PROJEKTBESKRIVNING. Region Västerbotten Box 443, Västra Norrlandsgatan 13, Umeå

Transkript

1 PROJEKTBESKRIVNING Kompetensplattform i Västerbottens län [Hänvisning till RTP 3.2 Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Regionalt behovsstyrt utbildningsutbud Projektet stämmer in på följande aktiviteter i åtgärdsbilagan: Utveckla metoder och modeller för att återkommande analysera näringslivets kort- och långsiktiga rekryterings- och kompetensbehov. Projektet arbetar med hela arbetsmarknaden, även kompetensbehov hos offentliga arbetsgivare. Stärka samarbetet mellan näringsliv/arbetsliv, universitet, kommunalt skolväsende och andra utbildningsanordnare för att få en bättre överensstämmelse mellan det samlade utbildningsutbudet och den regionala arbetsmarknadens behov. Utveckla yrkesinriktad utbildning mot den regionala arbetsmarknadens behov samt utveckla alternativa utbildningsformer i samarbete mellan skola och arbetsliv. Insatser som ökar tillgängligheten till utbildning på alla nivåer - för-, grund- och gymnasieskola, vuxenutbildning och universitet - genom utveckling och samordning av nya distributionssätt för utbildning. Projektet avser gymnasieskola och eftergymnasial utbildning.] 2. Bakgrundsbeskrivning Bakgrundsbeskrivning skall innehålla en beskrivning och analys av nuvarande förhållanden (statistik/problembild). Beskriv också förhållandena för kvinnor/män, gärna med könsuppdelad statistik. Ge i beskrivningen en utgångspunkt till varför projektet bör bedrivas. Det finns en allmän insikt i samhället att det är för dålig överensstämmelse mellan arbetsmarknadens behov av kompetens samt de utbildningar som erbjuds på gymnasial och eftergymnasial nivå. På regional nivå uttrycks detta både i Regionalt utvecklingsprogram (RUP) för Västerbottens län samt i länets tillväxtprogram (RTP): Identifiera strategiska yrkesområden och behovet av strategiska utbildningsinsatser för utveckling och tillväxt inom olika branscher på kort och lång sikt. Ökad kunskap om näringslivets kompetensbehov och att skolväsendets och annat utbildningsutbud överensstämmer med detta behov (RUP s 7) - Utveckla metoder och modeller för att återkommande analysera näringslivets kort- och långsiktiga rekryterings- och kompetensbehov. - Stärka samarbetet mellan näringsliv/arbetsliv, universitet, kommunalt skolväsende och andra utbildningsanordnare för att få en bättre överensstämmelse mellan det samlade utbildningsutbudet och den regionala arbetsmarknadens behov (RTP, Åtgärdsbilaga, Regionalt behovsstyrt utbildningsutbud) I Partnerskapet för kompetensförsörjning (se nedan) har detta varit en återkommande fråga. I början av december 2009 hade partnerskapet en ingående diskussion om hur vi i Västerbottens län kan arbeta för en bättre överensstämmelse mellan arbetsmarknadens kompetensbehov och de utbildningar som erbjuds. Partnerskapet konstaterade att det är många aktörer som försöker fånga in och analysera behoven. På nationell nivå ex Arbetsförmedlingen, Högskoleverket, Yrkeshögskolemyndigheten, Skolverket, Tillväxtverket och Tillväxtanalys. På regional och lokal nivå ex landstinget, kommunernas lärcentra, näringslivskontor samt gymnasie- och vuxenutbildning och även statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadens parter gör analyser av kompetensbehov. Det är alltså många aktörer som analyserar behov, inget eller bristfälligt samarbete mellan dessa och ibland

2 oklart vad analyserna innehåller. Genomgående har dessa analyser haft tonvikt på en kortare tidshorisont än analys av mer långsiktiga behov. Västra Götalandsregionen har initierat en förundersökning som institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet har genomfört. Slutrapporten kom i februari 200: Förundersökning som underlag för bedömning av en longitudinell studie av kompetensförsörjning inom Västra Götaland. Främst nationella aktörer har kartlagts, vilken typ av kompetensanalyser de gör, vilka metoder som används, hur ofta analyserna görs samt långsiktigheten. En motsvarande kartläggning av aktörer saknas i Västerbottens län. Flera beslut på nationell nivå går i riktningen att stärka sambanden mellan arbetsmarknadens kompetensbehov och de utbildningar som erbjuds. Exempel på detta är den reformerade gymnasieskolan som träder i kraft hösten 20. Särskilt yrkesprogrammen i gymnasieskolan kommer att ha en tydligare utgång mot arbetslivet. Gymnasieskolorna ska också i samarbete med arbetslivet bygga upp programråd för varje yrkesprogram. Andra exempel är inrättandet av Yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning samt satsningar på yrkeshögskoleutbildningar. Regeringen har också gett regionala självstyrelseorgan, samverkansorgan eller länsstyrelser i respektive län i uppdrag att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. I Västerbottens län har uppdraget gått till. Mer om uppdraget nedan. Även regeringen har uppmärksammat att det är många aktörer på nationell nivå som försöker fånga in och analysera kompetensbehov. Regeringen beslutade den 25 mars 200 att ge Statens skolverk, Myndigheten för yrkeshögskolan, Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket samt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser i uppdrag att samverka för att öka samordningen på nationell nivå inom kompetensförsörjningsområdet. I regeringsbeslutet står att samverkan ska ske med den regionala nivån. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har i regleringsbrev fått i uppdrag att analysera och beskriva framtida arbetskrafts- och kompetensbehov till och med Uppdraget omfattar nuvarande befolknings- och näringslivsstruktur samt därav följande kompetensbehov i alla funktionella analysregioner. Framtida befolknings- och näringslivsstruktur samt eventuell brist på arbetskraft och kompetens inom olika yrkes- eller utbildningskategorier och i olika branscher i såväl privat som offentlig sektor ska särskilt uppmärksammas. I uppdraget ingår även att belysa hur framtida arbetskrafts- och kompetensbrist kan motverkas liksom landsbygders samt småföretagens särskilda villkor. Uppdraget - som ska redovisas till Näringsdepartementet i en slutrapport senast 30 juni 200 kommer förhoppningsvis att utgöra ett viktigt underlag även för vår egen analys av det framtida arbetskrafts- och kompetensbehovet. Att styra individers val och utbudet av utbildningar Utbildningsanordnare på gymnasial och eftergymnasial nivå kritiseras ofta för att inte ta tillräcklig hänsyn till arbetsmarknadens behov av kompetens då utbildningar planeras och genomförs. I samhällsdebatten framhålls att ungdomar väljer fel, de utbildningar de föredrar leder inte till jobb. Studie- och yrkesvägledare kritiseras för att de inte vägleder ungdomarna rätt. Det är viktigt att påminna sig om att det är individen själv som väljer vilken utbildning han/hon vill gå, både i gymnasieskolan och i eftergymnasial utbildning. En styrning av vilka utbildningar som ska erbjudas samt vilka som ska gå dessa utbildningar förekommer främst i två fall, i arbetsmark-nadsutbildningar samt i företagsinterna utbildningar.

3 Även om man på regional nivå är överens om arbetslivets framtida kompetensbehov är möjligheterna att styra utbudet på gymnasial och eftergymnasial nivå begränsad. Det är den enskilda kommunen som avgör vilka program och inriktningar som ska erbjudas i den egna gymnasieskolan. Kommunerna i Västerbottens län har undertecknat ett samverkansavtal där de har enats om att årligen samråda om utbudet, vilket också sker. Men det slutliga beslutet är upp till varje gymnasiekommun. I planeringen måste kommunerna också ta hänsyn till friskolornas utbud. Här är samråd inte lika självklart eftersom friskolorna oftast agerar nationellt. Till utbildningar på fristående gymnasieskolor är det riksintag, vilket innebär att en hemkommun inte kan neka en elev att börja där. Kommunerna har på motsvarande sätt beslutanderätten över utbildningarna i den kommunala vuxenutbildningen. Yrkesvux, som är en del av den kommunala vuxenutbildningen, planeras utifrån arbetsmarknadens behov av yrkeskompetens i kommunen. Här ska en ansökan göras till Skolverket, som fattar beslut om antal platser i respektive kommun. Även för yrkeshögskoleutbildningar (Yh) är det ett ansökningsförfarande. Ansökan görs till Yh-myndigheten som beslutar om vilka utbildningar som godkänns och därmed får statsbidrag för genomförandet. Vid ansökningsomgången hösten 2009 inkom 85 ansökningar till myndigheten. Av dessa blev 297 beviljade statsbidrag, vilket motsvarar 35 procent av ansökningarna. Det är hård konkurrens om Yh-medlen. Ska vi i Västerbottens län lyckas med att få en bättre överensstämmelse mellan arbetsmarknadens behov av kompetens och de utbildningar som planeras och genomförs måste alla berörda parter vara delaktiga och medansvariga. Utbildning tar tid Att få fram individer med kompetens tar olika lång tid beroende på utbildningsform. Utbildningar som ganska snabbt, ca veckor, kan leverera personer med efterfrågad kompetens är Yrkesvux, arbetsmarknadsutbildningar samt uppdragsutbildningar. Validering, d v s att i en strukturerad process kartlägga och bedöma en persons reella kompetens, kan ex användas för att förkorta en utbildning. Utbildningar på medellång sikt, -3 år, är yrkeshögskola och gymnasieskola. Även arbetsmarknadsutbildningar kan ingå i denna kategori. Handlar det om utbildningar på högskolenivå tar det längre tid, minst 5 år, då gymnasiekompetens först krävs. Utbildningsresurser i Västerbottens län Kompetensbehoven på arbetsmarknaden kan inte klaras med utbildningssatsningar av mer tillfällig karaktär som arbetsmarknadsutbildningar, uppdragsutbildningar och projekt inom ex socialfonden. Hela utbildningssystemet måste engageras för att få en bättre överensstämmelse med arbetsmarknadens behov. Det är också i det ordinarie utbildningssystemet som de stora resurserna finns: Utbildningsform Resurser i Västerbottens län Gymnasieskola Gymnasial vuxenutbildning KY/YH Arbetsmarknadsutbildningar Socialfonden, PO Umeå universitet: Luleå tekniska universitet tkr (Skolverket 2008) tkr (Skolverket 2008) tkr (3 % av regleringsbrev 2009) tkr (Af:s uppskattning, 3 % av central budget 2009) tkr (65 mkr PO Övre Norrland 07-3) tkr (HSV 2008, grundutbildningar) tkr (HSV 2008, grundutbildningar)

4 Kommande kompetensbrist Personer födda på 40-talet har börjat gå i pension. De är många, antalet ungdomar som ska fylla upp på arbetsmarknaden är betydligt färre. Även om vi idag har arbetslöshet står vi inför en situation med brist på arbetskraft. Se diagrammen från Af nedan. I slutet av200 inträffar den historiska tidpunkten i riket då antalet tillträdande till arbetsmarknaden är färre än åldersavgångarna. För Norrland är situationen än allvarligare, vi har redan färre tillträdande ungdomar än de som lämnar arbetsmarknaden. För att klara kompetensbehoven behövs arbetskraft utifrån. Fram till år 2025 behövs nya västerbottningar för att bibehålla nuvarande försörjningskvot. En komplicerande faktor är att andra regioner i landet står inför samma problem. I hela europagemenskapen (E27) behövs för samma tidsperiod en arbetskraftinvandring på 50 miljoner människor för att behålla samma försörjningskvot. (Källa: SCB). Vi står således inför en stor utmaning att trots vårt perifera läge i förhållande till övriga Europa - försöka hävda oss i konkurrensen om den framtida arbetskraften. Dessa utmaningar innefattar såväl arbetskraftsförsörjning i mera allmänna termer men även specifikt hur vi kan: på bästa sätt samspela mellan utbildningsväsendet inklusive forskning och industrin, näringslivet i stort och övriga samhällslivet, säkerställa den spetskompetens som har avgörande betydelse för företagens utveckling och regionens tillväxt i framtiden. En illustration på detta är att mellan personer behövs per år i landet inom teknikföretagen. Bör även ses mot bakgrund av att teknikföretagen hittills har ökat sin tillväxt med 5 % årligen att jmf med BNP ökningen 2,5 % de senaste åren. Slutligen är spetskompetens av avgörande betydelse för att i vår region ska kunna infria ambitionerna i våra styrdokument att utveckla förädlingskedjan och tjänsteproduktionen sprungen ur våra basnäringar, samt nå nya grupper av presumtiva invandrare och underlätta för att dessa snabbt kan komma in på vår arbetsmarknad. Arbetsmarknaden i Västerbottens län ur jämställdhetsperspektiv De könsmässiga skillnaderna mellan kvinnors och mäns studie- och yrkesval är tydligt traditionella i Västerbottens län. Mer än två tredjedelar av de sysselsatta kvinnorna arbetar inom den offentliga sektorn medan lika många män arbetar inom den privata sektorn. Inom ungefär hälften av länets yrkesområden utgör antingen kvinnor eller män 80 procent eller fler av de sysselsatta. Länets mest kvinnodominerade yrken är kontorssekreterare, dataregistrerare, biomedicinska analytiker, förskollärare och fritidspedagoger (2007). I dessa yrken arbetar mellan 88 och 96 procent kvinnor. De mest mansdominerade yrkena i länet är däckspersonal, maskin- och motorreparatörer samt maskinförare. Inom dessa yrken arbetar nära 00 procent män. Yrken inom länet som har en jämn könsfördelning är bland annat gymnasielärare, hälso- och sjukvårdsspecialister och journalister (JämLYS En jämställdhetsanalys av näringslivet i Västerbotten, Länsstyrelsen 200). Länets utmaning ligger inte enbart i att klara kompetensbehoven på kort och lång sikt utan också i att utveckla arbetsmarknaden så att den blir mer jämställd.

5 Regeringsuppdrag om kompetensplattform i villkorsbeslut 200 Uppdraget har gått till regionala självstyrelseorgan, samverkansorgan eller länsstyrelser i respektive län för Västerbottens del till. Vi ska etablera en kompetensplattform för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Vi ska ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser som förhåller sig till funktionella arbetsmarknadsregioner. Inom ramen för uppdraget ska vi samverka med relevanta regionala och lokala aktörer. Vi ska även samråda och föra dialog med statliga myndigheter inom kompetensförsörjningsområdet. Etableringen av kompetensplattformen ska bygga på redan etablerade samverkansformer inom kompetensförsörjningsområdet i länet. Uppdraget ska genomföras i dialog med berörda aktörer i angränsande län och förhålla sig till näringslivets och arbetsmarknadens behov samt funktionella arbetsmarknadsregioner. Syftet med kompetensplattformarna är att bidra till Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. En delrapportering av hur etableringen av kompetensplattformen genomförts och en beskrivning av vidtagna initiativ och åtgärder ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 april 200. Uppdraget ska slutredovisas senast den 25 februari 20. Redan innan uppdraget om att etablera en kompetensplattform i länet blev känt har olika intressenter i länet uttryckt ett behov av en tydligare struktur för samverkan mellan företrädare för arbetslivet och utbildningsanordnare. Etablerad samverkansstruktur mellan kommunerna i utbildningsfrågor Etableringen av kompetensplattformen ska bygga på redan etablerade samverkansformer inom kompetensförsörjningsområdet i länet. Strukturen för samverkan mellan kommunerna i utbildningsfrågor är väl etablerad. Den grundlades inom ramen för Kommunförbundet Västerbotten och har överförts till. Utbildningsdelegationen är motorn i samverkan, som handlar om utbildningsfrågor från förskola till kommunal vuxenutbildning. Regelbundet återkommande mötesplatser arrangeras enligt följande: Presidie- och skolchefskonferenser 2 ggr/år Skolchefskonferenser 2 ggr/år (totalt 4 ggr/år för skolcheferna) Aktuell skolpolitik, årlig konferens i samarbete med Kommunförbundet Norrbotten Tre skolchefer i länet (Vindeln, Skellefteå och Lycksele) utgör beredningsgruppen. Den bistår strategen på i beredningen av olika frågor och i planeringen av presidie-

6 och skolchefskonferenser. På uppdrag av samtliga skolchefer kan beredningsgruppen företräda kommunerna i överläggningar, ex med landstinget eller med lärarutbildningen. Utbildningsdelegationen inrättar vid behov arbetsgrupper i olika frågeställningar. En sådan grupp är arbetsgruppen för vuxnas lärande, vilken diskuterar frågor om kommunal vuxenutbildning, bl a Yrkesvux, och Yh-utbildningar. År 2005 initierade inlandskommunerna en gymnasieutredning i länet som ledde till att kommunerna undertecknade ett länsövergripande samverkansavtal om gymnasieutbildning. Ett gemensamt intagningskansli inrättades i Vindeln, vilket innebar att Umeå, Skellefteå och Lycksele lade ner sina kanslier. fattar länsövergripande beslut för att intagningsprocessen ska fungera. Från den december 2009 ansvarar för projektet GAS gymnasieskola, arbetsliv, samverkan. Processledaren samordnar kommunernas införande av Gy 20. Det är en utmaning då reformen ska sjösättas samtidigt som antal elever kraftigt minskar. GAS-projektet finansieras av samt med :-medel. är huvudman för Vård- och omsorgscollege - samverkan mellan utbildning, avnämare och fack om vårdutbildningar. Projektet finansieras av kommuner med omvårdnadsprogram samt med :-medel. College arbetar med grundutbildningar i gymnasieskolan, vuxenutbildning och med kompetensutveckling av redan anställd personal. Teknikcollege finns i Umeå och Skellefteå (i samarbete med Örnsköldsvik). Servicecollege är under uppbyggnad och koordineras av Umeå kommun. College-modellen är inspiration för uppbyggnaden av programråd inom GAS-projektet. är huvudman för projektet STÖK, vilket finansieras av ESF. Syftet med projektet är att rusta kommunerna så att de erbjuder validering till sina medborgare samt att arrangera kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledare. Vägledare och valieringsledare utbildas i verktyget ValiWeb. Genom ett avtal mellan och Skellefteå kommun har övriga kommuner i länet möjlighet att använda ValiWeb. Andra samverkansstrukturer Partnerskapet för kompetensförsörjning bildades våren Det består av representanter från olika kommunala funktioner som gymnasieskola, vuxenutbildning, näringslivskontor och personalchef, och från andra myndigheter och organisationer ex Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Länsbildningsförbundet och företrädare för arbetsgivare och arbetstagare. Partnerskapet blir ett vikigt bollplank i uppbyggnaden av kompetensplattformen. är Yh-myndighetens kontaktyta i länet. Årligen gör en prioritering av sökta Yh-utbildningar från länet främst utifrån två perspektiv arbetsmarknadens behov och regional utveckling. RUC Regionalt utvecklingscentrum är ett samarbete mellan skolcheferna i länets kommuner och Örnsköldsviks kommun, och Umeå School of Education. Syftet är att utveckla verksamheterna i skolan samt lärarutbildningen. RegLab är ett nätverk för regionförbund och andra regionala aktörer som arbetar med regional utveckling. Syftet är erfarenhetsutbyte och lärande mellan regionerna. RegLab drivs idag som projekt. Elva regioner är med samt Vinnova och Tillväxtverket. SKL är fodervärd för

7 projektledaren. deltar i ett delprojekt om kompetensförsörjning, vilket kommer att var ett bra stöd i arbetet med att bygga kompetensplattformen. Samverkansstrukturer som behöver etableras I kompetensfrågor saknar etablerade samverkansformer med företrädare för arbetslivet. Med arbetslivet avses både företrädare för arbetsgivare och arbetstagare, samt både privat och offentlig sektor. Här är det nödvändigt med ett samarbete med Arbetsförmedlingen som redan har etablerade branschråd och branschförmedlare. saknar också i dessa frågor samverkansstrukturer med privata utbildningsanordnare samt med universitet och högskolor. får inte enbart bli en förmedlande länk, ett filter, mellan företrädare för arbetslivet och utbildningsanordnare. Det behövs mötesplatser där företrädare för arbetslivet har en direkt dialog med utbildningsanordnare. s roll i arbetsmarknadspolitiken behöver klargöras. Även här är det önskvärt med ett samarbete med Arbetsförmedlingen. har kartlagt kommunernas arbetsmarknadsenheter (AME), hur de är organiserade och vilket uppdrag de har. Företrädare för AME har hört av sig till med önskemål om att regionförbundet etablerar ett nätverk mellan AME i kommunerna. Socialfonden ESF Många kompetenskartläggningar har genomförts inom projekt finansierade av socialfonden. Det är en angelägenhet för att följa utfallen av projekten och dra lärdomar. Här har vi en outnyttjad källa till kunskap om arbetsmarknadens behov av kompetens. har också i uppdrag av regeringen att enligt Tillväxtverkets riktlinjer upprätta en plan för uppföljning, utvärdering, analys och lärande (lärandeplan) av det regionala tillväxtarbetet i länet. Planen ska tas fram i samarbete med länsstyrelsen och redovisas till Närings-departementet senast den 3 mars 20. Analys Som nämndes inledningsvis är det många aktörer som lägger resurser på att analysera behov av kompetens. Västa Götalandsregionen har kartlagt vilka aktörerna är på nationell nivå. Motsvarande kartläggning behöver göras i Västerbottens län. Vilka analyserar behov, vilka data och metoder används och hur används resultaten? Jobbar man lång- eller kortsiktigt? Kan vi i länet i en gemensam process arbeta med analys? Hur länkar vi samman lokal, regional och nationell nivå? Varför ett projekt om kompetensplattform? har i dagsläget inte de personella resurser som krävs för att bygga upp en kompetensplattform. Arbetet kräver initialt ett merarbete att etablera nya kontakter, att bygga nya, hållbara nätverk och att bygga upp ny kunskap. Kompetensfrågorna går på tvären över flera verksamhetsområden. I projektets form får vi prova oss fram till ett arbetssätt internt och externt samt var frågorna politiskt hör hemma. Kompetensplattformen ska efter projekttidens slut leva vidare och utvecklas inom s ordinarie verksamhet. Enligt regeringens villkorsbeslut ska uppdraget om kompetensplattform avrapporteras till Näringsdepartementet senast den 25 februari 20. Att bygga en kompetensplattform i Västerbottens län är ett processarbete som kommer att ta tid. Den kommer inte att vara färdig i februari 20 men då ska vi ha kommit en bra bit på väg.

8 3. Syfte, mål och målgrupp (Beskriv kortfattat) Vad är syftet med projektet? (Hur projektet bidrar till att förändra/förbättra den situation som redogörs för i bakgrundsbeskrivningen): Vad är målsättningen med projektet? (ange även delmål):målgrupp, (till vem/vilka riktar sig projektaktiviteterna och verksamheten): Syfte Syftet med projektet är att arbetsgivare i länet, såväl privata som offentliga, har tillgång till kompetent arbetskraft i tillräcklig mängd, och på kort och lång sikt. Mål. En kompetensplattform är etablerad i länet. Den kännetecknas av delaktighet och medansvar både i uppbyggnadsskedet och i det långsiktiga arbetssättet. Den ska också vara hållbar över tid. 2. samordnar arbetet i länet med att ta fram gemensamma bilder över kompetensbehoven på kort och på lång sikt. Arbetssättet och analysen ska vara så väl förankrade hos relevanta aktörer i länet att de gemensamma bilderna även kan utgöra grund för gemensamma strategier och åtgärder inom kompetensförsörjningsområdet. 3. har i länet etablerat en ändamålsenlig mötesstruktur för företrädare för arbetsliv och utbildningsanordnare. 4. Företrädare för arbetslivet ska ha tillgång till ett forum där deras kompetensbehov diskuteras och tas om handa. 5. Utbildningsanordnare på gymnasial och eftergymnasial nivå ska ha tillgång till relevanta analyser och bilder av kompetensbehoven i länet, vilka de använder i planeringen av utbildningar. 6. ska i samarbete med andra aktörer och intressenter alltid ha en aktuell överblick av utbudet av utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå i länet. Målgrupp Företrädare för arbetslivet, både privata och offentliga; företagarorganisationer, branschorganisationer, kommuner, landstinget och fackföreningar. Företrädare för utbildningsanordnare på gymnasial och eftergymnasial nivå; kommuner, fristående anordnare av gymnasie- och Yh-utbildningar, universitet och högskolor. Statliga myndigheter inom kompetensförsörjningsområdet; Arbetsförmedlingen, Länsstyrelser, Tillväxtverket, Yh-myndigheten, Skolverket, Högskoleverket m fl. 4. Projektorganisation och genomförande av projektet Projektorganisation samt den eventuella styrgruppens respektive referensgruppens sammansättning, (kvinnor/män). Uppgift om vad som skiljer projektverksamheten från projektägarens ordinarie verksamhet och vad som är nyskapande. Uppgifter om eventuell samverkan och om samverkansavtal finns. Uppföljning och utvärderingsplan. Organisation utser en politisk styrgrupp för projektet. Den består av två politiker från Regionstyrelsen och två från Utbildningsdelegationen. Regionstyrelsen utser ordförande.

9 En processledare på heltid anställs på t o m 3 december 20. Han/hon ansvarar för: Genomförandet av de olika aktiviteterna inom projektet. Administration av styrgruppens möten kallelser, protokoll mm. Projektets ekonomi, rapporter. Information om projektet. I projektet avsätts medel för köp av kompetens inom statistik och analys samt för arbete med webb. På regionförbundets kansli finns assistentstöd för ekonomisk redovisning och uppföljning samt övrig administration. Kompetensfrågorna går på tvären över flera verksamhetsområden inom och därför ska berörda strateger delta i arbetet. Projektet ger oss möjlighet att prova oss fram till ett arbetssätt både internt och externt. Var frågorna hör hemma politiskt ska också fastställas. Så långt det är möjligt används redan etablerade samverkansstrukturer för information och dialog om arbetet i projektet, se ovan under Bakgrundsbeskrivning. samordnar fler grupperingar än ovan nämnda som blir viktiga i arbetet, ex nätverken för kommunchefer och näringslivschefer. Partnerskapet för kompetensförsörjning utgör referensgrupp i projektet. Det som är nytt i projektet i förhållande till s ordinarie verksamhet är att bygga upp ett strukturerat samarbete med företrädare för arbetslivet och med privata utbildningsanordnare samt universitet och högskola. Det förekommer kontakter redan idag men de är av mer sporadisk karaktär, ex i samband med olika projekt. Projektets innehåll När projektet är avslutat ska en kompetensplattform vara etablerad i Västerbottens län. Vad en kompetensplattform är finns inte definierat och arbetet i projektet får avgöra hur den utvecklas i vårt län. För att få en idé om vad kompetensplattformen kan vara väljer jag att ange några möjliga kännetecken: Tydligt vart man vänder sig om man vill komma till tals med kompetensplattformen i Västerbottens län en tydlig ingång. är denna ingång. Data samlas in, analyser görs och bilder av kompetensbehoven i Västerbottens län tas fram på kort och på lång sikt. I så stor utsträckning som möjligt ska redan befintliga data på nationell, regional och lokal nivå användas. Analyserna och bilderna dokumenteras ex i rapporter och på en hemsida och finns tillgängliga för alla. Region Västerbotten har i uppdrag att samordna detta arbete. Långsiktigt hållbara mötesstrukturer mellan företrädare för arbetslivet (företag, branscher, företagarorganisationer, fackföreningar) och utbildningsanordnare byggs upp på regional nivå. Analyserna och bilderna av kompetensbehoven är ett viktigt innehåll i dessa möten. Mötesstrukturen kan vara gemensam för olika utbildningsformer, ex gymnasieskola, Yrkesvux, Yh-, arbetsmarknads- och universitetsutbildningar. Arbetet i projektet får avgöra om dessa mötesplatser ska vara branschvisa eller branschövergripande.

10 Gemensamma strategier och åtgärder inom kompetensförsörjningsområdet utarbetas. För att dessa ska bli framgångsrika krävs att berörda parter känner delaktighet i och medansvar för de processer där dessa utarbetas. Strategierna blir också ett underlag för regional planering i länet. I projektets inledning görs ett arbete med definitioner och avgränsningar. Vilka branscher som är relevanta fastställs, och branschråd och liknande organisationer kartläggs. Även en detaljoch tidplan upprättas, där det framgår när och hur intervjuer, ev enkätundersökningar och andra aktiviteter i projektet ska genomföras. Intervjuer genomförs med både branschföreträdare och utbildningsanordnare för att kartlägga hur nuvarande samverkan mellan utbildning och arbetsliv fungerar. Detta görs i samarbete med processledaren för GAS-projektet som har i uppdrag att kartlägga gymnasieskolornas branschsamverkan. I intervjuerna undersöks också vilka analyser av kompetensbehov som olika aktörer gör samt vilka data och metoder de använder. Även tidsperspektivet på de olika analyserna kartläggs samt hur resultaten används. En viktig frågeställning är hur det regionala analysarbetet ska utformas så att branschföreträdare och utbildningsanordnare har nytta både av analysen och av mötesstrukturen. Intervjuerna är också ett tillfälle för oss på Region Västerbotten att etablera kontakt och skapa en relation till nya samarbetspartners. Intressant att kartlägga är även hur kompetensanalyser görs i länets kommuner och inom landstinget, dels av organisationens egna behov av kompetens och dels av näringslivets. Här görs kartläggningen i form av intervju eller enkät, beroende på hur mycket tid som kan avsättas för uppgiften. De som kommer att tillfrågas är personalchefer, näringslivskontor och Lärcentra. ska enligt regeringsuppdraget söka samarbete med myndigheter som redan arbetar med kompetensanalyser. Här är Arbetsförmedlingen särskilt viktig eftersom den har lång erfarenhet av analysarbete, utprövade metoder och etablerade arbetslivskontakter. ska även samarbeta med länsstyrelserna i Norrbotten, Västernorrland och Jämtland, vilka fått uppdraget att bygga upp kompetensplattformarna i dessa län. Kontakt är redan etablerad med länsstyrelsen och kommunförbundet i Norrbotten. har ett upparbetat samarbete med Österbottens förbund i Vasa i Finland. Förbundet arbetar sedan länge med Prognostisering av yrkesutbildning. Här har vi med all sannolikhet en del att lära, varför kontakter med Österbottens förbund kommer att tas. Vilka utbildningar som finns i länet på gymnasial och eftergymnasial nivå kartläggs. Det finns nationella hemsidor, ex Utbildningsinfo.se och Högskoleguiden.se, där information om utbildningar samlas. Arbetet i projektet får avgöra om nationella hemsidor svarar mot länets behov eller om vi ska komplettera med något eget inom. Med kartläggningen som underlag diskuteras vilka data och analyser som är relevanta i vårt län. ska inte behöva ta fram eget datamaterial om det redan finns ex hos någon nationell myndighet. Här pågår ett arbete inom RegLab att utöva påtryckningar på nationella myndigheter så att relevant material finns tillgängligt för regionerna. Några nationella myndigheter har också fått i uppdrag av regeringen att öka samordningen på nationell nivå inom kompetensförsörjningsområdet, se ovan under Bakgrundsbeskrivning.

11 Även data och analyser på regional och lokal nivå kan vara relevanta för den regionala analysen. I så fall blir det viktigt att länka samman lokal, regional och nationell nivå i arbetet med de regionala bilderna av kompetensbehoven. Kartläggningen ska också ligga till grund för vilka mötesplatser mellan arbetsliv och utbildningsanordnare, som det finns behov av. På några utbildningsanordnare finns det krav att ha särskilda organ i samverkan med arbetslivet, ex på gymnasieskolan som ska ha ett programråd för varje yrkesprogram och på huvudmän för Yh-utbildningar där det ska finnas en ledningsgrupp för varje utbildning med arbetslivet i majoritet. En fråga är om man kan ha samma branschråd/-organ för flera utbildningsformer, även för Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar. En annan det geografiska område som omfattas; en kommun, några kommuner, länet eller samarbete över länsgränser. För utvärdering av projektet tänker vi oss en följeforskare från ex Umeå universitet eller från Luleå tekniska universitet. Följeforskaren knyts till projektet från start och följer det under hela projekttiden. Han/hon utmanar vårt tänkande, handleder hur dokumentationen ska gå till, gör egen dokumentation ex intervjuer samt skriver slutrapporten. Det kan också bli en utvärdering inom ramen för RegLab-samarbetet. Nedan följer en riskanalys och en aktivitetsplan. Styrgruppen kommer att göra en mer fördjupad riskanalys i uppstarten av projektet. En mer detaljerad tid- och aktivitetsplan kommer också att utarbetas. Riskanalys Risk Utbildningsanordnare bryr sig inte om de analyser och bilder som görs på regional nivå Ett stort och svårt uppdrag att ha överblick över kompetensbehoven på hela arbetsmarknaden Företrädare för arbetsliv och utbildningsanordnare kommer in på möten Åtgärd Ett förhållnings- och arbetssätt som kännetecknas av delaktighet och medansvar. Definiera och avgränsa, börja där det är möjligt. Ett förhållnings- och arbetssätt som kännetecknas av delaktighet och medansvar. Vara uthållig och arbeta långsiktigt.

12 5. Tid- och aktivitetsplan Aktivitet Startdatu m Slutdatum Processledare anställs Uppstart av projektet; definitioner av begrepp, planering, tidplan, riskanalys och andra förberedelser. 3 Styrgruppsmöten; kallelser, bereda ärenden, protokoll 4 Personer som kan statistik och analys samt arbete med webb; interna resurser eller konsulttjänster (ev upphandling) Följeforskare kontrakteras (upphandling om så krävs) Definitioner och avgränsningar; vilka är de funktionella arbetsmarknadsregionerna, relevanta branscher, mm 7 Processa underlaget från Tillväxtanalys och dess betydelse för länet Samarbete med Arbetsförmedlingen Samarbete med Norrbotten, Västernorrland och Jämtland Aktivt ta ansvar för genomförandet av RegLabs lärseminarier om kompetensförsörjning och det hittillsvarande arbetet Kartlägga hur valda branscher genomför analyser av kompetensbehov samt om de direktimporterar arbetskraft i överenskommelse med facken. - Identifiera och intervjua nyckelpersoner Kartlägga hur valda fackförbund genomför analyser av kompetensbehov. - Identifiera och intervjua nyckelpersoner. Kartlägga hur kommunerna och landstinget genomför analyser av kompetensbehov (egna organisationens behov av kompetens). - Identifiera och intervjua nyckelpersoner. - Etablera samarbete med personalchefsnätverket i länet?

13 Aktivitet Kartlägga hur andra organisationer arbetar med analyser av kompetensbehov - kommunernas näringslivskontor - kommunernas lärcentra - företagarorganisationer, ex Företagarna, Handelskammaren och Svenskt Näringsliv, Almi Kartlägga utbildningsutbudet i länet på gymnasial och eftergymnasial nivå Partnerskapet för kompetensförsörjning; kalla till och leda möten (4 möten per år). Referensgrupp i utvecklingen av plattformen. Startdatu m Kontakter med Österbottens förbund i Finland 05 Avgöra vad analysen på kort sikt ska innehålla samt hur den ska processas fram. Avgöra vad analysen på lång sikt ska innehålla samt hur den ska processas fram. Arrangera mötesplatser mellan företrädare för arbetslivet och utbildningsanordnare. Bevakning av arbetsmarknadspolitik. - Delta i SKL:s nätverksmöten för regionala kontaktpersoner - Ev bygga nätverk av kommunernas AME Undersöka utvärderingar av ESF-projekt och i vilken mån de kan utgöra underlag för kompetensanalyser på regional nivå Slutdatum Utvärdering och slutredovisning Förväntat resultat En kompetensplattform för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt är etablerad i länet. Den är en del av s ordinarie verksamhet. 7. Jämställdhet Som beskrivs i bakgrundsbeskrivningen ovan är arbetsmarknaden i länet starkt könsuppdelad. I de analyser och bilder som arbetas fram inom projektet problematiseras detta så att traditionella könsrollsmönster synliggörs och utmanas. Ambitionen är att detta även ska ha viss effekt på flickors och pojkars val av utbildningar. All statistik som tas fram inom projektet är uppdelad på män och kvinnor.

14 8. Miljö När man samarbetar över ett helt län och dessutom över läns- och nationsgränser är resor oundvikliga. Vid planeringen av fysiska möten anstränger vi oss att förlägga dessa till orter dit deltagarna har rimligt reseanstånd. Vi kommer att uppmuntra till samåkning samt till att deltagare åker kollektivt. När det är lämpligt möts vi med hjälp av teknik, ex telefonkonferens och Adobe Connect Pro. Vi minimerar pappersutskick genom mail och genom att använda en webbaserad projektarbetsplats. har en medveten miljöpolicy och driver frågan tillsammans med länets kommuner. Källsortering utförs på s kontor i Umeå. 9. Integration För att vi ska klara de kommande kompetensbehoven är vi beroende av arbetskraft från andra länder. Hur vi bemöter personer med invandrarbakgrund blir en fråga som lyfts fram inom projektet. I de analyser och bilder av kompetensbehov som utarbetas säkerställa metoder för att lyfta fram utrikes födda. 0. Efter projektslut Beskriv vad som händer med verksamheten efter projekttidens slut Det som är upparbetat inom projektet fortsätter som ordinarie verksamhet inom Region Västerbotten.. Övriga upplysningar Upplysningar lämnas av Barbro Lundmark, Strateg utbildning och kompetensförsörjning, Tfn Mobil E-post barbro.lundmark@regionvasterbotten.se