari Konsumenterna mycket optimistiska i februari Konsumenternas förtroende för ekonomin steg i februari tillbaka till samma höga nivå som förra
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merEKONOMISK ÖVERSIKT. Får publiceras 12.9.2006 kl 900. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2007 1)
Får publiceras 12.9.2006 kl 900 Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2007 1) EKONOMISK ÖVERSIKT ) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial
Läs merByggbranschen i Stockholm - en specialstudie
2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merEkonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017
Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena september 17 Martin Flodén Vice riksbankschef Starkare konjunktur i omvärlden Ökad optimism i världsekonomin Riksbankens tillväxtprognos 3 1-1 - -3
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019
Statsupplåning prognos och analys 2019:1 20 februari 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs mer2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter
1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?
Läs merVart tar världen vägen?
Vart tar världen vägen? PPT, 26 november 2012 Klas Eklund Senior Economist, SEB Snabb överblick Världsekonomin: Splittrad men trist bild USA: Ljusglimtar, men ännu ingen riktig fart Kina: På väg att bottna
Läs merDet allmänna ekonomiska läget och kommunernas ekonomi
Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, våren 2015 Översikt, publicerad 18.5.2015 Det allmänna ekonomiska läget och kommunernas ekonomi Utgångsläget för den finländska samhällsekonomin
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 21 februari 2018 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Fortsatt god utveckling av svensk ekonomi Små prognosrevideringar Oförändrad BNP- och arbetslöshetsprognos
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merMakroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter
Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserat på de uppgifter
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merLänsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos
1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig
Läs merKonjunkturöversikt för landskapet Österbotten, oktober 2015
Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, oktober 215 Nedan granskas konjunkturerna i landskapet Österbotten utgående från information om omsättning per näringsgren. Uppgifterna är beställda från
Läs merMdr kr
Dia -,,,,,,,,9 Växelkurs EUR/USD, 9 9 97 9 9 7 Brentolja USD / fat 9 9 7 9 7 Svenska växelkurser SEK/EUR USD/SEK 9 9 97 9 Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average 99 99 999 SWE(vä)
Läs merStatsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merDetaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION
Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION HUI Research AB info@hui.se Juni 2018 Innehåll Sammanfattning 3 Handeln i Sverige 6 Hushållens köpkraft 15 Cityhandeln 19 Amazon 21 Detaljhandeln i Norden
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2017:3. 25 oktober 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:3 25 oktober 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merMakroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter
Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter
Läs merUppdatering av Finlands stabilitetsprogram. Ekonomiska och finanspolitiska översikter
Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram 2011 16b/2011 Ekonomiska och finanspolitiska översikter Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram 2011 Finansministeriets publikationer 16b/2011 Ekonomiska
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen
Diagram till Ekonomiska utsikter våren, de som används för bedömningen Dia Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser Källa: Riksbanken * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Aktieindex Sverige
Läs merLandrapport från Finland NBOs styrelsemöte 26 maj 2016 Reykjavik
Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 26 maj 2016 Reykjavik Nyckeltal för Finland Folkmängd (mars 2016) 5.489.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation (mars 2016) - 0,0 % Arbetslöshet (mars
Läs merVäxelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,
,,,,,,,,9 7,,,, -, Dia -, 9 9 99 7 9 7 Växelkurs EUR/USD Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige -, -, års pris -7, 9: 9: : : 7: : : 9 9 7 7 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 99 7,,,,,, -, Bidrag till BNP-tillväxten
Läs merEkonomisk rapport Översikt
Ekonomisk rapport Översikt Utgåva 4 / 2017 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 14 december 2017 drog ECBrådet slutsatsen att en omfattande grad av
Läs merBilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell
Läs merAmerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA
Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merÅrspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016
2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra
Läs merVäxelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0, Brentolja USD / fat
,,,,,,,,9 7,,,, -, Dia -, 9 9 99 7 9 7 Växelkurs EUR/USD Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige -, årstakt -, års pris -7, 9: 9: : : 7: : : : 9 7 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 99 7,,,,,, -, -, Bidrag till BNP-tillväxten
Läs merSwedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?
Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt
Läs merFörste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå
ANFÖRANDE DATUM: 2009-08-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016
Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark
Läs merFördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merTentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För
Läs merSektorräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-
Läs mer