ADHD Farmakologisk behandling av ADHD Expo Medica

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ADHD Farmakologisk behandling av ADHD Expo Medica 20150325"

Transkript

1 ADHD Farmakologisk behandling av ADHD Expo Medica Per Woxler Specialist i Psykiatri Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Per Woxler,Specialist i psykiatri, 1

2 Disclosure Principal InvesKgator i LAMDA 1 och 2 Janssen Cilag, (Concerta) Konferensresor med NovarKs (Ritalin) Konferensresor med Lilly (StraUera) Konferensresor med Evolan Pharma (Medikinet) Utbildningsuppdrag för Janssen Cilag, Lilly och Evolan Pharma Advisory Board för NovarKs, Shire och Lilly

3 DisposiKon Hur vanligt är, och vad är ADHD, och hur påverkar funkkonshindret livet Farmakologisk behandling av vuxna utan och med samsjuklighet Inkl SoS riktlinjer, okt

4 ADHD- prevalens i befolkningen ADHD- prevalensen hos vuxna 2-5%(4,2%). (1) Jmf Klinisk Depression I vuxen ålder könskvot M:K 1,5:1. Kvinnor troligen underdiagnos.(2) Många som söker idag gör det för au barnen fåu ADHD- diagnos (3) Av de som erhållit ADHD- diagnos som barn/ungdom har: - 2/3 kvar symtom i vuxen ålder - Hälben uppfyller ADHD- diagnos i vuxen ålder - Nästan alla har kvarstående funkkonspåverkan i vuxen ålder - Guldberg- Kjär, Taina (2013). ADHD in old age - Self- rated symptoms and Clinical informa8on from a Popula8on- Based Swedish Sample Aged 65 and older. Department of Psychology. University of Gothenburg, Sweden. 1.Kooij et al. BMC Psychiatry 2010; Fayyad et al. Br J Psyciatry 2007;190; Faraone et al.psych. Med. 2006;36;

5 Hur vanligt är förekomsten av ADHD på psykiatrisk öppenvårdsmouagning i UK? 194 pakenter.59 avbröt, 11 exkluderade. 124 kvarstående (57 män, 67 kvinnor) ASRS och Wender Utah RaKng Scale 22 % (27st) uppfyllde ADHD- diagnos Rao.Place. Progress in Neurology and Psychiatry Volyme 15, Issue 5, 21 Oct 2011 Sverige, Nylander et al: drygt 20% på allmänpsykiatrisk mouagning (2002), samtliga väl utredda

6 Prevalens av ADHD, vid Substance Use Disorder(SUD) Metaanalys 2012 Katelinje van Emmerik- van- Oortmerssen et al, Drug and Alcohol Dependence. Volym 122, 1 april 2012 Metaanalys av 29 studier. Resultat: 1/ 23,1% av alla med SUD* uppfyllde kriterier för ADHD enl DSM IV 2/ Kokainberoende var förknippat med lägre ADHD- prevalens jmf med alkohol-, opiat-, och andra beroenden SUD*= Substance Use Disorder = Substansbruksyndrom enl DSM

7 Prevalens ADHD hos de som söker behandling för missbruksproblem ASRS - 40% posikva (Ungern 20,8 % - Norge 65,9%) (Jean- Pierre Chiasson et al. QuesKoning the specificity of ASRS- v1.1 to accurately detect ADHD in substance abusing populakons. 183 SUD screenad for ADHD med ASRS- v1.1 och sedan undersökta av psykiatriker specialiserad på ADHD. Av de som uqöll posikvt för ADHD med ASRS, bekräbades ADHD- diagnosen bara hos 26%) DSM IV (Ungern 5,4% - Norge 31,3%) DSM 5 (Ungern 7,6% - Norge 32,6%) Observera au ASRS visar aktuella problem(senaste 6 mån), de fyra första är ExekuKva symtom. Kroniskt psykiskt sjuka uppvisar oba ADHD- symtom. ADHD- diagnos kräver au det allkd finns symtom och au de funnits allkd. Krävs således vuxen och barnanamnes. Skolanamnes vikkg. Van de Glind et al.drug Alcohol Depend 2014;134;

8 Vad Är ADHD Kärnsymtomen Dorsala anterior cingulate cortex Cortico-striatal-thalamic-cortical loop Dorsala laterala PFC Cortico-striatal-thalamic-Cortical loop Uppmärksamhetssymtom Selektiv Att. Kvarhållen Att, problemlösning Hyperaktivitet Impulsivitet Prefrontala motorcortex Cortico-striatal-thalamic-cortical loop Orbitala frontalcortex Cortico-striatal-thalamic-cortical loop Per Woxler,Specialist i psykiatri, 8 Fritt efter Stephen M Stahl

9 Utah- kriterierna för vuxna Wender,P.H., Wolf,L.E. And Wasserstein, J. (1993) Adults with ADHD An Overview. Annals New York Acdemy of Science, 931, 1-16) Per Woxler,Specialist i psykiatri, 9

10 Krävs både symtom från A + B + minst två från C G Vilket innebär au pakenten har en ADHD, kombinerad A. MotorhyperakLvitet B. Uppmärksamhetsstörning C. AffekKv labilitet D. HeU temperament, kortvariga utbrou E. EmoKonell överreakkvitet F. DesorganisaKon, oförmåga au sluqöra uppgiber G. Impulsivitet H. Associerade drag Per Woxler,Specialist i psykiatri, 10

11 Effekter av ADHD bortom kärnsymptomen Sjukvårdssystem 33 % fler akutbesök 1 10 x fler öppenvårdsbesök 2 5 x fler önskemål om öppenvårds- recept 2 3 x fler inläggningar i slutenvård x fler olyckor med motorfordon 3,4 Utbildning och arbete Lägre yrkesställning 8 Ökad frånvaro 9 och kostnad för arbetsbortfall 9-10 Låga betyg i förhållande till kapacitet 6 Missar deadlines och tappar ofta bort saker 5-6 Ofta sen till jobbet/möten 5-6 Familj Benägenhet för känsloutbrott 5-6 Familj Känner sig Benägenhet missmodig p.g.a. för ständiga känsloutbrott misslyckanden 6,11 5 Låg självkänsla Känner 5-6 sig missmodig p.g.a. ständiga Mer kaotiska personliga misslyckanden rutiner och 6,11 familjerutiner 6 Högre frekvens av skilsmässa/separation Låg självkänsla 6,11 mellan föräldrarmer 7 kaotiska personliga rutiner och familjerutiner 11 Patient Högre frekvens av skilsmässa/separation Socialt mellan föräldrar 12, x syskonbråk 14 [taggarna eber x Svårigheter att skapa/upprätthålla vänskapsrelationer står för en uppåtriktad pil] [ändra i 5 Dålig lyssnare och otillräcklig social kompetens Powerpoint Kll 2 4 x fler. Även i 5 Snar till ilska och att nedanstående uttrycka sig kränkande när han/hon blir arg 5 Svårt att hantera ekonomi 6 Missbrukssjukdomar: 2 x högre risk 11 och tidigare debut 12 Mindre benägna att sluta röka Leibson et al Hodgkins et al Sobanski et al Barkley et al Searight et al Weiss et al Brown and Pacini Manuzza et al Secnik et al Birnbaum et al Biederman et al Milberger et al Pomerleau et al.1995.

12 Kriminalitet I nyligen avslutad, men ej publicerad studie, Daabs(The development of aggressive anksocial behavior study), Visar forskare från Lund och Göteborgs universitet följande:(arkkel Dagens medicin nr11/15 mars 2015) 270 manliga, unga (18-25år), våldsbrozslingars psykiska hälsa : Depression: 50% hade någon gång i livet drabbats av depression som krävt behandling Ångest: 50% hade någon gång drabbats av ångestsjukdom, främst panikångest ADHD: 63%(jmf 5-7%) uppfyllde kriterier som barn och 43 % (jmf 4%) uppfyllde ADHD idag AuLsmspektrumstörning: 10% uppfyllde kriterier (jmf 1% i normalbefolkning) PsykoLskt symtomatologi: 8% (jmf 3 %) Bipolär sjukdom: 5% (jmf1%) Missbruk/Beroende: 80% uppfyllde kriterier för missbruk eller Beroende Slutsats: Tidigt utanförskap, Kdigt debuterande Uppförandestörning. Dessa barn måste hiuats Kdigare och effekkva åtgärder måste säuas in, 40% hade hab kontakt med BUP, således fångade i skyddsnätet, inte räu hjälp

13 Longitudinella studier på barn med ADHD Vilka barn skall man vara extra observant på? Barn med ADHD + CD och/eller bipolär sjukdom har den största risken au utveckla SUD (Biederman et al 1997; Lambert et al 1987; Lynskey a Fergusson 1995; Manuzza et al 1993; Weiss et al 1985; August et al 2006; Katusic et al 2005; Wilens et al1999) CD har den största implikakonen och vissa studier pekar på au den ensam är orsaken Kll SUD hos personer med ADHD (Barkley et al 1990; McGough et al 2005) ADHD ensamt är en oberoende risk för utveckling av SUD (ung trefaldig riskökning, samt Kdigare debut) (Biederman et al 1995; Milberger et al 1997; Katusic et al 2005)

14 DiagnosKk av ADHD Vad skall vi ha svar på? 1. Klinisk diagnoskk ukfrån anamnes, från Kdig ålder Kll idag, från föräldrar, andra närstående, skola, arbete samt pakentens egen beskrivning - kriterium A(symtom idag) + B(funkKonshindrande symtom före7/12åå) + C (funkkonsnedsäuning orsakad av symtomen > 2 områden) + D (kliniskt signifikant funkkonsnedsäuning socialt el arbete el studier) + E (..förklaras inte bäure av någon annan psykisk störning..) 2. DiagnosKska instrument ( olika skauningsinstrument, semistrukturerade intervjuer..). Finns inget diagnoskskt instrument som självständigt kan användas för au ställa diagnosen ADHD. (Finns ca 15 st i Sverige)- Kriterium A+ B + C + D + E (differenkaldiagnoskk och komorbiditet) 3. Neuropsykologisk utredning. Kriterium A+C+D+E 4. Funktonsbedömning. Kriterium C+ D Ebersom diagnosen ADHD i slutändan är en klinisk diagnos, som bygger på informakon från flera olika källor, kan de diagnoskska testen vara Kll nyua. (SBU) Praxisundersökning (SBU) som gjordes visade stor spridning i såväl, Kd som läggs ner, liksom väntekder. Ju större omfauning på utredning, ju längre väntekder

15 Farmakologisk behandling

16 Verkningsmekanism Verkningsmekanismen för atomoxetin vid ADHD antas ha samband med dess selektiva hämning av återupptagningen av noradrenalin Presynaptiskt neuron Tyrosin Dopamin Noradrenalin (NA) NA Presynaptiskt neuron Tyrosin Dopamin Noradrenalin (NA) NA NAtransportör NA NA Synaptisk klyfta NA-receptor Atomoxetin NA NA Postsynaptiskt neuron Postsynaptiskt neuron Simpson et al. Drugs. 2004;64(2): Image copyright owned by Eli Lilly and Company.

17 Farmakologisk Behandling av ADHD Vuxna utan aktuellt /närliggande Missbruk/Beroende Enl SoS Läkemedelsbehandling av ADHD hos barn o vuxna stöd för beslut om behandling (remissversion okt 2014) skriver man, för nyinsäuning hos vuxna med ADHD har läkemedel med atomoxekn och metylfenidat godkänts Endast AtomoxeKn och Kapsel Ritalin som är godkänt för nyinsäuning hos Vuxna med ADHD. Medkinet sedan länge godkänt i Tyskland. Om vare sig AtomoxeKn eller CentralsKmulanKa uppnår god effekt, ser jag Amfetaminpreparat som andrahandspreparat (tredjehandspreparat.) Ebersom Elvanse idag är godkänt, kommer Läkemedelsverket hänvisa Kll deua, om licensansökan görs på Dexamfetamin(Metamina) och troligen även på Amfetamin, trots au de inte har helt likvärdiga effekter

18 RekommendaKoner om läkemedelsbehandling av adhd (SoS okt 2014,Remissversion) Det här dokumentet innehåller rekommendakoner om erbjudande av behandling med centralt verkande sympatomimekka vid följande diagnoser: adhd adhd och samkdigt substansbruksyndrom adhd och samkdig auksm adhd och samkdig egentlig depression adhd och samkdigt ångestsyndrom adhd och samkdiga bipolära syndrom. LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ADHD HOS BARN OCH VUXNA SOCIALSTYRELSEN

19 Centralt verkande sympatomimekka Kll personer med adhd RekommendaLon :Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med centralt verkande sympatomimekka Kll barn från 6 år och vuxna med adhd. Läkemedelsbehandlingen bör erbjudas som en del i eu behandlingsprogram. Bör (stark posikv rekommendakon) För palenter/brukare: De flesta pakenter eller brukare skulle vilja ha åtgärden, endast en liten andel skulle avstå För kliniker: De flesta pakenter eller brukare bör erbjudas åtgärden För beslutsfazare: RekommendaKonen kan användas för au styra praxis i de flesta situakoner LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ADHD HOS BARN OCH VUXNA SOCIALSTYRELSEN, remissversion

20 Vad bör göras inför erbjudande om behandling? Vid utredning och diagnoskk bör följande göras inför ez eventuellt erbjudande om behandling med centralt verkande sympatomimekka: noggrann differenkaldiagnoskk en utredning av samsjuklighet i andra psykiatriska Kllstånd som kan påverka effekten av och riskerna med läkemedelsbehandling av adhd en utredning av medicinska faktorer som kan medföra risker i samband med läkemedelsbehandling av adhd en genomgång av andra läkemedel som personen använder och som kan interagera med läkemedelsbehandling av adhd en undersökning av eventuellt drogbruk eller - beroende hos personen som kan påverka effekten av eller riskerna med läkemedelsbehandling av adhd en bedömning av livssllsfaktorer och sociala omständigheter som behöver beaktas i samband med läkemedelsbehandling för au den ska kunna ges på eu för den enskilda personen och samhället säkert säu en behandlingsplan som även omfauar en målsäuning för läkemedelsbehandlingen och en strategi för uppföljning och utvärdering av effekter och biverkningar. LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ADHD HOS BARN OCH VUXNA SOCIALSTYRELSEN, remissversion

21 Vad bör beaktas i samband med behandling? Läkemedelsbehandling ersäzer inte andra insatser. PaKenter som redan är föremål för andra stödåtgärder kan behöva dem även fortsäuningsvis. PaKenter som erbjuds läkemedelsbehandling kan utöver denna åtgärd behöva även andra former av stöd som bidrar Kll au hantera symtom och stödja funkkon. Vid inledningen av läkemedelsbehandlingen bör de som närmast berörs och som ska ansvara för behandlingen (som pakenten och dennes närstående) erbjudas informakon och utbildning om behandlingen, ebersom det kan förbäura följsamheten och därmed effekten av den. Under pågående läkemedelsbehandling bör förskrivaren konknuerligt vara uppmärksam på nykllkomna sociala, medicinska och psykiatriska faktorer som kan påverka förutsäuningarna för och effekterna av behandlingen. Vid bristande effekt av behandling med centralt verkande sympatomimekka bör förskrivaren ta förnyad ställning Kll adhd- diagnosens validitet. Det finns inneboende risker med förskrivning av narkolkaklassade läkemedel (spridning, förlust, beroendeutveckling). Förskrivaren bör därför undvika au skriva ut en stor mängd av sådana läkemedel samkdigt och vara restrikkv med au ersäua förlorade preparat. LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ADHD HOS BARN OCH VUXNA SOCIALSTYRELSEN, Remissversion

22 Behandling med AtomoxeKn Vår erfarenhet är att det är klokt att öka dosen långsamt. Vi brukar ge mg med ökning en gång / vecka. Effekten dröjer. Täta besök hos ssk för motivation att fortsätta. Effektökning även mellan vecka 6-12! Vi tar nolltest med TOVA och gör nytt test efter 8-12 veckor. Atomoxetin speciellt lämpat för personer med comorbid ångestsyndrom och alkoholberoende / narkotikamissbruk. Atomoxetin medför att medicindelningar/kontroller kan glesas jmf med CS

23 Olika beredningsformer av takyfylaxi (akut tolerans) kräver skgande konc under dagen för bibehållen effekt metylfenidat kortverkande metylfenidat x 3 plasmakoncentrakon effekt- svacka risk för rebound- symtom medellångverkande metylfenidat långverkande metylfenidat prakkskt taget eliminerat före nästa dos: känsligheten återvänder Kll utgångsläget Kurvorna är inte uppmäua utan konstruerade för au demonstrera principer 24 Kmmar Produktresuméer för preparat innehållande metylfenidat, 23

24 Huss M., Ginsberg Y., Tvedten T., Arngrim T., Philipsen A., Carter K., Chen C-W., Kumar V. Methylphenidate Hydrochloride Modified-Release in Adults with Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Randomized Double-Blind Placebo-Controlled Trial. Adv Ther, 2014;31(1):44-65.

25 Study design Week 1 (Day 1) Week 9 (Day 63) Week 14 (Day 98) Week 40 (Day 280) 80 mg/d 60 mg/d 40 mg/d Placebo Titration to optimal dose of 40, 60 or 80 mg/d RandomizaKon (3:1) to conknue opkmal dose (40, 60, 80 mg/d) or placebo Flexible-dose 2 weeks 3 weeks 6 weeks 5 weeks 6 months 6 months Screening Titration Period 1 (Double-Blind) Fixed dose Optimal dose Period 2 Withdrawal Period 3 (Double-Blind) Extension (Open Label) Baseline/ Randomization 1 *All patients start titration at 20 mg/d Period 3 Baseline/ Randomization 2 ConfirmaLon of effeclve and safe dose range Dose oplmizalon Maintenance of effect Long term safety Huss M et al. Adv Ther :44 65.

26 Behandling med centralskmulanka Individuell dosering med stora variakoner i dos Kräver nogsam dosinställning Kontrollera vitalparametrar och psykiskt status Kombinera med andra ickefarmakologiska insatser Var medveten om au det är narkokska preparat CentralsKmulanKa har allmän posikv effekt vad avser vakenhet, ork, KogniKv snabbhet på alla, men stor effekt för de med ADHD. Ge realiskska förväntningar vad farmakologisk behandling kan ge

27 Amfetaminpreparat Endast Elvanse som är registrerat i Sverige, krävs licens via läkemedelsverket för övriga Racemiskt Amfetamin, 5mg- dos enl läkemedelsverket <100mg normaldos, fördelat på 3-4 doser/dygn. (jmf med d- amf något högre effekt på NA.) Dextroamfetamin = Metamina, 5 mg, ung samma doser som racemiskt amfetamin Adderall och Adderall XR ger jämnare konc, längre duraton, 1- dos ¼ d- amf sakarat ¼ d- amf sulfat ¼ d/l- amf aspartat ¼ d/l- amf sulfat Lisdexamfetamin = Elvanse, 30/50/70mg = prodrug Kll d- amf. Kopplat Kll L- lysin som spjälkas av i närvaro av enzym i blod. Ger ej kickeffekt vid iv. + Längre durakon= endos RabaUerat. Kostnad ca 25-35kr/dygn(30-70mg/dygn)

28 Lisdexamfetamin Elvanse Prodrug, akkveras genom spjälkning i blod. Minskar first- pass- effekt i levern? Långsam metabolism och frisläppning medför uteblivande av kickeffekt, även om det tas iv. 30mg Lisdexafetamin Dismetylat motsvarar 8,9mg d- amf 50mg ,8mg d- amf 70mg ,8mg d- amf Fall: Fall: Manlig pakent med 30- årigt iv Amfetaminberoende. Helt normalt TOVA eber 50mg(14,8mg) med 6 Kmmars durakon Med 70mg(20,8mg) 8 Kmmars durakon. Har nu mg dagligen

29 Guanfacin (Intuniv 1-4mg) SelekKv alfa 2 adrenerg rec- agonist Minskar tonus i sympakska nervsystemet FörbäUrar i studier arbetsminne, focus och minskar avledbarhet Ej helt klarlagd verkningsmekanism Blir troligen registrerat under året Ej narkokka

30 5 Vilka droger nyujas av personer med ADHD/Missbruk? Alla!

31 Per Woxler Beroendekliniken US Linköping Situation 1 Obehag Minne 1 opiater Situation 2 Minskad Belöning/Lust Minne 2 Ecstasy MyOpiatrec. Morfin Heroin Dextropropoxifen? Kodein + Tramadol Nicotin Buprenorfin rec + Nicotin + Hippocampus Cerebellum + Basala gangl. Cannabis Thalamus CB1 Anandamid + NA + + LUSTCENTRUM Serotonin? + Mesolimbiska dopamin systemet Sötsaker + -(+) Endorfiner Enkefaliner Dopamin N. Accumbens GHB + GABA-A Alkohol Glutamat Hippocampus Bensodiazepiner Centralstim Frontalcortex olust-relief reward Sedation, Lugn GBL + + Ventrala tegmentum HPA-Axeln -(+) NMDArec Diazepam Oxazepam Nitrazepam Alprazolam etc Amfetamin Kokain etc Lust/belöning

32 Droger i gråzonen, RC- drugs(research chemicals)designer drugs, legal highs, smart drugs, Nya PsykoakKva Substanser (NPS) NarkoLka, Svensk definilon:..läkemedel eller hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter eller varor som med läuhet kan omvandlas Kll varor med sådana egenskaper.. Lagen om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser (2011:111) (1/3 av nedan) - Substansen har förklarats som narkokka eller hälsofarlig vara av InternaLonell konvenkon, men beslutet har ej träu i krab - Substansen har förklarats som narkokka eller hälsofarlig vara av NaLonell lagskbning, men beslutet har ej träu i krab. - Substansen kan antas komma av regeringen förklaras som narkokka eller hälsofarlig vara Krävs dessutom au substansen används i sybe au uppnå berusning eller annan påverkan

33 STATISTIK GIFTINFORMATIONSCENTRALEN Antal förfrågningar Amfetamin Cannabis Ecstasy GHB Kokain Opiater Droger i drinkar Hallucinogena svampar Övriga År

34 Ökar centralskmulerande behandling hos barn risken för SUD senare i livet? ProspekKva studier är naturaliskska, icke randomiserade och därmed bemängda med flertal confounders, således svårt au få definikva svar. Metanalyser, två studier upp Kll adolescens, samt 5 st Kll vuxenålder visar ej ökad risk med användning av centralskmulanka, tvärtom skyddande effekt vid 4 år uppföljning (OR=1,9) (Wilens et al 2003) Vid 10- årsuppföljning (medelålder 22 år) sågs vare sig protekkv effekt eller ökad risk för SUD. Vare sig ålder för start av CS eller durakon av CS hade betydelse för utveckling av SUD (Biederman et al Am J Psych May 2008, 165: ) Går dock inte au utesluta au det är behandlingen i stort snarare än medicineringen i sig (Molina et al J Am Acad Child Adolsc Psych 2007, 46: ) En cross- seckonal studie på collegestudenter visade au pakenter med dåligt medicinkontrollerad ADHD var mer benägna au använda tobak och andra droger (Upadhyaya et al 2005)

35 Missbruksrisk och spridning av ADHD- medicinering I en 10- årsuppföljning av pojkar med ADHD (medelålder 21 år) sålde 11% sin medicin (kortverkande CS) och 22% hade felanvändning (Wilens et al 2006)- USA Högst risk hos de med CD och/el missbruk (Wilens et al 2006) Störst risk med kortverkande CS (Teter at al 2006), dock har ingen publicerad studie tydligt visat au risken är mindre för depåberedningar Egen erfarenhet - eu allt större problem. Läs Flashback och olika drogforum

36 Missbruksrisk och spridning av ADHD- medicinering (forts) Fungerar väl om man väljer långverkande och har god kontroll (Mariani a Levin 2007) AtomexeKn eller Bupropion eller långverkande CS kan vara eu alternakv hos personer med ADHD+SUD (Jaffe 2002, Langer et al 1986, Riggs 1998) AtomexeKn framförs som alternakv i gruppen vuxna med ADHD+SUD (Jasinski et al Drug alcohol Depend : ; Michelsen et al 2003; Heil et al 2003; Wilens et al 2008)

37 Missbruksrisk metylfenidat (forts) Eufori och posikv förstärkning sågs endast vid iv och nasal användning, ej vid peroral användning. DeUa trots au samma koncentrakoner uppnåddes i striatum (Volkow ND et al Variables that effect the clinical use and abuse of methylphenidate in the treatment of ADHD. Am J Psychiatry 160: ) Absolut nivå av DA har inte betydelse för au uppnå high även om det har betydelse för intensiteten (Volkow et al 1995; Volkow and Swanson 2003) Kickeffekt (High) styrs av farmakokinekska effekter och administrakonssäu (haskgheten på DA- stegringen i N.Accumbens)

38 Men. Studier har visat au även peroral administrering av metylfenidat och amfetamin kan ge upplevelse av påverkan (self report like drug, drug effects, high, good effects ) och därmed missbruks- potenkal (Kollins et al 2001; Rush, Kollins and Pazzaglia 1998) Beredningsform: extended release ger långsammare stegring av dopaminkoncentrakoner. Dos: högre dos ger snabbare peak Egen refleklon: Personer mer Kdigare centralskmulankamissbruk upplever starkare utsä ngsbesvär ( avtändning) och upplever denna som svårare och långvarigare på Concerta än medellångverkande, K. Ritalin,Medikinet

39 Varför skall alkoholkonsumkonen kontrolleras vid behandling med Metylfenidat?

40 Påverkan av etanol på metylfenidats farmakokinekk - 9 försökspersoner erhöll Metylfenidat(20mg) följt av intag av etanol (0,8g/kg), ca 3 STÖL 5,2% eller 1 fl vin 11-12% hos 70kg- person. eller omvänt etanol först och sedan metylfenidat. - Metylfenidat metaboliseras Kll inaklv ritalinsyra, av eu esteras - I närvaro av etanol inhiberas deua esteras och den aklva metaboliten etylfenidat bildas speciellt om etanol intas först. - I denna studie endast låga etylfenidatkoncentraloner (ung 10% av metylfenidat- koncentrakoner Koehm M et al. Influence of ethanol on the pharmacokinekcs of metylfenidate s Metabolites ritalinic acid and ethylphenidate. ArzneimiUelforschung. 2010;60(5):

41 Påverkan av etanol på metylfenidats farmakokinekk KS Patrick et al: Influence of ethanol and gender on methylphenidate Pharmacokine8cs and pharmacodynamics Clin Pharmacol Ther.2007 march;81(3): män + 10 kvinnor, åå,,medelålder för män 28,8(5,3), Medelvikt män 82,2, kvinnor, 23-35åå, medelålder 28,7(4,4), Medelvikt kvinnor 65,8 0,6g alk/kg kroppsvikt (ca 50g ren alkohol för män, 39g för kvinnor 30min före eller 30min e[er 0,3mg/kg racemiskt MPH po ( 25mg/20mg MPH resp) Cmax för d- MPH plasma ökar i genomsni\ ca 40% (15,3/21,5 ng/ml) och area under the curve (AUC) ca 25% Kvinnorna rapporterade signifikant högre upplevd effekt, de\a trots lägre p- MPH

Farmakologisk behandling av ADHD Drogfocus 20141023

Farmakologisk behandling av ADHD Drogfocus 20141023 Farmakologisk behandling av ADHD Drogfocus 20141023 Per Woxler Specialist i Psykiatri Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Per Woxler,Specialist i psykiatri, per.woxler@lio.se 1 Disclosure

Läs mer

ADHD-medicinering 2013-03-22

ADHD-medicinering 2013-03-22 ADHD-medicinering 2013-03-22 Per Woxler Spec.Psykiatri/Öl Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Disclosure Principal Investigator i LAMBDA 1 och 2,Janssen-C (Concerta) Advisory Board Lilly (Strattera)

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid ADHD hos barn

Läkemedelsbehandling vid ADHD hos barn Läkemedelsbehandling vid ADHD hos barn Kerstin Malmberg, överläkare, med. Dr BUP Skärholmen Stockholm Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna Socialstyrelsen Stöd för beslut om behandling Rekommendationer

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder

Neuropsykiatriska funktionshinder Neuropsykiatriska funktionshinder Kerstin Arnsvik-Malmberg Överläkare Med.dr BUP Skärholmen Innehåll Vad är ADHD och Autismspektrumtillstånd och hur känns det igen hos barn och ungdomar/vuxna? Behandlingsstrategier

Läs mer

ADHD in Substance Use Disorders Prevalence and Pharmacotherapy

ADHD in Substance Use Disorders Prevalence and Pharmacotherapy ADHD in Substance Use Disorders Prevalence and Pharmacotherapy Maija Konstenius, PhD, Licensed psychologist Karolinska Institutet Department of Clinical Neuroscience Handledare: Prof. Johan Franck, Nitya

Läs mer

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se 20110203 ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se ADHD I Uppsala län ca 65 000 barn Prevalens ADHD 4 % = 2 800 barn 2008 Pojkar:Flickor 5:1 (2-3:1) ADHD

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Läkemedelsbehandling av ADHD hos vuxna

Läkemedelsbehandling av ADHD hos vuxna Läkemedelsbehandling av ADHD hos vuxna Umeå 150211 Bo Söderpalm Professor/Öl Inst för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi, Sahlgrenska akademin och Beroendekliniken, Göteborg

Läs mer

Vad ska vi gå igenom idag?

Vad ska vi gå igenom idag? Vad ska vi gå igenom idag? mekanismer GARNs nätverksmöte, Västerås 28-29 maj 2015 Erika Roman Docent i neurobiologisk beteendefarmakologi Universitetslektor i beteendefarmakologi Terminologi Belöningsnätverk

Läs mer

Anmärkning 1 Effekt över tid: Strattera jämfört med Metylfenidat

Anmärkning 1 Effekt över tid: Strattera jämfört med Metylfenidat www.lilly.se Eli Lilly Sweden AB Gustav III:s boulevard 42 Box 721, SE-169 27 Solna Tel +46 (0)8 737 88 00 Fax +46 (0)8 618 21 50 Solna 2014-01-22 Angående anmärkning från IGM, initiativärende Dnr W1469/13

Läs mer

Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping

Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping SAD:s forskarmöte i Uppsala 21-22 november 2013 Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping Kerstin Käll MD, överläkare Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Hårprov i körkortsärenden

Läs mer

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD 1 2013-12-04 Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD För det första vill vi be om ursäkt för att man vid informationen har talat om att Socialstyrelsen har ställt

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Underlag för beslut i omprövningen av ADHD-läkemedel

Underlag för beslut i omprövningen av ADHD-läkemedel Underlag för beslut i omprövningen av ADHD-läkemedel Besluten i omprövningen av ADHD-läkemedel offentliggjordes den 10 september 2014. Detta underlag beskriver den situation som rådde inför nämndens beslut.

Läs mer

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Mia Ericson, Docent Beroendemedicin Sektionen för Psykiatri och Neurokemi Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin Göteborgs

Läs mer

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg 1 Varför fokusera på flickor med ADHD och aumsmspektrumstörning? Vanliga Mllstånd

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ADHD hos äldre Taina Guldberg-Kjär Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Leg psykolog, Specialist i Neuropsykolog Neuropsykologkonsult Taina Guldberg- Kjär Picture Inge Löök Post doc

Läs mer

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD Prof em Lars Jacobsson Antal personer (alla åldrar) som får läkemedel mot ADHD 60000 50000 40000 30000 Läkemedel mot ADHD 20000 10000 0 1985 1990 1995 2000 2005

Läs mer

EXAMENSARBETE. ADHD och missbruk. Vård vid samsjuklighet - en litteraturstudie. Tina Larsson 2015. Filosofie kandidatexamen Psykologi

EXAMENSARBETE. ADHD och missbruk. Vård vid samsjuklighet - en litteraturstudie. Tina Larsson 2015. Filosofie kandidatexamen Psykologi EXAMENSARBETE ADHD och missbruk Vård vid samsjuklighet - en litteraturstudie Tina Larsson 2015 Filosofie kandidatexamen Psykologi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Läs mer

adhd Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod!

adhd Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod! Kunskapsakuten/ Genetiska faktorer orsakar upp till 80 procent av all adhd. Andra orsaker är relaterade till rökning, alkohol- eller narkotikaintag under graviditeten, för tidig förlossning och komplikationer

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Johan Franck Örebro 2014-10-15 Prevalens 1950-talet elitidrottare 1980-talet spridning The US National Household Survey: livstidsprevalens 0.9% (män) respektive

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

SFBUPs ADHD riktlinjer. BUP kongressen 2015 Presentation av remissversionen Lars Joelsson, ordförande i SFBUP

SFBUPs ADHD riktlinjer. BUP kongressen 2015 Presentation av remissversionen Lars Joelsson, ordförande i SFBUP SFBUPs ADHD riktlinjer BUP kongressen 2015 Presentation av remissversionen Lars Joelsson, ordförande i SFBUP Arbetsgrupp Kerstin Malmberg, specialist i barn och ungdomspsykiatri och med.dr. Marcus Westin,

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Den tidiga bedömningsrapporten tas fram av 4-länsgruppen (VGR, SLL, RÖ och RS) på uppdrag av SKL.

Den tidiga bedömningsrapporten tas fram av 4-länsgruppen (VGR, SLL, RÖ och RS) på uppdrag av SKL. Guanfacin hydroklorid (Intuniv) för behandling av barn och ungdomar med ADHD En preliminär bedömning Datum för färdigställande av rapport: 2014-12-08 Datum för leverans: 2015-03-09 Detta dokument är utformat

Läs mer

Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar försvann ur Socialstyrelsens utredning?

Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar försvann ur Socialstyrelsens utredning? Till: Socialminister Göran Hägglund Kopia: Socialstyrelsen, Media 22 juli 2014 Socialstyrelsens uppdrag om ADHD-behandling Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up Berit Bihlar Muld, Leg. psykolog, spec. i klinisk psykologi, doktorand på KI Handledare: Tatja Hirvikoski, Med.dr,

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna

Läs mer

Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna. Stöd för beslut om behandling

Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna. Stöd för beslut om behandling Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna Stöd för beslut om behandling Kompletterande kunskapsstöd Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd. Ett kunskapsstöd. Socialstyrelsen, 2014 Utredning

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Diagnostik av vuxna patienter med ADHD

Diagnostik av vuxna patienter med ADHD Diagnostik av vuxna patienter med ADHD Vetenskaplig kommitté: Prof Philip Asherson; Prof Jan Buitelaar; Prof Kai Kahl; Maria Nilsson Markhed MD; Josep Antoni Ramos-Quiroga MD, PhD; Esther Sobanski MD,

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Läkemedelsverkets utredning om förskrivningen av ADHD-drogen Concerta till vuxna 14 januari 2012

Läkemedelsverkets utredning om förskrivningen av ADHD-drogen Concerta till vuxna 14 januari 2012 Generaldirektör Christina Åkerman Läkemedelsverket Läkemedelsverkets utredning om förskrivningen av ADHD-drogen Concerta till vuxna 14 januari 2012 Bästa Christina, Läkemedelsverket har som bekant inlett

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

3-månadersuppföljning

3-månadersuppföljning Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga SOCIODEMOGRAFISKA

Läs mer

Kerstin Malmberg Överläkare Med. dr BUP Skärholmen Stockholm E-post kerstin.arnsvik-malmberg@sll.se

Kerstin Malmberg Överläkare Med. dr BUP Skärholmen Stockholm E-post kerstin.arnsvik-malmberg@sll.se ADHD Attention Deficit Hyperactivity Disorder Kerstin Malmberg Överläkare Med. dr BUP Skärholmen Stockholm E-post kerstin.arnsvik-malmberg@sll.se Historisk översikt över benämningen av symptombilden vid

Läs mer

FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB

FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB Faktagranskat av dr Pär Svanborg, Sr Medical Advisor, Neuroscience Eli Lilly Sweden AB, mars 2010 Innehåll 1. Kortfakta om ADHD... 3 2. Orsaker

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfälliga orostillstånd som inte klassificeras som ångestsyndrom oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 1 Historia 1979 J. Kashani 1990 A. James & E. Taylor 1996 E. Arnold 1997 M. Gaub & C. Carlson

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

Spel och spelproblem

Spel och spelproblem Spel och spelproblem Spel: Två eller fler parter satsar något av värde i hopp om att vinna något av större värde. Vem som vinner eller förlorar beror på utgången av händelser som är okända för deltagarna

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar

PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar Stockholm Corporate Finance Life Science dag, 2013-03-13 Jacques Näsström, VD, Apotekare, Fil Dr, MBA PledPharma i korthet

Läs mer

Kan melatonin minska sömnproblem hos barn med ADHD?

Kan melatonin minska sömnproblem hos barn med ADHD? Detta är en uppdatering av ett tidigare svar från SBU:s Upplysningstjänst Detta svar färdigställdes den 27 mars 2013. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd Adhd-dagen 2014 Samordnad kunskapsstyrning inom psykisk ohälsa Ett gemensamt uppdrag om kunskapsstyrning Socialstyrelsen ska tillsammans med Läkemedelsverket,

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer