EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009. Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1)"

Transkript

1 Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för ) EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER ) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial till budgetpropositionen.

2 Innehåll Sammandrag...4 Ekonomiska utvecklingen Ekonomiska utsikter Den internationella ekonomin Utrikeshandel Export Import Bytesbalansen Den inhemska efterfrågan Konsumtion Investeringar Den inhemska produktionen Primärproduktion Förädling Tjänster Totalproduktionen Arbetskraft...31 Ramen: ngdomsarbetslöshet Inkomster, kostnader och priser...36 Ramen: Livsmedelspriserna Den offentliga ekonomin Den offentliga sektorn totalt Bedömningar av finanspolitikens verkningar Statsförvaltningen Genomförandet av stimulansen...49 Ramen: Bedömning av stimulansåtgärdernas dimensionering Risker i anslutning till inkomstuppskattningarna Budgeten och valperiodens utgiftsram Budgetekonomin och nationalräkenskaperna Lokalförvaltningen Kommunekonomin och beredskap för recessionen Socialskyddsfonderna Arbetspensionsanstalterna Övriga socialskyddsfonder...67 Ekonomiska tilldragelser mars 2009 augusti Bilagetabeller:

3 Källa för informationen om den faktiska utvecklingen: Statistikcentralen, om inget annat nämns Symbolerna som använts i tabellerna - Ingenting att informera om 0 Storheten mindre än hälften av enheten som använts. Ingen information har erhållits. Logiskt omöjligt att visa * Preliminära uppgifter ** Prognos Varje siffra i tabellen har avrundats skilt 3

4 SAMMANDRAG Ekonomiska utvecklingen Världsekonomin gick synnerligen kraftigt tillbaka under det senare halvåret 2008 och drevs in i en djup recession under det första halvåret i år. Nedgången i realekonomin utlöstes av krisläget på finansmarknaden. Läget på finansmarknaden är fortfarande i obalans trots att bankernas balansräkningar uppvisar en liten förbättring. Risktilläggen, som återspeglas i kreditgivningen och räntenivån, har sjunkit men är fortfarande på en hög nivå. Särskilt tillgången på långa pengar kommer att vara problematisk för såväl bankerna som företagen inom den närmaste framtiden. Den internationella ekonomin börjar återhämta sig mot slutet av året. Vi känner av återhämtningen tämligen långsamt. Trots att produktionens brantaste nedgångsspiral är förbi, krymper vår samhällsekonomi i år med 6 % och växer endast litet nästa år. Arbetslösheten fortsätter att växa. Den offentliga ekonomin försämras kraftigt. Den offentliga ekonomins nettokreditgivning förutspås uppvisa ett underskott för första gången på över tio år och sjunka till 4,5 % av totalproduktionen Till följd av den globala recessionen har stimulansåtgärderna i många länder legat på en rekordnivå och varit mycket omfattande. Det finansiella systemets funktion har stöttats på flera olika sätt, t.ex. med garantier från det allmännas sida, och dessutom har centralbankerna bedrivit en tillväxtstödjande penningpolitik. På den finanspolitiska sidan har den offentliga konsumtionen utökats och investeringsprogram har inletts. Det är fortfarande för tidigt att bedöma effekten av de massiva offentliga stimulansåtgärderna, men man kan tro att stimulansåtgärderna har medverkat till den senaste tidens uppmuntrande uppgifter om ekonomisk aktivitet både utomlands och i hemlandet. När man ska bedöma de närmaste årens ekonomiska utveckling måste man beakta att finanspolitiken kommer att behöva skärpas på grund av de offentliga ekonomiernas stora skuldsättning och att effekten av den stimulerande finanspolitiken avtar över tiden. En återgång till en hållbar tillväxt förutsätter att förtroendet stärks och att den marknadsinriktade tillväxten kommer i gång. Särskilt måste man se till att det allmännas åtgärder inte leder till protektionism och inte heller åsidosätter den privata sektorns driftighet och den tillväxtpotential som den hyser. Stagnationen i världsekonomin har börjat visa tecken på att ge med sig. Det är dock för tidigt att säga att recessionen skulle vara över. I vart fall förväntas tillväxten förbli långsam de närmaste åren. Den kraftiga inbromsning i produktionens tillväxttakt som fortgått ett halvt år lättades upp under det andra kvartalet 2009 samtidigt som problemen på finansmarknaden gav med sig ytterligare. Såväl företagens som hushållens förväntningar har blivit positivare. På den internationella aktiemarknaden har tecken på en vändning kunnat skönjas sedan i våras. Priserna på produktionsförnödenheter och 4

5 olja har börjat stiga på nytt, när lagren har anpassats till den lägre efterfrågenivån. Förändringarna förstärks av räntesänkningarna, vilket har förskjutit intresset från ränteinstrumenten till aktie- och råvarumarknaden. Den internationella inflationen förblir överlag låg även i fortsättningen, men risken för deflation är liten. Det är skäl att anta att världsekonomin kommer att återhämta sig långsamt, eftersom bl.a. den ökade arbetslösheten i industriländerna gör hushållen försiktiga. Återhämtningen försvåras och fördröjs också av att krisen är global. Det tycks också vara så att tidpunkten för och styrkan hos återhämtningen varierar mellan olika länder och regioner. Situationen är bäst i de stora asiatiska ekonomierna som är stadda i utveckling och i och med detta börjar tillväxten så småningom tillta även i Japan. I Förenta staterna antas den ekonomiska situationen stabilisera sig mot slutet av året. I Europa kan återhämtningen komma i gång något senare än på andra ställen. Världshandeln krymper i år med ett tiotal procent och världsekonomin med drygt 1 %. Bägge antas nästa år öka med ett par procent, tillväxten är alltså klart svagare än decenniets medeltal. Inom den internationella ekonomin förhärskar fortfarande risker och om de realiseras betyder det slut på den gryende återhämtningen. När kreditförlusterna ökar och saneringen av bankernas resultaträkningar inte är slutförd framför allt i Europa kan krisen på finansmarknaden tillspetsas på nytt. Den växande arbetslösheten kan likaså fördröja konsumtionsefterfrågans återhämtning mera än beräknat. Den krympta världshandeln samt det stora inslaget av konjunkturkänsliga investeringsförnödenheter i Finlands export har kraftigt påverkat vår exportberoende ekonomiska aktivitet. I början av 2009 har bruttonationalprodukten sjunkit kraftigt. Också i hemlandet har det kommit preliminära bedömningar som säger att recessionen närmar sig botten. Särskilt barometermaterial som beskriver konsumenternas och företagens förväntningar tycks visa tecken på en återhämtning från och med årets andra hälft. Ekonomin förväntas således repa sig mot slutet av året även hos oss. Detta hinner dock inte påverka bedömningen för i år, utan bruttonationalprodukten förutspås krympa i medeltal 6 % under hela året i Finland. Om ekonomierna i Finlands viktigaste handelspartner återhämtar sig, förutspås vår exportindustri dra med sig vår bruttonationalprodukt så att den nästa år uppvisar en liten ökning på ungefär 0,5 %. Den långvariga exportunderstödda ekonomiska utvecklingen bröts i och med recessionen. I fjol steg exportens BNP-andel till rekordhöga 47 %. Till följd av recessionen har importefterfrågan hos Finlands traditionella handelspartner varit mycket svag. Under årets första hälft minskade värdet av varuexporten med en dryg tredjedel jämfört med motsvarande tidsperiod föregående år. Exporten har dock visat tecken på att börja stabiliseras. Då konjunkturen beräknas vända uppåt i t.ex. Tyskland och Sverige mot slutet av året och normaliseringen av priserna på råvaror stöder en svag återhämtning i Ryssland, finns det grund för en stärkning av Finlands export under årets senare hälft. Ändå kommer exporten i år att krympa med 22 % och även exportpriserna sjunker kännbart. Exportvolymen förutspås öka endast något nästa år, cirka 2 %. 5

6 Importen av råvaror och produktionsförnödenheter minskar kännbart i år och följer tätt utvecklingen av industrins produktions- och exportutsikter. Anpassningen av lagren så att de motsvarar efterfrågan bidrar till att minska importen. Importen av maskiner och anordningar minskar kännbart efter företagen skjuter fram sina investeringsprojekt. I år minskar importvolymen med ungefär en femtedel och importpriserna sjunker med nästan 10 %. År 2010 fortsätter importen att vara lam och minskar med 1 %. I år sjunker överskottet i bytesbalansen i förhållande till totalproduktionen till cirka 1,5 % från de senaste 10 årens medeltal på 6 %. Hushållens konsumtionsutgifter började minska för ett år sedan och minskningstakten tilltog i början av året. Konsumtionen har inskränkts på bred basis, eftersom hushållen har gett avkall på såväl varor som tjänster. Eftersom löntagarnas reallöner ändå steg med nästan 3 % i början av året jämfört med i fjol har konsumenterna börjat spara avsevärt mera. Å andra sidan fortsatte hushållen att skuldsätta sig under årets första hälft, även om skuldsättningen ökade långsammare än ett år tidigare. På grund av det försämrade sysselsättningsläget ökar inte hushållens sammantagna disponibla realinkomster i år, fast lönerna fortsätter att stiga i genomsnitt och staten har lättat upp inkomstbeskattningen. När sparkvoten samtidigt stiger krymper konsumtionen i år med nästan 3 %. Köpkraften torde stärkas lite grann nästa år, men när arbetslösheten fortsätter att öka torde hushållens försiktighet hålla i sig och konsumtionen krymper ytterligare något. Investeringarna minskar med cirka 10 % i år. Investeringarna minskar inom samtliga fabriksindustribranscher och särskilt inom skogs-, maskin- och metallindustrin är nedgången kraftig. Också bostadsbyggnadsinvesteringarna minskar i år, men sannolikt inte längre nästa år. Investeringarna i anläggningsarbeten minskar i år men börjar öka Maskin- och anordningsinvesteringarna minskar bägge åren. Allt som allt minskar de totala investeringarna med ytterligare 5-6 % nästa år. I år minskar industriproduktionen mera än t.ex. depressionsåret Till följd av den låga exportefterfrågan sjunker industriproduktionen med 15 % från i fjol. Produktionsraset är omfattande och berör de mest varierande industribranscher, kraftigast ändå skogsindustrin. Också produktionen av tjänster kommer att krympa. Den ökade arbetslösheten och företagens kostnadsnedskärningar minskar efterfrågan på tjänster för såväl konsumenter som industriföretag jämfört med i fjol. Detta år minskar antalet arbetsplatser framför allt därför att exporten krymper men också för att den inhemska efterfrågan sjunker. Antalet sysselsatta blir mer än färre än 2008 och sysselsättningsgraden sjunker till under 68 %. Arbetslöshetsgraden stiger till i medeltal 9 % i år. År 2010 fortsätter efterfrågan på arbetskraft att minska med ungefär personer så att sysselsättningsgraden sjunker ner mot 66 %, dvs. samma nivå som för 10 år sedan. Arbetslöshetsgraden stiger till i medeltal 10½ % och ungefär personer är arbetslösa. Ett allvarligt problem blir de längre arbetslöshetstiderna och därigenom börjar också den strukturella arbetslösheten öka. Råvarupriserna har varit försiktigt på väg uppåt efter det kraftiga raset under fjolårets senare hälft. Månadsindikatorerna för industrins producent- och importpriser torde så småningom följa råvarornas pristrend. Konsumentpriserna har nästan slutat att stiga och vissa månader sjunker index jämfört med månaden innan. Priserna sjunker fortfa- 6

7 rande till följd av billigare låneräntor, bostäder och bränsle, men en vändning kan redan skönjas mot slutet av året. Den skatteförhöjning på alkohol- och tobaksprodukter som genomfördes i början av året höjer prisnivån med knappt 0,5 %. I oktober höjs skatten på alkohol på nytt medan mervärdesskatten på livsmedel sänks med 5 procentenheter. År 2009 blir den genomsnittliga årsuppgången i konsumentprisindex bara 0,1 %. År 2010 fortsätter import- och produktionspriserna att stiga behärskat och även arbetskraftskostnaderna kommer att stiga sakta. Bostadspriserna och räntorna sjunker inte längre. Konsumentpriserna förutspås stiga med litet över 1 %. 6 Bruttonationalprodukten procentuell volymförändring * 10** Källa: Statistikcentralen, Finansministeriet 7

8 % 12 Arbetslöshetsgrad och nya lediga arbetspalatser trend 1000 st Arbetslöshetsgrad (vänstra skalan) Nya lediga arbetsplatser (högra skalan) Källa: Statistikcentralen Finlands offentliga ekonomi står inför en svår situation till följd av den ekonomiska krisen. Krisen har kraftigt stramat åt statens skatteinkomster och man har försökt upprätthålla den ekonomiska aktiviteten med flertalet aktivåtgärder från det allmännas sida. Den offentliga skulden har växt kraftigt och den långsiktiga hållbarheten hos den offentliga ekonomins finansiella situation har blivit ett större bekymmer än tidigare. Den kraftigt ökade upplåningen begränsar finanspolitikens spelrum. Ju längre krisen inverkar på den offentliga ekonomin, desto mera tyngd måste man i det finanspolitiska beslutsfattandet ge åt den offentliga ekonomins finansiella situation på bekostnad av andra finanspolitiska mål. Den offentliga ekonomins finansiella sparande, om sedan 1998 uppvisat överskott, blir i år ordentligt på minus och underskottet fördjupas ytterligare Hela den offentliga ekonomins finansiella situation beräknas i år försämras med nästan 13 miljarder euro från ifjol, dvs. 7 procentenheter i förhållande till totalproduktionen: Detta är för vår del ett brantare ras än depressionsåret 1991 och samtidigt vid sidan av Lettland den högsta uppskattningen för i år bland EU-länderna. Grovt taget hälften av förändringen beror hos oss på beslutsbaserade, tillväxtstödjande åtgärder, m.a.o. skattelättnader och utgiftsökningar, hälften på att de konjunkturkänsliga skatteinkomsterna automatiskt minskat och att arbetslöshets- o.d. konjunkturkänsliga offentliga utgifter ökat. Trots att konjunkturutsikterna förbättras något 2010 försämras de offentliga samfundens finansiella situation ytterligare med 3,3 miljarder euro, och den gräns på ett treprocentigt underskott som satts i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt överskrids för första gången under Finlands EMU-medlemskap. Finanspolitiken är tillväxtstödjande både i år och nästa år. 8

9 Statsförvaltningens finansiella situation försämras enbart enligt nationalräkenskaperna på ett par år med 7 procentenheter i förhållande till BNP på grund av de beslut om skattelättnader och utgiftsökningar som fattats i stimulanssyfte samt de utgifter som ökar automatiskt under en lågkonjunktur. Minskningen av skattebasen, dvs. företagens resultat, den privata konsumtionen, kapitalinkomsterna och arbetsinkomsterna realiseras i form av sänkt taxeringsutfall. Statens utgifter fortsätter samtidigt att öka förhållandevis kraftigt. I slutet av 2008 var statsskulden 54 miljarder euro. Det nominella skuldbeloppet har minskat med nästan 10 miljarder euro under de senaste fem åren. Till följd av den ekonomiska krisen ökar skulden enbart i år och nästa år med sammanlagt 23 miljarder euro. Kommunekonomins och särskilt de av samfundsskatten beroende kommunernas situation skärptes i början av 2009 när samfundsskatteinkomsterna snabbt rasade. År 2010 blir mycket svårt för hela kommunfältet, när kommunalskatteunderlaget förblir svagt i och med att arbetslösheten ökar. Förutom den svaga skatteinkomstutvecklingen belastas kommunekonomin i år och nästa år av den stigande inkomstnivån till följd av de nuvarande avtalsenliga förhöjningarna och av de växande arbetslöshetsrelaterade utgifterna. Den kommunala sektorns nettokreditgivning enligt nationalräkenskaperna sjunker i år till -0,5 % i förhållande till totalproduktionen. Balansutvecklingen 2010 beror i stor utsträckning på kommunernas framtida beslut i anslutning till kommunal- och fastighetsbeskattningen samt dämpandet av utgiftsökningen. Också uppgörelserna i följande löneavtal har en avgörande inverkan på kommunekonomins situation. Trots att utgifterna börjar öka långsammare och statens omfattande åtgärder förblir kommunernas nettokreditgivning 2010 ½ % av BNP. Det försämrade avgiftsunderlaget till följd av recessionen och de växande pensionsutgifterna minskar arbetspensionsfondernas överskott i år och nästa år. Arbetspensionsanstalternas överskott krymper till 2,5 % i förhållande till totalproduktionen De övriga socialskyddsfonderna, Folkpensionsanstalten och Arbetslöshetsförsäkringsfonden ansvarar för grundtryggheten och det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa. Fondernas lilla överskott förutspås bytas i ett underskott motsvarande 0,3 % av BNP i år. Förändringen beror i första hand på att Arbetslöshetsförsäkringsfondens finansiella ställning försämras. År 2010 beräknas underskottet öka till 0,4 procent i förhållande till totalproduktionen. 9

10 Statsskuld md euro % * 10** md euro Procent av BNP Källa: Statskontoret, Finansministeriet md euro Statens finansiella sparande % * 09** 10** md euro Procent av PNB Källa: Statskontoret, Finansministeriet -8 10

11 Centrala prognossiffror 2008* * 2008* 2009** 2010** md euro procentuell volymförändring BNP till marknadspris 185 4,9 4,2 1,0-6,0 0,3 Import 79 7,8 6,5 7,0-19,0-1,2 Totalutbud 264 5,7 4,9 2,8-9,9 0,0 Export 87 11,8 8,1 7,3-22,0 1,8 Konsumtion 137 3,0 2,5 1,9-1,7-0,2 privat 96 4,1 3,3 1,9-2,9-0,3 offentlig 41 0,6 0,8 2,0 1,2-0,1 Investeringar 38 4,8 8,7 0,3-10,1-5,5 privata 33 6,6 9,0 0,4-11,4-5,4 offentliga 5-6,8 6,8-0,3-1,5-6,1 Totalefterfrågan 264 5,7 4,9 2,8-9,9 0,0 inhemsk efterfrågan 178 3,0 3,3 0,6-4,0-0, * 2008* 2009** 2010** Tjänster, volymförändring, % 3,2 2,4 1,4-2,5 0,0 Industri, volymförändring, % 10,5 8,6 0,1-14,0 1,3 Produktivitet, förändring, % 3,5 2,5-0,4-0,4 2,3 Sysselsättningsgrad, % 68,9 69,9 70,6 67,8 66,1 Arbetslöshetsgrad, % 7,7 6,9 6,4 9,0 10,5 Konsumentprisindex, förändring, % 1,6 2,5 4,1 0,1 1,2 Förtjänstnivåindex, förändring, % 2,9 3,4 5,6 4,2 3,0 Bytesbalans, md euro 8,2 7,3 4,8 2,6 3,6 Bytesbalans /BNP, % 4,9 4,0 2,6 1,5 2,0 Korta räntor (3 mån. Euribor), % 3,1 4,3 4,8 1,5 2,0 Långa räntor (statens obligationer, 10 år), % 3,8 4,3 4,3 3,8 4,1 Offentliga utgifter /BNP, % 48,7 47,3 49,0 54,6 55,8 Skattegrad /BNP, % 43,4 42,9 43,0 41,6 41,0 Offentliga sektorns finansiella sparande /BNP, % 3,9 5,2 4,4-2,7-4,5 Statens finansiella sparande /BNP, % 0,9 2,1 0,9-4,6-6,1 Offentliga sektorns bruttoskuld (EMU) /BNP, % 39,3 35,2 34,2 41,4 48,2 Statens skuld /BNP, % 35,3 31,2 29,4 36,9 43,9 11

12 1 EKONOMISKA UTSIKTER 1.1 Den internationella ekonomin Den exceptionellt djupa recession inom världsekonomin som fick sin början genom problem på bostads- och finansmarknaden har börjat visat tecken på att ge med sig. Den häftiga inbromsning i produktionens tillväxttakt som fortgått ett halvt år avtog under det andra kvartalet 2009 samtidigt som problemen på finansmarknaden lättade ytterligare. Förväntningarna på bättre tider har även i övrigt stärkts. På aktiemarknaden har tecken på en ekonomisk vändning kunnat skönjas sedan i våras. Priserna på produktionsförnödenheter och olja har börjat stiga på nytt, då lagren har anpassats till den lägre efterfrågenivån. Ändringarna förstärks av räntesänkningen, som har förskjutit intresset från ränteinstrumenten till aktie- och råvarumarknaden. Den lama efterfrågan har sänkt producent- och konsumentpriserna, men förändringen förklaras i hög grad med bl.a. fjolårets höga oljepris. Inflationen förblir låg även i fortsättningen, men risken för deflation är ändå liten. Recessionen är ändå inte med säkerhet över. Trots förbättringen har finansmarknaden inte normaliserats. Den kraftigt tillväxtstödjande finanspolitiken måste stegvis skärpas och de sänkta förmögenhetsvärdena ökar hushållens sparande framför allt där som priserna på förmögenhetsföremål har sjunkit drastiskt. Den ökade arbetslösheten gör hushållen försiktigare. Återhämtningen försvåras och fördröjs också av att krisen är global. Det finns också skäl att anta att världsekonomin kommer att återhämta sig långsamt. Det tycks också vara så att tidpunkten för och styrkan hos återhämtningen varierar mellan olika länder och regioner. Situationen är bäst i de stora asiatiska ekonomierna som är stadda i utveckling och i och med detta börjar tillväxten så småningom tillta även i Japan. I Förenta staterna antas den ekonomiska situationen stabilisera sig mot slutet av året. I Europa tycks återhämtningen komma i gång tidigare än väntat. Världshandeln krymper i år med ett tiotal procent och världsekonomin med drygt 1 %. Bägge antas nästa år öka med ett par procent. I Förenta staterna påskyndades nedgången i ekonomin i början av året till 6,4 % jämfört med föregående kvartal mätt på årsbasis. Under årets andra kvartal var nedgången endast omkring 1 %. Vändningen i ekonomin har åstadkommits genom en kraftigt stimulerande penning- och finanspolitik. Bankerna och finansinstituten har stöttats och styrräntan har pressats till 0-0,25 %. I februari inleddes en stimulanspaket som är över 5 % i förhållande till bruttonationalprodukten De test av bankernas kristålighet som gjorts för att stabilisera finansmarknaden och publiceringen av resultatet har ökat stabiliteten på finansmarknaden. Flera indikatorer tyder på att den ekonomiska utvecklingen fortsätter att förbättras. Arbetslöshetsgraden har visserligen redan stigit till 9,4 %, men den värsta störtdykningen på såväl arbets- som bostadsmarknaden tycks vara förbi. Lagercykeln har vänt och 12

13 industriproduktionen håller på att nå botten. Detta stärker förväntningarna på att ekonomin ska stabiliseras mot slutet av året. Aktivitetsnivån förblir dock relativt låg, eftersom läget på finansmarknaden dämpar investeringarna och den växande arbetslösheten vid sidan av de låga bostadspriserna skär ner konsumtionen. Förr eller senare står ekonomin inför allvarliga utmaningar. Hur ska man avveckla de omfattande åtgärder och den massiva likviditetshöjning som genomförts för att stabilisera finansmarknaden. Den svällande offentliga ekonomin måste stegvis stabiliseras i en situation där hushållen är kraftigt skuldsatta, produktionsökningen förblir långsam och hälsovårdssystemet borde reformeras. I år beräknas produktionen krympa 2,2 %. Nästa år kan man redan uppnå en tillväxt på 1 %. I euroområdet påskyndades den produktionsminskning som redan fortgått i ett års tid till 2,5 % i början av året i förhållande till föregående kvartal. Finanskrisen lamslog företagsverksamheten. Produktionen, lagren och investeringarna skars ner dramatiskt på grund av brist på efterfrågan samt finansiella problem. Under det andra kvartalet försämrades dock inte situationen längre och produktionen i euroområdet slutade krympa. På samma sätt som i Förenta staterna har man bekämpat krisen genom att trygga bankernas finansiering samt lätta upp penning- och finanspolitiken. Centralbanken har sänkt styrräntan till 1 %, och ser tills vidare inget behov av att ändra styrräntan. Bankernas kristålighet testas på samma sätt som i USA. Problemens svårighetsgrad varierar från land till land. Den ekonomiska utvecklingen är bättre än väntat i Frankrike och Tyskland. Svårigheterna är störst där som man haft sämst kontroll över överhettningen. I Irland har produktionen krympt mycket drastiskt och arbetslösheten är hög där och i Spanien. I hela euroområdet har sysselsättningen försämrats relativt långsamt i förhållande till den häftiga recessionen. Arbetslöshetsgraden skulle vara klart högre än den nuvarande drygt 9 %, om man inte skulle ha dämpat ökningen i arbetslösheten bl.a. genom att stödja efterfrågan på bilar och använda förkortad arbetstid som stötts med offentliga medel som en anpassningsmetod. Tills vidare håller dock situationen på att förbättras, eftersom såväl konsumenternas som företagens förtroende har visat tecken på en återhämtning. Antalet nya beställningar har börjat öka. Lagren slutar att krympa och exporten har börjat återhämta sig. Under det andra kvartalet krympte produktionen mycket mindre än beräknat. De tidigare beräkningarna att ekonomin skulle återhämta sig först i mitten av nästa år kan således vara överdrivet försiktiga. Man måste dock komma ihåg att problemen på finansmarknaden inte är helt lösta och att de växande kreditförlusterna hotar att begränsa bankernas finansieringsmöjligheter. Också stödåtgärderna är tillfälliga. Hushållens konsumtion har tills vidare krympt endast litet, men när arbetslösheten nästa år stiger till nästan 12 % kan arbetslösheten minska konsumtionen mera än väntat. Den ekonomiska krisen har avspeglat sig kraftigt i balansen inom den offentliga ekonomin. Allt flera länder håller på att drivas till ett alltför stort underskott. Den offentliga balansen i förhållande till bruttonationalprodukten försämras i år åtminstone 3 procentenheter och det relativa underskottet börjar nästa år närma sig 7 %. Produktionen i euroområdet beräknas i år krympa 3,9 % och nästa år öka 0,8 %. 13

14 Sveriges situation påminner i mångt och mycket om vår egen. Landets export är inriktad på marknader och produkter beträffande vilka efterfrågan har krympt drastiskt. Den ekonomiska recessionen beräknas dock avta och upphöra under årets senare hälft. Trots kronans devalvering och den stimulerande finans- och penningpolitiken återställs aktiviteten långsamt. Denna gång förmår inte exportindustrin lyfta landets ekonomi i samma takt som vid tidigare recessioner. Produktionen minskar 5,5 % och växer nästa år med knappt 1 %. Underskottet i den offentliga ekonomin stiger till 4,6 % i förhållande till bruttonationalprodukten och arbetslöshetsgraden stiger till 11,5 % Sysselsättningen beräknas minska med sammanlagt personer Storbritannien lider av problem till följd av den överhettade bostads- och finansmarknaden. Under årets första kvartal krympte produktionen med 2,4 % jämfört med föregående och under det andra med 0,8 %. Nedgången har varit brantare än väntat. Det svaga pundet stärker en exportökning, men ekonomin återhämtar sig dåligt om inte efterfrågan snart börjar öka på exportmarknaden. Finanspolitiken stödjer inte längre tillväxten och den inhemska efterfrågan begränsas av den ringa konkurrensen mellan bankerna, som skär ner kreditgivningen och ökar kostnaderna för den. Den privata konsumtionen torde krympa med över 3 % Produktionen antas minska med 4,2 %. Japan är hårt drabbat av recessionen. Exporten, vilket som mest krympt med nästan 50 %, minskade även i juni med över en tredjedel jämfört med föregående år. Industriproduktionen har emellertid redan ökat fyra månader i följd och ökningen väntas fortgå över sommaren. Över hela året beräknas den ändå krympa med ungefär en femtedel. Den i förhållande till flera andra asiatiska länders valutor starka yenen dämpar exportökningen. Företagen skär ner kostnaderna och realinkomsterna beräknas minska redan för tredje året i följd. Arbetslösheten har börjat stiga, vilket ökar hushållens försiktighet och dämpar konsumtionen. Centralbanken har sänkt styrräntan till 0,1 % och förbättrat likviditeten genom att köpa aktier samt statens och företagens skuldebrev. Finanspolitiken stimulerar ekonomin starkt. Underskottet i den offentliga ekonomin beräknas 2009 uppgå till 9 % och den offentliga skulden närmar sig 200 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Den totala produktionen torde i år krympa 5,5 % och ökar med stöd av exporten endast något nästa år. Kinas ekonomiska tillväxt tilltog under det andra kvartalet till 7,9 % jämfört med det första kvartalets 6,1 %. Den massiva stimulansen som har använts för att stödja den inhemska efterfrågan börjar ge resultat. Den tillväxt på 8 % som Kina eftersträvar för hela året börjar verka sannolikare än förr. Det har influtit mindre skatt än beräknat från företagen och underskottet i statsfinanserna torde i år överstiga prognosen 3 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Det större underskottet belastar ännu inte statsfinanserna desto värre, eftersom den offentliga skulden, som finansierats ur inhemska källor, är endast 18 % av bruttonationalproduktionen. För lokalförvaltningen är det svårare att genomföra de massiva projekten i stimulanspaketet, eftersom lagens förpliktelse att upprätthålla en balanserad budget begränsar upplåningen. Centralförvaltningen torde bli tvungen att ytterligare utöka den regionala finansieringen. De statsägda bankernas kreditgivning har utökats drastiskt, vilket ökar risken för överhettning och leder till att mängden oskötta lån hotar att svälla ut. Man är medveten om hotet, marknadsräntorna har stigit och man följer noggrannare med beviljandet av nya lån. 14

15 I Ryssland har produktionen också börjat krympa långsammare. Nedgången på 10,1 % under årets förra hälft var mindre än väntat. Man har lyckats begränsa arbetslösheten genom statlig intervention och genom att trycka på företagen att behålla sina anställda. Hushållens disponibla inkomster ökade i juni och var bara 1 % mindre än ett år tidigare. Detaljhandeln ökade något i juni, men bl.a. bilhandeln har krympt med 55 % under det fösta halvåret. Den reservfond på 137 miljarder dollar som regeringen samlade med oljepriset låg högt har krympt till 56 miljarder dollar och är helt tömd redan nästa år. Pengarna har använts för att rädda inhemska banker och viktiga företag. Regeringen har inte skurit ner på sina utgifter och nästa år beräknas underskottet i statsfinanserna stiga till 7,5 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Ekonomin kan ställas inför nya hot redan nästa år. Banksektorn belastas svårt av oskötta lån. Centralbanken har sänkt räntan för återlåning med en halv procentenhet till 11 %. Trots tilltagande inflation krävs en mera omfattande räntesänkning för att underlätta gäldenärernas situation. Rysslands ekonomi krymper i år med 7 % och torde 2010 växa med ett par procent. Bruttonationalprodukten * 2008* 2009** 2010** procentuell volymförändring Förenta staterna 2,7 2,1 0,4-2,2 1,0 Japan 2,0 2,3-0,7-5,5 1,0 EU-27 3,2 2,8 0,9-4,1 0,5 Tyskland 3,2 2,5 1,3-5,1 1,3 Frankrike 2,2 2,3 0,4-2,3 0,9 Italien 2,0 1,6-1,0-4,1 0,7 Storbritannien 2,9 2,6 0,7-4,2 0,5 Spanien 3,9 3,7 1,2-3,5 0,2 Sverige 4,2 2,6-0,2-5,3 1,5 Danmark 3,3 1,6-1,2-2,9 1,1 Finland 4,9 4,2 1,0-6,0 0,3 OECD 3,1 2,7 0,6-3,7 1,0 Kina 11,6 13,0 11,9 7,5 8,0 Ryssland 7,7 8,1 5,6-7,0 2,0 Hela världen 4,4 5,1 3,1-1,3 2,5 15

16 Euroområdets ekonomiska utveckling * 2009** 2010** procentuell volymförändring Privat konsumtion 2,0 1,6 0,4-1,3 0,9 Offentlig konsumtion 1,9 2,2 2,0 2,2 1,5 Bruttobildning av fast kapital 5,5 4,8 0,0-12,0-2,0 Export av varor och tjänster 8,3 5,9 1,0-11,5 2,2 Import av varor och tjänster 8,2 5,3 1,0-11,0 1,8 Bruttonationalprodukt till marknadspris 2,9 2,7 0,7-3,9 0,8 procent Den privata konsumtionens deflator 2,2 2,3 3,0 0,4 1,5 Arbetslöshetsgrad 8,3 7,5 7,5 10,4 11,3 Offentliga samfundens finansiella sparande, %/BNP -1,3-0,7-1,9-5,8-6,5 Bytesbalans, %/BNP 0,1 0,4-0,3-1,2-0,7 1.2 Utrikeshandel Export Exportvolymen ökade fortfarande 2008 med i medeltal 7½ % och exportens BNP-andel steg till rekordhöga 47 %. I slutet av året började dock exporten rasa dramatiskt och nedgången fortsatte i början av Importefterfrågan hos Finlands traditionella handelspartner har varit synnerligen svag. Den ekonomiska recessionen har drabbat Tyskland, Sverige och Storbritannien svårare än i genomsnitt, för att inte tala om de baltiska länderna. Rysslands ekonomi som ännu i fjol var överhettad av oljeboomen är i depressionens grepp. Många konkurrentländer har dessutom devalverat sina valutor i förhållande till euron och detta har bidragit till att försämra de finländska företagens konkurrensställning samtidigt som priskonkurrensen på den krympande marknaden har tilltagit. Under årets första hälft minskade värdet av varuexporten med 36 % jämfört med föregående år. Samtliga produktionsområden berördes av den krympande efterfrågan. Depressionen inom byggbranschen i EU-länderna minskade exporten av trävaror, maskin- och anordningsindustrins orderstock har decimerats i och med att investeringsverksamheten lamslagits, krisen inom bilindustrin minskade efterfrågan på metallprodukter och sänkte priserna på dem. Lageranpassningen och globala produktionsarrangemang minskade el- och elektronikindustrins exportleveranser. Dessutom har den förlustbringande cellulosaproduktionen upprätthållit trycket på att minska pappersindustrins exportkapacitet. Exporten krympte mest under det sista kvartalet 2008 och det första kvartalet 2009 varefter exportvolymen har uppvisat tecken på att stabiliseras. Konjunkturen beräknas 16

17 vända uppåt i EU-länderna under det tredje kvartalet, och de stärkta priserna på olja och råvaror stabiliserar Rysslands ekonomi. Finlands export torde börja stärkas på nytt under årets senare hälft. Som årsmedeltal krymper exporten ändå ovanligt mycket 2009, 22 %, och även exportpriserna sjunker kännbart. Exportens BNP-andel sjunker till uppskattningsvis 36 %. Exportvolymen torde öka något Den internationella konjunkturuppgången vilar dock inte ännu på någon särskilt stadig grund. Okontrollerad skuldsättning eller ett snabbt slut på stimulanspolitiken kan stoppa tillväxten på nytt. Det har emellertid blivit allt vanligare att man stödjer den inhemska produktionen och detta kan fördröja återgången till tidigare situation inom världshandeln. Utrikeshandeln * 2008* 2009** 2010** procentuell volymförändring Export av varor och tjänster 11,8 8,1 7, Import av varor och tjänster 7,8 6,5 7, procentuell prisförändring Export av varor och tjänster 2,7 0,7-1,6-7 1 Import av varor och tjänster 6,0 2,1 1,8-9½ Import Importvolymen ökade i fjol med 7 %. Priserna på olja och andra råvaror nådde sin kulmen sommaren Under årets senare hälft rasade de snabbt, och till följd av detta sjönk de genomsnittliga importpriserna kännbart. I slutet av året var importpriserna kännbart lägre än årsmedeltalet, som steg ytterligare ett par procent jämfört med föregående år. Under det första halvåret i år sjönk värdet av varuimporten med 35 %. Importpriserna var drygt en tiondel lägre än föregående år. Prissänkningen avtog på våren. Under det andra halvåret beräknas importpriserna börja röra sig långsamt uppåt när världsekonomin återhämtar sig. Volymen av hela årets import minskar med ungefär en femtedel och priserna sjunker med nästan 10 %. Importen av råvaror och produktionsförnödenheter minskar kännbart i år och följer tätt utvecklingen av industrins produktions- och exportutsikter. Anpassningen av lagren så att de motsvarar efterfrågan bidrar till att minska importen. Exempelvis importen av råvirke halverades i början av året. Importen av maskiner och anordningar minskar kännbar, när företagen skjuter fram sina investeringsprojekt till bättre tider. Också importen av sällanköpsvaror har halverats i början av året. Delvis beror det på hushållens ökade försiktighet i det nuvarande konjunkturläget; t.ex. registreringen av 17

18 nya bilar har minskat med en tredjedel. Men dessutom har importen och återexporten av bilar och mobiltelefoner via Finland till Ryssland minskat avsevärt. År 2010 fortsätter importen att vara lam. Importvolymen torde krympa med ytterligare 1 %. Importen av investeringsvaror och konsumtionsvaror fortsätter att minska kännbart. Importen av råvaror och produktionsförnödenheter slutar dock att krympa när exporten så småningom kommer igång på nytt. Importpriserna stiger med 3 %, då konjunkturförbättringen stärker världsmarknadspriserna på råvaror Bytesbalansen Överskottet i Finlands bytesbalans krympte till 2,6 % i förhållande till bruttonationalprodukten Överskottet i varu- och tjänstebalansen minskade med 2 miljarder euro, när de stigande importpriserna och sjunkande exportpriserna försämrade varuhandelns bytesbalans. Stora vinstutdelningar till utlandet gjorde att underskottet i balansen för produktionsfaktorersättningar och transfereringar ökade. Överskottet i bytesbalansen fortsätter att minska 2009, när exporten av varor och tjänster krymper mera än importen. Försämringen i bytesbalansen dämpas av att utrikeshandelns bytesbalans förbättras något liksom av att vinstutdelningarna till utlandet minskar kännbart. Bytesbalansen förväntas bli starkare 2010, när exportutsikterna förbättras och den inhemska efterfrågan fortsätter att utvecklas lamt. % Bytes- och handelsbalans i relation till bruttonationalprodukten * 10** Bytesbalans Handelsbalans Källa: Finlands Bank, Statistikcentralen, Finansministeriet 18

19 Bytesbalansen * 2008* 2009** 2010** md euro Balans för varor och tjänster 8,3 9,1 7,2 4,6 5,5 Faktorinkomster och transfereringar, netto -0,1-1,8-2,4-2,0-1,9 Bytesbalans 8,2 7,3 4,8 2,6 3,6 Bytesbalans i procent av BNP 4,9 4,0 2,6 1,5 2,0 1.3 Den inhemska efterfrågan Konsumtion Privat konsumtion Tillväxten i de privata konsumtionsutgifterna stannade på knappt 2 % i Finland i fjol, dvs. för första gången på fyra år var den långsammare än de senaste tio årens genomsnittliga tillväxttakt på drygt 3 %. I förhållande till euroområdet fördubblades dock skillnaden i tillväxttakt. I april-juni stannade inköpen av såväl varor som tjänster på samma nivå som i början av året och mot slutet av året minskade anskaffningarna i accelererande takt. Tack vare löneförhöjningarna samt den förbättrade sysselsättningen och de stigande förmögenhetsinkomsterna ökade hushållens disponibla inkomster med 5½ %, lika snabbt som föregående år. När prisstegringen försnabbades avtog dock ökningen i köpkraften, de disponibla realinkomsterna, till nästan hälften jämfört med föregående år. Realinkomsterna per hushåll ökade med endast 1 %, klart mindre än på lång sikt överlag. I genomsnitt uppgick hushållens disponibla inkomster till cirka euro. Hushållens kreditstock ökade ännu i slutet av året i en takt av 7½ % trots att antalet nya krediter minskade under årets andra hälft. I genomsnitt översteg hushållens skuld i slutet av året årsinkomsterna med 3½ %, mera än någonsin tidigare i närhistorien. I en europeisk jämförelse är de finländska hushållens skuldbörda dock av genomsnittsnivå. På samma sätt som tidigare år var det bostadslånen som växte snabbast. I själva verket fördubblades hushållens bostadsskulder realt Snabbast skuldsatte sig unga hushåll (25 34 åringar). Konsumenternas förtroende har återhämtat sig från bottennoteringarna vid årsskiftet, men det är fortfarande sämre än normalt, och någon betydande förbättring är inte 19

20 heller att vänta eftersom den växande arbetslösheten ökar hushållens osäkerhet. Hushållens realinkomster ökar inte i år fast priserna stiger mycket litet. Den försämrade sysselsättningen samt minskningen av företagar- och särskilt förmögenhetsinkomsterna minskar de sammantagna inkomsterna, och lättnaden i inkomstbeskattningen och de ökade transfereringarna räcker inte till för att vända trenden. Nästa år är en liten inkomstökning att vänta, om arbetslösheten inte längre försämras i samma takt som i år och ekonomin återhämtar sig så som förutspåtts. Den privata konsumtionen fortsatte att krympa i stor omfattning i början av året, men något långsammare än under fjolårets andra hälft. Särskilt undviker konsumenterna nu sällanköpsvaror fast de upplevs som förmånligare än normalt. Förutom sällanköpskonsumtionen drar hushållen nu dessutom ner på anskaffningen av dagligvaror och inte ens konsumtionsutgifterna för tjänster ökar, som i allmänhet står för en rätt stabil ökning. Detta skvallrar om att konsumenterna är mycket försiktiga med att använda sina pengar. Detta växande försiktighetssparande till följd av osäkerheten leder till att konsumtionsutgifterna krymper snabbt i år. Konsumtionen har senast minskat med 3 % jämfört med året innan under 1990-talets depressionsår. Den växande arbetslösheten ökar sparbenägenheten även nästa år, och konsumtionen som helhet torde inte öka jämfört med i år, fast anskaffningarna av tjänster förväntas bli något större än i år. % Hushållens sparande och skuldsättning andel av de disponibla inkomsterna, % % Sparkvot (vänstra skalan) Skuldkvot (högra skalan) Källa: Statistikcentralen, Finansministeriet Hushållens sparkvot var ordentligt på minus Därefter har hushållen anpassat sin konsumtionsökning bättre till inkomsterna och denna utveckling fortgår i år och nästa 20

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2 Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ - - - - BNP och sysselsättningen förändring, % - - - Källa: Statistikcentralen -5 5 7 9 BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands

Läs mer

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter:

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter: PROGNOS 24.8.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Ekonomisk prognos

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent i fjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med

Läs mer

Nationalräkenskaper 2010

Nationalräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper 2010 Bruttonationalprodukten ökade med 3,6 procent i fjol, hushållens inkomster med 1,9 procent Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009

Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009 Nationalräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009 BNP minskade med 7,6 procent under första kvartalet, ekonomin krymper i samma takt som i början av 90-talet Enligt Statistikcentralens preliminära

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN

2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN PROGNOS 18.3.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Prognos 2004-2005:

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 4:e kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,1 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2014, 4:e kvartalet Bruttonationalprodukten minskade med 0,2 procent under sista kvartalet Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Erkki Liikanen, Åland 13.6.211 13.6.211 Erkki Liikanen BNP-tillväxten i världen Totalproduktion Euroområdet USA Japan Kina* 6 Kvartalsförändring i procent

Läs mer

Nationalräkenskaper 2015

Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper 2015 Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent i fjol Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter ökade volymen av Finlands bruttonationalprodukt

Läs mer

Ekonomisk översikt Sommaren 2016

Ekonomisk översikt Sommaren 2016 Ekonomisk översikt Sommaren 2016 Finansministeriets publikationer 24b/2016 Ekonomiska utsikter Innehåll Sammanfattning..................................... 3 Inledning.........................................

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2013, 4:e kvartalet Bruttonationalprodukten minskade med 0,3 procent från föregående kvartal och med 0,6 procent från året innan Enligt Statistikcentralens

Läs mer

EKONOMISK ÖVERSIKT. September 2004. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005 1)

EKONOMISK ÖVERSIKT. September 2004. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005 1) Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005 1) EKONOMISK ÖVERSIKT September 2004 1) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial till budgetpropositionen.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

EKONOMISK ÖVERSIKT. Får publiceras 12.9.2006 kl 900. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2007 1)

EKONOMISK ÖVERSIKT. Får publiceras 12.9.2006 kl 900. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2007 1) Får publiceras 12.9.2006 kl 900 Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2007 1) EKONOMISK ÖVERSIKT ) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial

Läs mer

Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, april 2015

Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, april 2015 Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, april 215 Nedan granskas konjunkturerna i landskapet Österbotten utgående från information om omsättning per näringsgren. Informationen är beställd från Statistikcentralen

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med procent år 2014 Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009, 3:e kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,3 procent från föregående kvartal, men minskade med 9,1 procent från året innan Enligt

Läs mer

Statsbudgeten Sammandrag

Statsbudgeten Sammandrag 1. Sammandrag Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1 De ekonomiska utsikterna Under den senaste tiden har utsikterna för tillväxt

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2012 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2012, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten minskade med 1,1 procent från föregående kvartal och med 0,1 procent från året innan Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Finansräkenskaper 2015

Finansräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 216 Finansräkenskaper 215 Hushållens nettoförmögenhet steg till 56 miljarder euro år 215 Hushållens finansiella tillgångar uppgick till 281 miljarder euro och övriga tillgångar till

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

PROGNOS 22.3.2005. Ekonomisk prognos 2005-2006 ÖKAD EXPORT HÅLLER UPPE TILLVÄXTEN DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT

PROGNOS 22.3.2005. Ekonomisk prognos 2005-2006 ÖKAD EXPORT HÅLLER UPPE TILLVÄXTEN DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT PROGNOS 22.3.2005 DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Tulli tiedottaa. Tullen informerar Customs Information. EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 2016 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning

Tulli tiedottaa. Tullen informerar Customs Information. EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 2016 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning Tulli tiedottaa Tullen informerar Customs Information 2.3.217 ÅRSPUBLICERING: detaljerade uppgifter EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 216 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning Enligt Tullens utrikeshandelsstatistik

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Nationalräkenskaper 2013

Nationalräkenskaper 2013 Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2013 Bruttonationalprodukten minskade med 1,2 procent i fjol Korrigerad 30.9.2014. De korrigerade punkterna är markerade med rött. Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Finansräkenskaper 2009

Finansräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper 21 Finansräkenskaper 29 Hushållen placerade ifjol i aktier och fonder Den kraftiga ökningen av hushållens insättningar stannade av år 29. Istället gjorde hushållen placeringar i aktier

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Konjunkturläget våren Richard Palmer

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Konjunkturläget våren Richard Palmer ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Konjunkturläget våren 2017 Richard Palmer Internationell utblick: gryende optimism Den globala tillväxten återhämtar sig Den globala tillväxten förväntas återhämta sig

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 132/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av fullmakt för statsrådet att uppta lån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att fullmakten för statsrådet att

Läs mer

Ekonomiguru MODELLSVAR

Ekonomiguru MODELLSVAR Ekonomiguru 2017 - MODELLSVAR Frågor i uttagningstävlingen 18.1.2017 1. Påståenden (maximalt 3 poäng / 0,5 poäng per påstående) Vet du på vilken nivå de nedannämnda räntorna och skatterna låg i Finland

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram. Ekonomiska och finanspolitiska översikter

Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram. Ekonomiska och finanspolitiska översikter Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram 2011 16b/2011 Ekonomiska och finanspolitiska översikter Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram 2011 Finansministeriets publikationer 16b/2011 Ekonomiska

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2011, 1:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,8 procent från föregående kvartal och med 5,5 procent från året innan Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

Offentliga sektorns underskott och skuld 2014

Offentliga sektorns underskott och skuld 2014 Offentlig ekonomi 205 Offentliga sektorns underskott och skuld 204 Den offentliga sektorns underskott 3,3 procent och skuld 59,3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 204 Enligt de reviderade

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn % 4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter

Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserat på de uppgifter

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Swedbank Analys Nr 1 20 januari 2011 Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Avtagande effekter från ekonomisk-politiska stimulanser samt flera orsaker till en fortsatt stigande

Läs mer

Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, oktober 2015

Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, oktober 2015 Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, oktober 215 Nedan granskas konjunkturerna i landskapet Österbotten utgående från information om omsättning per näringsgren. Uppgifterna är beställda från

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Offentliga sektorns underskott och skuld 2015

Offentliga sektorns underskott och skuld 2015 Offentlig ekonomi 206 Offentliga sektorns underskott och skuld 205 Den offentliga sektorns underskott 2,8 procent och skuld 63,6 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 205 Enligt de reviderade

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 739 mnkr. Det är en minskning med 903 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

Finansräkenskaper 2012

Finansräkenskaper 2012 Nationalräkenskaper 213 Finansräkenskaper 212 Hushållens finansiella nettotillgångar minskade år 212 Hushållens finansiella tillgångar uppgick till 22,2 miljarder euro i slutet av år 212. De finansiella

Läs mer

Offentliga sektorns underskott och skuld 2012

Offentliga sektorns underskott och skuld 2012 Offentlig ekonomi 203 Offentliga sektorns underskott och skuld 202 De reviderade uppgifterna om den offentliga sektorns underskott och skuld för år 202 har kommit ut Enligt Statistikcentralens reviderade

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Fjärde kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Fjärde kvartalet 2010 Fjärde kvartalet 2010 (2011-01-03) Stockholmskonjunkturen stiger till rekordnivåer. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 33 till 40 under förra årets fjärde kvartal, vilket är högsta noteringen

Läs mer

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005 ALLMÄN MOTIVERING Ekonomiska utsikter Inkomstposterna Balans och statsskulden Till riksdagen avlåts regeringens proposition om en andra tilläggsbudget för 2005. Den uppfattning av den ekonomiska utvecklingen

Läs mer