EKONOMISK ÖVERSIKT. Får publiceras kl 900. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EKONOMISK ÖVERSIKT. Får publiceras 12.9.2006 kl 900. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2007 1)"

Transkript

1 Får publiceras kl 900 Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för ) EKONOMISK ÖVERSIKT ) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial till budgetpropositionen.

2 Innehåll 1 Allmän översikt... 3 Konjunkturbilden...3 Ekonomiska utsikter på medellång sikt Den internationella ekonomin Utrikeshandel...13 Export...19 Import...22 Bytesbalansen Produktion...27 Primärproduktion...27 Förädling...29 Tjänster...34 Totalproduktionen Arbetskraften Kostnader och priser Inkomster Konsumtion...51 Privat konsumtion...51 Offentlig konsumtion Investeringar Den offentliga ekonomin...59 Statsförvaltningen...59 Lokalförvaltningen...63 Socialskyddsfonderna...67 Den offentliga sektorn totalt Den finansiella balansen och finansmarknaden...81 Ekonomiska tilldragelser februari - augusti Bilagetabeller...93 Källor för historisk data: Finland: Statistikcentralen, om inget annat uppges Internationell ekonomi: Eurostat, IMF, OECD I tabellerna använda symboler - Ingenting att meddela 0 Storheten är mindre än hälften av den använda enheten.. Ingen uppgift har erhållits. Logiskt omöjligt att återge * Förhandsuppgift ** Prognos Varje tal i tabellerna har avrundats separat. Härav följer att summorna inte alltid stämmer.

3 1 Allmän översikt 1 ALLMÄN ÖVERSIKT Konjunkturbilden Den ekonomiska aktiviteten förstärktes och breddades markant under den första hälften av år 2006, då BNP med cirka 5 % översteg nivån ett år tidigare. Högkonjunkturen fortsätter, och BNP-ökningen i år blir i medeltal 4,5 %, för att nästa år jämnas ut till omkring 3 %. Sysselsättningen fortsätter att öka i år och nästa år, om än långsammare än i fjol, så målet att under regeringsperioden skapa arbetsplatser uppnås inte riktigt. Den offentliga ekonomins fi nansiella situation förstärks och överskottet i statsfi nanserna består. Totalt ser högkonjunkturen ut att hållas under kontroll, men trycken på resursgränserna på arbetsmarknaden och i byggsektorn växer. Den internationella efterfrågan fortsatte att växa livligt under årets första hälft, trots det höga oljepriset och de snabbt stigande priserna på andra produktionsinsatser. Dock kan tecken på en uppbromsning börja skönjas. Inom euro-området stärktes företagens och konsumenternas förtroende under första hälften av 2006 och den ekonomiska aktiviteten tilltog i takt med att den inhemska efterfrågan blev livligare, samtidigt som industriproduktionen fortsatte att växa i en god takt av 3½ % under hela årets första hälft. Under det andra kvartalet låg BNP i euroområdet 2,6 % högre än ett år tidigare och ökningen under hela året beräknas bli 2,2 %. Inom hela EU ökar produktionen snabbare än i euroområdet, för i både gamla och nya medlemsländer utanför euroområdet har tillväxten varit fortsatt snabb. I och med den starkare produktionen växer sysselsättningen i en takt av knappt en procent och arbetslösheten minskar, om än långsamt. I de stora euroländerna har framtidstron stärkts särskilt i Tyskland, där den inhemska efterfrågan har stärkts från investeringar till konsumtion samtidigt som exporten fortsätter att dra. Uppgången i euroområdets totalproduktion torde nästa år gå ner under 2 % när konsumtionsökningen i Tyskland avtar och bostadsmarknaden svalnar i 3

4 1 Allmän översikt övriga euroländer. Uppgången i konsumentpriserna ligger strax över 2 %. Antalet arbetsplatser ökar med något under 1 % och arbetslöshetsgraden går ner strax under 8½ %. I EU-länderna utanför euroområdet har den gynnsamma ekonomiska tillväxten fortsatt, men ekonomin i Förenta staterna väntas svalna enligt den trend som redan syns på bostadsmarknaden. Penningpolitiken i Förenta staterna har stramats åt ända till mitten av år 2006, och inte heller finanspolitiken stöder längre tillväxten som under tidigare år. Dessutom börjar det fortsatt växande underskottet i USA:s bytesbalans och hushållens negativa sparande så småningom begränsa tillväxtmöjligheterna för den inhemska efterfrågan. I Kina och Ryssland fortsätter den starka tillväxten. I Finland ökade totalproduktionen under första hälften av 2006 kännbart från fjolårets 2,9 %; motsvarande takt på 5 % uppnåddes senast vid millennieskiftet. Förårets höga siffror berodde visserligen delvis på tillfälliga faktorer, som fjolårets driftsstopp i skogsindustrin, men även bastillväxten var stark och bred. Utrikeshandeln förblev livlig, likaså hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna och även företagens investeringar tilltog. Både hushållens och företagens utsikter har förblivit goda under sommaren, och högkonjunkturen fortsätter längre än tidigare beräknat. BNP-prognosen för hela år 2006 har därför höjts med ½ procentenhet till 4½ %. Trots den i sig fortsatt stora arbetslösheten börjar gränsen för samhällsekonomins produktionsmöjligheter vara nådd, för trots den ökade importen av produktionsinsatser och den växande användningen av utländsk arbetskraft har resursbegränsningarna ökat och pristrycken vuxit. Nästa år avtar BNP-tillväxten men ligger kvar kring 3 %. I förhållande till hushållens konsumtions- och investeringsutgifter ökade deras disponibla realinkomst rätt litet i fjol, endast en procent. Hushållens stärkta förtroende, den snabbt växande sysselsättningen och den skäliga ökningen i löntagarnas köpkraft i kombination med den kraftigt tilltagande upplåningen upprätthöll dock en stark konsumtionsökning på nästan 4 %. I år fortsätter samma trend, men det faktum att skulden i förhållande till den disponibla inkomsten redan närmar sig 100 % och att sparandet är negativt för tredje året i följd börjar begränsa uppgången i konsumtion och bostadsinvesteringar år 2007 och utgör en småningom växande riskfaktor för den ekonomiska tillväxten. Byggandet har varit livligt i snart fyra års tid. En stor del av industrins fasta investeringar går till utlandet men med uppbackning av den starka efterfrågan och den goda lönsamheten byggs och förnyas också inhemsk kapacitet. De fasta investeringarnas andel av BNP stiger men ligger alltjämt just under 20 %. Utgifterna för forskning och utveckling har redan länge hållit internationellt hög nivå och syns inte med tillnärmelsevis hela sin tyngd i statistiken över kapitalstocken, men ökar produktionsmöjligheterna markant, särskilt inom teknologiindustrin. 4

5 1 Allmän översikt Den höga kostnadsnivån har redan i flera års tid ökat andelen varor tillverkade i länder med låg kostnadsnivå i den inhemska efterfrågan och produktionen. Därför har också export och import fortsatt att växa starkt. Vid sidan av varuexporten har tjänsteexporten överstigit tidigare prognoser, och när det gäller tjänsteexporten kan Finland inte längre anses vara ett underutvecklat euroland. Bytesförhållandet i utrikeshandeln fortsätter att försvagas en aning, men överskottet i bytesbalansen förblir stort både i år och nästa år. Sysselsättningsökningen har under de senaste månaderna avtagit något. En uppgång i antalet arbetsplatser med (1,5 %) under år 2006 höjer sysselsättningsgraden till 68,8 %. Detta i kombination med de arbetsplatser som uppkom under fjolåret innebär att det under regeringsperioden vid årets slut har tillkommit cirka arbetsplatser. Sysselsättningen förbättras, om än långsammare, även nästa år, men målet arbetsplatser uppnås inte riktigt till våren. Bortfallet av arbetsplatser har i år varit större, men ännu fler nya arbetsplatser uppkommer. Möjligheterna att besätta de nya arbetsplatserna begränsas dock ofta av problem med regional tillgång på yrkeskunnig arbetskraft. Antalet arbetslösa sjunker i år med i medeltal personer och arbetslöshetsgraden sjunker nästa år till 7½ %. Medeluppgången i konsumentpriserna på årsnivå accelererar i år till 1½ %. Inflationen tilltar mot slutet av året bl.a. på grund av de högre priserna på oljeprodukter, men utjämnas nästa år på nytt till omkring 1½ %. Till riskerna i Finland på kort sikt hör främst den ställvis strama arbetsmarknaden, särskilt flaskhalsarna i utbudet, i kombination med dyra bostäder och hushållens stora skuldsättning. Att få efterfrågan och utbud på arbetskraft att mötas på ett mer flexibelt sätt utgör en allt större utmaning för att sysselsättningen och ekonomin skall kunna utvecklas starkt. I fjol lindrades inte löntagarnas medelbeskattning, eftersom den genomsnittliga kommunalskatteprocenten och löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremie samt arbetspensionspremien för personer över 53 år steg. Men både 2006 och 2007 kommer lindringen av statens inkomstbeskattning på nytt att stödja köpkraften. Möjligheterna till sysselsättning stöds också av nya åtgärder, t.ex. det år 2006 tillfälligt införda låglönestödet till arbetsgivare som på heltid anställer 54 år fyllda arbetstagare till en lön av euro per månad, samt åtgärderna i budgeten för år 2007 för att få arbetsmarknaden att fungera bättre. Finanspolitiken blir både i år och nästa år närmast neutral, trots de omfattande lindringarna av löneinkomstbeskattningen. De av de offentliga samfunden insamlade skatterna och socialskyddsavgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten var i fjol 43,8 % och skuldförhållandet var 40,5 %. I år sjunker skattegraden med en knapp procentenhet och skuldsättningsgraden ännu mer, till 38,4 %. De offentliga utgifterna i relation till BNP har hållit sig kring drygt 50 %, men beräknas i år sjunka till 49 5

6 1 Allmän översikt %. Den offentliga sektorns finansiella överskott i relation till bruttonationalprodukten blev i fjol omkring 2,5 %, och beräknas i år och nästa år stiga till knappt 3 %. År 2006 uppstår i statsfinanserna ett överskott, som består under hela regeringsperioden. Kommunalekonomin förbättras klart i år och nästa år på grund av att skatteinkomsterna vuxit snabbare än beräknat. Trots det går den kommunala ekonomin alltjämt en aning på minus, även om ökningen i kommunernas utgifter väntas att bli något långsammare. Överskottet i socialskyddsfonderna är nästan oförändrat och tack vare dessa överskott går hela den offentliga ekonomin på plus. Arbetspensionsfondernas växande placeringsstock utgjorde i slutet av fjolåret 66 % i relation till totalproduktionen. Den ekonomiska tillväxten på medellång sikt begränsas främst av förändringarna i befolkningens åldersstruktur och de senaste årens långsamt ökade produktionskapacitet. Omfördelningen av den internationella produktionen innebär också att den inhemska produktionen måste anpassas till de nya förhållandena. Den ekonomiska tillväxten avtar på medellång sikt från en potentiell produktionsökning på tre procent i dag till omkring två procent vid decennieskiftet, då befolkningen i arbetsför ålder redan börjar minska. 6

7 1 Allmän översikt Centrala prognossiffror 1) 2005* * 2005* 2006** 2007** md euro procentuell volymförändring BNP till marknadspris 157 1,8 3,5 2,9 4,5 3,0 Import 57 3,3 7,4 12,3 6,9 4,7 Totalutbud 214 2,1 4,4 5,2 5,2 3,4 Export 66-1,7 7,5 7,3 10,4 5,2 Konsumtion 116 3,8 2,8 3,2 2,8 2,1 privat 81 4,8 3,2 3,8 3,6 2,7 offentlig 35 1,5 1,7 1,6 1,0 0,7 Investeringar 30 4,0 4,9 3,3 5,3 3,7 privata 25 3,2 4,9 5,9 5,7 4,0 offentliga 4 8,4 4,5-10,4 2,9 1,6 Totalefterfrågan 214 2,1 4,4 5,2 5,2 3,4 inhemsk efterfrågan (inkl. statistisk differens) 148 3,8 3,1 4,2 2,8 2,6 1) Siffrorna bygger på de nya beräkningsmetoderna i nationalräkenskaperna * 2005* 2006** 2007** Tjänster, volymförändring, % 0,4 3,2 2,6 3,4 3,0 Industri, volymförändring, % 2,6 4,4 3,9 7,4 3,4 Produktivitet, förändring, % 1,2 2,8 2,1 2,7 2,6 Sysselsättningsgrad, % 67,3 67,2 68,0 68,8 69,1 Arbetslöshetsgrad, % 9,0 8,8 8,4 7,7 7,4 Konsumentprisindex, förändring, % 0,9 0,2 0,9 1,5 1,3 Förtjänstnivåindex, förändring, % 4,0 3,8 3,9 2,9 2,5 Bytesbalans, md euro 8,7 11,6 7,2 8,9 8,1 Bytesbalans /BNP, % 5,9 7,6 4,6 5,4 4,7 Korta räntor (3 mån. Euribor), % 2,3 2,1 2,2 3,0 3,6 Långa räntor (statens obligationer, 10 år), % 4,1 4,1 3,4 3,8 4,1 Offentliga utgifter /BNP, % 50,0 50,3 50,1 49,0 48,7 Skattegrad /BNP, % 43,8 43,5 43,8 43,0 42,7 Offentliga sektorns fi nansiella sparande /BNP, % 2,3 2,1 2,5 2,9 2,8 Statens fi nansiella sparande /BNP, % 0,5 0,4 0,4 0,6 0,3 Offentliga sektorns bruttoskuld (EMU) /BNP, % 44,3 44,3 40,5 38,4 37,0 Statens skuld /BNP, % 43,4 42,0 38,2 35,8 34,4 7

8 1 Allmän översikt Ekonomiska utsikter på medellång sikt Trots de senaste årens snabba ekonomiska tillväxt håller tillväxtförutsättningarna på medellång sikt, fram till år 2011, på att försämras. I början av 2010-talet väntas den årliga ekonomiska tillväxten gå ner under 2 %. Tillväxtmöjligheterna försämras särskilt av att befolkningen åldras, vilket minskar utbudet på arbetskraft, men också av den svagt växande produktionskapaciteten under detta decennium. Omfördelningen av den internationella produktionen innebär också att den inhemska produktionen måste anpassas till de nya förhållandena. Reell och potentiell BNP tillväxt, % BNP-volymtillväxt Potentiell tillväxt ** Hushållens skuldsättning och den långsammare förbättringen av sysselsättningen börjar för sin del begränsa hushållssektorns konsumtionsmöjligheter på medellång sikt. När arbets- och kapitalinsatsen utvecklas svagt kommer de närmaste årens ekonomiska tillväxt att bygga enbart på produktivitetsökningen. I den internationella ekonomin har konjunkturtoppen nåtts, men fortsatt stark tillväxt väntas i flera för Finland viktiga områden, som Ryssland. Inom euroområdet har tillväxten tagit fart, men internationellt blir tillväxten rätt blygsam också på medellång sikt. Den ekonomiska tillväxten i EU sker även i fortsättningen främst i de nya medlemsländerna. Tillväxten i Europa begränsas av rigida ekonomiska strukturer samt den åldrande befolkningen. Centrala frågor med tanke på världsekonomins utveckling är hållbarheten i Kinas ekonomiska tillväxt, USA:s skuldsättning samt oljeprisutvecklingen. Att förutse oljeprisets utveckling är svårt på grund av det nära sambandet med världspolitiken och störningarna i utbudet av råolja. Priset kan förbli högt under en lång tid, vilket skulle begränsa den ekonomiska tillväxten i hela världen. Om Förenta 8

9 1 Allmän översikt staterna snabbt lyckas korrigera sin externa balans blir också inverkan på dollarkursen och världsekonomin mer tydliga. Den årliga exporttillväxten beräknas till drygt 4 %, vilket är mindre än vad som blivit vanligt efter mitten av 1990-talet. Bakom ligger antagandet att de finska exportföretagen, särskilt inom elektronikindustrin, kommer att öka sin produktion i högre grad utanför Finland, närmare slutproduktmarknaderna. Dessutom försvagas exportindustrins lönsamhet också av den fortsatt starka eurokursen och de stigande råvarupriserna. Bytesförhållandet väntas även i fortsättningen bli sämre när exportpriserna sjunker, särskilt för mobiltelefonernas del, medan importpriserna samtidigt stiger. Att bytesförhållandet försvagas begränsar den finska inkomstutvecklingen och bidrar till att upplösa det nuvarande stora överskottet i bytesbalansen. Den privata konsumtionen har varit livlig, vilket har lett till en tydligt ökad skuldsättning. Skuldsättningsgraden är redan högre än i början av 1990-talet, men hushållens ränteutgifter i relation till den disponibla inkomsten är klart lägre än då. Medlemskapet i valutaunionen har bidragit till ökad stabilitet på finansmarknaden, och då kan skuldsättningen växa inom vissa gränser utan att balansen i ekonomin rubbas. Stigande räntor och skuldsättningen begränsar dock redan under de närmaste åren ökningen i den privata konsumtionen. Den privata konsumtionen väntas då växa något långsammare än totalproduktionen, i medeltal knappt 2 %. De privata investeringarna väntas på nytt öka långsammare efter en liten uppgång under de senaste åren. Investeringarna inom landet begränsas av ekonomins svaga tillväxtutsikter på längre sikt och de livliga investeringarna utomlands i länder med lägre produktionskostnader samt nära snabbt växande marknadsområden. Dessutom avtar tillväxten i bostadsbyggandet i takt med hushållens skuldsättning. Också de offentliga investeringarna väntas växa blygsamt, och investeringsgraden i samhällsekonomin förblir på medellång sikt stabil, knappt 20 %. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos börjar befolkningen i arbetsför ålder minska omkring decennieskiftet. Ökningen i utbudet av arbetskraft kan väntas börja minska redan tidigare, om inte den genomsnittliga pensioneringsåldern klart kan höjas från nuvarande nivå. Den pensionsreform som trädde i kraft i början av år 2005 beräknas dock bidra till att begränsa nedgången i utbudet av arbetskraft. Sysselsättningsutvecklingen har totalt sett varit gynnsam under de senaste åren. Nya arbetsplatser har uppkommit särskilt inom service och byggande. Den prognostiserade ekonomiska tillväxttakten på medellång sikt skapar dock inte förutsättningar för en fortsatt kraftigt växande sysselsättning. Med den antagna tillväxten och produktivitetsutvecklingen förbättras sysselsättningen till decennieskiftet med cirka personer. Arbetslösheten minskar något mer under förutsättning att utbudet av arbetskraft minskar enligt prognosen. Arbetslöshetsgraden är vid decennieskiftet 7 %, vilket är i linje med beräkningarna för den strukturella arbetslösheten. Utan nya ekonomisk- 9

10 1 Allmän översikt politiska åtgärder riskerar arbetslöshetsgraden att stabiliseras kring 69 %. Produktivitetsökningen väntas gå ner till cirka 2 % när arbetsplatserna minskar inom industrin, där produktiviteten är högre, och ökar inom servicesektorerna, där den är lägre. Inkomstnivån beräknas på medellång sikt stiga med cirka 3 % per år. Samordningsproblemen på arbetsmarknaden kan skapa tryck på till och med snabbare löneuppgång, vilket kan skada industrins kostnadskonkurrensförmåga och öka den offentliga sektorns löneutgifter. Bristen på yrkeskunnig arbetskraft hotar att begränsa den ekonomiska tillväxten, om inte tillväxten får ny fart genom förbättrad produktivitet. Den offentliga ekonomin Balansen i den offentliga ekonomin i relation till totalproduktionen stärks i år från 2½ % år 2005 till cirka 3 %, mycket tack vare den gynnsamma konjunkturutvecklingen. Den förbättrade sysselsättningen och den livliga privata konsumtionen har ökat skatteintäkterna mer än tidigare beräknats. När produktionens tillväxtmöjligheter försvagas försämras dock möjligheterna att finansiera de växande offentliga utgifterna till följd av att befolkningen åldras. Med tanke på den offentliga ekonomins hållbarhet på längre sikt är det därför synnerligen viktigt att produktivitetsökningen kan påskyndas, sysselsättningen förbättras och överskottet i den offentliga ekonomin ytterligare ökas. Balansen i statsfinanserna håller enligt utgiftsramarna och budgeterna på att etableras på ett litet plus, cirka ½ %, under hela prognosperioden. Den beräknade avmattningen i tillväxten på medellång sikt syns också så att inkomstbaserna växer långsammare. Skattebesluten gällande den återstående regeringsperioden har beaktats i prognosen. Ett antagande är att det från 2008 årligen görs en teknisk justering i inkomstskatteskalan, så att beskattningen inte för statsbeskattningens del skärps när inkomsterna ökar. Utgiftsökningen begränsas under de närmaste åren av produktivitetsprogrammet, som bidrar till att minska personalutgifterna. I år och nästa år förbättras den kommunala ekonomin snabbare än beräknat eftersom skatteinkomsterna och statsandelarna växer snabbare. Till följd av det förbättrade utgångsläget och den väntade uppbromsningen i omkostnadsökningen beräknas den kommunala ekonomin komma i balans på medellång sikt. Utsikterna för den kommunala ekonomin motsvarar beräkningarna enligt basserviceprogrammet. Skatteinkomsterna och statsandelarna väntas under prognosperioden öka med cirka 3½ % per år. Utgiftsökningen har i år fortsatt i nästan samma takt som under de senaste åren, men tillväxten väntas gå ner till cirka 4 % under de närmaste åren. Den moderata utgifts- 10

11 1 Allmän översikt utvecklingen hotas dock om löneutgifter och köpta tjänster växer snabbare än väntat när servicebehoven och svårigheterna att få arbetskraft ökar. Överskottet i den offentliga ekonomin bygger till största delen på arbetspensionsfonderna, som byggs upp med tanke på att befolkningen åldras. Fondernas överskott börjar dock redan på medellång sikt minska just på grund av att pensionsutgifterna växer snabbare. Till följd av de växande utgifterna uppstår på medellång sikt tryck att höja både arbetstagarnas och arbetsgivarnas socialskyddsavgifter. Överskottet i hela den offentliga ekonomin i förhållande till BNP beräknas ända till decenniets slut ligga kring 3 %. Statsskulden i relation till totalproduktionen minskar under samma period och närmar sig 30 %. Statsskulden minskar också räknat i euro, medan kommunernas skulder förblir ungefär oförändrade. Finland uppfyller kriterierna enligt EU-ländernas stabilitets- och tillväxtpakt när det gäller balansen i den offentliga ekonomin och skuldsättningen också på medellång sikt. 11

12

13 2 Den internationella ekonomin 2 DEN INTERNATIONELLA EKONOMIN Den internationella efterfrågan fortsatte att växa snabbt under årets första månader trots det höga oljepriset och de snabbt stigande priserna på andra produktionsinsatser. Under den senaste tiden har det dock börjat synas tecken på en avmattning i tillväxttakten. Penningpolitiken har allmänt stramats åt för att dämpa den tilltagande inflationen. Företagens kostnader har stigit och eftersom alla tryck inte kan överföras till priserna kan lönsamheten börja försvagas. Det finns således anledning att anta att den snabbaste tillväxttakten i världsekonomin och världshandeln är förbi och att tillväxten nu avtar i år och nästa år. Men förändringen är lindrig och världshandeln torde ännu år 2006 växa med 6½ % och produktionen med 4½ %. Oljepriset förblir högt bl.a. på grund av spänningarna i Mellanöstern, det strama marknadsläget och bristen på raffineringskapacitet. När produktionskapaciteten ökar och efterfrågeökningen avtar torde prisutvecklingen på andra produktionsförnödenheter vända nedåt. Hoten mot den ekonomiska utvecklingen utgörs av dels oljan, dels de växande över- respektive underskotten i bytesbalanserna och de höga bostadspriserna, som är en följd av den lätta penningpolitiken. Inflationstrycken har vuxit och osäkerheten beträffande den ekonomiska utvecklingen och prisutvecklingen försvårar centralbankernas beslutsfattande. I Förenta staterna ökade produktionen med 3,2 % i fjol. Den privata konsumtionen ökade i samma takt som året innan, men investeringarna och exporten ökade långsammare. Efter det svaga årsslutet 2005 nådde produktionstillväxten en takt av 5,6 % i början av året, men den avtog till 2,9 % under det andra kvartalet, vilket åtminstone delvis reflekterar inverkan av det höga oljepriset och den stramare penningpolitiken. Också bostadsmarknaden har börjat svalna. Sysselsättningsläget har försämrats en aning. Antalet arbetsplatser ökar inte lika snabbt och arbetslösheten har gått upp till 4,8 %. Sysselsättningsgraden är 66 %, nästan den samma som ett år tidigare. Löneförhöjningarna har varit moderata och produktiviteten har ökat så mycket att lönerna inte skapar inflationstryck. 12

14 2 Den internationella ekonomin USA:s externa obalans har tillspetsats ytterligare. Underskottet i bytesbalansen gick i fjol upp till 6,4 % av bruttonationalprodukten. I början av detta år förbättrades underskottsförhållandet, men det finns en risk att gränsen 7 % överskrids i år och obalansen kan ytterligare fördjupas nästa år. Hittills har det inte varit svårt att finansiera underskottet, men det växande finansieringsbehovet ökar beroendet av utländska placerare. En förändring i deras beteende kunde leda till att dollarn försvagas och de långa räntorna stiger. Penningpolitiken har stegvis stramats åt och styrräntan har gått upp till 5¼ %. Politikens effekt har dock dämpats av de fortsatt låga långa räntorna. I sina beslut om framtida åtgärder måste centralbanken överväga dels hur snabbt efterfrågan i ekonomin dämpas, dels hur inflationstrycken utvecklas. Underskottet i den offentliga ekonomin minskade i fjol. I år växer det igen bl.a. till följd av den långsammare inkomstökningen, de stora militära utgifterna och återuppbyggnadsarbetena vid Mexikanska golfen. Regeringen går in för att halvera underskottet fram till år Med hänsyn till att befolkningen åldras och övriga faktorer kunde också ett striktare mål ha varit motiverat. Förenta staternas ekonomi växer i år med knappt 3 %. Nästa år avtar tillväxttakten ytterligare något. Euroområdets ekonomi växte i slutet av fjolåret långsammare än väntat. Exportökningen blev långsammare och den privata konsumtionen minskade. Produktionsökningen år 2005 blev bara 1,3 %. I år har aktiviteten på nytt ökat och under det första kvartalet gick produktionen upp med 2 %. Tillväxten bygger alltjämt till stor del på export, som har drivits på av stark internationell efterfrågan. Återhämtningen syns särskilt i industriproduktionen och företagens förväntningar. Dessa förväntningar är nu bättre än på fem år och även hushållen har fått större tilltro för framtiden. Hushållens förtroende stärks också av det förbättrade sysselsättningsläget. I juni var den säsongrensade arbetslöshetsgraden 7,8 %, vilket är nästan en procentenhet mindre än ett år tidigare. Företagens lönsamhet är god och investeringarna väntas ta ny fart i år. Hushållens beteende är alltjämt försiktigt. Sparandet har här förblivit högt och konsumtionsviljan är relativt lam. Höjningen av mervärdesskatten i Tyskland nästa år har väntats skapa konsumtion år 2006, men tills vidare har inga större tecken på detta synts. Det är möjligt att konsumtionen förblir svag tills inverkan av det högre oljepriset på den disponibla inkomsten inte längre syns. Utvecklingsutsikterna i euroområdet är således även i framtiden mycket beroende av hur den internationella efterfrågan och oljepriset utvecklas. Om Förenta staternas bytesbalansproblem förvärras kan också euron stärkas. Ett bekymmer i många länder är också de nuvarande höga bostadspriserna. Produktionen i euroområdet beräknas i år växa med 2,2 % och nästan år med 1,8 %. 13

15 2 Den internationella ekonomin Bruttonationalprodukten * 2006** 2007** procentuell volymförändring Förenta staterna 2,5 3,9 3,2 2,9 2,3 Japan 1,8 2,3 2,6 2,5 2,3 EU-25 1,3 2,4 1,6 2,3 2,0 Tyskland -0,2 1,6 1,0 1,7 1,6 Frankrike 1,1 2,3 1,2 2,1 1,8 Italien 0,1 0,9 0,1 1,5 1,1 Storbritannien 2,7 3,3 1,9 2,4 2,0 Spanien 3,0 3,1 3,4 3,4 2,9 Sverige 1,7 3,7 2,7 3,6 2,8 Danmark 0,7 1,9 3,2 2,4 2,1 Finland 1,8 3,5 2,9 4,5 3,0 OECD 2,0 3,3 2,8 2,9 2,6 Kina 9,5 10,1 10,2 9,6 9,1 Ryssland 7,3 7,2 6,4 5,5 5,0 Hela världen 4,0 5,4 4,9 4,7 4,2 Arbetslöshetsgraden i vissa OECD-länder * 2006** 2007** procent Förenta staterna 6,0 5,5 5,1 4,8 4,9 Japan 5,3 4,7 4,4 4,0 4,1 Storbritannien 5,0 4,7 4,8 5,2 5,3 Italien 8,6 8,1 7,8 7,8 8,0 Frankrike 9,8 10,0 9,9 8,9 8,8 Tyskland 8,7 9,2 9,1 8,3 8,1 Sverige 4,9 5,5 5,8 4,8 4,4 Finland 9,0 8,8 8,4 7,7 7,4 Danmark 5,3 5,5 4,8 4,3 4,1 EU-25 9,0 9,1 8,7 8,8 8,7 OECD 6,9 6,7 6,5 6,2 6,3 14

16 2 Den internationella ekonomin De stigande energipriserna har drivit upp inflationen till 2,5 %, men basinflationen har hållits bättre i styr än på andra håll tack vare de låga löneförhöjningarna och den lamare efterfrågan. Pristrycken har dock vuxit och uppgången i konsumentpriserna beräknas bli över 2 % också nästa år. De förändrade prisutsikterna har synts också i centralbankens åtgärder, styrräntan har höjts till 3 %. Den offentliga ekonomins tillstånd förbättrades betydligt i euroområdet år Underskottet i relation till bruttonationalprodukten sjönk med 0,4 procentenheter till 2,4 %. Trots det berörs fem euroländer av förfarandet vid alltför stort underskott. I år väntas det offentliga underskottet inte minska, men år 2007 minskar det relativa underskottet något. Med beaktande av att befolkningen åldras förblir den offentliga ekonomins hållbarhet den ekonomiska politikens största utmaning vid sidan av de strukturella reformerna. Japans ekonomi fortsätter att förbättras. Produktionsökningen år 2005 blev 2,8 %. I början av detta år tilltog takten något när de privata investeringarna ökade. Även annars förefaller den ekonomiska tillväxten allt tydligare att vara beroende av den inhemska efterfrågan. Japan ser ut att komma ifrån den långvariga deflationen. Konsumentpriserna har börjat stiga. Företagens förväntningar har förbättrats och de strukturella reformerna ser ut att ge god avkastning. Hushållens förtroende och konsumtion stärks av växande inkomster och sjunkande arbetslöshet. Också den offentliga ekonomins ställning har förbättrats och underskottet i relation till bruttonationalprodukten var i fjol 5,8 %. I år förbättras situationen bara litet och en utmaning för ekonomin är att trygga den offentliga ekonomins hållbarhet när Euroområdets ekonomiska utveckling * 2006** 2007** procentuell volymförändring Privat konsumtion 1,0 1,5 1,3 1,7 1,4 Offentlig konsumtion 1,7 1,1 1,3 1,8 1,1 Bruttobildning av fast kapital 0,9 2,3 2,2 3,5 1,8 Export av varor och tjänster 1,1 6,5 3,9 5,1 4,9 Import av varor och tjänster 3,0 6,7 4,8 5,3 4,7 Bruttonationalprodukt till marknadspris 0,8 2,1 1,3 2,2 1,8 Den privata konsumtionens defl ator 2,0 2,0 1,9 2,2 2,1 Arbetslöshetsgrad, % 8,7 8,9 8,6 8,4 8,3 Offentliga samfundens fi nansiella sparande, %/BNP -3,0-2,8-2,4-2,4-2,2 Bytesbalans, %/BNP 0,4 0,5 0,2-0,3-0,3 15

17 2 Den internationella ekonomin befolkningen snabbt åldras. Penningpolitiken går över till en tid av positiva räntor, men det behövs försiktighet och måttfullhet för att den pågående återhämtningen inte skall komma av sig. Produktionen beräknas i år öka med 2,5 % och nästa år med 2,3 %. Kinas ekonomi fortsätter att växa mycket snabbt. Farten tilltog under det första kvartalet till 11 %. Tillväxten väntas i år och även nästa år bli marginellt långsammare än fjolårets 9,9 %. Antagandet bygger på uppskattningen att den externa efterfrågan avtar och att regeringen går in för att begränsa investeringarna inom sektorer som hotas av framtida överkapacitet. Pristryck förekommer inte nämnvärt. Uppgången i livsmedelspriserna har avtagit och inom vissa sektorer finns tryck att sänka priserna på grund av överkapacitet. Inom penningpolitiken kunde större flexibilitet vara av nöden. Rysslands ekonomi växte i fjol med 6,4 %. I år avtar tillväxttakten något för energisektorns exportkapacitet är fullt utnyttjad. Investeringstakten är lam och kan öka kapacitetsproblemen i produktionen. Hushållens inkomster och konsumtion växer snabbt, vilket bl.a. syns i en allt större import. Som motvikt till de stora löneförhöjningarna galopperar inflationen i en takt av nästan 10 %. Centralbankens inflationsmål på 8,5 % förefaller svårt att uppnå. Den ekonomiska tillväxten beräknas år 2006 bli 5,5 % och år 2007 en halv procentenhet lägre. 16

18 3 Utrikeshandel 3 UTRIKESHANDEL Export Exportvolymen ökade i fjol med 7½ %. Varuexporten gick upp med 6 %. Exporten av skogsindustriprodukter minskade med drygt en tiondel, men exporten av metallindustriprodukter blev betydligt livligare. Den statistiska uppgången ökades också av den kraftigt växande transitexporten genom Finland till Ryssland och de baltiska länderna 1). Exporten till Ryssland ökade med nästan en tredjedel, vilket förde upp Ryssland till största exportland. Rysslands andel av varuexporten var 11 %, vilket är något mer än andelarna för Sverige och Tyskland, som ligger tvåa och trea. På grund av de stigande exportpriserna på oljeprodukter och metaller steg exportpriserna med en knapp procent. I början av detta år fortsatte den goda exportframgången. I januari juni steg värdet av exporten med nästan en femtedel från året innan; tillväxtsiffran höjdes av att den långvariga arbetskonflikten inom pappersindustrin drog ner jämförelsebasen i maj juni. Den växande köpkraften i Ryssland och de nya EU-länderna samt den något livligare ekonomiska tillväxten i Tyskland stöder den finska exporten. Företagens konjunktursituation var god på sommaren och förväntningarna inför årsslutet förblev positiva. Exporten växer i år med 10½ %, varuexporten med hela 12 %. Enligt Statistikcentralens exportprisindex steg exportpriserna under årets första hälft relativt jämnt; priserna på bl.a. metaller, den kemiska industrins produkter, trävaror och pälsverk har stigit markant. Exportpriserna beräknas i år stiga med 2 %. 1) Transittrafi ken via Finland växer kraftigt, men inräknas inte i export- och importsiffrorna. Utöver transitvarorna exporterades via Finland ett allt större antal mobiltelefoner, hushållsmaskiner och bilar samt andra produkter som från tredje länder först hade importerats till Finland för mellanlagring och tullbokförts som både import och export, och därmed höjer tillväxtsiffrorna för utrikeshandeln. 17

19 3 Utrikeshandel Tack vare industrins goda konkurrensförmåga fortsätter den goda exportökningen också nästa år, men för nästa år känner man inte till särskilda tekniska tillväxtacceleratorer på samma sätt som för i år och även transitexportens snabbaste tillväxttakt avtar, så exportökningen stabiliserar sig på sedvanliga fem procent. Exportpriserna börjar nästa år sjunka på nytt. Exporten av metallindustriprodukter ökade i fjol volymmässigt med 17 %, tack vare exporten av elektronik- och elprodukter. När det gäller fordon och elektronik förklarades tillväxten i hög grad av den ökade transitexporten. Exempelvis exporten av mobiltelefoner räknat i antal telefoner ökade med bara två och en halv miljon exemplar till knappt 35 miljoner telefoner, medan importen ökade med 8 miljoner till 19 miljoner telefoner, av vilka merparten återexporterades. Under början av detta år har exporten av metallindustriprodukter utvecklats mycket gynnsamt och av exportökningen utgörs en större del än i fjol av produkter tillverkade i Finland. På världsmarknaden råder livlig efterfrågan på mobiltelefoner och exportutsikterna för högklassiga mobiltelefoner tillverkade i Finland är lovande. Under början av året ökade antalet importerade mobiltelefoner endast en aning från året innan. En del av de telefoner som importerades i fjol torde ha stannat i lager i Finland, men trots det kommer exporten av förmedlade mobiltelefoner knappast att ge en sådan tillväxtimpuls i elektronikindustrins export som i fjol, utan exportökningen bygger på ökande inhemsk produktion. Transitexporten av bilar ser däremot ut att fortsätta att växa kraftigt och i år ökar även fartygsleveranserna. Exportorderstocken för maskiner och Centrala exportländer andel av exporten % ) Ryssland Sverige Tyskland Storbritannien Förenta staterna ) Före 1992 Sovjetunionen. 18

20 3 Utrikeshandel metallprodukter har blivit exceptionellt stor. Efterfrågan på metaller på världsmarknaden är fortsatt stark, prisnivån är hög och exportvolymen stiger. Även nästa år kan metallindustrin vänta sig en livlig export, men i och med att den internationella ekonomiska tillväxten så småningom avmattas dämpas tillväxtmöjligheterna för exporten, vartill produktionens kapacitetsgränser och problemen med tillgång på yrkeskunnig arbetskraft börjar bromsa tillväxtmöjligheterna. Fartygsleveranserna ökar inte nämnvärt från i år, men den ökande transitexporten av bilar väntas hålla uppe den starka fordonsexporten även nästa år. Exporten av skogsindustriprodukter blev i fjol volymmässigt 11½ % mindre än året innan till följd av strejkerna och lockouten; exporten av pappersindustriprodukter minskade med 12 % och på trävarusidan blev minskningen 6 %. Inom pappersindustrin tog exporten inte fart heller efter den långa blockaden, när den lovande prisuppgången i början av året gick över i en svag nedgång på hösten. Virkesexportpriserna steg i fjol med 2½ %, mot slutet av året blev exporten livligare. I år blir tillväxtprocenten inom skogsindustrin tekniskt sett hög, på grund av fjolårets svacka. Virkesindustrins exportpriser har fortsatt att stiga tack vare den goda efterfrågan i Centraleuropa, när det konkurrerande utbudet från Ryssland och Sverige Export av varor och tjänster * 2006** 2007** * 2006** 2007** andel, % procentuell volymförändring procentuell prisförändring Skogsindustri 20,3 1½ 3-11½ ½ -1½ 1½ 1 1 Trävaror 4, ½ 2½ 3 2 Massa och papper 15, ½ -7-2 ½ ½ 1 Metallindustri 59, ½ -½ ½ -3 Metallframställning 10, Maskiner, metallvaror, transportmedel 20, ½ Elektronik- och elprodukter 28, Övriga 20, ½ Jord- och skogsbruk 0, Livsmedel 1, ½ -½ Textil-, beklädnads- och lädervaror 1, ½ Kemisk industri 13, Varuexport 1) 100,0 0,2 5,0 6,1 12,1 5,4-2,0 0,4 1,1 1,8-1,1 Export av varor och tjänster 1) -1,7 7,5 7,3 10,4 5,2-1,4 0,5 0,9 1,9-0,7 1) Pris- och volymförändringarna i summaraderna åren motsvarar nationalräkenskaperna. De produktspecifi ka pris- och volymförändringarna inom varje sektor har beräknats på basis av Statistikcentralens exportprisindex och Tullstyrelsens uppgifter om exportens värde. 19

EKONOMISK ÖVERSIKT. September 2004. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005 1)

EKONOMISK ÖVERSIKT. September 2004. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005 1) Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005 1) EKONOMISK ÖVERSIKT September 2004 1) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial till budgetpropositionen.

Läs mer

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2 Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ - - - - BNP och sysselsättningen förändring, % - - - Källa: Statistikcentralen -5 5 7 9 BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009. Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1)

EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009. Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1) Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1) EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009 1) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial till budgetpropositionen.

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00 ÅRSPUBLICERING (preliminära uppgifter): EXPORTEN ÅR 4 NÄSTAN PÅ SAMMA NIVÅ SOM ÅRET INNAN Handeln med Ryssland avtog markant 9..5 Fritt för publicering klockan 9. Värdet på Finlands export av varor år

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 TÄVLINGSFRÅGOR OCH MODELLSVAR 1) Ekonomiguruland är en självständig stat. Tabellen innehåller siffror som beskriver statens utveckling 2013 2014. Ange om påståendena

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1 Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram. Ekonomiska och finanspolitiska översikter

Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram. Ekonomiska och finanspolitiska översikter Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram 2011 16b/2011 Ekonomiska och finanspolitiska översikter Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram 2011 Finansministeriets publikationer 16b/2011 Ekonomiska

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Finlands nettoställning mot utlandet minskade år 2013 Till minskningen av Finlands nettoställning mot utlandet år 2013 bidrog mest ökningen

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2013

Utrikeshandel med tjänster 2013 Handel 2014 Utrikeshandel med tjänster Tjänsterna och den globala produktionen gav Finland intäkter på över 4 miljarder euro år Offentliggörandet har korrigerats 22.5.2015. Korrigeringarna har markerats

Läs mer

Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014

Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014 PRESSINFORMATION 2014-08-08 Nokian Tyres delårsrapport januari juni 2014 Stark tillväxt på västmarknader motvind i Ryssland NOKIAN TYRES PLC Januari-juni 2014 01-06/13 % Omsättning 681,5 MEUR 752,2 MEUR

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

FÖRBÄTTRING I SIKTE EKONOMISK ÖVERSIKT. Maj 2014. Blygsam tillväxt i sikte i Finland. Starkare men ojämn tillväxt i den internationella ekonomin

FÖRBÄTTRING I SIKTE EKONOMISK ÖVERSIKT. Maj 2014. Blygsam tillväxt i sikte i Finland. Starkare men ojämn tillväxt i den internationella ekonomin FÖRBÄTTRING I SIKTE Maj 2014 EKONOMISK ÖVERSIKT Starkare men ojämn tillväxt i den internationella ekonomin Penningpolitiken kommer att stöda tillväxten i de utvecklade länderna länge till ECB sänker räntorna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Portföljinvesteringarna i utlandet ökade under andra kvartalet 2014 Korrigering Siffrorna i offentliggörandet har korrigerats 1892014 De korrigerade

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.473.030 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,3 % Arbetslöshet 8,2 % Bostadsbyggande

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti

Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti Inkomst och konsumtion 2010 Konsumentbarometern 2010, augusti Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti Konsumenternas förtroende för ekonomin förstärktes ytterligare i augusti. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

Fastighetsmarknaden och det aktuella ekonomiska läget

Fastighetsmarknaden och det aktuella ekonomiska läget ANFÖRANDE DATUM: 2005-10-11 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Kristina Persson Uppsala SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Konsumenternas tro på Finlands ekonomi rasade i december

Konsumenternas tro på Finlands ekonomi rasade i december Inkomst och konsumtion 2010 Konsumentbarometern 2010, december Konsumenternas tro på Finlands ekonomi rasade i december Konsumenternas förtroende för ekonomin försvagades i december till ungefär samma

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Konsumenterna mycket optimistiska i februari

Konsumenterna mycket optimistiska i februari Inkomst och konsumtion 2011 Konsumentbarometern 2011, februari Konsumenterna mycket optimistiska i februari Konsumenternas förtroende för ekonomin steg i februari tillbaka till samma höga nivå som förra

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Tillväxten alltjämt stark, men riskerna ökar

Tillväxten alltjämt stark, men riskerna ökar Prognos 11.9.7 Economic Ekonomisk forecast prognosfor 7 8 Tillväxten alltjämt stark, men riskerna ökar Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel. (9) 535 735 Informatör Heikki Taimio tel. (9) 535 739

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer