EKONOMISK ÖVERSIKT. September Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EKONOMISK ÖVERSIKT. September 2004. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005 1)"

Transkript

1 Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för ) EKONOMISK ÖVERSIKT September ) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial till budgetpropositionen.

2 Innehåll 1 Allmän översikt Den internationella ekonomin Utrikeshandel...21 Export...21 Import...24 Bytesbalansen Produktion...29 Primärproduktion...29 Förädlings...30 Servicenäringar...36 Totalproduktionen Arbetskraften Kostnader och priser Inkomster Konsumtion...53 Privat konsumtion...53 Offentlig konsumtion Investeringar...57 Fasta investeringar...57 Lagerinvesteringar Den offentliga ekonomin...61 Statsförvaltningen...61 Lokalförvaltningen...65 Socialskyddsfonderna...70 De offentliga samfunden totalt Den finansiella balansen och finansmarknaden...83 Ekonomiska tilldragelser mars - september Bilagetabeller...93 Källor för historisk data: Finland: Statistikcentralen, om inget annat uppges Internationell ekonomi: OECD, Eurostat I tabellerna använda symboler - Ingenting att meddela 0 Storheten är mindre än hälften av den använda enheten.. Ingen uppgift har erhållits. Logiskt omöjligt att återge * Förhandsuppgift ** Prognos Varje tal i tabellerna har avrundats separat. Härav följer att summorna inte alltid stämmer.

3 Översikten utarbetad av Allmän översikt Konjunkturer Utsikterna på medellång sikt Den internationella ekonomin Utrikeshandel Produktion Jordbruket Skogsbruket Industri Byggande Privata tjänster Totalproduktionen Arbetskraft Kostnader och priser Inkomster Konsumtion Investeringar Fasta investeringar Lagerinvesteringar Den offentliga ekonomin Statsförvaltningen Lokalförvaltningen Socialskyddsfonderna De offentliga samfunden Den finansiella balansen och finansmarknaden Ekonomiska tilldragelser Forskningssekreterare Eero Kallio Lauri Taro Martti Kuusisto Ilona Junka Kati Jussila Ilona Junka Ilona Junka Kati Jussila Kati Jussila Harri Kähkönen Pentti Vesterinen Erkki Karonen Erkki Karonen Harri Kähkönen Pentti Vesterinen Harri Kähkönen Eino Lahikainen Marko Synkkänen Tuomo Mäki Jorma Tuukkanen Immo Pohjola Sari Sontag Rauno Niinimäki Laura Wallén Ritva Kivekäs Mirjam Lehtimäki Ulla Luukkonen

4 1 Allmän översikt 1 ALLMÄN ÖVERSIKT Konjunkturer Den internationella ekonomiska tillväxten har varit stark redan i ett års tid. Snabbast har takten varit i de stora asiatiska länderna Kina och Indien, men produktionen har ökat snabbt också i världens största ekonomi, Förenta staterna. En uppbromsning finns dock inom synhåll, beroende dels på det höga oljepriset, dels på en oundviklig åtstramning av den ekonomiska politiken i länderna med snabb tillväxt. Inom euroområdet har tillväxten varit rätt blygsam och exportdriven, men också den interna efterfrågan väntas så småningom bli bättre och påskynda produktionsökningen. I Finland byggde den ekonomiska tillväxten under årets första hälft på konsumtionsefterfrågan. Exportsiffrorna i början av året drevs upp av några fartygsleveranser, men i övrigt var exporten stillsam, till stor del på grund av elektronikindustrins svårigheter. Suget inom den internationella ekonomin väntas dock bli kännbart också i Finlands export, och industrins förväntningar på exportutvecklingen är positiva. Utrikeshandeln väntas i år ge ekonomin en klart större tillväxtimpuls än senaste år. Den privata konsumtionen, stödd av skattelättnaderna och den låga inflationen, är trots det alltjämt ekonomins viktigaste tillväxtfaktor; den privata konsumtionen väntas stiga med 3½ % från fjolåret. Också investeringarna börjar öka något efter ett par år av tillbakagång, men återhämtningen är alltjämt långsam. Efterfrågan på arbetskraft minskar även i år en aning, när antalet arbetsplatser fortsätter att sjunka inom primärproduktion och industri. Den genomsnittliga arbetslöshetsgraden sjunker trots det till 8,8 %, för också utbudet av arbetskraft beräknas bli mindre än senaste år. Ett litet överskott består i statsekonomin på grund av de växande skatteinkomsterna, och överskottet inom hela den offentliga ekonomin ligger tack vare arbetspensionssektorn kring 2½ %. 4 4

5 1 Allmän översikt Nästa år blir effekten av den privata konsumtionsefterfrågan redan klart svagare, när inverkan av de specialfaktorer som i år upprätthållit konsumtionen avtar. Exporten däremot väntas öka något snabbare än i år i och med att den ekonomiska tillväxten i euroområdet tar fart; mycket beror dock på hur de i Finland producerade mobiltelefonerna klarar sig på exportmarknaden. Investeringsökningen torde förbli långsam också nästa år, för tillväxtutsikterna är fortsatt osäkra, och den allt mer internationella produktionsverksamheten styr investeringsflödena utomlands. Uppgången i totalproduktionen beräknas bli något långsammare än i år, men den prognostiserade tillväxten på 2,7 % hör alltjämt till de snabbaste i euroländerna. Antalet arbetsplatser ökar sannolikt något nästa år, och arbetslöshetsgraden väntas sjunka till 8,5 %. I statsfinanserna uppstår ett litet underskott, men överskottet inom hela den offentliga ekonomin består i det närmaste på samma nivå som i år. Internationella konjunkturer Den internationella ekonomiska tillväxten tog fart under fjolårets senare hälft och förblev stark också under det första halvåret i år. Tillväxten har byggt på en rätt bred bas, men varit särskilt snabb i Kina och Indien samt Förenta staterna. Underskotten i den offentliga ekonomin och bytesbalansen i Förenta staterna utgör dock alltjämt en riskfaktor med tanke på tillväxtens hållbarhet, vartill det höga oljepriset väntas börja dämpa tillväxten i länderna med stor energiförbrukning. Konjunkturtoppen i världsekonomin kan därför redan vara nådd eller rent av passerad. I Förenta staternas ekonomi finns indikationer på att den häftiga tillväxten i början av året har dämpats; konsumtionsökningen som i hög grad byggde på skuldsättning ser ut att ha avstannat åtminstone temporärt och antalet arbetsplatser har ökat mindre än förväntat. Räntetrenden har vänt uppåt och en gradvis åtstramning av finanspolitiken är oundviklig. Tack vare det starka föråret torde ökningen i totalproduktionen i år nå upp till 4 %, men nästa år blir den klart långsammare. I Kina har den ekonomiska tillväxten fortsatt i en takt av 8 9 %, vilket å ena sidan har dragit andra länder i Asien med sig, men å andra sidan skyndat på prisstegringen på råvaror och energi. Den kinesiska ekonomin kan redan vara nära överhettning, vilket skulle leda till obalanser och långsammare tillväxt. Japan har dragit nytta av grannarnas vitalitet, men vissa grundläggande problem i ekonomin, som den offentliga sektorns stora skuldsättning, är alltjämt olösta. Också euroområdet ser ut att uppnå tillväxt efter ett par år av tillbakagång. Tillväxten har hittills till stor del byggt på export, som möjliggjorts av att efterfrågan varit livlig i den övriga världen och av att euron inte längre stigit i värde. Den interna efterfrågan däremot har förblivit svag, när såväl konsumenternas som företagens agerande har präglats av försiktighet inför stora projekt. Totalproduktionen beräknas i år gå upp med 1½ % och nästa år något mer. 5

6 1 Allmän översikt Utrikeshandeln Under början av året var exporten lam, frånsett några fartygsleveranser. Sedermera har exporten blivit livligare, exportpriserna är på väg uppåt i takt med den växande efterfrågan och företagens exportorderingång har varit god. Metallindustrin drar nytta av den spirande investeringsverksamheten och av den stora efterfrågan på metaller. Exportvolymen väntas därmed stiga med nästan 3 % från fjolåret, och när exportpriserna slutar sjunka stiger också exportens värde, första gången efter tre år av nedgång. Exportutvecklingen inom den största exportbranschen, elektronikindustrin, är svår att förutse, för förändringarna är snabba både i produkterna och i konsumenternas smak. Importvolymen stiger i år med ett par procent från fjolårsnivån; importen av konsumtionsvaror har passerat det snabbaste tillväxtskedet, men industrins import av råvaror går upp i takt med produktionsökningen. Importpriserna stiger klart i och med att råvaror och energi snabbt blir dyrare. Överskottet i handelsbalansen krymper också i år, till stor del på grund av det svagare bytesförhållandet. Räknat i euro ligger överskottet i bytesbalansen ungefär på samma nivå som senaste år, men i relation till totalproduktionen sjunker det till knappt 5 %. Konsumtion Den privata konsumtionen ökade rätt snabbt under årets första hälft, när den livliga handeln med personbilar fortsatte i stöd av den sänkta bilskatten och efterfrågan på elektronikprodukter ökade genom lanseringen av nya produktgenerationer. Den starka konsumtionen har varit möjlig genom att hushållens köpkraft vuxit med drygt 4 %, på grund av dels de stigande lönerna, dels inkomstskattelättnaderna och den exceptionellt låga inflationen. Konsumenternas förtroende för den egna och Finlands ekonomi har också förblivit starkt. Den privata konsumtionen väntas i år stiga med ytterligare 3½ %, trots fjolårets snabba konsumtionsökning. Den häftigaste tillväxten beräknas dock redan vara passerad, för det största köptrycket inom bilhandeln ser ut att fått utlopp under våren. Hushållens nu höga skuldsättning börjar också dämpa benägenheten för stora anskaffningar. Investeringar Investeringarna väntas börja tillta en aning i år efter ett par år av nedgång. En större tillväxt finns dock tills vidare bara i bostadsbyggnadsinvesteringarna, som upprätthålls av de låga räntorna och hushållens fortsatt starka förtroende för de ekonomiska utsikterna. Men också de produktiva investeringarnas nedgångsperiod är på väg mot sitt slut i och med att avsättningsutsikterna förbättras och kapacitetsutnyttjandet stiger, men en stor del av in- 6

7 1 Allmän översikt dustrins investeringar går utomlands, närmare marknaderna. Anläggningsarbetena växer jämnt, för många långvariga väg- och banprojekt är på gång. Totalproduktionen Att den internationella ekonomin har börjat växa starkt har tills vidare synts bara litet i Finlands ekonomi, för produktionsökningen har hos oss alltjämt byggt på den inhemska efterfrågan; den tillfälliga exportruschen i början av året berodde närmast på tidpunkten för vissa fartygsleveranser. Förårets tillväxt visade sig vara starkare än väntat, till stor del för att den privata konsumtionen ökade markant, men tillväxtsiffrorna har delvis stigit också av statistiktekniska orsaker. Det snabbaste tillväxtskedet i ekonomin torde dock redan vara passerat. Konsumtionens tillväxtkontribution håller redan på att avta, och ersätts inte till fullo av den livligare exporten. Den för i år prognostiserade tillväxten på 2,9 % i totaproduktionen bygger alltjämt starkt på privata tjänster, men dessutom blir industrins tillväxtimpuls klart större än senaste år. Tillgång och efterfrågan 1990 = Export Import BNP Inhemsk efterfrågan * 04**05** Arbetskraften Den långsamma ekonomiska tillväxten har lett till en minskad efterfrågan på arbetskraft. Den sysselsatta arbetskraften var i fjol mindre än året innan, och trenden är densamma också i år. Industrins arbetsplatser minskar redan för tredje året i följd, delvis också för att funktioner av logistiska och kostnadsmässiga skäl flyttas till produktionsanläggningar 7

8 1 Allmän översikt utomlands. Tack vare den livliga inhemska efterfrågan ökar däremot antalet arbetsplatser inom servicesektorn och förblir i stort sett oförändrat också inom byggande. Sysselsättningsgraden väntas sjunka till 67,0 %. Men eftersom utbudet av arbetskraft beräknas fortsätta att minska sjunker arbetslöshetsgraden trots den svaga sysselsättningsutvecklingen; den genomsnittliga arbetslöshetsgraden i år förutses bli 8,8 %. Arbetslösheten är till stor del strukturell. Priser Inflationen blir i år mycket långsam, trots den branta stegringen i världsmarknadspriserna på råolja och andra råvaror. Den främsta orsaken till att konsumentprisindex stiger så litet är vårens sänkning av alkoholpriserna, som drog ner den genomsnittliga konsumentprisnivån med nästan en procent i mars. Arbetskostnaderna stiger mindre än i fjol. Under hela år 2004 i genomsnitt håller konsumentprisindex ungefär samma nivå som senaste år, eftersom den förväntas stiga med bara 0,2 procent. Finansmarknaden Penningmarknaden är alltjämt mycket lätt i euroområdet och Förenta staterna. På en förändring i en stramare riktning tyder dock den amerikanska centralbankens höjningar av styrräntan med totalt 0,50 procentenheter till 1,50 % i juni och augusti. Europeiska centralbankens styrränta är alltjämt 2,00 %. Till följd av den tillväxtstimulerande penningpolitiken och den långsamma inflationen är räntorna fortsatt rekordlåga. Den i Finland allmänt tillämpade referensräntan för lån, 12 månaders euribor, har oavbrutet hållit sig under 2,5 % redan i cirka ett och ett halvt år. Också de långa räntorna är låga; 10 års obligationsräntan har rört sig kring drygt 4 % i ett och ett halvt års tid, men har på sista tiden börjat stiga en aning. Hushållens skuldsättning är klart på väg uppåt; skulden innebär en ränterisk, för merparten av lånen har rörlig ränta. I jämförelse med toppåren i början av det förra decenniet är skuldsättningen dock alltjämt måttlig. Den offentliga ekonomin Statens finansiella situation har förblivit gynnsammare än väntat. I år blir uppgången i statens totala inkomster snabbare än senaste år, tack vare den kraftigt ökade konsumtionen, trots att alkoholskatten på våren sänktes kännbart och beskattningen av förvärvsinkomster har lindrats. Till den positiva utvecklingen har också bidragit ökningen i intäkterna av samfundsskatt och dividender. Samtidigt ökar dock statens utgifter klart, särskilt finan- 8

9 sieringsandelarna till kommunerna och socialskyddsfonderna. I statsfinanserna består ett litet överskott, och skuldsättningen börjar åter sjunka. Nedgången i kommunernas skatteinkomster avstannar och ökningen i totalutgifterna blir något långsammare. Kommunernas finansiella situation totalt sett förblir stram, även om det i år sker en vändning till det bättre. Den kommunala sektorn går för fjärde året i följd på minus, i år med 0,4 % i relation till totalproduktionen, vilket dock är något mindre än i fjol. Den offentliga sektorn som helhet uppnår ett klart överskott; i relation till totalproduktionen blir överskottet nästan 2½ %, det största i EU-länderna. Överskottet beror på att framtida pensioner samlas in genom arbetspensionspremier och fonderas i arbetspensionsfonderna. Fonderna utgör i dag omkring 57 % i relation till totalproduktionen. År 2005 Den internationella ekonomiska tillväxten beräknas bli långsammare nästa år, för i Förenta staterna väntas en åtstramning av den ekonomiska politiken i syfte att lindra de långvariga obalanserna, och det höga oljepriset minskar tillväxtmöjligheterna i de kraftigt oljeberoende länderna i Asien. De inhemska förutsättningarna för en produktionsökning är alltjämt tillfredsställande när det gäller konkurrensförmåga, finansiella strukturer o.a. grundfaktorer. Exportökningen beräknas gå upp till 4½ %, för en livligare efterfrågan förutses inom det för exporten viktiga euroområdet och mobiltelefonexporten torde återhämta sig en aning när de nya modellerna kommer ut på marknaden. Också den mer traditionella exporten drar nytta av att konsumtion och investeringar stärks i Europa. Överskottet i bytesbalansen torde bli större än i år. Hushållens köpkraft ökar klart mindre än i år, för effekten av många av de faktorer som har stött köpkraften märks inte längre nästa år. Också den högre skuldsättningen och de stegvis stigande räntorna beräknas dämpa den privata konsumtionen, vars tillväxt väntas gå ner till ett par procent. Investeringstillväxten blir sannolikt också nästa år moderat, även om de goda finansieringsmöjligheterna och kapacitetsläget i sig skapar ett tillfredsställande utgångsläge för investeringar. Totalproduktionen beräknas öka med 2,7 %, vilket redan är något mindre än i år. Tillväxten är såtillvida mer balanserad än under de senaste åren, att såväl nettoexporten och konsumtionen som investeringarna bidrar positivt till tillväxten. Nya arbetsplatser väntas nästa år uppstå i första hand inom servicenäringarna, men också inom industrin avstannar nedgången i antalet arbetsplatser nästan, och antalet sysselsatta ökar totalt med Sysselsättningsgraden beräknas återgå till 2003 års nivå, 67,3 %. Trots att också utbudet på arbetskraft ökar något, sjunker arbetslöshetsgraden till 8,5 %. Prisstegringen blir snabbare när inverkan av den lägre alkoholskatten, som i år hej- 9

10 dade inflationen, uteblir. I statsfinanserna uppstår till följd av den avstannade inkomstökningen och utgiftsökningarna ett underskott, men arbetspensionsanstalternas överskott innebär att vi även nästa år i hela den offentliga ekonomin uppnår ett överskott på över 2 % i relation till totalproduktionen. Relationstalet är även nästa år det högsta i euroländerna. Centrala prognossiffror 2003* * 2003* 2004** 2005** mrd. EUR procentuell volymförändring BNP till marknadspris 143 1,1 2,3 2,0 2,9 2,7 Import 44 0,2 1,9 2,6 2,3 3,2 Totalutbud 186 0,9 2,2 2,2 2,8 2,8 Export 53-0,8 5,1 1,1 2,9 4,5 Konsumtion 106 2,0 2,2 3,5 2,9 1,9 privat 75 1,8 1,5 4,3 3,5 2,1 offentlig 32 2,4 3,8 1,6 1,4 1,5 Investeringar 26 3,9-3,1-2,1 1,8 2,6 privata 22 3,3-4,6-3,0 2,2 3,1 offentliga 4 8,1 6,6 2,7-0,3-0,2 Lagerförändring 1) (inkl. statistisk differens) 1-0,5-0,1 0,3 0,0 0,0 Totalefterfrågan 186 0,9 2,2 2,2 2,8 2,8 inhemsk efterfrågan (inkl. statistisk differens) 133 1,7 0,8 2,7 2,7 2,0 1) Mrd. EUR och inverkan på förändringen i den totala efterfrågan i procentenheter * 2003* 2004** 2005** Fabriksindustri, volymförändring, % -0,2 2,1 0,3 3,7 4,8 Sysselsättningsgrad, % 67,7 67,7 67,3 67,0 67,3 Arbetslöshetsgrad, % 9,1 9,1 9,0 8,8 8,5 Konsumentprisindex, förändring, % 2,6 1,6 0,9 0,2 1,8 Förtjänstnivåindex, förändring, % 4,5 3,5 4,0 3,5 3,5 Bytesbalans, mrd, EUR 9,4 10,3 7,4 7,3 7,3 Bytesbalans /BNP, % 6,9 7,4 5,2 4,9 4,8 Utländsk nettoskuld /BNP, % 5,6 2,0-6,1-3,5-8,2 Korta räntor (3 mån, Euribor), % 4,3 3,3 2,4 2,1 2,6 Långa räntor (statens obligationer, 10 år), % 5,0 5,0 4,1 4,4 4,7 Offentliga utgifter /BNP, % 49,2 50,1 51,1 51,0 50,9 Skattegrad /BNP, % 45,8 45,8 44,8 44,8 44,8 Offentliga sektorns finansiella sparande /BNP, % 5,2 4,3 2,1 2,3 2,2 Statens finansiella sparande /BNP, % 2,0 1,4 0,2 0,2-0,3 Offentliga sektorns bruttoskuld /BNP (EMU), % 43,8 42,6 45,6 44,9 43,7 Statens skuld /BNP, % 45,6 42,4 44,4 43,3 41,9

11 1 Allmän översikt Utsikter på medellång sikt Tillväxten i den internationella ekonomin väntas bli svagare år 2006, när tillväxten i USA och Asien avtar. I USA har stimulansmarginalen i den ekonomiska politikens förbrukats och trycken på en minskning av budgetunderskottet ökar. Toppen i tillväxtspurten i Kina väntas var nådd senast år Till följd av den svagare exportefterfrågan ser också Finlands ekonomiska tillväxt ut att gå ner till omkring 2½ %. Investeringsökningen väntas förbli relativt blygsam, för investeringarna utomlands tar en stor del av investeringsmarginalen. Den privata konsumtionen utvecklas sannolikt ungefär som år 2005 och ökar med cirka 2 %. Sysselsättningen fortsätter att förbättras med eftersläpning efter konjunkturcykeln. Samtidigt sjunker arbetslöshetsgraden till 8 %. Statens finansiella underskott ser ut att år 2006 växa till omkring ½ % av totalproduktionen. Lokalförvaltningens och arbetspensionsfondernas förbättrade finansiella balans begränsar nedgången i hela den offentliga ekonomins finansiella balans. På grund av statens växande underskott minskar statens skuldförhållande långsammare än under tidigare år. Utsikterna för den ekonomiska tillväxten också under hela den medellånga prognosperioden, fram till år 2008, är relativt svaga. Tillväxttakten stannar vid 2 2½ %. De viktigaste tillväxtbegränsande faktorerna är befolkningens försvagade åldersstruktur samt de tilltagande investeringarna utomlands, vilket kommer att begränsa också förbättringen av sysselsättningen. När den internationella konkurrensen skärps står elektronikindustrin inför allt större utmaningar. Skattekonkurrensen för sin del skapar tryck på statsfinanserna. Statens finansiella balans blir negativ, och skuldförhållandet sjunker långsammare. Även om tillväxten i världsekonomin har blivit klart snabbare under året, är världsekonomins utveckling förknippad med stora osäkerhetsfaktorer på medellång sikt. Utsikterna för den internationella ekonomin fördunklas bl.a. av olika strukturella problem och obalanser, som Förenta staternas skuldsättning och de strukturella rigiditeterna i de europeiska ekonomierna. Den ekonomiska tillväxten i Förenta staterna har till stor del blivit snabbare på grund av kraftiga ekonomisk-politiska stimulansåtgärder, och hållbarheten i den ekonomiska tillväxten är osäker. Instabilitet i Förenta staternas ekonomiska utsikter skapar de fortsatt stora underskotten i bytesbalansen samt statsfinanserna. Den ekonomiska tillväxten i euroländerna har förbättrats något med stöd av exporten medan den interna efterfrågan förblivit lam. Trots osäkerhetsfaktorerna kan världsekonomin anses ha kommit ur lågkonjunkturen, vilket på medellång sikt förväntas stödja exportefterfrågan också i Finland. Exporten beräknas dock växa långsammare än exportmarknaderna, under 4 % per år. Detta bygger på antagandet att särskilt den inhemska elektronikindustrin i fortsättningen i högre grad kommer att öka sin produktion utanför Finland, närmare slutproduktmarknaderna. Exportsektorns tillväxtmöjligheter begränsas också av den fortsatt starka euron. Elektronikindustrins betydelse för hela exporten fortsätter att öka medan övriga exportbranscher 11

12 1 Allmän översikt alltjämt växer klart långsammare. Med tanke på den ekonomiska tillväxten kommer elektronikexporten dock inte att spela en lika central roll som den hade på 1990-talet. Elektronikindustrins lönsamhet försvagas av de sjunkande exportpriserna, vilket syns särskilt i exporten av mobiltelefoner. Exportpriserna väntas sjunka inom hela ekonomin, vilket i kombination med den förväntade uppgången i importpriserna innebär att bytesförhållandet fortsatt försämras och överskottsförhållandet i bytesbalansen övergår i en långsam nedgång. Även detta beräknas begränsa den ekonomiska tillväxten under kommande år. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos börjar befolkningen i arbetsför ålder (15 64-åringar) minska i slutet av detta decennium. Utbudet av arbetskraft hotar att sjunka redan tidigare, om inte den genomsnittliga pensionsåldern kan höjas markant från nuvarande cirka 59 år. De första tecknen på att arbetskraften krymper syns redan under de närmaste åren. Minskningen i arbetskraften är tillsammans med den höga strukturella arbetslösheten en central faktor som begränsar den ekonomiska tillväxten på medellång sikt. Pensionsreformen, som träder i kraft från början av år 2005, väntas dock bidra till att begränsa nedgången i utbudet av arbetskraft. Att befolkningen åldras syns i det första skedet som en hårdare konkurrens om den kunniga arbetskraften. Detta skapar tryck på en snabbare stegring av arbetskraftskostnaderna i relation till den övriga ekonomiska utvecklingen, vilket skulle försämra industrins priskonkurrensförmåga. Det minskande utbudet av yrkeskunnig arbetskraft leder till långsammare tillväxt, om inte produktivitetsökningen kan göras snabbare. Produktiviteten beräknas på medellång sikt stiga med drygt 2 % per år, vilket är något långsammare än den långsiktiga historiska utvecklingen. Produktivitetsökningen kan dock bli ännu långsammare, om utvecklingen inom elektronikindustrin, där produktiviteten tidigare har vuxit snabbare än genomsnittet, blir svagare än vad här beräknats. Produktivitetsökningen kan väntas börja avta stegvis mot slutet av decenniet, när den inhemska produktionen växer allt mer inom servicesektorn, där produktiviteten är lägre. De privata investeringarna väntas börja öka i år efter några svaga år. På medellång sikt beräknas ökningen i de privata investeringarna dock bli bara cirka 1½ %. Orsaken ligger i att en mycket moderat ekonomisk tillväxt förväntas i Finland och att företagen mer än tidigare investerar utomlands. Samhällsekonomins investeringsgrad kvarstår i grundkalkylen på medellång sikt på samma nivå som under de senaste åren, cirka 18 %. Den privata konsumtionen har stärkts av skattelindringarna samt den långvarigt låga räntenivån. På grund av de förmånliga banklånen och det fortsatt goda förtroendet har hushållens skuldsättning under de senaste åren vuxit klart, även om skuldsättningsgraden alltjämt är lägre än toppnivån under depressionen i början av 1990-talet. Medlemskapet i valutaunionen har gett en stabilare finansieringsmarknad, vilket möjliggör en försiktig uppgång i skuldsättningen utan störningar i den ekonomiska balansen. På medellång sikt börjar skuldsättningen och förväntningarna på stigande räntor dock redan begränsa konsumtionsökningen. Därför beräknas den privata konsumtionen under perioden realt gå upp med cirka 2 % per år. 12

13 1 Allmän översikt I maj 2004 utvidgades EU med tio nya länder, närmast i Central- och Östeuropa. Nästa gång förväntas unionen växa år 2007, då Bulgarien och Rumänien planeras bli medlemmar. För den finska samhällsekonomin blir de direkta följderna av utvidgningen relativt små, på grund av att de nya medlemsländerna har liten ekonomisk tyngd. Den växande inre marknaden öppnar dock nya marknader för företagen, och särskilt i de nya medlemsländerna är köpkraften snabbt på väg uppåt. Även om utvidgningen i första hand är en politisk process, är den tilltagande ekonomiska konkurrensen samt säkerheten och den politiska stabiliteten viktiga för att Europas tillväxtmöjligheter och ekonomiska välfärd skall kunna upprätthållas så länge den ekonomiska tillväxten i övrigt är moderat. Den skärpta skattekonkurrensen till följd av utvidgningen kan på längre sikt förväntas minska EU-ländernas offentliga sektorer, vilket ger plats för den privata sektorn, som har snabbare tillväxtförutsättningar, samt för potentiell produktion. De senaste årens långsammare ekonomiska tillväxt har framför allt berott på den svagare exporten, och den långsammare tillväxtens direkta verkningar på sysselsättningen blev mindre än vad man hade kunnat anta utgående från det historiska sambandet mellan tillväxt och sysselsättning. Trots det har arbetsplatserna inom industrin minskat kraftigt, närmast på grund av att affärsverksamhet har flyttats utomlands. Om ekonomin utvecklas som beräknat växer antalet sysselsatta under de följande fyra åren med knappt personer, men arbetslösheten minskar ännu mer i och med att utbudet av arbetskraft minskar. Arbetslöshetsgraden blir vid prognosperiodens slut något under 8 %. Med den prognostiserade tillväxttakten förefaller det bli svårt att uppnå regeringens mål att under regeringsperioden förbättra sysselsättningen med personer. Utan nya ekonomisk-politiska åtgärder finns det risk för att sysselsättningsgraden under de kommande åren stabiliseras kring %. Den offentliga ekonomin Till följd av den långsammare ekonomiska tillväxten under de senaste åren har den offentliga ekonomins och särskilt statens finansiella situation försämrats. Ännu i år uppnås ett litet överskott i statsfinanserna, men år 2005 uppstår ett underskott. Utsikterna för statsfinanserna är svaga också på medellång sikt. Statens skatteinkomster växer långsammare när man har gått in för att stärka den inhemska efterfrågan och de ekonomiska strukturerna genom att lindra inkomstbeskattningen. Också den indirekta beskattningen har sänkts när det gäller alkohol och bilar. Den företags- och kapitalskattereform som träder i kraft i samband med beskattningen för år 2005 minskar i de statiska kalkylerna skatteinkomsterna, men reformen beräknas med tiden öka skatteintäkterna i och med att företagsverksamhetens lönsamhet förbättras. Trycken på att sänka statens totala skatteinkomster leder till att om inga nya åtgärder vidtas och den ekonomiska 13

14 1 Allmän översikt tillväxten motsvarar beskrivningen ovan, finns det risk för att underskottet i statsfinanserna under de närmaste åren blir en halv procent i relation till totalproduktionen. Under de senaste fem åren har kommunernas utgifter nominellt ökat med i medeltal över 5 % per år. Denna utveckling i kombination med den svaga ekonomiska tillväxten har i den kommunala ekonomin skapat ett underskott på ½ % i relation till totalproduktionen. Den kommunala ekonomins finansiella balans förbättras dock under de närmaste åren på grund av växande skatteinkomster och statsandelar. De skatteintäkter som går förlorade på grund av företags- och kapitalskattereformen kompenseras till fullo ur statsbudgeten. Skyldigheten att uppnå balans på medellång sikt tvingar kommunerna att hålla ekonomin i jämvikt, vilket i många kommuner förr eller senare torde innebära effektiverad serviceproduktion, nedbantad verksamhet eller tryck på en skärpning av beskattningen. Arbetspensionsfonderna upprätthåller överskottet i hela den offentliga ekonomin, trots statens och kommunernas försämrade finansiella balans. De pensionsbelopp som utbetalas av arbetspensionsfonderna kommer att växa snabbare när allt fler personer varje år avgår med pension. Fonderingen av arbetspensionerna måste stärkas inför de växande pensionsutgifterna när befolkningen åldras på lång sikt. Detta innebär ökade höjningstryck på både arbetstagarnas och arbetsgivarnas arbetspensionsavgifter. Överskottet i APL-fonderna väntas därför under de följande fyra åren växa till cirka 3 % i relation till totalproduktionen. Den ökade fonderingen minskar trycken att höja premierna på lång sikt. Överskottet i hela den offentliga ekonomin förblir under de följande fyra åren i medeltal drygt 2 % av totalproduktionen. Den offentliga ekonomins EMU-skuld beräknas långsamt gå ner mot 40 % av BNP. Finland uppfyller skyldigheterna i EU-ländernas stabilitets- och tillväxtpakt i fråga om den offentliga ekonomins överskott och skuldsättning också på medellång sikt. 14

15

16 2 Den internationella ekonomin 2 DEN INTERNATIONELLA EKONOMIN Den internationella ekonomiska tillväxten blev snabbare under fjolårets senare hälft. Snabbast har takten varit i Asien och framför allt i de stora länderna som Kina och Indien, men också Förenta staterna uppnådde efter årets mitt goda tillväxtsiffror. Japan ser ut att ha dragits med i det övriga Asiens sug, men det är alltjämt osäkert hur tillväxten fortsätter. Också inom euroområdet har den ekonomiska aktiviteten börjat stärkas. I och med konjunkturuppgången har världshandeln fått ytterligare fart, och både efterfrågan och priser på olja och andra insatsvaror har klart stigit. Efterfrågan på och produktionen av metaller har ökat markant. Mest kritisk är situationen för oljans del, för produktionskapaciteten är redan nästan fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan fortsätter att stiga snabbt. Sommaren och den tilltagande semestertrafiken i Förenta staterna har också satt förädlingskapacitetens volym på prov. I år var medelpriset på råolja i Europa under januari juli 35 dollar per fat, vilket är ungefär en femtedel högre än senaste år. Även om prisstegringen delvis är säsongartad och delvis ett spekulativt fenomen, är det skäl att förbereda sig på att medelpriset på olja kan förbli högt en längre tid, och rent av stiga ytterligare. Ny produktionskapacitet kommer i bruk bara på sikt, och åtminstone tills vidare förefaller efterfrågan på olja att fortsätta att stiga snabbt i Kina, som har blivit världens näst största avnämarland på olja. Samtidigt som det höga oljepriset ökar inkomsterna särskilt i Mellanöstern och Ryssland, växer svårigheterna i de länder där oljeberoendet är stort. I Förenta staterna har prisstegringen på bränsle hejdat konsumtionsökningen och hotar att påskynda prisstegringen. Dagens höga oljepris och ovissheten om den fortsatta ekonomiska tillväxten i Förenta staterna har synts som kraftiga reaktioner på aktiemarknaden. Priserna på industriakter har sjunkit bara litet, men teknologiakterna med ungefär en fjärdedel på en dryg månad. Efter att i början av året ha varit uppe i nästan 1,3 dollar har eurons värde under den senaste tiden rört sig något över 1,2 dollar. 16

17 2 Den internationella ekonomin Med tanke på världsekonomins utveckling spelar hållbarheten i den ekonomiska tillväxten i Förenta staterna en central roll, men det har också stor betydelse hur man lyckas kontrollera den nu mycket snabba tillväxttakten i Kina. Tillväxten där var under årets första hälft alltjämt cirka 9 %, och behovet av åtgärder för att förhindra en överhettning av ekonomin blir allt mer uppenbart. Likväl förefaller det som om konjunkturtoppen i världsekonomin nu kan vara passerad. Mot slutet av året beräknas tillväxttakten börja avta i Förenta staterna och Asien på grund av förändringarna i den ekonomiska politiken och det höga oljepriset. Inom euroområdet däremot accelererar tillväxten till 1½ % från fjolårets ½ %. Världshandeln väntas i år öka med 6 % och världsekonomin med 4½ %. Nästa år kommer behovet att hålla tillbaka den snabbt växande efterfrågan i Kina och den sannolika åtstramningen av Förenta staternas ekonomiska politik att synas i tillväxtsiffrorna för världsekonomin och världshandeln, vilka prognostiseras bli omkring en procentenhet mindre än i år. Förenta staternas ekonomi växte senaste år med 3 %. Tillväxten försnabbades klart efter det första lama halvåret. Också under det första kvartalet i år var aktiviteten hög, men därefter har den ekonomiska tillväxten visat tecken på utjämning. Ökningen i den privata konsumtionen avstannade under det andra kvartalet, och de höga priserna på trafikbränslen ser även efter det ut att ha minskat konsumtionen. Inte heller antalet nya arbetsplatser har vuxit riktigt så mycket som de första preliminära uppgifterna utvisade. Hushållens skuldsättning har ytterligare ökat, vilket även det begränsar konsumtionsmöjligheterna. Det har dock varit möjligt att lindra belastningen av skulderna genom att förnya lånen och förlänga lånetiderna. Osäkerheten beträffade den fortsatta ekonomiska tillväxten och oljeprisets utveckling har sänkt priserna på teknologiaktier, vilket ytterligare torde öka konsumenternas försiktighet. Den starkt stimulerande ekonomiska politiken har stött produktionstillväxten och sysselsättningen, men samtidigt försvagat balansen i den offentliga ekonomin och ökat underskottet i bytesbalansen. Ekonomin är därmed nu i ett skede där man har börjat trimma den ekonomiska politiken enligt det rådande läget. Prisstegringen har blivit snabbare och förutsättningarna att vidmakthålla den exceptionellt låga styrräntan har också därför försvagats. Styrräntan har redan höjts två gånger. Inom finanspolitiken börjar skattesänkningarnas lindrande inverkan vara förbrukad, och trots att en betydande del av utgiftsökningen beror på kriget, borde ansträngningarna i fortsättningen inriktas på att stärka hållbarheten i den offentliga ekonomin. Å andra sidan har företagens vinster vuxit klart samtidigt som deras investeringar har börjat öka. De långa räntorna har sporrat till investeringar också i bostäder, där priserna klart har stigit, men betydligt mindre än i många länder i Europa. Också lagervolymen har alltjämt fortsatt att krympa. Inom ekonomin förefaller man således att stå inför den stund då investeringsökningen kan antas börja stärka produktion och sysselsättning i högre grad. 17

18 2 Den internationella ekonomin Eftersom det förefaller som om oljepriset kan förbli högt en längre tid och den ekonomiska politiken håller på att få en stramare inriktning, torde det vara motiverat att vänta sig en långsammare ekonomisk tillväxt i Förenta staterna. I år väntas totalproduktionen växa med 4 % och nästa år med 2½ %. Japan har dragit nytta av grannarnas aktivitet, och ekonomin växte i fjol med 2,5 %, vilket är långt över prognoserna. Industriproduktionen har med stöd av exporten börjat öka och även investeringarna tilltar. Företagen strävar alltjämt efter att minska arbetskostnaderna, men produktionen och de växande vinsterna väntas så småningom börja synas också i hushållens inkomster. Sysselsättningen har börjat stärkas, och denna uppgång förväntas med tiden hejda nedgången i hushållens inkomster. Också konsumtionen ökade på våren, men tillväxten har sedan dess avtagit, vilket har väckt oro beträffande tillväxtens hållbarhet. De offentliga investeringarna väntas minska. De stigande priserna på insatsvaror har börjat synas också i produktpriserna. Konsumentpriserna med undantag av livsmedelspriserna är däremot alltjämt lägre än föregående år, och här väntas ingen förändring i år. Reformen av de ekonomiska strukturerna har framskridit, och kreditutbudet har ökat. För de värst skuldsatta företagen är situationen dock alltjämt mycket svår. De offentliga samfundens underskott och skuld är mycket stora; skulden nådde i fjol redan 160 % av bruttonationalprodukten. Möjligheterna till en snabbare tillväxt har förbättrats, men ekonomin är sårbar särskilt om verkningarna av det stigande oljepriset blir mer negativa än väntat inom landet och framför allt i den kinesiska och amerikanska ekonomin. Den ekonomiska tillväxten väntas nå upp till 3½ % i år för att sedan på nytt avta nästa år. Euroområdet är på väg ut ur ett tvåårigt skede av långsam ekonomisk tillväxt. Återhämtningen började i slutet av senaste år, och i början av detta år översteg produktionsökningen rent av förväntningarna något. Eurons värde steg i början av året nästan till 1,3 dollar, men har på nytt sjunkit till omkring 1,2 dollar, vilket har stött den främst exportberoende tillväxten. Det stigande oljepriset i dollar höjde först priserna på oljeprodukter bara litet, när valutan blev starkare. Sedan våren har denna buffert inte längre funnits, och den senaste tidens stegring i råoljepriset syns troligen fullt ut i priserna. Den interna efterfrågan är alltjämt svag. Företagens resultat har förbättrats, men investeringsverksamheten har varit fortsatt svag. Konsumenternas köpiver har hållits tillbaka av osäkerheten om de slutliga verkningarna av de pågående strukturella reformerna inom bl.a. arbetsmarknaden och hälsovården, och om hur mycket de ökar hushållens utgifter eller minskar deras inkomster. Också den höga arbetslösheten och företagens förväntningar som tyder på en försämrad sysselsättning kan ha ökat hushållens försiktighet. Så småningom beräknas konsumtionen dock börja återhämta sig. Den lätta penningpolitiken inom euroområdet har också stött tillväxten. Inom finanspolitiken ligger tyngdpunkten i målsättningen tydligare än i Förenta staterna på tryggan- 18

19 2 Den internationella ekonomin Bruttonationalprodukten * 2004** 2005** procentuell volymförändring Förenta staterna 0,8 1,9 3,0 4 2½ Japan 0,4-0,3 2,5 3½ 2½ EU-25 1,7 1,1 0,8 2 2 Tyskland 0,6 0,2-0,1 1½ 1½ Frankrike 2,1 1,2 0,2 2 2 Italien 1,8 0,4 0,3 1 1½ Storbritannien 2,1 1,6 2,4 3 2½ Spanien 2,8 2,0 2,4 2½ 2½ Sverige 0,9 2,1 1,6 3 2½ Danmark 1,6 1,0 0,0 1½ 2 Finland 1,1 2,3 2,0 2,9 2,7 OECD 1,0 1,7 2,2 3½ 3 Övriga länder 3,9 4,6 5,0 6 5 Hela världen 2,3 3,0 3,8 4½ 3½ Arbetslöshetsgraden i vissa OECD-länder * 2004** 2005** procent Förenta staterna 4,7 5,8 6,0 5½ 5½ Japan 5,0 5,4 5,3 4½ 4½ Storbritannien 5,0 5,1 5,0 5 5 Italien 9,5 9,0 8,6 8½ 8½ Frankrike 8,5 8,8 9,4 9½ 9½ Tyskland 7,8 8,6 9,3 10 9½ Sverige 4,9 4,9 5,6 6½ 6 Finland 9,1 9,1 9,0 8,8 8,5 Danmark 4,4 4,6 5,6 6 5½ EU-25 7,4 7,8 8,0 8 8 OECD 6,4 6,9 7,0 7 6½ 19

20 2 Den internationella ekonomin de av den långsiktiga hållbarheten och på uppnående av strukturella reformer. I målen för ingendera politiksektorn väntas några väsentliga förändringar på kort sikt. Trots att den senaste tidens utveckling både i euroområdet och på annat håll har ökat osäkerheten beträffande den ekonomiska utvecklingen, har området förutsättningar att i år uppnå en medeltillväxt på cirka 1,5 %, för bl.a. de nya medlemsländerna ökar unionens dynamiskhet. Om inga bakslag inträffar i den internationella ekonomiska utvecklingen är till och med en något snabbare tillväxt möjlig nästa år. En sådan positivare utveckling skulle dock kräva stöd av målmedvetna åtgärder för att undanröja områdets rigiditeter och öka flexibiliteten i medlemsländernas ekonomier. I Storbritannien uppnåddes senaste år en ekonomisk tillväxt på 2,4 %. Den ekonomiska utvecklingen och politiken har klart avvikit från linjen i unionens övriga medlemsländer. Den inhemska efterfrågan, särskilt konsumtionen, har vuxit kraftigt, och på bostadsmarknaden har synts tydliga tecken på överhettning. Centralbanken har därför sedan november 2003 höjt styrräntan med sammanlagt 1,25 procentenheter till 4,75 %. Det förefaller därför som om både den privata konsumtionen och bostadsmarknaden har börjat utjämnas. Den nuvarande prisnivån på bostäder anses inte vara hållbar på längre sikt. Den ökning i företagens investeringar som inleddes i början av 2003 har fortsatt. En investeringsökning på mer än 20 % på ett par år, vilket tidigare kännetecknat landet vid en återhämtning, är dock inte nu att vänta. De offentliga utgifterna beräknas växa snabbt ända till år 2005, men sedan avtar tillväxten. Produktionstillväxten beräknas bli cirka 3 % både 2004 och I Sverige ökade produktionen med 1,6 % i fjol. Under det första kvartalet i år var den ekonomiska tillväxten bättre än väntat. Exporten drog bra, och särskilt exporten av bilar och mobiltelefoner samt telenät växte snabbt. Den inhemska efterfrågan har varit fortsatt lam, men den privata konsumtionen väntas gå upp allt eftersom konjunkturutsikterna förbättras. Från sommaren antas också investeringarna uppnå bättre fart. Trots den snabbare tillväxten börjar sysselsättningen förbättras först år För att ge sysselsättningen tid att återhämta sig vill man inte strama åt penningpolitiken och en räntehöjning fördröjs om möjligt till nästa år. Den offentliga ekonomin utvisar i år ett överskott på 0,4 % i relation till totalproduktionen. Nästa år torde överskottet stiga till 0,8 %. Trots att vissa utgifter har skjutits upp, överskrids taket för statens utgifter i år. Därmed finns det i praktiken inga möjligheter till utgiftsökningar. Produktionen beräknas i år växa med 3 % och nästa år med 2½ %. De nya medlemsländerna utgör en rätt heterogen grupp. Gemensamt för dem är att den ekonomiska tillväxten under de närmaste åren och även efter det nästan utan undantag blir snabbare än i de gamla medlemsländerna. Arbetslösheten är allmänt hög, och behoven av ekonomiska omstruktureringar är stora. Också inflationen är ett problem för många, men inflationen varierar mycket. Av de tio nya medlemsländerna har i sex konsta- 20

EKONOMISK ÖVERSIKT. Får publiceras 12.9.2006 kl 900. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2007 1)

EKONOMISK ÖVERSIKT. Får publiceras 12.9.2006 kl 900. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2007 1) Får publiceras 12.9.2006 kl 900 Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2007 1) EKONOMISK ÖVERSIKT ) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial

Läs mer

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2 Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ - - - - BNP och sysselsättningen förändring, % - - - Källa: Statistikcentralen -5 5 7 9 BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009. Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1)

EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009. Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1) Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1) EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009 1) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial till budgetpropositionen.

Läs mer

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00 ÅRSPUBLICERING (preliminära uppgifter): EXPORTEN ÅR 4 NÄSTAN PÅ SAMMA NIVÅ SOM ÅRET INNAN Handeln med Ryssland avtog markant 9..5 Fritt för publicering klockan 9. Värdet på Finlands export av varor år

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1 Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014

Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014 PRESSINFORMATION 2014-08-08 Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014 Stark tillväxt på västmarknader motvind i Ryssland NOKIAN TYRES PLC Januari-juni 2014 01-06/13 % Omsättning 681,5 MEUR 752,2 MEUR

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram. Ekonomiska och finanspolitiska översikter

Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram. Ekonomiska och finanspolitiska översikter Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram 2011 16b/2011 Ekonomiska och finanspolitiska översikter Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram 2011 Finansministeriets publikationer 16b/2011 Ekonomiska

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Finlands nettoställning mot utlandet minskade år 2013 Till minskningen av Finlands nettoställning mot utlandet år 2013 bidrog mest ökningen

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Portföljinvesteringarna i utlandet ökade under andra kvartalet 2014 Korrigering Siffrorna i offentliggörandet har korrigerats 1892014 De korrigerade

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti

Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti Inkomst och konsumtion 2010 Konsumentbarometern 2010, augusti Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti Konsumenternas förtroende för ekonomin förstärktes ytterligare i augusti. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 19. 2012. En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 19. 2012. En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland FÖRDJUPNINGS-PM Nr 19. 2012 En jämförelse av nationell konkurrenskraft i Sverige och Finland Executive Summary Finanskrisen slog i ett internationellt perspektiv särskilt hårt mot Sverige och Finland,

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Inköparnas Omvärldsrapport

Inköparnas Omvärldsrapport Inköparnas Omvärldsrapport Rapporten är författad av Hubert Fromlet, Swedbank Nytt nummer av "Inköparnas Omvärld": Fortsatt tufft för svenska leverantörer Sammandrag Över 70% av de tillfrågade svenska

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.473.030 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,3 % Arbetslöshet 8,2 % Bostadsbyggande

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

FÖRBÄTTRING I SIKTE EKONOMISK ÖVERSIKT. Maj 2014. Blygsam tillväxt i sikte i Finland. Starkare men ojämn tillväxt i den internationella ekonomin

FÖRBÄTTRING I SIKTE EKONOMISK ÖVERSIKT. Maj 2014. Blygsam tillväxt i sikte i Finland. Starkare men ojämn tillväxt i den internationella ekonomin FÖRBÄTTRING I SIKTE Maj 2014 EKONOMISK ÖVERSIKT Starkare men ojämn tillväxt i den internationella ekonomin Penningpolitiken kommer att stöda tillväxten i de utvecklade länderna länge till ECB sänker räntorna

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer