EKONOMISK ÖVERSIKT. Får publiceras kl 900. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EKONOMISK ÖVERSIKT. Får publiceras 12.9.2006 kl 900. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2007 1)"

Transkript

1 Får publiceras kl 900 Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för ) EKONOMISK ÖVERSIKT ) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial till budgetpropositionen.

2 Innehåll 1 Allmän översikt... 3 Konjunkturbilden...3 Ekonomiska utsikter på medellång sikt Den internationella ekonomin Utrikeshandel...13 Export...19 Import...22 Bytesbalansen Produktion...27 Primärproduktion...27 Förädling...29 Tjänster...34 Totalproduktionen Arbetskraften Kostnader och priser Inkomster Konsumtion...51 Privat konsumtion...51 Offentlig konsumtion Investeringar Den offentliga ekonomin...59 Statsförvaltningen...59 Lokalförvaltningen...63 Socialskyddsfonderna...67 Den offentliga sektorn totalt Den finansiella balansen och finansmarknaden...81 Ekonomiska tilldragelser februari - augusti Bilagetabeller...93 Källor för historisk data: Finland: Statistikcentralen, om inget annat uppges Internationell ekonomi: Eurostat, IMF, OECD I tabellerna använda symboler - Ingenting att meddela 0 Storheten är mindre än hälften av den använda enheten.. Ingen uppgift har erhållits. Logiskt omöjligt att återge * Förhandsuppgift ** Prognos Varje tal i tabellerna har avrundats separat. Härav följer att summorna inte alltid stämmer.

3 1 Allmän översikt 1 ALLMÄN ÖVERSIKT Konjunkturbilden Den ekonomiska aktiviteten förstärktes och breddades markant under den första hälften av år 2006, då BNP med cirka 5 % översteg nivån ett år tidigare. Högkonjunkturen fortsätter, och BNP-ökningen i år blir i medeltal 4,5 %, för att nästa år jämnas ut till omkring 3 %. Sysselsättningen fortsätter att öka i år och nästa år, om än långsammare än i fjol, så målet att under regeringsperioden skapa arbetsplatser uppnås inte riktigt. Den offentliga ekonomins fi nansiella situation förstärks och överskottet i statsfi nanserna består. Totalt ser högkonjunkturen ut att hållas under kontroll, men trycken på resursgränserna på arbetsmarknaden och i byggsektorn växer. Den internationella efterfrågan fortsatte att växa livligt under årets första hälft, trots det höga oljepriset och de snabbt stigande priserna på andra produktionsinsatser. Dock kan tecken på en uppbromsning börja skönjas. Inom euro-området stärktes företagens och konsumenternas förtroende under första hälften av 2006 och den ekonomiska aktiviteten tilltog i takt med att den inhemska efterfrågan blev livligare, samtidigt som industriproduktionen fortsatte att växa i en god takt av 3½ % under hela årets första hälft. Under det andra kvartalet låg BNP i euroområdet 2,6 % högre än ett år tidigare och ökningen under hela året beräknas bli 2,2 %. Inom hela EU ökar produktionen snabbare än i euroområdet, för i både gamla och nya medlemsländer utanför euroområdet har tillväxten varit fortsatt snabb. I och med den starkare produktionen växer sysselsättningen i en takt av knappt en procent och arbetslösheten minskar, om än långsamt. I de stora euroländerna har framtidstron stärkts särskilt i Tyskland, där den inhemska efterfrågan har stärkts från investeringar till konsumtion samtidigt som exporten fortsätter att dra. Uppgången i euroområdets totalproduktion torde nästa år gå ner under 2 % när konsumtionsökningen i Tyskland avtar och bostadsmarknaden svalnar i 3

4 1 Allmän översikt övriga euroländer. Uppgången i konsumentpriserna ligger strax över 2 %. Antalet arbetsplatser ökar med något under 1 % och arbetslöshetsgraden går ner strax under 8½ %. I EU-länderna utanför euroområdet har den gynnsamma ekonomiska tillväxten fortsatt, men ekonomin i Förenta staterna väntas svalna enligt den trend som redan syns på bostadsmarknaden. Penningpolitiken i Förenta staterna har stramats åt ända till mitten av år 2006, och inte heller finanspolitiken stöder längre tillväxten som under tidigare år. Dessutom börjar det fortsatt växande underskottet i USA:s bytesbalans och hushållens negativa sparande så småningom begränsa tillväxtmöjligheterna för den inhemska efterfrågan. I Kina och Ryssland fortsätter den starka tillväxten. I Finland ökade totalproduktionen under första hälften av 2006 kännbart från fjolårets 2,9 %; motsvarande takt på 5 % uppnåddes senast vid millennieskiftet. Förårets höga siffror berodde visserligen delvis på tillfälliga faktorer, som fjolårets driftsstopp i skogsindustrin, men även bastillväxten var stark och bred. Utrikeshandeln förblev livlig, likaså hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna och även företagens investeringar tilltog. Både hushållens och företagens utsikter har förblivit goda under sommaren, och högkonjunkturen fortsätter längre än tidigare beräknat. BNP-prognosen för hela år 2006 har därför höjts med ½ procentenhet till 4½ %. Trots den i sig fortsatt stora arbetslösheten börjar gränsen för samhällsekonomins produktionsmöjligheter vara nådd, för trots den ökade importen av produktionsinsatser och den växande användningen av utländsk arbetskraft har resursbegränsningarna ökat och pristrycken vuxit. Nästa år avtar BNP-tillväxten men ligger kvar kring 3 %. I förhållande till hushållens konsumtions- och investeringsutgifter ökade deras disponibla realinkomst rätt litet i fjol, endast en procent. Hushållens stärkta förtroende, den snabbt växande sysselsättningen och den skäliga ökningen i löntagarnas köpkraft i kombination med den kraftigt tilltagande upplåningen upprätthöll dock en stark konsumtionsökning på nästan 4 %. I år fortsätter samma trend, men det faktum att skulden i förhållande till den disponibla inkomsten redan närmar sig 100 % och att sparandet är negativt för tredje året i följd börjar begränsa uppgången i konsumtion och bostadsinvesteringar år 2007 och utgör en småningom växande riskfaktor för den ekonomiska tillväxten. Byggandet har varit livligt i snart fyra års tid. En stor del av industrins fasta investeringar går till utlandet men med uppbackning av den starka efterfrågan och den goda lönsamheten byggs och förnyas också inhemsk kapacitet. De fasta investeringarnas andel av BNP stiger men ligger alltjämt just under 20 %. Utgifterna för forskning och utveckling har redan länge hållit internationellt hög nivå och syns inte med tillnärmelsevis hela sin tyngd i statistiken över kapitalstocken, men ökar produktionsmöjligheterna markant, särskilt inom teknologiindustrin. 4

5 1 Allmän översikt Den höga kostnadsnivån har redan i flera års tid ökat andelen varor tillverkade i länder med låg kostnadsnivå i den inhemska efterfrågan och produktionen. Därför har också export och import fortsatt att växa starkt. Vid sidan av varuexporten har tjänsteexporten överstigit tidigare prognoser, och när det gäller tjänsteexporten kan Finland inte längre anses vara ett underutvecklat euroland. Bytesförhållandet i utrikeshandeln fortsätter att försvagas en aning, men överskottet i bytesbalansen förblir stort både i år och nästa år. Sysselsättningsökningen har under de senaste månaderna avtagit något. En uppgång i antalet arbetsplatser med (1,5 %) under år 2006 höjer sysselsättningsgraden till 68,8 %. Detta i kombination med de arbetsplatser som uppkom under fjolåret innebär att det under regeringsperioden vid årets slut har tillkommit cirka arbetsplatser. Sysselsättningen förbättras, om än långsammare, även nästa år, men målet arbetsplatser uppnås inte riktigt till våren. Bortfallet av arbetsplatser har i år varit större, men ännu fler nya arbetsplatser uppkommer. Möjligheterna att besätta de nya arbetsplatserna begränsas dock ofta av problem med regional tillgång på yrkeskunnig arbetskraft. Antalet arbetslösa sjunker i år med i medeltal personer och arbetslöshetsgraden sjunker nästa år till 7½ %. Medeluppgången i konsumentpriserna på årsnivå accelererar i år till 1½ %. Inflationen tilltar mot slutet av året bl.a. på grund av de högre priserna på oljeprodukter, men utjämnas nästa år på nytt till omkring 1½ %. Till riskerna i Finland på kort sikt hör främst den ställvis strama arbetsmarknaden, särskilt flaskhalsarna i utbudet, i kombination med dyra bostäder och hushållens stora skuldsättning. Att få efterfrågan och utbud på arbetskraft att mötas på ett mer flexibelt sätt utgör en allt större utmaning för att sysselsättningen och ekonomin skall kunna utvecklas starkt. I fjol lindrades inte löntagarnas medelbeskattning, eftersom den genomsnittliga kommunalskatteprocenten och löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremie samt arbetspensionspremien för personer över 53 år steg. Men både 2006 och 2007 kommer lindringen av statens inkomstbeskattning på nytt att stödja köpkraften. Möjligheterna till sysselsättning stöds också av nya åtgärder, t.ex. det år 2006 tillfälligt införda låglönestödet till arbetsgivare som på heltid anställer 54 år fyllda arbetstagare till en lön av euro per månad, samt åtgärderna i budgeten för år 2007 för att få arbetsmarknaden att fungera bättre. Finanspolitiken blir både i år och nästa år närmast neutral, trots de omfattande lindringarna av löneinkomstbeskattningen. De av de offentliga samfunden insamlade skatterna och socialskyddsavgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten var i fjol 43,8 % och skuldförhållandet var 40,5 %. I år sjunker skattegraden med en knapp procentenhet och skuldsättningsgraden ännu mer, till 38,4 %. De offentliga utgifterna i relation till BNP har hållit sig kring drygt 50 %, men beräknas i år sjunka till 49 5

6 1 Allmän översikt %. Den offentliga sektorns finansiella överskott i relation till bruttonationalprodukten blev i fjol omkring 2,5 %, och beräknas i år och nästa år stiga till knappt 3 %. År 2006 uppstår i statsfinanserna ett överskott, som består under hela regeringsperioden. Kommunalekonomin förbättras klart i år och nästa år på grund av att skatteinkomsterna vuxit snabbare än beräknat. Trots det går den kommunala ekonomin alltjämt en aning på minus, även om ökningen i kommunernas utgifter väntas att bli något långsammare. Överskottet i socialskyddsfonderna är nästan oförändrat och tack vare dessa överskott går hela den offentliga ekonomin på plus. Arbetspensionsfondernas växande placeringsstock utgjorde i slutet av fjolåret 66 % i relation till totalproduktionen. Den ekonomiska tillväxten på medellång sikt begränsas främst av förändringarna i befolkningens åldersstruktur och de senaste årens långsamt ökade produktionskapacitet. Omfördelningen av den internationella produktionen innebär också att den inhemska produktionen måste anpassas till de nya förhållandena. Den ekonomiska tillväxten avtar på medellång sikt från en potentiell produktionsökning på tre procent i dag till omkring två procent vid decennieskiftet, då befolkningen i arbetsför ålder redan börjar minska. 6

7 1 Allmän översikt Centrala prognossiffror 1) 2005* * 2005* 2006** 2007** md euro procentuell volymförändring BNP till marknadspris 157 1,8 3,5 2,9 4,5 3,0 Import 57 3,3 7,4 12,3 6,9 4,7 Totalutbud 214 2,1 4,4 5,2 5,2 3,4 Export 66-1,7 7,5 7,3 10,4 5,2 Konsumtion 116 3,8 2,8 3,2 2,8 2,1 privat 81 4,8 3,2 3,8 3,6 2,7 offentlig 35 1,5 1,7 1,6 1,0 0,7 Investeringar 30 4,0 4,9 3,3 5,3 3,7 privata 25 3,2 4,9 5,9 5,7 4,0 offentliga 4 8,4 4,5-10,4 2,9 1,6 Totalefterfrågan 214 2,1 4,4 5,2 5,2 3,4 inhemsk efterfrågan (inkl. statistisk differens) 148 3,8 3,1 4,2 2,8 2,6 1) Siffrorna bygger på de nya beräkningsmetoderna i nationalräkenskaperna * 2005* 2006** 2007** Tjänster, volymförändring, % 0,4 3,2 2,6 3,4 3,0 Industri, volymförändring, % 2,6 4,4 3,9 7,4 3,4 Produktivitet, förändring, % 1,2 2,8 2,1 2,7 2,6 Sysselsättningsgrad, % 67,3 67,2 68,0 68,8 69,1 Arbetslöshetsgrad, % 9,0 8,8 8,4 7,7 7,4 Konsumentprisindex, förändring, % 0,9 0,2 0,9 1,5 1,3 Förtjänstnivåindex, förändring, % 4,0 3,8 3,9 2,9 2,5 Bytesbalans, md euro 8,7 11,6 7,2 8,9 8,1 Bytesbalans /BNP, % 5,9 7,6 4,6 5,4 4,7 Korta räntor (3 mån. Euribor), % 2,3 2,1 2,2 3,0 3,6 Långa räntor (statens obligationer, 10 år), % 4,1 4,1 3,4 3,8 4,1 Offentliga utgifter /BNP, % 50,0 50,3 50,1 49,0 48,7 Skattegrad /BNP, % 43,8 43,5 43,8 43,0 42,7 Offentliga sektorns fi nansiella sparande /BNP, % 2,3 2,1 2,5 2,9 2,8 Statens fi nansiella sparande /BNP, % 0,5 0,4 0,4 0,6 0,3 Offentliga sektorns bruttoskuld (EMU) /BNP, % 44,3 44,3 40,5 38,4 37,0 Statens skuld /BNP, % 43,4 42,0 38,2 35,8 34,4 7

8 1 Allmän översikt Ekonomiska utsikter på medellång sikt Trots de senaste årens snabba ekonomiska tillväxt håller tillväxtförutsättningarna på medellång sikt, fram till år 2011, på att försämras. I början av 2010-talet väntas den årliga ekonomiska tillväxten gå ner under 2 %. Tillväxtmöjligheterna försämras särskilt av att befolkningen åldras, vilket minskar utbudet på arbetskraft, men också av den svagt växande produktionskapaciteten under detta decennium. Omfördelningen av den internationella produktionen innebär också att den inhemska produktionen måste anpassas till de nya förhållandena. Reell och potentiell BNP tillväxt, % BNP-volymtillväxt Potentiell tillväxt ** Hushållens skuldsättning och den långsammare förbättringen av sysselsättningen börjar för sin del begränsa hushållssektorns konsumtionsmöjligheter på medellång sikt. När arbets- och kapitalinsatsen utvecklas svagt kommer de närmaste årens ekonomiska tillväxt att bygga enbart på produktivitetsökningen. I den internationella ekonomin har konjunkturtoppen nåtts, men fortsatt stark tillväxt väntas i flera för Finland viktiga områden, som Ryssland. Inom euroområdet har tillväxten tagit fart, men internationellt blir tillväxten rätt blygsam också på medellång sikt. Den ekonomiska tillväxten i EU sker även i fortsättningen främst i de nya medlemsländerna. Tillväxten i Europa begränsas av rigida ekonomiska strukturer samt den åldrande befolkningen. Centrala frågor med tanke på världsekonomins utveckling är hållbarheten i Kinas ekonomiska tillväxt, USA:s skuldsättning samt oljeprisutvecklingen. Att förutse oljeprisets utveckling är svårt på grund av det nära sambandet med världspolitiken och störningarna i utbudet av råolja. Priset kan förbli högt under en lång tid, vilket skulle begränsa den ekonomiska tillväxten i hela världen. Om Förenta 8

9 1 Allmän översikt staterna snabbt lyckas korrigera sin externa balans blir också inverkan på dollarkursen och världsekonomin mer tydliga. Den årliga exporttillväxten beräknas till drygt 4 %, vilket är mindre än vad som blivit vanligt efter mitten av 1990-talet. Bakom ligger antagandet att de finska exportföretagen, särskilt inom elektronikindustrin, kommer att öka sin produktion i högre grad utanför Finland, närmare slutproduktmarknaderna. Dessutom försvagas exportindustrins lönsamhet också av den fortsatt starka eurokursen och de stigande råvarupriserna. Bytesförhållandet väntas även i fortsättningen bli sämre när exportpriserna sjunker, särskilt för mobiltelefonernas del, medan importpriserna samtidigt stiger. Att bytesförhållandet försvagas begränsar den finska inkomstutvecklingen och bidrar till att upplösa det nuvarande stora överskottet i bytesbalansen. Den privata konsumtionen har varit livlig, vilket har lett till en tydligt ökad skuldsättning. Skuldsättningsgraden är redan högre än i början av 1990-talet, men hushållens ränteutgifter i relation till den disponibla inkomsten är klart lägre än då. Medlemskapet i valutaunionen har bidragit till ökad stabilitet på finansmarknaden, och då kan skuldsättningen växa inom vissa gränser utan att balansen i ekonomin rubbas. Stigande räntor och skuldsättningen begränsar dock redan under de närmaste åren ökningen i den privata konsumtionen. Den privata konsumtionen väntas då växa något långsammare än totalproduktionen, i medeltal knappt 2 %. De privata investeringarna väntas på nytt öka långsammare efter en liten uppgång under de senaste åren. Investeringarna inom landet begränsas av ekonomins svaga tillväxtutsikter på längre sikt och de livliga investeringarna utomlands i länder med lägre produktionskostnader samt nära snabbt växande marknadsområden. Dessutom avtar tillväxten i bostadsbyggandet i takt med hushållens skuldsättning. Också de offentliga investeringarna väntas växa blygsamt, och investeringsgraden i samhällsekonomin förblir på medellång sikt stabil, knappt 20 %. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos börjar befolkningen i arbetsför ålder minska omkring decennieskiftet. Ökningen i utbudet av arbetskraft kan väntas börja minska redan tidigare, om inte den genomsnittliga pensioneringsåldern klart kan höjas från nuvarande nivå. Den pensionsreform som trädde i kraft i början av år 2005 beräknas dock bidra till att begränsa nedgången i utbudet av arbetskraft. Sysselsättningsutvecklingen har totalt sett varit gynnsam under de senaste åren. Nya arbetsplatser har uppkommit särskilt inom service och byggande. Den prognostiserade ekonomiska tillväxttakten på medellång sikt skapar dock inte förutsättningar för en fortsatt kraftigt växande sysselsättning. Med den antagna tillväxten och produktivitetsutvecklingen förbättras sysselsättningen till decennieskiftet med cirka personer. Arbetslösheten minskar något mer under förutsättning att utbudet av arbetskraft minskar enligt prognosen. Arbetslöshetsgraden är vid decennieskiftet 7 %, vilket är i linje med beräkningarna för den strukturella arbetslösheten. Utan nya ekonomisk- 9

10 1 Allmän översikt politiska åtgärder riskerar arbetslöshetsgraden att stabiliseras kring 69 %. Produktivitetsökningen väntas gå ner till cirka 2 % när arbetsplatserna minskar inom industrin, där produktiviteten är högre, och ökar inom servicesektorerna, där den är lägre. Inkomstnivån beräknas på medellång sikt stiga med cirka 3 % per år. Samordningsproblemen på arbetsmarknaden kan skapa tryck på till och med snabbare löneuppgång, vilket kan skada industrins kostnadskonkurrensförmåga och öka den offentliga sektorns löneutgifter. Bristen på yrkeskunnig arbetskraft hotar att begränsa den ekonomiska tillväxten, om inte tillväxten får ny fart genom förbättrad produktivitet. Den offentliga ekonomin Balansen i den offentliga ekonomin i relation till totalproduktionen stärks i år från 2½ % år 2005 till cirka 3 %, mycket tack vare den gynnsamma konjunkturutvecklingen. Den förbättrade sysselsättningen och den livliga privata konsumtionen har ökat skatteintäkterna mer än tidigare beräknats. När produktionens tillväxtmöjligheter försvagas försämras dock möjligheterna att finansiera de växande offentliga utgifterna till följd av att befolkningen åldras. Med tanke på den offentliga ekonomins hållbarhet på längre sikt är det därför synnerligen viktigt att produktivitetsökningen kan påskyndas, sysselsättningen förbättras och överskottet i den offentliga ekonomin ytterligare ökas. Balansen i statsfinanserna håller enligt utgiftsramarna och budgeterna på att etableras på ett litet plus, cirka ½ %, under hela prognosperioden. Den beräknade avmattningen i tillväxten på medellång sikt syns också så att inkomstbaserna växer långsammare. Skattebesluten gällande den återstående regeringsperioden har beaktats i prognosen. Ett antagande är att det från 2008 årligen görs en teknisk justering i inkomstskatteskalan, så att beskattningen inte för statsbeskattningens del skärps när inkomsterna ökar. Utgiftsökningen begränsas under de närmaste åren av produktivitetsprogrammet, som bidrar till att minska personalutgifterna. I år och nästa år förbättras den kommunala ekonomin snabbare än beräknat eftersom skatteinkomsterna och statsandelarna växer snabbare. Till följd av det förbättrade utgångsläget och den väntade uppbromsningen i omkostnadsökningen beräknas den kommunala ekonomin komma i balans på medellång sikt. Utsikterna för den kommunala ekonomin motsvarar beräkningarna enligt basserviceprogrammet. Skatteinkomsterna och statsandelarna väntas under prognosperioden öka med cirka 3½ % per år. Utgiftsökningen har i år fortsatt i nästan samma takt som under de senaste åren, men tillväxten väntas gå ner till cirka 4 % under de närmaste åren. Den moderata utgifts- 10

11 1 Allmän översikt utvecklingen hotas dock om löneutgifter och köpta tjänster växer snabbare än väntat när servicebehoven och svårigheterna att få arbetskraft ökar. Överskottet i den offentliga ekonomin bygger till största delen på arbetspensionsfonderna, som byggs upp med tanke på att befolkningen åldras. Fondernas överskott börjar dock redan på medellång sikt minska just på grund av att pensionsutgifterna växer snabbare. Till följd av de växande utgifterna uppstår på medellång sikt tryck att höja både arbetstagarnas och arbetsgivarnas socialskyddsavgifter. Överskottet i hela den offentliga ekonomin i förhållande till BNP beräknas ända till decenniets slut ligga kring 3 %. Statsskulden i relation till totalproduktionen minskar under samma period och närmar sig 30 %. Statsskulden minskar också räknat i euro, medan kommunernas skulder förblir ungefär oförändrade. Finland uppfyller kriterierna enligt EU-ländernas stabilitets- och tillväxtpakt när det gäller balansen i den offentliga ekonomin och skuldsättningen också på medellång sikt. 11

12

13 2 Den internationella ekonomin 2 DEN INTERNATIONELLA EKONOMIN Den internationella efterfrågan fortsatte att växa snabbt under årets första månader trots det höga oljepriset och de snabbt stigande priserna på andra produktionsinsatser. Under den senaste tiden har det dock börjat synas tecken på en avmattning i tillväxttakten. Penningpolitiken har allmänt stramats åt för att dämpa den tilltagande inflationen. Företagens kostnader har stigit och eftersom alla tryck inte kan överföras till priserna kan lönsamheten börja försvagas. Det finns således anledning att anta att den snabbaste tillväxttakten i världsekonomin och världshandeln är förbi och att tillväxten nu avtar i år och nästa år. Men förändringen är lindrig och världshandeln torde ännu år 2006 växa med 6½ % och produktionen med 4½ %. Oljepriset förblir högt bl.a. på grund av spänningarna i Mellanöstern, det strama marknadsläget och bristen på raffineringskapacitet. När produktionskapaciteten ökar och efterfrågeökningen avtar torde prisutvecklingen på andra produktionsförnödenheter vända nedåt. Hoten mot den ekonomiska utvecklingen utgörs av dels oljan, dels de växande över- respektive underskotten i bytesbalanserna och de höga bostadspriserna, som är en följd av den lätta penningpolitiken. Inflationstrycken har vuxit och osäkerheten beträffande den ekonomiska utvecklingen och prisutvecklingen försvårar centralbankernas beslutsfattande. I Förenta staterna ökade produktionen med 3,2 % i fjol. Den privata konsumtionen ökade i samma takt som året innan, men investeringarna och exporten ökade långsammare. Efter det svaga årsslutet 2005 nådde produktionstillväxten en takt av 5,6 % i början av året, men den avtog till 2,9 % under det andra kvartalet, vilket åtminstone delvis reflekterar inverkan av det höga oljepriset och den stramare penningpolitiken. Också bostadsmarknaden har börjat svalna. Sysselsättningsläget har försämrats en aning. Antalet arbetsplatser ökar inte lika snabbt och arbetslösheten har gått upp till 4,8 %. Sysselsättningsgraden är 66 %, nästan den samma som ett år tidigare. Löneförhöjningarna har varit moderata och produktiviteten har ökat så mycket att lönerna inte skapar inflationstryck. 12

14 2 Den internationella ekonomin USA:s externa obalans har tillspetsats ytterligare. Underskottet i bytesbalansen gick i fjol upp till 6,4 % av bruttonationalprodukten. I början av detta år förbättrades underskottsförhållandet, men det finns en risk att gränsen 7 % överskrids i år och obalansen kan ytterligare fördjupas nästa år. Hittills har det inte varit svårt att finansiera underskottet, men det växande finansieringsbehovet ökar beroendet av utländska placerare. En förändring i deras beteende kunde leda till att dollarn försvagas och de långa räntorna stiger. Penningpolitiken har stegvis stramats åt och styrräntan har gått upp till 5¼ %. Politikens effekt har dock dämpats av de fortsatt låga långa räntorna. I sina beslut om framtida åtgärder måste centralbanken överväga dels hur snabbt efterfrågan i ekonomin dämpas, dels hur inflationstrycken utvecklas. Underskottet i den offentliga ekonomin minskade i fjol. I år växer det igen bl.a. till följd av den långsammare inkomstökningen, de stora militära utgifterna och återuppbyggnadsarbetena vid Mexikanska golfen. Regeringen går in för att halvera underskottet fram till år Med hänsyn till att befolkningen åldras och övriga faktorer kunde också ett striktare mål ha varit motiverat. Förenta staternas ekonomi växer i år med knappt 3 %. Nästa år avtar tillväxttakten ytterligare något. Euroområdets ekonomi växte i slutet av fjolåret långsammare än väntat. Exportökningen blev långsammare och den privata konsumtionen minskade. Produktionsökningen år 2005 blev bara 1,3 %. I år har aktiviteten på nytt ökat och under det första kvartalet gick produktionen upp med 2 %. Tillväxten bygger alltjämt till stor del på export, som har drivits på av stark internationell efterfrågan. Återhämtningen syns särskilt i industriproduktionen och företagens förväntningar. Dessa förväntningar är nu bättre än på fem år och även hushållen har fått större tilltro för framtiden. Hushållens förtroende stärks också av det förbättrade sysselsättningsläget. I juni var den säsongrensade arbetslöshetsgraden 7,8 %, vilket är nästan en procentenhet mindre än ett år tidigare. Företagens lönsamhet är god och investeringarna väntas ta ny fart i år. Hushållens beteende är alltjämt försiktigt. Sparandet har här förblivit högt och konsumtionsviljan är relativt lam. Höjningen av mervärdesskatten i Tyskland nästa år har väntats skapa konsumtion år 2006, men tills vidare har inga större tecken på detta synts. Det är möjligt att konsumtionen förblir svag tills inverkan av det högre oljepriset på den disponibla inkomsten inte längre syns. Utvecklingsutsikterna i euroområdet är således även i framtiden mycket beroende av hur den internationella efterfrågan och oljepriset utvecklas. Om Förenta staternas bytesbalansproblem förvärras kan också euron stärkas. Ett bekymmer i många länder är också de nuvarande höga bostadspriserna. Produktionen i euroområdet beräknas i år växa med 2,2 % och nästan år med 1,8 %. 13

15 2 Den internationella ekonomin Bruttonationalprodukten * 2006** 2007** procentuell volymförändring Förenta staterna 2,5 3,9 3,2 2,9 2,3 Japan 1,8 2,3 2,6 2,5 2,3 EU-25 1,3 2,4 1,6 2,3 2,0 Tyskland -0,2 1,6 1,0 1,7 1,6 Frankrike 1,1 2,3 1,2 2,1 1,8 Italien 0,1 0,9 0,1 1,5 1,1 Storbritannien 2,7 3,3 1,9 2,4 2,0 Spanien 3,0 3,1 3,4 3,4 2,9 Sverige 1,7 3,7 2,7 3,6 2,8 Danmark 0,7 1,9 3,2 2,4 2,1 Finland 1,8 3,5 2,9 4,5 3,0 OECD 2,0 3,3 2,8 2,9 2,6 Kina 9,5 10,1 10,2 9,6 9,1 Ryssland 7,3 7,2 6,4 5,5 5,0 Hela världen 4,0 5,4 4,9 4,7 4,2 Arbetslöshetsgraden i vissa OECD-länder * 2006** 2007** procent Förenta staterna 6,0 5,5 5,1 4,8 4,9 Japan 5,3 4,7 4,4 4,0 4,1 Storbritannien 5,0 4,7 4,8 5,2 5,3 Italien 8,6 8,1 7,8 7,8 8,0 Frankrike 9,8 10,0 9,9 8,9 8,8 Tyskland 8,7 9,2 9,1 8,3 8,1 Sverige 4,9 5,5 5,8 4,8 4,4 Finland 9,0 8,8 8,4 7,7 7,4 Danmark 5,3 5,5 4,8 4,3 4,1 EU-25 9,0 9,1 8,7 8,8 8,7 OECD 6,9 6,7 6,5 6,2 6,3 14

16 2 Den internationella ekonomin De stigande energipriserna har drivit upp inflationen till 2,5 %, men basinflationen har hållits bättre i styr än på andra håll tack vare de låga löneförhöjningarna och den lamare efterfrågan. Pristrycken har dock vuxit och uppgången i konsumentpriserna beräknas bli över 2 % också nästa år. De förändrade prisutsikterna har synts också i centralbankens åtgärder, styrräntan har höjts till 3 %. Den offentliga ekonomins tillstånd förbättrades betydligt i euroområdet år Underskottet i relation till bruttonationalprodukten sjönk med 0,4 procentenheter till 2,4 %. Trots det berörs fem euroländer av förfarandet vid alltför stort underskott. I år väntas det offentliga underskottet inte minska, men år 2007 minskar det relativa underskottet något. Med beaktande av att befolkningen åldras förblir den offentliga ekonomins hållbarhet den ekonomiska politikens största utmaning vid sidan av de strukturella reformerna. Japans ekonomi fortsätter att förbättras. Produktionsökningen år 2005 blev 2,8 %. I början av detta år tilltog takten något när de privata investeringarna ökade. Även annars förefaller den ekonomiska tillväxten allt tydligare att vara beroende av den inhemska efterfrågan. Japan ser ut att komma ifrån den långvariga deflationen. Konsumentpriserna har börjat stiga. Företagens förväntningar har förbättrats och de strukturella reformerna ser ut att ge god avkastning. Hushållens förtroende och konsumtion stärks av växande inkomster och sjunkande arbetslöshet. Också den offentliga ekonomins ställning har förbättrats och underskottet i relation till bruttonationalprodukten var i fjol 5,8 %. I år förbättras situationen bara litet och en utmaning för ekonomin är att trygga den offentliga ekonomins hållbarhet när Euroområdets ekonomiska utveckling * 2006** 2007** procentuell volymförändring Privat konsumtion 1,0 1,5 1,3 1,7 1,4 Offentlig konsumtion 1,7 1,1 1,3 1,8 1,1 Bruttobildning av fast kapital 0,9 2,3 2,2 3,5 1,8 Export av varor och tjänster 1,1 6,5 3,9 5,1 4,9 Import av varor och tjänster 3,0 6,7 4,8 5,3 4,7 Bruttonationalprodukt till marknadspris 0,8 2,1 1,3 2,2 1,8 Den privata konsumtionens defl ator 2,0 2,0 1,9 2,2 2,1 Arbetslöshetsgrad, % 8,7 8,9 8,6 8,4 8,3 Offentliga samfundens fi nansiella sparande, %/BNP -3,0-2,8-2,4-2,4-2,2 Bytesbalans, %/BNP 0,4 0,5 0,2-0,3-0,3 15

17 2 Den internationella ekonomin befolkningen snabbt åldras. Penningpolitiken går över till en tid av positiva räntor, men det behövs försiktighet och måttfullhet för att den pågående återhämtningen inte skall komma av sig. Produktionen beräknas i år öka med 2,5 % och nästa år med 2,3 %. Kinas ekonomi fortsätter att växa mycket snabbt. Farten tilltog under det första kvartalet till 11 %. Tillväxten väntas i år och även nästa år bli marginellt långsammare än fjolårets 9,9 %. Antagandet bygger på uppskattningen att den externa efterfrågan avtar och att regeringen går in för att begränsa investeringarna inom sektorer som hotas av framtida överkapacitet. Pristryck förekommer inte nämnvärt. Uppgången i livsmedelspriserna har avtagit och inom vissa sektorer finns tryck att sänka priserna på grund av överkapacitet. Inom penningpolitiken kunde större flexibilitet vara av nöden. Rysslands ekonomi växte i fjol med 6,4 %. I år avtar tillväxttakten något för energisektorns exportkapacitet är fullt utnyttjad. Investeringstakten är lam och kan öka kapacitetsproblemen i produktionen. Hushållens inkomster och konsumtion växer snabbt, vilket bl.a. syns i en allt större import. Som motvikt till de stora löneförhöjningarna galopperar inflationen i en takt av nästan 10 %. Centralbankens inflationsmål på 8,5 % förefaller svårt att uppnå. Den ekonomiska tillväxten beräknas år 2006 bli 5,5 % och år 2007 en halv procentenhet lägre. 16

18 3 Utrikeshandel 3 UTRIKESHANDEL Export Exportvolymen ökade i fjol med 7½ %. Varuexporten gick upp med 6 %. Exporten av skogsindustriprodukter minskade med drygt en tiondel, men exporten av metallindustriprodukter blev betydligt livligare. Den statistiska uppgången ökades också av den kraftigt växande transitexporten genom Finland till Ryssland och de baltiska länderna 1). Exporten till Ryssland ökade med nästan en tredjedel, vilket förde upp Ryssland till största exportland. Rysslands andel av varuexporten var 11 %, vilket är något mer än andelarna för Sverige och Tyskland, som ligger tvåa och trea. På grund av de stigande exportpriserna på oljeprodukter och metaller steg exportpriserna med en knapp procent. I början av detta år fortsatte den goda exportframgången. I januari juni steg värdet av exporten med nästan en femtedel från året innan; tillväxtsiffran höjdes av att den långvariga arbetskonflikten inom pappersindustrin drog ner jämförelsebasen i maj juni. Den växande köpkraften i Ryssland och de nya EU-länderna samt den något livligare ekonomiska tillväxten i Tyskland stöder den finska exporten. Företagens konjunktursituation var god på sommaren och förväntningarna inför årsslutet förblev positiva. Exporten växer i år med 10½ %, varuexporten med hela 12 %. Enligt Statistikcentralens exportprisindex steg exportpriserna under årets första hälft relativt jämnt; priserna på bl.a. metaller, den kemiska industrins produkter, trävaror och pälsverk har stigit markant. Exportpriserna beräknas i år stiga med 2 %. 1) Transittrafi ken via Finland växer kraftigt, men inräknas inte i export- och importsiffrorna. Utöver transitvarorna exporterades via Finland ett allt större antal mobiltelefoner, hushållsmaskiner och bilar samt andra produkter som från tredje länder först hade importerats till Finland för mellanlagring och tullbokförts som både import och export, och därmed höjer tillväxtsiffrorna för utrikeshandeln. 17

19 3 Utrikeshandel Tack vare industrins goda konkurrensförmåga fortsätter den goda exportökningen också nästa år, men för nästa år känner man inte till särskilda tekniska tillväxtacceleratorer på samma sätt som för i år och även transitexportens snabbaste tillväxttakt avtar, så exportökningen stabiliserar sig på sedvanliga fem procent. Exportpriserna börjar nästa år sjunka på nytt. Exporten av metallindustriprodukter ökade i fjol volymmässigt med 17 %, tack vare exporten av elektronik- och elprodukter. När det gäller fordon och elektronik förklarades tillväxten i hög grad av den ökade transitexporten. Exempelvis exporten av mobiltelefoner räknat i antal telefoner ökade med bara två och en halv miljon exemplar till knappt 35 miljoner telefoner, medan importen ökade med 8 miljoner till 19 miljoner telefoner, av vilka merparten återexporterades. Under början av detta år har exporten av metallindustriprodukter utvecklats mycket gynnsamt och av exportökningen utgörs en större del än i fjol av produkter tillverkade i Finland. På världsmarknaden råder livlig efterfrågan på mobiltelefoner och exportutsikterna för högklassiga mobiltelefoner tillverkade i Finland är lovande. Under början av året ökade antalet importerade mobiltelefoner endast en aning från året innan. En del av de telefoner som importerades i fjol torde ha stannat i lager i Finland, men trots det kommer exporten av förmedlade mobiltelefoner knappast att ge en sådan tillväxtimpuls i elektronikindustrins export som i fjol, utan exportökningen bygger på ökande inhemsk produktion. Transitexporten av bilar ser däremot ut att fortsätta att växa kraftigt och i år ökar även fartygsleveranserna. Exportorderstocken för maskiner och Centrala exportländer andel av exporten % ) Ryssland Sverige Tyskland Storbritannien Förenta staterna ) Före 1992 Sovjetunionen. 18

20 3 Utrikeshandel metallprodukter har blivit exceptionellt stor. Efterfrågan på metaller på världsmarknaden är fortsatt stark, prisnivån är hög och exportvolymen stiger. Även nästa år kan metallindustrin vänta sig en livlig export, men i och med att den internationella ekonomiska tillväxten så småningom avmattas dämpas tillväxtmöjligheterna för exporten, vartill produktionens kapacitetsgränser och problemen med tillgång på yrkeskunnig arbetskraft börjar bromsa tillväxtmöjligheterna. Fartygsleveranserna ökar inte nämnvärt från i år, men den ökande transitexporten av bilar väntas hålla uppe den starka fordonsexporten även nästa år. Exporten av skogsindustriprodukter blev i fjol volymmässigt 11½ % mindre än året innan till följd av strejkerna och lockouten; exporten av pappersindustriprodukter minskade med 12 % och på trävarusidan blev minskningen 6 %. Inom pappersindustrin tog exporten inte fart heller efter den långa blockaden, när den lovande prisuppgången i början av året gick över i en svag nedgång på hösten. Virkesexportpriserna steg i fjol med 2½ %, mot slutet av året blev exporten livligare. I år blir tillväxtprocenten inom skogsindustrin tekniskt sett hög, på grund av fjolårets svacka. Virkesindustrins exportpriser har fortsatt att stiga tack vare den goda efterfrågan i Centraleuropa, när det konkurrerande utbudet från Ryssland och Sverige Export av varor och tjänster * 2006** 2007** * 2006** 2007** andel, % procentuell volymförändring procentuell prisförändring Skogsindustri 20,3 1½ 3-11½ ½ -1½ 1½ 1 1 Trävaror 4, ½ 2½ 3 2 Massa och papper 15, ½ -7-2 ½ ½ 1 Metallindustri 59, ½ -½ ½ -3 Metallframställning 10, Maskiner, metallvaror, transportmedel 20, ½ Elektronik- och elprodukter 28, Övriga 20, ½ Jord- och skogsbruk 0, Livsmedel 1, ½ -½ Textil-, beklädnads- och lädervaror 1, ½ Kemisk industri 13, Varuexport 1) 100,0 0,2 5,0 6,1 12,1 5,4-2,0 0,4 1,1 1,8-1,1 Export av varor och tjänster 1) -1,7 7,5 7,3 10,4 5,2-1,4 0,5 0,9 1,9-0,7 1) Pris- och volymförändringarna i summaraderna åren motsvarar nationalräkenskaperna. De produktspecifi ka pris- och volymförändringarna inom varje sektor har beräknats på basis av Statistikcentralens exportprisindex och Tullstyrelsens uppgifter om exportens värde. 19

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter:

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter: PROGNOS 24.8.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Ekonomisk prognos

Läs mer

Tulli tiedottaa. Tullen informerar Customs Information. EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 2016 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning

Tulli tiedottaa. Tullen informerar Customs Information. EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 2016 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning Tulli tiedottaa Tullen informerar Customs Information 2.3.217 ÅRSPUBLICERING: detaljerade uppgifter EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 216 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning Enligt Tullens utrikeshandelsstatistik

Läs mer

EKONOMISK ÖVERSIKT. September 2004. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005 1)

EKONOMISK ÖVERSIKT. September 2004. Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005 1) Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005 1) EKONOMISK ÖVERSIKT September 2004 1) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial till budgetpropositionen.

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN

2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN PROGNOS 18.3.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Prognos 2004-2005:

Läs mer

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2 Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ - - - - BNP och sysselsättningen förändring, % - - - Källa: Statistikcentralen -5 5 7 9 BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent i fjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

Nationalräkenskaper 2010

Nationalräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper 2010 Bruttonationalprodukten ökade med 3,6 procent i fjol, hushållens inkomster med 1,9 procent Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

Nationalräkenskaper 2015

Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper 2015 Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent i fjol Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter ökade volymen av Finlands bruttonationalprodukt

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 4:e kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,1 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2014, 4:e kvartalet Bruttonationalprodukten minskade med 0,2 procent under sista kvartalet Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade

Läs mer

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Erkki Liikanen, Åland 13.6.211 13.6.211 Erkki Liikanen BNP-tillväxten i världen Totalproduktion Euroområdet USA Japan Kina* 6 Kvartalsförändring i procent

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 30.11.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 30.11.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram 30.11.2015 TULLEN Statistik 1 MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2011-2015 7 Mrd. e 6 5 4 3 2 1 0-1 -2 2011 2012 2013 2014 2015 Export Import

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Nationalräkenskaper 2013

Nationalräkenskaper 2013 Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2013 Bruttonationalprodukten minskade med 1,2 procent i fjol Korrigerad 30.9.2014. De korrigerade punkterna är markerade med rött. Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2013, 4:e kvartalet Bruttonationalprodukten minskade med 0,3 procent från föregående kvartal och med 0,6 procent från året innan Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009. Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1)

EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009. Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1) Bilaga Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2010 1) EKONOMISK ÖVERSIKT SEPTEMBER 2009 1) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial till budgetpropositionen.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

PROGNOS 22.3.2005. Ekonomisk prognos 2005-2006 ÖKAD EXPORT HÅLLER UPPE TILLVÄXTEN DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT

PROGNOS 22.3.2005. Ekonomisk prognos 2005-2006 ÖKAD EXPORT HÅLLER UPPE TILLVÄXTEN DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT PROGNOS 22.3.2005 DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, april 2015

Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, april 2015 Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, april 215 Nedan granskas konjunkturerna i landskapet Österbotten utgående från information om omsättning per näringsgren. Informationen är beställd från Statistikcentralen

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med procent år 2014 Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram Tullen Statistik MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2012-2016(1-9) 6 Mrd. e 5 4 3 2 1 0-1 2012 2013 2014 2015 2016 Handelsbalans Export Import

Läs mer

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. 1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009, 3:e kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,3 procent från föregående kvartal, men minskade med 9,1 procent från året innan Enligt

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Ekonomisk översikt Sommaren 2016

Ekonomisk översikt Sommaren 2016 Ekonomisk översikt Sommaren 2016 Finansministeriets publikationer 24b/2016 Ekonomiska utsikter Innehåll Sammanfattning..................................... 3 Inledning.........................................

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2016 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen ökade markant

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2016 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen ökade markant Tulli tiedottaa Tullen informerar Customs Information Fritt för publicering 7.2.217 kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 216 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. 31.5.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. 31.5.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram 31.5.2016 TULLEN Statistik 1 MÅNATLIGA IMPORTEN, EXPORTEN OCH HANDELSBALANSEN 2012-2016(1-3) 6 Mrd. e 5 4 3 2 1 0-1 -2 2012 2013 2014 2015 2016 Handelsbalans

Läs mer

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Det ekonomiska läget November Carl Oreland Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell

Läs mer

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 8 september 2016 utvärderade CB-rådet de ekonomiska

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2012 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2012, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten minskade med 1,1 procent från föregående kvartal och med 0,1 procent från året innan Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Handel med teknikvaror 2016

Handel med teknikvaror 2016 217-2-8 Handel med teknikvaror 216 Ökad teknikhandel men försämrad handelsbalans Teknikvaror till ett värde av 4 miljarder SEK exporterades från Sverige under 216, vilket är en ökning med 2 procent i värde

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009

Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009 Nationalräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009 BNP minskade med 7,6 procent under första kvartalet, ekonomin krymper i samma takt som i början av 90-talet Enligt Statistikcentralens preliminära

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2011, 1:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,8 procent från föregående kvartal och med 5,5 procent från året innan Enligt Statistikcentralens

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 132/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av fullmakt för statsrådet att uppta lån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att fullmakten för statsrådet att

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper Nationalräkenskaper, kvartalsvis, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,6 procent från föregående kvartal och med 2,9 procent från året innan Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Statsbudgeten Sammandrag

Statsbudgeten Sammandrag 1. Sammandrag Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1 De ekonomiska utsikterna Under den senaste tiden har utsikterna för tillväxt

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00 ÅRSPUBLICERING (preliminära uppgifter): EXPORTEN ÅR 4 NÄSTAN PÅ SAMMA NIVÅ SOM ÅRET INNAN Handeln med Ryssland avtog markant 9..5 Fritt för publicering klockan 9. Värdet på Finlands export av varor år

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Offentliga sektorns underskott och skuld 2014

Offentliga sektorns underskott och skuld 2014 Offentlig ekonomi 205 Offentliga sektorns underskott och skuld 204 Den offentliga sektorns underskott 3,3 procent och skuld 59,3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 204 Enligt de reviderade

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter

Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserat på de uppgifter

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Ekonomisk översikt Sommaren 2017

Ekonomisk översikt Sommaren 2017 Ekonomisk översikt Sommaren 2017 Finansministeriets publikationer 28b/2017 Ekonomiska utsikter Innehåll Sammanfattning..................................... 3 Inledning.........................................

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer