Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt /2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2"

Transkript

1 Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ BNP och sysselsättningen förändring, % Källa: Statistikcentralen BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands ekonomis förtroendeindex 1) avvikelse från medeltalet 1 15 Högtryck Lågtryck Källa: EU-kommissionen -5 1) Industri, servicenäringar, byggnadsverksamhet, detaljhandel och konsumenter. Den allra djupaste recessionen inom världsekonomin har så småningom passerat. Återhämtningen kommer dock att vara långsam och besvärlig både i år och nästa år. Den finländska ekonomin krympte avsevärt under det första kvartalet. Det ekonomiska lågtrycket förstärks emellertid inte längre. Industriproduktionen sjunker fortfarande kraftigt på årsnivå på grund av utrikeshandelns ras. Den inhemska efterfrågan minskar också. BNP kommer på grund av det kraftiga fallet i början av året att minska mera än vad som förutspåddes i mars, med % detta år. Nästa år kommer produktionen att öka något. Sysselsättningen försvagas snabbt och arbetslösheten ökar. Arbetsplatserna kommer att minska med 1 i år, och arbetslöshetsgraden kommer att höjas till 9 procent. Sysselsättningsläget kommer att försvagas avsevärt även nästa år. Inflationen har avtagit hastigt. Prisnivån kommer att sjunka mot slutet av året, och den hamnar i genomsnitt på fjolårsnivån. Statsfinanserna har ett underskott på ca 7 miljarder euro, och dessutom utökas statens finansieringsbehov av finansinvesteringar som anknyter till stimuleringen. Statsskulden kommer att öka med dryga 1 miljarder euro. Underskottet i statsfinanserna kommer att fördjupas ytterligare nästa år. Världsekonomin uppvisar tecken på stabilisering. Det kraftiga och omfattande produktionsfall som inträffade i slutet av fjolåret och början av detta år torde så småningom upphöra, men produktionsnivåerna kommer att förbli på en låg nivå även i år. Hela världsekonomins produktion kommer enligt OECD:s uppskattning att krympa med ett par procent ungefär med fyra procent i industriländerna och världshandeln med ca 15 procent. Världshandeln minskade förra gången år Framtidsförväntningarna har redan förstärkts försiktigt, trots att produktionen fortfarande minskar. Börskurserna

2 har börjat stiga. De finansiella marknadernas funktionsförmåga har återställts tack vare den dryga ökningen av likviditeten, stabiliseringen av finansieringen mellan bankerna och den allmänna sänkningen av lånens riskpremier. Bankernas kreditgivning har trots allt inte återhämtat sig ännu. Den ekonomiska aktiviteten har å andra sidan understötts av omfattande finanspolitiska stimuleringsåtgärder och av att det allmänna tömmandet av lagren upphört. Det är fortfarande oklart när den nya uppgången börjar, liksom även hur länge den varar. Den kontinuerliga ökningen av arbetslösheten kan tillsammans med fortgående problem inom den reella ekonomin skapa nya belastningar för de finansiella instituten. Deflationen kan också vara en riskfaktor på kortare sikt. På längre sikt kan de offentliga ekonomiernas omfattande skuldtagning tillsammans med en expanderad likviditet orsaka inflationstryck och leda till ett behov av finanspolitisk åtstramning. Därför är det möjligt att den kommande högkonjunkturen förblir blygsam. I Europa har recessionen visat sig vara oväntat djup. De kraftigt industri- och exportberoende ekonomierna i nordiska länder såsom Tyskland, Sverige och Finland lider av raset inom världsekonomin, medan framför allt Spanien och Irland lider av följderna från en överhettad bostadsmarknad. De Baltiska länderna befinner sig i särskilt svåra ekonomiska situationer, liksom vissa Östeuropeiska länder. Euroländernas problem förvärras av att euron förstärks. EU-länderna kommer därför att vara bland de sista som klarar sig ur recessionen. ******* Finlands ekonomi har inte klarat världsekonomins omvälvningar utan skador, även om utgångsläget var förhållandevis gott. Det uppstod inte några betydande obalanser hos oss under den långa och kraftiga högkonjunkturen, och både den offentliga och den privata sektorns finansiella ställning har allmänt taget varit god. Finlands ekonomi hörde till de mest sunda inom euroområdet. Den kraftiga ökningen av ekonomins öppenhet under högkonjunkturåren och industrins stora andel hade emellertid på ett betydande sätt ökat samhällsekonomins sårbarhet vid ett eventuellt ras inom världshandeln. Industriproduktionens tvärstopp och den samtida världsomfattande finansieringskrisen svängde dock stämningen omedelbart i en dystrare riktning, och den inhemska efterfrågan avtog också hastigt. Läget försvagades också hastigt på arbetsmarknaden. Även om sysselsättningen hölls på en hög nivå ända till årsskiftet, började arbetslösheten öka snabbt i år på grund av det nästan fullständiga upphörandet av nyrekryteringar och de omfattande permitteringarna främst inom industrin. Samtidigt såg hushållens framtid allt dystrare ut. Om man ser till förlusterna av produktionen och arbetsplatserna kommer 9 att bli en prövning som kan jämföras med det brantaste fallet i början av 199-talet. Bruttonationalprodukten har i början av sommaren sjunkit till samma nivå som för tre år sedan. Under det första kvartalet i år minskade produktionen brantare än i euroländerna i medeltal, med 7,5 % jämfört med motsvarande kvartal i fjol, och,7 % jämfört med fjolårets senaste kvartal. Minskningen var något kraftigare än vad som förutspåddes i mars. De tillgängliga uppgifterna från april antyder att produktionsnivån sjunkit ytterligare. Vi uppskattar nu att BNP kommer att minska med % under hela 9, dvs. en procentenhet mera än vad som prognostiserades i mars. För att nedgången inom samhällsekonomin ska stanna vid sex procent krävs att produktionen inte längre minskar nämnvärt jämfört med nivån i början av året. Häri finns en negativ risk. Även om världsekonomins värsta dysterhet börjar skingras, är den nya återhämtningens groddar fortfarande svaga. EU-länderna kommer att ha särskilt stora svårigheter åtminstone resten av året, arbetslösheten ökar och den offentliga ekonomins finansiella ställning försvagas dramatiskt. Utgångspunkten för denna prognos är att världsekonomin börjar återhämta sig långsamt nästa år. Den ekonomiska tillväxten kommer att bli svagare i Finland i år än i euroområdet i medeltal. Vår relativa ställning kommer att försvagas även nästa år på grund av varu- och regionstrukturen inom vår export. Produktionen kommer att minska ytterligare på den inhemska marknaden, eftersom arbetslöshetsökningen kommer att dämpa hushållens efterfrågan och företagens investeringar minskar. Den Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland

3 pågående recessionen förväntas dock bli kortvarigare än den som inföll i början av 199-talet, och tillväxten kan börja redan under nästa år. Ifall utvecklingsspåret för produktionen skulle följa början av 199-talet, skulle tillväxten börja först år 11. Ifall produktionsnivån inte längre sjunker avsevärt efter sommaren, torde bruttonationalprodukten redan öka något nästa år, i medeltal kanske med ½ procent. ******* Utrikeshandeln minskade kraftigt under det första kvartalet i år jämfört med året innan, exporten med hela 5½ procent varuexporten med 3 % - och importen med 19½ %. Minskningen av både exporten och importen ökade ytterligare i april. Alla de viktigaste exportmarknaderna befinner sig fortfarande i ett tillstånd av tvärbromsning. Exporten kommer att minska med nästan % år 9, men ökar något redan nästa år. Den minskning av inhemsk efterfrågan som började i slutet av fjolåret tilltog under det första kvartalet, och efterfrågan minskade med dryga % jämfört med året innan. Den privata konsumtionen minskade med ½ procent och de privata investeringarna med 1½ procent. Den offentliga efterfrågan ökade med ½ procent. År 9 kommer den inhemska efterfrågan att minska med %. Produktionsfallet har på grund av saknad efterfrågan varit kraftigt och omfattande. Industrins produktion minskade under det första kvartalet med % jämfört med året innan, handeln med 1 %, byggandet med % samt transporterna och kommunikationen med 7 %. Primärproduktionen uppvisade en liten ökning. Industrins nya order har fortfarande minskat under våren jämfört med året innan, och industrins produktion torde minska med 15 % under 9. Byggandet kommer att minska med 1 % och handelns aktiviteter nästan lika mycket. Investeringarna började i sin helhet minska kraftigare först under det första kvartalet i år, då de minskade med 9 % jämfört med året innan. De offentliga investeringarna ökade fortfarande något. Bostadsbyggandet har dalat redan i ett par års tid, och i början av detta år halverades antalet inledda nybyggen jämfört med året innan. I år torde man påbörja endast 1 nya bostadsbyggen, vilket är lika lite som under den värsta depressionen på 199-talet. Ungefär hälften av de nya byggena utgörs av statsunderstödd produktion. Ökningen av renoveringsbyggande som förstärkts genom stimuleringsåtgärder stödjer byggandet, men husbyggets nedgång blir allt brantare i takt med att pågående projekt blir färdiga. Minskningen av produktionsmässiga investeringar har också ökat i början av året. Investeringarna beräknas minska sammanlagt med 1 % år 9, och minskningen kommer att vara kännbar även nästa år. Konsumtionen började minska redan i höstas trots den gynnsamma utvecklingen av hushållens reella inkomster. Under det första kvartalet minskade konsumtionen med ½ procent jämfört med året innan. Uppköpen av varaktiga konsumtionsvaror minskade med %, men dagligvaruhandeln minskade också, liksom även användningen av tjänster. Hushållen skuldsatte sig under högkonjunkturen, och sparandet blev negativt. Den dramatiska ändringen av stämningen i höstas förändrade dock hastigt hushållens attityder, och sparandet ökade. Den försvagade sysselsättningen och ökningen av arbetslöshetshotet kommer även i framtiden att minska på konsumtionsviljan. Hushållens köpkraft beräknas öka med endast en procent i år. Hushållens förväntningar har i någon mån klarnat till under försommaren, men den privata konsumtionen kommer trots allt att öka i år mera än man tidigare beräknat, med 3 %. Konsumtionsminskningen kommer att fortsätta nästa år. Spargraden beräknas stiga i år med fyra procentenheter till tre procent. Skuldgraden kommer att öka något, men den stabiliseras intill 1 procent. Sysselsättningen började försämras på ett märkbart sätt ungefär ett halvt år efter att produktionsökningen upphörde. De nya rekryteringarna upphörde redan i mitten av fjolåret, och permitteringarna spreds hastigt i slutet av året, men sysselsättningen hölls på en hög nivå ända till slutet av. En tydlig vändning i en sämre riktning inträffade vid årsskiftet, och den negativa utvecklingen kommer att fortsätta till nästa år. I april i år var antalet sysselsatta 9 mindre än året innan. Arbetsplatserna kommer att minska så gott som inom samtliga branscher, och antalet sysselsatta kommer under hela året att vara 1 mindre än i fjol. Antalet arbetstimmar som löntagarna uträttat kommer bl.a. på grund av permitteringarna att minska mera än antalet sysselsatta, dvs. med 5½ procent. Arbetslös- Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 3

4 hetsgraden var, % i april, dvs., procentenheter högre än i april. I år kommer arbetslöshetsgraden att höjas i genomsnitt till 9 procent, jämfört med fjolårets, %, och antalet arbetslösa kommer att uppgå till 5 personer. Sysselsättningsläget kommer att försvagas ytterligare nästa år, och arbetslöshetsgraden kommer att stiga åtminstone till 1 procent. Höjningen av konsumentpriserna har avtagit snabbt. Orsakerna har varit, förutom nedgången av världsmarknadspriserna, framför allt sänkningen av bostadspriserna och låneräntorna. Nedgången av råvarupriserna har åtminstone till vissa delar stannat, och de redan låga räntorna kommer knappast heller att sjunka märkbart i framtiden. Det skärpta marknadsläget kommer sannolikt att så småningom börja påverka livsmedelspriserna, och momsrabatten på mat kommer att sänka matpriserna i slutet av året. Inflationen torde bli negativ under sommarmånaderna, och år 9 kommer konsumentpriserna att höjas i genomsnitt med ¼ procent. Nästa år kommer höjningen av prisnivån att vara låg. Löntagarnas inkomstnivåindex beräknas öka i genomsnitt med dryga % under 9 jämfört med året innan. Detta är något mindre än i prognosen från mars, och endast något mera än höjningen enligt de gällande avtalsenliga lönerna. Det är sannolikt att den exceptionella ekonomiska utvecklingen också kommer att ändra den traditionella lönebildningsmodellen. Höjningen av lönenivån kommer att avta ytterligare nästa år. De nya löneförhöjningarna kommer sannolikt att förbli små. Den försvagade sysselsättningsläget leder till att den sammanlagda ökningen av löntagarnas köpkraft blir obetydlig i år trots att inflationen avtar och beskattningen lättas. För hela samhällsekonomins del kommer utrikesbalansen (bytesbalansen) att ha ett överskott i år. Överskottet kommer dock att krympa endast till ett par miljarder euro, dvs. en procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Det betyder att framför allt företagens, men även finansierings- och försäkringsanstalternas positiva finansiella ställning, dvs. skillnaden mellan sparande och investeringar, håller på att försvagas avsevärt efter flera års positiva utveckling. Hushållen kommer tack vare en höjning av spargraden att få ett finansiellt överskott, medan den offentliga ekonomin däremot kommer att få ett underskott efter en lång överskottsperiod. I fjol hade de offentliga finanserna ett överskott på,1 % i förhållande till totalproduktionen, och skuldsattheten minskade. Den offentliga ekonomins finansiella ställning blev dock negativ i början av innevarande år, och hela årets underskottsförhållande kommer att försvagas med ½ procentenheter jämfört med fjolåret. Hela årets underskott beräknas bli procent i förhållande till totalproduktionen. Det offentliga skuldförhållandet överstiger 1 procent. Nästa år kommer underskottet att vara ½ procent. För att den offentliga ekonomin ska kunna stabiliseras senare krävs förutom ekonomisk återhämtning även aktiva åtgärder för inkomsters och utgifters del. Statsfinanserna försvagas synnerligen hastigt på grund av recessionen och stimuleringsåtgärderna. Statsfinanserna har ett tydligt underskott i år efter en överskottsperiod på nio år. Förutom de konjunkturkänsliga skatteinkomsterna, såsom samfundsskatterna och skatterna på överlåtelsevinster, minskar även de skatter som betalas av hushållen, dels beroende på skattelättnader. År 9 kommer inkomsterna inom statens budgetekonomi att vara 5 miljarder euro lägre än året innan. Utgifterna ökar med 3 miljarder, vilket betyder att underskottet i statsfinanserna blir 7 nästan miljarder euro. Statsskulden kommer att öka ännu mera. Nästa år kommer underskottet i statsfinanserna att fördjupas ytterligare. Kommunekonomins finansieringsbalans försvagades klart i början av 9, eftersom skatteinkomsterna minskade under januari-maj med mera än 3 % jämfört med året innan. Kommunernas utgifter har samtidigt fortsättningsvis ökat kraftigt, och kommunekonomin kommer år 9 att få ett underskott på ½ procent i förhållande till bruttonationalprodukten trots att statsandelarna höjts. Den tilltagande skuldsattheten kommer att öka trycket för nedskärningar och skärpningar av kommunalbeskattningen. Nästa år kommer att bli särskilt svår. Socialskyddsfondernas långvariga överskott kommer att krympa avsevärt under innevarande år, till ca procent i förhållande till totalproduktionen. Arbetspensionsanstalternas överskott kommer att minska på grund av den låga tillväxten av betalningsinkomsterna, de minskade placeringsintäkterna och den hastiga ökningen av arbetspensionsutgifterna. Övriga socialskyddsfonders, främst arbetslöshetsskyddsfondens ekonomi kommer att bli negativ. Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland

5 Den internationella ekonomin Euroområdets företagsklimat försvagas inte längre. Indikatorn har stigit under två efterföljande månader, men den ligger fortfarande på en låg nivå. Industriföretagens förtroende har också slutat att försvagas, och produktionsförväntningarna har förbättrats något. Industriproduktionen minskade i april med en femtedel jämfört med året innan. Euroområdets företagsklimat och industriproduktion st-avvikelse och förändring,% Källa: EU-kommissionen Företagsklimat Industriproduktion Finlands ekonomiska utveckling Värdet av exporten minskade under januari-april med 35 % jämfört med året innan: i april var sänkningen 3 %, men exportnivån var å andra sidan högst under året. Värdet av importen har minskat nästan i takt med exporten. Årsbeloppet för överskottet i handelsbalansen var i april, miljarder euro, och bytesbalansen 3 miljarder euro. 1 1 Den externa balansen EUR md, 1 månaders glidande summa 1 1 Källa:Finlands Bank Handelsbalans Bytesbalans Prognos Förtroendeindikatorerna håller på att förbättras inom den finländska ekonomin. Konsumenternas förtroende har återhämtat sig sedan december, och industrins förtroende har inte längre försvagats. Industrins produktionsförväntningar ligger fortfarande på en låg nivå trots den senaste tidens förbättring. Servicebranschernas och detaljhandelns utsikter är svaga Industrins och hushållens förtroende saldo Källa: EK, Statistikcentralen Hushållen Industrin - Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 5

6 Höjningen av konsumentpriserna avtog i maj till procent. Inflationen dämpades allra mest av att räntorna och bränslepriserna sjönk. Industrins producentpriser sjönk i april med 7 procent jämfört med året innan. Bytesrelationen försvagades ytterligare i april, då exportpriserna sjönk med nästan 1 procent och importpriserna med 9 procent. Inkomstnivåindexet höjdes med, procent under det första kvartalet. Den trendutjämnade arbetslöshetsgraden höjdes i april till, procent Arbetslöshetsgrad samt förändringen av priser och löner, % Källa: Statistikcentralen Arbetslöshet Förtjänstnivåindex Prognos Producentpriser Konsumentpriser Statens skatteintäkter och inkomster av skattenatur minskade under januari-april med % jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Av de viktigaste posterna minskade inkomstskatteintäkterna med 1 %, momsintäkterna med % och bilskatteintäkterna med hela 3 %. Accisskatteintäkterna ökade däremot med 13 %, då inkomsterna från tobaks- och alkoholaccis ökade avsevärt. Eftersom utgifterna fortfarande ökade fick statens budgetekonomi ett inkomstunderskott på 1, miljarder euro. Statsskulden uppgick till 51, miljarder euro i slutet av maj. 5 3 Budgetekonomins inkomster och utgifter EUR md, glidande summa för 1 månader Källa: Statskontoret Inkomster (utan lån) Utgifter (utan amorteringar) Prognos De korta räntorna sjönk kraftigt ända till maj, men i juni tycks räntenivån ha stabiliserat sig på 1,3 procent. Den genomsnittliga räntan på nya bostadslån var, procent i april. Tecknandet av nya bostadslån har minskat trots att räntorna sjunkit, och bostadspriserna har sjunkit ytterligare. Priserna på gamla bostäder sjönk med,7 procent under det första kvartalet jämfört med kvartalet innan i hela landet, och med, % i huvudstadsregionen. De reella priserna sjönk med, % i hela landet jämfört med året innan Korta räntor och reala bostadspriser procent och ändring jämförd med föregående år, % Källa: Statistikcentralen, Finlands Bank Bostadspriser Korta räntor Tilläggsuppgifter Chef för konjunkturenheten Hannu Jokinen, tel Konsultativ tjänsteman Harri Kähkönen, tel Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland

7 BNP volymförändring, procent Tillgång och efterfrågan volymförändring, procent * 9** 1** Finland Euroområdet USA * 9** 1** BNP Inhemsk efterfrågan Import Export 1 Arbetslöshetsgrad procent 1 Harmoniserat index för konsumentpriser förändring, procent * 9** 1** Finland Euroområdet 9 9** 1** Finland Euroområdet Finansiella sparande i relation till BNP, procent De offentliga samfundens EMU-skuld och statsskuld, i relation till BNP, procent * 9** 1** Totalt Staten Socialskyddsfonder Kommuner - 9 * 9** 1** EMU-skuld Statsskulden Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland 7

8 Centrala prognossiffror * 7 * 9** 1** md euro procentuell volymförändring BNP till marknadspris 1,9,,9 -,,3 Import 75 7,,5 -,3-1, -1,5 Totalutbud 1 5,7,9,3 -,3 -, Export 11,,1-1, -1, 1, Konsumtion 137 3,,5 1,9-1,7 -, privat 9,1 3,3, -,9 -,3 offentlig 1,, 1,7 1,1 -,1 Investeringar 3,,7 1, -1, -, privata 3, 9, 1,3-11,1-5, offentliga 5 -,, -1,3-1,9 -,3 Totalefterfrågan 1 5,7,9,3 -,3 -, inhemsk efterfrågan 179,9 3,, -3, -, 7 * 9** 1** Tjänster, volymförändring, % 3,, 1,5 -,5 -,1 Industri, volymförändring, % 1,5,,3-1,9 1, Produktivitet, förändring, % 3,5,5-1,7 -,7, Sysselsättningsgrad, %,9 9,9 7, 7,,7 Arbetslöshetsgrad, % 7,7,9, 9, 1, Konsumentprisindex, förändring, % 1,,5,1, 1, Förtjänstnivåindex, förändring, % 3, 3, 5,, 3, Bytesbalans, md euro, 7,3,,1 1,1 Bytesbalans/BNP, %,9,,1 1,, Korta räntor (3 mån. Euribor), % 3,1,3, 1,5, Långa räntor (statens obligationer, 1 år), % 3,,3,3,, Offentliga utgifter/bnp, %,7 7,3, 5, 55, Skattegrad/ BNP, % 3,,9, 1, 1, Offentliga sektorns finansiella sparande/bnp, % 3,9 5,,1 -, -,5 Statens finansiella sparande/ BNP, %,9,1, -3, -5,7 Offentliga sektorns bruttoskuld (EMU)/BNP, % 39, 35,1 33,, 7, Statens skuld/bnp, % 35,3 31, 9, 3,5 3,3 Källor: Statistikcentralen, Finlands Bank, EU, OECD Prognos: Finansministeriets ekonomiska avdelning Konjunkturöversikt/Juni 9/FM/Ekonomiska avdelning, Finland

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009. Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1)

EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009. Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1) Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1) EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009 1) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial till budgetpropositionen.

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti

Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti Inkomst och konsumtion 2010 Konsumentbarometern 2010, augusti Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti Konsumenternas förtroende för ekonomin förstärktes ytterligare i augusti. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

Konsumenternas tro på Finlands ekonomi rasade i december

Konsumenternas tro på Finlands ekonomi rasade i december Inkomst och konsumtion 2010 Konsumentbarometern 2010, december Konsumenternas tro på Finlands ekonomi rasade i december Konsumenternas förtroende för ekonomin försvagades i december till ungefär samma

Läs mer

Konsumenterna mycket optimistiska i februari

Konsumenterna mycket optimistiska i februari Inkomst och konsumtion 2011 Konsumentbarometern 2011, februari Konsumenterna mycket optimistiska i februari Konsumenternas förtroende för ekonomin steg i februari tillbaka till samma höga nivå som förra

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 TÄVLINGSFRÅGOR OCH MODELLSVAR 1) Ekonomiguruland är en självständig stat. Tabellen innehåller siffror som beskriver statens utveckling 2013 2014. Ange om påståendena

Läs mer

EKONOMISK ÖVERSIKT. September 2004. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005 1)

EKONOMISK ÖVERSIKT. September 2004. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005 1) Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005 1) EKONOMISK ÖVERSIKT September 2004 1) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial till budgetpropositionen.

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.473.030 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,3 % Arbetslöshet 8,2 % Bostadsbyggande

Läs mer

EKONOMISK ÖVERSIKT. Får publiceras 12.9.2006 kl 900. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2007 1)

EKONOMISK ÖVERSIKT. Får publiceras 12.9.2006 kl 900. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2007 1) Får publiceras 12.9.2006 kl 900 Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2007 1) EKONOMISK ÖVERSIKT ) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram. Ekonomiska och finanspolitiska översikter

Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram. Ekonomiska och finanspolitiska översikter Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram 2011 16b/2011 Ekonomiska och finanspolitiska översikter Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram 2011 Finansministeriets publikationer 16b/2011 Ekonomiska

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni

Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, juni Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni Konsumenternas förtroende för ekonomin försvagades något i juni. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg

Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Landrapport från ISLAND NBO:s styrelsemöte 21.-22.november 2012 i Göteborg Nyckeltal för ISLAND nov. 2012 Förväntad BNP-utveckling 2,8 % Inflationstakt 4,6 % Arbetslöshet 5,0 % Bostadsbyggande prognos

Läs mer

Konsumenternas förtroende starkare än på tre år

Konsumenternas förtroende starkare än på tre år Inkomst och konsumtion 2010 Konsumentbarometern 2010 juni Konsumenternas förtroende starkare än på tre år Konsumenternas förtroende för ekonomin förstärktes i juni. Konsumenternas förtroendeindikator var

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år

Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, maj Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år Konsumenternas förtroende för ekonomin stärktes ytterligare i maj. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, april Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger Konsumenternas förtroende för ekonomin var oförändrat i april. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Konsumenterna hade en solig bild av ekonomin i juli

Konsumenterna hade en solig bild av ekonomin i juli Inkomst och konsumtion 2010 Konsumentbarometern 2010, juli Konsumenterna hade en solig bild av ekonomin i juli Konsumenternas förtroende för ekonomin var alltjämt starkt i juli. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

FÖRBÄTTRING I SIKTE EKONOMISK ÖVERSIKT. Maj 2014. Blygsam tillväxt i sikte i Finland. Starkare men ojämn tillväxt i den internationella ekonomin

FÖRBÄTTRING I SIKTE EKONOMISK ÖVERSIKT. Maj 2014. Blygsam tillväxt i sikte i Finland. Starkare men ojämn tillväxt i den internationella ekonomin FÖRBÄTTRING I SIKTE Maj 2014 EKONOMISK ÖVERSIKT Starkare men ojämn tillväxt i den internationella ekonomin Penningpolitiken kommer att stöda tillväxten i de utvecklade länderna länge till ECB sänker räntorna

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Erkki Liikanen Mariehamn 24.1.2008 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Finlands ekonomiska utveckling Mn EUR Mn EUR 45 000 Real BNP Arbetslöshet

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Tillväxtens långsammaste fas är över

Tillväxtens långsammaste fas är över Prognos 3.4.212 Ekonomisk prognos för åren 212 213 Tillväxtens långsammaste fas är över Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel. (9) 2535 735 Informatör Heikki Taimio tel. (9) 2535 7349 L Ö N TA G

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Uppskattning av försäkringsmarknadens utveckling 2010

Uppskattning av försäkringsmarknadens utveckling 2010 0 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto Innehåll I korthet...2 Det ekonomiska läget...3 Uppskattningar för år 2010...3 Skadeförsäkring...3 Lagstadgad pensionsförsäkring...7

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Konsumenternas förtroende oförändrat i oktober

Konsumenternas förtroende oförändrat i oktober Inkomst och konsumtion 2014 Konsumentbarometern 2014, oktober Konsumenternas förtroende oförändrat i oktober Konsumenternas förtroendeindikator var i oktober 0,4, då den i september var -0,7 och i augusti

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Mars 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014

Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014 PRESSINFORMATION 2014-08-08 Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014 Stark tillväxt på västmarknader motvind i Ryssland NOKIAN TYRES PLC Januari-juni 2014 01-06/13 % Omsättning 681,5 MEUR 752,2 MEUR

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Konsumenternas förväntningar på ekonomin mestadels svaga i augusti

Konsumenternas förväntningar på ekonomin mestadels svaga i augusti Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, augusti Konsumenternas förväntningar på ekonomin mestadels svaga i augusti Konsumenternas förtroendeindikator var i augusti 8,3, medan den i juli var

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Portföljinvesteringarna i utlandet ökade under andra kvartalet 2014 Korrigering Siffrorna i offentliggörandet har korrigerats 1892014 De korrigerade

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Ekonomiguru 2012, 18 januari 2012 kl. 9 11

Ekonomiguru 2012, 18 januari 2012 kl. 9 11 Ekonomiguru 0, 8 januari 0 kl. 9. Kombinera rätt ( poäng) a) Förena med en linje räntan på 0-års obligationslån med rätt land Tyskland Grekland Italien b) Förena med rätt ränta ECB:s styrränta mån. Euribor

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

9/2012 Cash Management

9/2012 Cash Management 9/2012 Cash Management Ekonomin kryper från en kris till en annan s. 2 Ta hand om behörighetsadministrationen på egen hand s. 6 Förbered dig redan nu på att direktdebiteringen upphör! s. 10 2 Cash Management

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 19. 2012. En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 19. 2012. En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland FÖRDJUPNINGS-PM Nr 19. 2012 En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland Executive Summary Finanskrisen slog i ett internationellt perspektiv särskilt hårt mot Sverige och Finland,

Läs mer

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Inkomst och konsumtion 2012 Konsumentbarometern 2012, september Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Konsumenternas förtroendeindikator var i september, då den i augusti och juli låg

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Försäkringsmarknaden 2011 Preliminär översikt

Försäkringsmarknaden 2011 Preliminär översikt FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto Innehåll I korthet...2 Det ekonomiska läget...3 Uppskattningar för år 2011...3 Skadeförsäkring...3 Lagstadgad pensionsförsäkring...6

Läs mer