Läkemedelsbehandling av ADHD hos vuxna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelsbehandling av ADHD hos vuxna"

Transkript

1 Läkemedelsbehandling av ADHD hos vuxna Umeå Bo Söderpalm Professor/Öl Inst för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi, Sahlgrenska akademin och Beroendekliniken, Göteborg The prevalence and correlates of adult ADHD in the United States: results from the National Comorbidity Survey Replication. Kessler RC, Adler L, Barkley R, Biederman J, Demler O, Faraone SV, Greenhill LL, Howes MJ, Conners CK, Secnik K, Spencer T, Ustun TB, Walters EE, Zaslavsky AM. Am J Psychiatry Apr;163(4): Uppskattad förekomst: 4.4% Man, skild, arbetslös Hög samsjuklighet, klarar ej vuxenroll Majoriteten hade ingen behandling 1

2 ANTAL INDIVIDER skolans arbetslivets krav BRIST LAGOM ÖVERSKOTT Förmåga till koncentration, impulskontroll, planering, EQ ADHD Utbränd Marginaliserad Social katastrof 2

3 ADHD Allvarliga sociala problem % av alla missbrukare majoriteten av dem som börjar som mycket unga och som har svårast för att sluta % av klienterna inom kriminalvården hälften av alla livstidsdömda 50 %(?) av uteliggarna och de härbärgeboende Samsjuklighet Med debut som barn/ungdom: Trotssyndrom (ODD), Uppförandestörning (CD), Autism, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom/tics, Dyslexi/Dyscalculi, Motorisk klumpighet (DCD), Insomnia, Ångest, Depression, BEROENDE/MISSBRUK Med debut som vuxen: Ångest, Depression, Insomnia, Bipolär sjukdom, Schizofreni, Personlighetsstörningar BEROENDE/MISSBRUK 3

4 Socialstyrelsens rekommendationer om läkemedelsbehandling av adhd Dokumentet innehåller rekommendationer om erbjudande av behandling med centralt verkande sympatomimetika vid följande diagnoser: adhd adhd och samtidigt substansbruksyndrom adhd och samtidig autism adhd och samtidig egentlig depression adhd och samtidigt ångestsyndrom adhd och samtidiga bipolära syndrom Mediciner med effekt på ADHD Metylfenidat (Ritalin, Concerta, m fl) d-amfetamin (Metamina, Elvanse ), d,lamfetamin Atomoxetin (Strattera ) 4

5 Behandling med centralt verkande sympatomimetika till personer med adhd Den finns vetenskapligt stöd för att läkemedelsbehandling med centralstimulerande medel (metylfenidat) och atomoxetin inom läkemedelsgruppen centralt verkande sympatomimetika lindrar adhd-symtom hos barn och vuxna med adhd vid korttidsbehandling, men det går inte att bedöma nyttan av en längre tids behandling (> 6 månader). Beprövad erfarenhet talar för att individer med adhd, både barn och vuxna, har nytta av behandling med centralt verkande sympatomimetika som lindrar adhdsymtom, och att behandlingen bidrar till en bättre livskvalitet. 5

6 Behandling med centralt verkande sympatomimetika till personer med adhd och samtidigt substansbruksyndrom (missbruk/beroende) Det vetenskapliga underlaget är inte tillräckligt för att det ska gå att bedöma nyttan av läkemedelsbehandling med centralt verkande sympatomimetika av adhd, det vill säga vilka effekter och risker behandlingen medför, hos individer med adhd och samtidigt substansbruksyndrom. Beprövad erfarenhet talar dock för att individer med adhd och samtidigt substansbruksyndrom, både barn och vuxna, har nytta av behandling med centralt verkande sympatomimetika som lindrar adhd-symtom, och att behandlingen bidrar till en bättre livskvalitet. Ett undantag kan vara individer med cannabis- eller bensodiazepinberoende, eftersom bruk av dessa substanser kan interagera med, och försvåra behandlingen med, centralt verkande sympatomimetika, särskilt centralstimulerande medel. Trots detta kan individer med adhd och beroende av cannabis eller bensodiazepiner ha nytta av behandling med centralt verkande sympatomimetika. Beprövad erfarenhet talar mot att behandling med centralt verkande sympatomimetika ökar beroendeproblematiken, men visar samtidigt att särskild hänsyn behöver tas till substansbruksyndromet vid behandlingen, hos individer med adhd och substansbruksyndrom. 6

7 Vad bör beaktas i samband med behandling? Substansbruksyndromet bör behandlas parallellt med adhd-tillståndet. Behandling med centralt verkande sympatomimetika av personer med substansbruksyndrom är förenat med särskilda svårigheter och risker, både för patienten och för det omgivande samhället. Därför bör läkemedelsbehandling av adhd för dessa personer utredas, förskrivas och följas upp av läkare som även har erfarenhet av behandling av substansbruksyndrom, eller har handledning av läkare med sådan erfarenhet. Cannabis eller preparat inom gruppen bensodiazepiner kan på grund av en potentiellt negativ inverkan på kognition leda till terapiresistens för behandling med centralt verkande sympatomimetika. Hos personer med substansbruksyndrom kan förskrivaren därför behöva ha ett möjligt missbruk av sådana preparat i åtanke om läkemedelsbehandlingen inte får avsedd effekt. Pågående och tidigare substansbruk påverkar hjärnans kemi. Därför kan doseringen av centralt verkande sympatomimetika behöva se annorlunda ut hos personer med substansbruksyndrom. 7

8 Både barn, ungdomar och vuxna med substansbruksyndrom, och deras familjer, kan behöva samtidiga insatser från socialtjänsten. Därför bör hälsooch sjukvården samverka med socialtjänsten vid misstanke eller kännedom om substansbruk. Om en person får insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska en samordnad individuell plan upprättas (2 kap. 7 SoL (2001:453) och 3 f HSL (1982:763)). Behandling med centralt verkande sympatomimetika till personer med adhd och samtidig autism Det vetenskapliga underlaget är inte tillräckligt för att det ska gå att bedöma nyttan av läkemedelsbehandling med centralt verkande sympatomimetika av adhd, det vill säga vilka effekter och risker behandlingen medför, hos individer med adhd och samtidig autism. 8

9 Beprövad erfarenhet talar dock för att individer med adhd och samtidig autism, både barn och vuxna, har nytta av behandling med centralt verkande sympatomimetika som lindrar adhdsymtom, och att behandlingen bidrar till en ökad livskvalitet. Beprövad erfarenhet talar mot att behandling med centralt verkande sympatomimetika påverkar autismen negativt, men visar samtidigt att särskild hänsyn behöver tas till en risk för biverkningar av behandlingen hos individer med adhd och autism. Omfattar DSM-IV-diagnoserna autistiskt syndrom, Aspergers syndrom, desintegrativ störning hos barn, Retts syndrom samt genomgripande störning i utvecklingen utan närmare specifikation. Vad bör beaktas i samband med behandling? Autismen bör behandlas parallellt med adhd-tillståndet. I information till och bemötande av personer med adhd och autism bör hälso- och sjukvårdspersonalen ta hänsyn till att individens autism kan innebära kommunikativa svårigheter. Personer med autism kan vara känsliga för centralt verkande sympatomimetika och reagera med biverkningar vid lägre doser än andra patientgrupper. Man kan därför behöva inleda behandlingen med en låg startdos och titrera dosen med längre intervall. 9

10 Personer med autism kan uppleva det som att autismtillståndet förvärras vid behandling med centralt verkande sympatomimetika, eftersom autismdragen kan framträda tydligare när symtomen på adhd avtar. Personen som behandlas och dennes anhöriga behöver information om detta. Förskrivaren eller det behandlande teamet behöver också ha en beredskap för att hantera problemet och erbjuda andra samtidiga stödinsatser som riktar sig mot symtomen från autismen. Individer med psykosbenägenhet bör följas noggrant, så att eventuell psykosutveckling kan upptäckas utan onödig fördröjning. Behandling med centralt verkande sympatomimetika till personer med adhd och samtidig egentlig depression Det vetenskapliga underlaget är inte tillräckligt för att det ska gå att bedöma nyttan av läkemedelsbehandling med centralt verkande sympatomimetika av adhd, det vill säga vilka effekter och risker behandlingen medför, hos individer med adhd och samtidig depressionssjukdom. 10

11 Beprövad erfarenhet talar dock för att individer med adhd och samtidig depressionssjukdom, både barn och vuxna, har nytta av behandling med centralt verkande sympatomimetika som lindrar adhd-symtom, och att behandlingen kan bidra till en ökad livskvalitet. Beprövad erfarenhet talar mot att behandling med centralt verkande sympatomimetika påverkar depressionssjukdomen negativt, men visar samtidigt att centralt verkande sympatomimetika har begränsad effekt på depression, och att det tillståndet därför behöver bedömas och behandlas parallellt hos individer med adhd och depressionssjukdom. Vad bör beaktas i samband med behandling? Behandling med centralt verkande sympatomimetika påverkar endast delvis depressionssymtom. Depressionen bör därför behandlas parallellt med adhd-tillståndet. Behandling med centralstimulerande läkemedel kan maskera symtom på depression. Förskrivaren bör därför vara uppmärksam på nedstämdhet och depressionssymtom under pågående läkemedelsbehandling av adhd. Behandling med centralstimulerande medel kan motverka den hämning som annars kan förekomma vid depression vilket kan öka risken för självskadehandlingar. Förskrivaren behöver därför uppmärksamma depressionsdjup och suicidtankar hos deprimerade patienter som behandlas med centralt verkande sympatomimetika och vid behov överväga stärkt övervakning. 11

12 Behandling med centralt verkande sympatomimetika till personer med adhd och samtidigt ångestsyndrom Det vetenskapliga underlaget är inte tillräckligt för att det ska gå att bedöma nyttan av läkemedelsbehandling med centralt verkande sympatomimetika av adhd, det vill säga vilka effekter och risker behandlingen medför, hos individer med adhd och samtidigt ångestsyndrom. Beprövad erfarenhet talar dock för att individer med adhd och samtidigt ångestsyndrom, både barn och vuxna, har nytta av behandling med centralt verkande sympatomimetika som lindrar adhd-symtom, och att behandlingen bidrar till en ökad livskvalitet. Beprövad erfarenhet talar mot att behandling med centralt verkande sympatomimetika påverkar ångestsyndromet negativt, men visar samtidigt att effekten av centralt verkande sympatomimetika på adhd-symtomen kan påverkas negativt av ångestsyndromet, och att det tillståndet därför behöver bedömas och behandlas parallellt hos individer med adhd och ångestsyndrom. 12

13 Vad bör beaktas i samband med behandling? Behandling med centralt verkande sympatomimetika kan, men behöver inte, ha en gynnsam effekt på ångestsyndrom. Ångestsyndromet kan därför behöva behandlas parallellt med adhd-tillståndet. Symtomlindrande behandling av ångest med bensodiazepiner kan genom en potentiellt negativ effekt på kognition minska effekten av centralt verkande sympatomimetika på adhd-tillståndet. Behandling med centralt verkande sympatomimetika till personer med adhd och samtidigt bipolärt syndrom Det vetenskapliga underlaget är inte tillräckligt för att det ska gå att bedöma nyttan av läkemedelsbehandling med centralt verkande sympatomimetika av adhd, det vill säga vilka effekter och risker behandlingen medför, hos individer med adhd och samtidigt bipolärt syndrom. 13

14 Under förutsättning att det bipolära syndromet är under behandling och i en stabil fas talar beprövad erfarenhet dock för att individer med adhd och samtidigt bipolärt syndrom, både barn och vuxna, har nytta av behandling med centralt verkande sympatomimetika som lindrar adhd-symtom, och att behandlingen bidrar till en ökad livskvalitet. Beprövad erfarenhet visar samtidigt att särskild hänsyn behöver tas till en risk för allvarliga biverkningar av behandlingen, framför allt risken för mani/hypomani eller psykotiska symtom, hos individer med adhd och bipolärt syndrom. Vad bör beaktas i samband med behandling? Om mani/hypomani uppkommer under pågående behandling med centralt verkande sympatomimetika bör behandlingen sättas ut. 14

15 Samsjuklighet - Oupptäckt samsjuklighet eller en ogiltig ADHD diagnos kan ligga bakom behandlingssvikt eller för höga doser - Depression och/eller social fobi, paniksyndrom, GAD pröva att lägga till SSRI. Även om de prövats innan utan effekt!!! - Autismspektrumstörningar pröva att lägga till en låg dos neuroleptikum, t ex risperdal och/eller pröva amfetamin(!) - Tourette s syndrom pröva att lägga till en låg dos neuroleptikum, t ex risperidal Samsjuklighet, forts. Bipolär sjukdom (ganska vanligt - var vaksam!; missbruk är överrepresenterat både bland ADHD- och BP-patienter) Stabilisera med - valproat (förhindrar metylfenidat-sensibilisering?) - topiramat (bra alternativ för alkoholberoende, långsam titrering) - litium (följsamhet?) - lamotrigin Schizofreni (ganska vanligt; delvis samma biologiska bakgrund?) -neuroleptika i botten nödvändigt -försiktig titrering på avdelning...svår balansgång! Strattera? 15

16 Tålamod! Funktionsförbättringen pågår under 2-3 år Om missbruk, så minskar det ofta gradvis enstaka återfall kommer att förekomma. Medicineringen bör inte avslutas om den inte tydligt missbrukas, används på felaktigt sätt eller ger oacceptabla biverkningar En del pat behöver begränsade insatser i övrigt, många behöver samtalsstöd i början av behandlingen (kris) och färre behöver stora stödinsatser under lång tid Missbruk/beroende och ADHD om tiden medger 16

17 23.1% ADHD bland SUD 50% av personer med fortsatta ADHD symtom har substansmissbruk/beroende ADHD - en oberoende riskfaktor för substansmissbruk/beroende Samsjuklighet med uppförandestörning innebär en långt högre risk 17

18 ADHD påverkar missbruket på många sätt Lägre debutålder av missbruk Snabbare beroendeutveckling Större risk för övergång från legala till illegala droger Längre sjukdomsduration Mer terapiresistenta - pga deras strul-putte karaktär? ( ej motiverade påstås det) Vilka droger använder ADHDpatienten? Amfetamin, förstås (50% av amfetaministerna?) och nikotin viktigt! varannan röker, 25% av ADHD-populationen kommer att dö av sin vana? men även Alkohol (ofta med konsekvenser!) och Cannabis och Bensodiazepiner och Opiater (20-25% av patienterna i substitutionsprogrammen har ADHD) och gärna alla på en gång! 18

19 Varför är det så vanligt med missbruk hos ADHD-patienter? Biologi - t ex lindring av ADHD-symtom Psykologi - t ex pga hög impulsivitet och dåligt omdöme Sociologi - t ex pga tidig marginalisering DOPAMINFUNKTION [DA] 19

20 Är det möjligt att behandla ADHD-patienter med samtidigt missbruk med centralstimulantia, dvs med narkotikaklassade läkemedel? Tillslaget har stor betydelse för euforin 20

21 Effekter av farmakologisk behandling av ADHD hos missbrukare (RCT) Levin 2005 Levin 2006 Wilens 2008 Thurstone 2010 Intervention/ population Effekt på missbruk MPH, mg/dag, metadonpat. Avseende sidomissbr av kokain eller andra droger som placebo MPH, mg/dag, aktiva kokainister Atomoxetin, mg/dag, alkoholister Effekt på ADHDsymtom Sannolikhet pos u-tox för som placebo kokain Tid till återfall heavy drinking days Atomoxetin, mg/kg, MI/CBT, som placebo adolesc, mixed som placebo Signifikant mindre substansmissbruk och snudd på signifikant mindre alkoholmissbruk hos CS-behandlade vs. icke-behandlade Signifikant lägre Global Severity Index score Signifikant bättre Functioning of Life score 21

22 Norrtäljestudien p<0.001 n= 30, MPH 72 mg NNT 1.1! 43 bs_bs_banner RESEA RC H REPO RT doi: /add Methylphenidate for attention deficit hyperactivity disorder and drug relapse in criminal offenders with substance dependence: a 24-week randomized placebo-controlled trial Maija Konstenius1, Nitya Jayaram-Lindström1, Joar Guterstam1, Olof Beck2, Björn Philips3 & Johan Franck1 MPH maxdos 180 mg n=54 Division of Psychiatr y,department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden,1 Division of Clinical Pharmacology, Depar tment of Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden2 and Depar tment of Psychology, Linköping University, Linköping, Sweden

23 Sammanfattning Inga oväntade biverkningar av 180 mg MPH Många avbröt direkt efter frigivning I MPH-gruppen stannade 4 av 10 i behandling under 24 veckor Långverkande MPH möjlig behandling för ADHD hos patienter med missbruk och kriminalitet Johan Franck Atten Defic Hyperact Disord Mar;5(1): Prevalence of comorbid substance use disorder during long-term central stimulant treatment in adult ADHD. Torgersen T, Gjervan B, Rasmussen K, Vaaler A, Nordahl HM. En naturalistisk, retrospektiv analys av journaler från 117 patienter med vuxen-adhd som påbörjade CS-behandling 1997 till maj Logistisk regression för att identifiera eventuella riskfaktorer för substanssyndrom under CS-behandling. 1) Ingen debut av substanssyndrom i gruppen utan samsjuklighet vid behandlingsstart (medelbehandlingstid = 41.1 månader) 2) Hos patienter med samsjuklighet vid behandlingsstart hade 58.5 % ett eller flera återfall under behandlingen (41.5 % hade inga återfall!) (medelbehandlingstid = 27.9 månader) 3) Lägre ålder och antisocial personlighetsstörning var associerat med återfall SE/LO/LDX/13/0027s 23

24 47 Beprövad erfarenhet baserad på farmakologisk behandling av ca 140 patienter med vuxen-adhd/missbruk från januari

25 Subjektivt intryck av effekt På ADHD- symtom? - Tveklös effekt!, både statusmässigt och anamnestiskt under den relativt långa insättningsfasen, träffade då pat var 14:e dag under 3-6 månader ( krisreaktion typisk efter mån, några enstaka depressioner) Effekt stöds också av uppgifter från socialsekreterare, personal på VC för Hemlösa och ÖV-mottagningar, och anhöriga Stöds av följsamheten hos pat och av att flera av patienterna börjat studera eller arbeta och att flera av de hemlösa lyckats avancera i boendetrappan Subjektivt intryck av effekt, forts På Missbruket? - tveklös effekt! (bara efter CS?) - på amfetaminintag (dosrelaterat) - på alkoholintag (även på alkoholister, åtminstone ibland) - på intag av bensodiazepiner och opiater - mer tveksamt med cannabis? 25

26 Behandlingsmodell - Beroendekliniken Initieras av psykiater i ÖV - läkaren i NP-gruppen ger stöd och råd e-dos (ersätts aldrig) med hämtning med varierande frekvens på ÖV - ökad frekvens om strul eller ökat missbruk Slumpvisa u-tox - för att kunna öka insatserna vid behov Initial drogfrihet rekommenderas, om möjligt (1-3 veckor, gärna längre, förstås) Fokus på ADHD-symtomen - har pat nytta av beh? (t ex baslinje-wrass och uppföljnings-wrass), följsamhet. (jfr annan samsjuklighet). Strul, spridning etc? (studier indikerar ca 14% bland ungdomar) Tappade eller stulna e-dosrullar etc? Om 80 av 140 patienter har hämtat e-dos var 14:e dag under åtminstone 1 år så innebär det 26 x 80 = 2080 exp. Vid max tillfällen har vi blivit kontaktade med dylika historier (ca 1 %). Ersätts aldrig! - stenhård regel som pat är informerad om. Sidoförskrivningar från andra doktorer av bensodiazepiner eller opiatanalgetika hos 5-10 av 140 patienter (ca 5%, OBS! ett missbrukarklientel) En del säljs, en del lånas också ut i välvilja! 26

27 Beprövad erfarenhet Mediciner och dygnsdoser (baserat på 61 patienter) DT Concerta: 24 patienter, mg, mediandos 72 mg, uppdelat på 1-3 doser. K Ritalin: 37 patienter, mg, mediandos 120 mg, uppdelat på 2-4 doser. Varför dos-titrering är viktig From Brennan and Arnsten, Ann NY Acad Sci

28 Varför så stora dos-skillnader? 1) Farmakokinetisk variation - femfaldig? 2) Farmakodynamisk variation: 3) Genetisk variation - MAOA, COMT etc, etc Vad karaktäriserar dessa pat? ofta tidig debut av missbruk, ihållande mångåriga sociala problem, kriminalitet bristfällig skolgång, arbetslöshet, socialbidrag, fattigdom skulder (svårt hålla i pengar), vräkningar, hemlöshet, utanförskap, sällan gifta, barn på bygden ökad risk för psykisk sjuklighet (ångest, depression, emotionell instabilitet, insomnia) rökning, somatiska sjukdomar ökad mortalitet!!! Hur mkt - 8 gånger?? 28

29 Vad karaktäriserar dessa pat?, forts. svårt med minnet annat kommer emellan, impulsiva svårt med skriftlig information (ouppmärksamma, bristande koncentrationförmåga, ssk avseende det som inte intresserar) oorganiserade, bristande exekutiva funktioner (initiativ, planering, genomförande), strul svårt ta ansvar, skyller på omständigheter eller andra, tonåringar, omogna Hur går det för dem? Utan behandling? - som framgått ovan - usel prognos, pat har ofta redan levt många år med dålig livskvalitet när vi träffar dem livsfarlig diagnos! Med farmakologisk behandling? verkar det gå mycket bättre, men mer forskning behövs och behandlingen behöver utvecklas Med sammanhållna, multidisciplinära behandlingsprogram? skulle det förmodligen gå ännu mycket bättre, men bristfälligt belyst i forskning och dåligt utvecklat 29

30 Slut i rutan! 30

Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna. Stöd för beslut om behandling

Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna. Stöd för beslut om behandling Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna Stöd för beslut om behandling Kompletterande kunskapsstöd Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd. Ett kunskapsstöd. Socialstyrelsen, 2014 Utredning

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Flickor/ Kvinnor med ADHD Attention Karlstad 15 november 2011 Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Vad är ADHD Vad är ADD ADHD utan hyperaktivitet Långsamhet Trötthet Svårt att komma igång 1 Vad

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD 1 2013-12-04 Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD För det första vill vi be om ursäkt för att man vid informationen har talat om att Socialstyrelsen har ställt

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter 5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfälliga orostillstånd som inte klassificeras som ångestsyndrom oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner

Läs mer

ADHD in Substance Use Disorders Prevalence and Pharmacotherapy

ADHD in Substance Use Disorders Prevalence and Pharmacotherapy ADHD in Substance Use Disorders Prevalence and Pharmacotherapy Maija Konstenius, PhD, Licensed psychologist Karolinska Institutet Department of Clinical Neuroscience Handledare: Prof. Johan Franck, Nitya

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD Prof em Lars Jacobsson Antal personer (alla åldrar) som får läkemedel mot ADHD 60000 50000 40000 30000 Läkemedel mot ADHD 20000 10000 0 1985 1990 1995 2000 2005

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Alkohol, droger och psykisk hälsa Agneta Öjehagen Lunds Universitet Peter Valverius Umeå Universitet 1 Samsjuklighet: definition Patienter, klienter

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid ADHD hos barn

Läkemedelsbehandling vid ADHD hos barn Läkemedelsbehandling vid ADHD hos barn Kerstin Malmberg, överläkare, med. Dr BUP Skärholmen Stockholm Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna Socialstyrelsen Stöd för beslut om behandling Rekommendationer

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd Adhd-dagen 2014 Samordnad kunskapsstyrning inom psykisk ohälsa Ett gemensamt uppdrag om kunskapsstyrning Socialstyrelsen ska tillsammans med Läkemedelsverket,

Läs mer

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se 20110203 ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se ADHD I Uppsala län ca 65 000 barn Prevalens ADHD 4 % = 2 800 barn 2008 Pojkar:Flickor 5:1 (2-3:1) ADHD

Läs mer

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Jönköping 18 november Föreläsare: Marie Adolfsson och Johan Bysell www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder

Neuropsykiatriska funktionshinder Neuropsykiatriska funktionshinder Kerstin Arnsvik-Malmberg Överläkare Med.dr BUP Skärholmen Innehåll Vad är ADHD och Autismspektrumtillstånd och hur känns det igen hos barn och ungdomar/vuxna? Behandlingsstrategier

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfällig ångest oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner bör undvikas alimemazin Theralen hydroxizin Atarax

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

EXAMENSARBETE. ADHD och missbruk. Vård vid samsjuklighet - en litteraturstudie. Tina Larsson 2015. Filosofie kandidatexamen Psykologi

EXAMENSARBETE. ADHD och missbruk. Vård vid samsjuklighet - en litteraturstudie. Tina Larsson 2015. Filosofie kandidatexamen Psykologi EXAMENSARBETE ADHD och missbruk Vård vid samsjuklighet - en litteraturstudie Tina Larsson 2015 Filosofie kandidatexamen Psykologi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Läs mer

Anmärkning 1 Effekt över tid: Strattera jämfört med Metylfenidat

Anmärkning 1 Effekt över tid: Strattera jämfört med Metylfenidat www.lilly.se Eli Lilly Sweden AB Gustav III:s boulevard 42 Box 721, SE-169 27 Solna Tel +46 (0)8 737 88 00 Fax +46 (0)8 618 21 50 Solna 2014-01-22 Angående anmärkning från IGM, initiativärende Dnr W1469/13

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid adhd. Aspekter av behandling och regionala skillnader

Läkemedelsbehandling vid adhd. Aspekter av behandling och regionala skillnader Läkemedelsbehandling vid adhd Aspekter av behandling och regionala skillnader Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Förskrivning av centralstimulerande läkemedel vid adhd

Förskrivning av centralstimulerande läkemedel vid adhd Förskrivning av centralstimulerande läkemedel vid adhd Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Översikt av sjukdomsepidemiologin Uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (ADHD; Attention Deficit Hyperactivity Disorder) innebär att man har svårt

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar försvann ur Socialstyrelsens utredning?

Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar försvann ur Socialstyrelsens utredning? Till: Socialminister Göran Hägglund Kopia: Socialstyrelsen, Media 22 juli 2014 Socialstyrelsens uppdrag om ADHD-behandling Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Utvecklingsrelaterade kognitiva funktionshinder (UKF) ADHD Autismspektrum störning. Tourettes syndrom

Utvecklingsrelaterade kognitiva funktionshinder (UKF) ADHD Autismspektrum störning. Tourettes syndrom AD HD Orsak, symtom, funktion och koppling till missbruk Neuropsykiatri Utvecklingsrelaterade kognitiva funktionshinder (UKF) ADHD Autismspektrum störning Utvecklingsstörning Tourettes syndrom Personlighetsutveck

Läs mer

Svårt att få tag på adhd-mediciner

Svårt att få tag på adhd-mediciner Stockholm 3 september 2014 Sammanfattning av apoteksenkäten Svårt att få tag på adhd-mediciner För fem år sedan avreglerades apoteken. Det har skapat många nya apotek, men servicen och tillgången på mediciner

Läs mer

Kan melatonin minska sömnproblem hos barn med ADHD?

Kan melatonin minska sömnproblem hos barn med ADHD? Detta är en uppdatering av ett tidigare svar från SBU:s Upplysningstjänst Detta svar färdigställdes den 27 mars 2013. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

de medicinska kraven i trafiken

de medicinska kraven i trafiken de medicinska kraven i trafiken Information om trafikmedicin Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer Ungdomar/vuxna med ADHD Neuropsykiatriska funktionshinder Överlappar varandra Pernilla Ekström Mob 0707 73 97 00 pernilla@hanteralivet.se www.hanteralivet.se Aspergers syndrom Tvångssyndrom Tourettes syndrom

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer