NR 3 MAJ 2009 TEMA: energi fokus på att Staffan på klubben är Mycket krångel att starta eget en glad fyr

Transkript

1 NR 3 MAJ 2009 TEMA: miljö & energi satsningen i markbygden ger minst tusen arbetstillfällen stora vinster när man ser över energin ökat intresse för förnybar energi fokus på att parera svackan north sweden hårdbevakar regionens intressen friginor satsar på innekomfort Staffan på klubben är rekord i antal ansökningar till universitet i norr Mycket krångel att starta eget en glad fyr

2 TRYGGA FÖRETAGARE RE Vi vet hur det känns. I en värld som snurrar allt fortare känns det tryggt med professionell rådgivning. Med kontor på 125 orter finns vi alltid nära. Vi är naturligtvis fortfarande Sveriges största experter på revision och hjälper dig med alla funktioner du behöver för att utveckla din affär, dina drömmar och visioner. Ta steget in i framtiden och kontakta ditt närmaste kontor i Norr- eller Västerbotten. VISIONSBYRÅN Haparanda Kalix Luleå Boden Piteå Skellefteå Malå Lycksele Umeå Vännäs Dorotea VISSTE DU ATT NORRVIDDEN FASTIGHETER ÄR NORRLANDS STÖRSTA FASTIGHETSBOLAG? - INTE DET? - NYFIKEN? LÄS MER PÅ

3 CHEFREDAKTÖR Reinhold Andefors Ambitionen med Ellagen är lägsta möjliga elpris Egentligen ska ny stor kraftproduktion byggas där det är effektmässiga bristområden i landet. Det är i alla fall intentionerna bakom den nu gällande ellagen från den 1 januari 1996, som tillkom som en följd av att elmarknaden avreglerades. Den nya lagen ersatte den gamla från 1902, som varit med sedan Sverige i praktiken elektrifierades. Avregleringen innebar att kundernas ställning stärktes. På bara några år hade kundbegreppet kommit in i elbranschen, därföre var kunderna mest bara ett tariffnummer på elskåp. Avregleringen innebar att handeln med el marknadsintroducerades för att ge kunderna möjlighet att själva välja elleverantör. Elbörsen Nord Pool i Oslo utsågs till marknadsplats och det är idag drygt 13 år sedan kunderna fick möjlighet att köpa sina elektroner från vilket bolag de vill, däremot är det fortfarande så att det är det bolag som har nätkoncession som transporterar elen inom området. Ett uttalat mål med tillkomsten av nya ellagen var att eftersträva lägsta möjliga elpris. Lääägstaa möööjliiga eeelpriis! För att åstadkomma detta skulle nya stora produktionsanläggningar placeras nära stora befolkningsgrupper eftersom överföring av el är förenat med förluster på elnätet. Det motstånd som finns i elledningarna stöter ut en viss procent av elektronerna som på det sättet smiter från ledningarna. Det ser vi på både stora och små ledningar. Kring elledningar från hushållsmaskiner och bordslampor i våra hem kallar vi dessa smitarelektroner för statisk elektricitet, elström som är på rymmen ut i omgivningen. På stora elnät försvinner större mängder elström. Från stamnätets 400 kv-ledningar ungefär 2-3 procent, från regionnätets 110/130 kv-ledningar ytterligare någon procent och från lokalnäten kan förlusterna vara så stora som 6-10 procent beroende på elledningarnas kvalitet. Förlusterna blir tydliga när man jämför inmatad el på ledningarna jämfört med uttagen el. Dessa förluster måste nätägaren stå för. Denna el måste nätbolaget köpa in för att kompensera förlusterna i systemet. Nätägaren måste kunna leverera samma mängd el som man har tagit emot. Det är dessa förluster som kan ge kunderna ett onödigt högt elpris om ny stor elproduktion byggs långt från stora bristområden i landet. Stora bristområden i Sverige är södra Sverige och Västkusten. Elförsörjningen i Sverige fungerar som så Norrland försörjs av den förnybara vattenkraften från älvarna. Ungefär hälften används, hälften skickas på stamnätet söderut till Mellansverige. Kärnkraftverket Forsmark försörjer i grova drag västra Svealand och Stockholmsområdet, kärnkraftverken Oskarshamn och Ringhals resterande delar av Svealand och Götaland. Det talas ibland felaktigt om att vi har elbrist i Sverige, men den risken är inte överhängande. Däremot är risken betydligt större för effektbrist. Den svenska elproduktionen räcker kanske inte till när det är svinkallt en vinterdag i januari då både samhället och industrierna förbrukar el. Då kan en hel region i landet svartna. Det har hänt förut och kommer säkerligen att hända igen. Vanligt folk har svårt att skilja på effekt och energi. Effekt är det som produceras och används just nu, effekt mäts till exempel i megawatt. Energi däremot mäts över en tidsenhet, till exempel förbrukning per timme, och då talar vi om megawatt-timmar. För att återknyta till resonemanget kring förlusterna på elnätet. Svenska Kraftnät räknar i snitt med att sex procent av den el som produceras i landet rymmer från ledningarna. Det innebär att var sjuttonde vindkraftverk som kommer att byggas i Markbygden med Piteå som centrum ska producera el till sina egna förluster på elnätet. Förlusterna blir alltså större eftersom vi har ett elöverskott i norra Sverige och det måste till en förskjutning av elproduktionen söderut mot bristområden, jämfört med om vindparken legat i södra Sverige. Samhällets investeringskostnader för att täcka förlusterna i Markbygden blir stora. Dela 1101 vindkraftverk med 17 så får vi ungefär 65 kraftverk á 40 miljoner så måste vi svenskar investera drygt 2,5 miljarder för att täcka förlusterna. Nu handlar satsningen i Markbygden om en satsning på förnybar energi som är framtidens melodi och då är det svårt att eftersträva lägsta möjliga elpris. reinhold andefors, chefredaktör NÄRINGSLIV I NORR MAJ

4 NÄRINGSLIV I NORR ONLINE MEDIA PUBLISHING AB, Innehåll Chefredaktörens krönika 6 Svårt föreställa sig tusen snurror 8 Tjäna på energikartläggning 10 Öhrlings PriceWaterHouse Coopers 13 På BoRö är det expansion i tankarna 14 Fokus på att parera svackan 16 Porträttet: Staffan Marklund 20 Norra Sveriges intressen bevakas 22 Företagarna 24 Svalka eller värme för bättre komfort 27 Energi som inte tär på resurserna 28 Nyheter i korthet Näringsliv i Norr ägs och ges ut av Online Media Publishing AB Nystadens Företagscentrum, Kalix. Ansvarig utgivare: Magnus Sjöberg, , magnus@online-media.se Chefredaktör: Reinhold Andefors/Ord & Bild i Norr, , reia@telia.com Medarbetare: Stefan Bohm, Kjell Hjelm/Företagarna, Anders Hettinger Öhrlings Pricewaterhouse Coopers, Juha Roininen. Marknad: vx. Redaktion, Grafisk form, Layout: Björn Palovaara, , bjorn@online-media.se Omslagsfoto: Reinhold Andefors Tryck: VTT Grafiska. Upplaga: ca ex. Adresskälla: Statistiska Centralbyrån (SCB) Adressändring: info@online-media.se Distribution: Gratis till företag i Norrbotten och Västerbotten. Annonsreklamationer ska för att beaktas göras inom tio dagar från utgivningsdagen. Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Citera oss gärna men ange källan.

5 PortföljEL NYHET! - balansera dina elkostnader. p Kan stora elförbrukare få bättre elpriser? p Är det viktigt att budgetera elkostnaderna? p Vill du ha rörligt elpris när det är billigt? p Fokusera på total energikostnad istället för öre per kwh. Vi på Skellefteå Kraft verkar för långsiktiga relationer med våra kunder. På sikt handlar ett prisvärt elavtal lika mycket om när du tecknar ditt avtal som hur du använder din el. Komplicerat att köpa el? - Inte nu längre. Nu finns PortföljEL. Med PortföljEL går du samman med liknande företag som ditt och köper in el i en och samma elportfölj. Detta ger dig och ditt företag likadana möjligheter på elmarknaden som stora elintensiva företag. Med PortföljEL sprider du elinköpen över tid vilket minskar svängningar i form av stora prisrörelser och du får balans i elinköpen. Visst låter det intressant? Hör av dig, vi berättar gärna mer. Köpenhamn 5 ggr/dag Luleå 6 ggr/dag Oslo 7 ggr/dag Kom ihåg att ringa; Skellefteå Kraft för mer info om PortföljEL, elavtal mm Umeå 4 ggr/dag Räkna ut hur mycket företaget kan spara på norwegian.se Kontakta oss på elförsäljning företag: tfn foretagsel@skekraft.se Skellefteå Kraft är en av Sveriges största elproducenter. Basen i vår produktion är vatten kraft. Vi är 500 anställda, omsätter 3 miljarder per år och har verksamhet i bland annat Skellefteå, Lycksele, Storuman, Sundsvall och Jakobstad i Finland. Vi står för Kraft, Tro värdighet, Miljöansvar och Utveckling.

6 Det är svårt att föreställa sig hur Fotomontage Markbygdens vindkraftpark. En fullt utbyggd vindpark producerar energi som motsvarar en utbyggnad av vattenkraften i de fyra orörda älvarna Piteälven, Kalixälven, Byskeälven och Åbyälven, enligt Svevind. TEXT: REINHOLD ANDEFORS Om någon vid sekelskiftet hade sagt att det ska byggas tusen vindsnurror i Piteå hade han inte blivit trodd. Och nu är det nära att visionen blir verklighet. Länsstyrelsens beslut var tydligt och deras ståndpunkt stärker vindkraftens ställning, kommenterar Svevinds operative chef, Mikael Kyrk länsstyrelsens remissyttrande. I yttrandet klargör länsstyrelsen sin inställning att om det uppstår tvister i frågan som inte går att lösa så bör vindkraftsintresset äga företräde. Det ger i praktiken vindkraftintressenterna frikort när de ska sätta sig ner och förhandla med representanter för Östra Kikkejaurs sameby som försvarar rennäringens intressen eller med dem som är anhängare till föreningen Svensk Landskapsvård i berörda byar och som offentligt har deklarerat att de anser att de stora vindkraftverken är en styggelse. Länsstyrelsens yttrande, eller miljöprövningsdelegationen, har i praktiken givit klartecken till en utbyggnad. Nu ska mycket till för att det inte ska bli storskalig byggstart om tre år som ägaren Svevind Holding AB och deras dotterbolag Markbygden Vind AB vill. Nu ligger alla remissyttranden på regeringens bord och där ska de handläggas i allt från ett halvår till ett och ett halvt år. Mikael Kyrk, operativ chef i Svevind, tänker blåsa liv i Markbygden. Vi hoppas givetvis att handläggningen kan snabbas på, säger Mikael Kyrk som hoppas på svar redan innan nästa årsskifte. Har förbundit sig När regeringen har fattat sitt beslut ska ärendet tillbaka till länsstyrelsen för att utifrån beslutet ytterligare prövas och villkoras. Tiden arbetar för vindkraftintressenterna i Markbygden. En majoritet av elkunderna anser att elpriset är för högt och att bygga ny stor kraftproduktion kostar många, många miljarder vare sig det är kärnkraft eller vindkraft. Dessutom finns det en grön tråd i politikerkåren som enats om att förnybara energikällor är de rätta. Dessutom har Sverige förbundit sig i både internationella och europeiska klimatavtal att målmedvetet satsa på energikällor som vind, sol och vatten. Bakom projektet står Markbygden Vind AB som till 75 procent ägs av Svevind Holding AB och till 25 procent av tyska Enercon, en av världens fyra största tillverkare av vindkraftverk. 12 miljarder kwh Totalt vill Markbygden Vind AB bygga 1101 vindkraftverk längs ett 50 kilometer långt och tio kilometer brett stråk väster om Piteå i närheten av byarna Långträsk och Koler. Markbygden och de höglänta delarna väster om Piteå har visat sig ha mycket bra vindförhållanden. För kommunens tillväxtansvarige inom energi Erik Persson har satsningarna på grön förnybar energi i form av storskalig vindkraft och miljövänliga bränslen blivit de absolut viktigaste framtidsfrågorna när det gäller att skapa tillväxt i det kommunala näringslivet. Området är till huvuddelen glest befolkat och har förhållandevis liten grad av motstående intressen. Dessutom korsas området av tre stora kraftledningar som kan användas för överföring av el. Få platser anses så bra lämpade för storskalig vindkraftsproduktion som Markbygden. Vindkraftsparken är kostnadsberäknad till mellan 50 och 55 miljarder kronor. Fullt utbyggd förväntas den producera 12 TWh per år, drygt hälften av det svenska målet för landbaserad vindkraft. Minst 1101 arbetstillfällen Det kommer att finnas plats för olika typer av arbetsuppgifter för småföretagare, säger Mikael Kyrk och räknar upp tjänster för att bygga vägar och annan infrastruktur, transporter, betongarbeten, service och underhåll samt legojobb åt större entreprenörer som deltar i projektet. Dessutom planerar tyska Enercon en industrietablering på Haraholmen i Piteå inför den stora byggruschen 2012 när 50 snurror ska byggas per år. Det talas om mer än 1000 arbetstillfällen när det är som hetast, varför inte Över en längre tid anställs cirka 250 för underhåll och drift, 200 i cement- och tornfabriken och 20 elinstallatörer. Svevinds satsningar på vindkraft i Markbygden och Nordmaling stödjer den svenska inställningen att Sverige alltid ska gå före eller som Margot Wallström en gång uttryckte det Om ingen går före, kommer ingen att följa efter. 6 NÄRINGSLIV I NORR MAJ 2009

7 många 1101 vindkraftverk är FAKTA Markbygdens vindkraftpark Läge: Etapp 1-2 är pilotprojekt, tillstånd för övriga verk i parken inom 6-18 månader Placering: Piteå kommun, Norrbotten (nära byarna Långträsk och Koler) Områdets storlek: 50 x 10 km Totalt antal verk: 1101 Avstånd mellan verken: m Typ av verk: Merparten Enercon E-82, även E-126 Totalhöjd: m Rotordiameter: m Effekt per verk: 2-6 MW (anpassas efter bästa teknik) Total installerad effekt: MW Beräknad energiproduktion: 8-12 TWh/år Beräknad byggkostnad: miljarder kronor Beräknad storskalig byggstart: 2012 Enligt Svevind skulle en fullt utbyggd vindpark i Markbygden kunna producera energi som motsvarar en utbyggnad av vattenkraften i de fyra orörda älvarna Piteälven, Kalixälven, Byskeälven och Åbyälven. Vindparkens elproduktion jämförs också i storlek med Luleälvens elproduktion från vattenkraften. Den sammanlagda mängden el från vindparken uppskattas motsvara 8 procent av dagens svenska elproduktion. Fakta om Luleälven: Maxeffekten från Luleälvens vattenkraft (det som kan produceras vid ett och samma tillfälle) ligger på 4233 MW och älvens normalårsproduktion ligger på 15 TWh (pendlar beroende på vattentillgång mellan TWh). Dragaliden Pilotprojekt 1, Markbygden Läge: Två verk redan byggda, tillstånd för övriga tio väntas under hösten Antal verk: 12 Typ av verk: Enercon E-82 Totalhöjd: 149 m och 180m Rotordiameter: 82 m Effekt per verk: 2 MW Total installerad effekt: 24 MW Beräknad energiproduktion: ca 70 GWh/år Beräknad produktionsstart: 2011 Stor-Blåliden Pilotprojekt 2, Markbygden Läge: Ansökan inlämnad hösten 2008 Antal verk: 8 Typ av verk: Enercon E-82 (6) och E-126 (2) Totalhöjd: 179 och 200 m Rotordiameter: 82 och 126 m Effekt per verk: 2 och 6 MW Total installerad effekt: 24 MW Beräknad energiproduktion: ca 70 GWh/år Beräknad produktionsstart: 2012 Gabrielsberget Läge: Tillstånd hösten 2008, byggnation av vägar har startat Placering: Nordmalings kommun, Västerbotten Antal verk: 40 st Typ av verk: Enercon E-82 Totalhöjd: 150 m Rotordiameter: 82 m Effekt per verk: 2 MW Total installerad effekt: 80 MW Beräknad energiproduktion: ca 250 GWh/år Beräknad produktionsstart: hösten 2011 Dragaliden Gabrielsberget Karta Stor- Blåliden FAKTA Svevind Holding AB Aktuellt: Moderbolag till dotterbolagen Svevind AB och Markbygden Vind AB Ägare: Wolfgang Kropp 82%, Wolfgang Degerman 12,5% och Mikael Kyrk 5,5% Säte: Tavelsjö, Umeå kommun Styrelseordförande: Wolfgang Kropp VD: Wolfgang Kropp Registreringsår: 2007 SNI-koder: Generering av elektricitet, Verksamhet som utövas av huvudkontor Svevind AB Aktuellt: Personalen anställs i detta bolag Ägare: Svevind Holding AB Säte: Tavelsjö, Umeå kommun Styrelseordförande: Wolfgang Kropp VD: Wolfgang Kropp Operativ chef: Mikael Kyrk Registreringsår: 1998 SNI-kod: Generering av elektricitet Markbygden Vind AB Aktuellt: Dragaliden Vind AB, Stor-Blåliden Vind AB och andra vindkraftgrupper som bolagiseras hamnar under detta bolag Ägare: Svevind Holding AB 75% och Enercon 25% Säte: Tavelsjö, Umeå kommun Styrelseordförande: Wolfgang Kropp VD: Wolfgang Kropp Registreringsår: 2006 SNI-kod: Generering av elektricitet NÄRINGSLIV I NORR MAJ

8 När företagen lägger energi på att spara energi tjänar de pengar När vi tillför kompetens till företagen om hur de kan minska sina energikostnader så blir de flesta positiva till att vidta åtgärder, säger Theresa Palo, energisakkunnig på Norrbottens energikontor och projektledare för det nu pågående energieffektiviseringsprojektet. Text & foto: reinhold andefors Det gäller att hitta lösningar där vi kan minska uttaget av energi utan att det negativt påverkar processen och företagets resultat, säger energiexperten Hassan Salman som är knuten till ETC i Piteå. Ett av de företag som kartlagts av Nenet är Composite Scandinavia i Öjebyn utanför Piteå. De tillverkar modernt designade gasflaskor i komposit till både industri och konsument. När företaget bytte ut sina hydraulpumpar mot elmotorer minskade deras energianvändning per producerad flaska med drygt 35 procent sin nya produktionslina. De flesta företagare förstår idag att man kan tjäna pengar på att göra en noggrann energikartläggning. När företagaren lär sig att se minskade elkostnader som en intäkt blir det enklare att motivera energieffektiviseringar, säger Theresa Palo på Norrbottens energikontor. I december 2007 avslutade Norrbottens energikontor (Nenet) ett tvåårigt projekt kring energieffektivt företagande. Totalt deltog 80 små och medelstora företag och en fjärdedel av dessa, 18 mindre företag och en företagsfastighet, gick steget längre för att noggrant kartlägga energianvändningen. Det här var ett lyckat projekt, enligt Tord Pettersson på Nenet, som bland annat resulterade i nära 100 förslag på lönsamma och klimatsmarta insatser. Utöver det skapades både nya företag och jobb som en följd av projektet. Öka lönsamheten Detta projekt följs nu upp av ett nytt projekt för insatser som ytterligare ska energieffektivisera och stärka näringslivet. Nu ska vi hjälpa företagen att öka lönsamheten, konkurrenskraften och miljöanpassningen genom energisparåtgärder. Vi ska även stödja konsulterna på området som ska arbeta med företagen. Den primära målgruppen är fortsatt länets små och medelstora företag men projektet riktar sig även till konsulter, myndigheter och organisationer. Projektet pågår till sommaren 2011 och fram tills dess handlar det om att anordna seminarier, sammanställa en kompetensbank med konsulter, utveckla metoder som underlättar för företagare att begripligt följa miljöbalken och genomföra egna miljökontroller samt att ta fram regionala handlingsplaner för energieffektivt företagande. Se insatsen som vinst Nu först gör vi återbesök hos de 19 samarbetspartners som i förra projektet kartlade sin energianvändning. Vi följer upp om de har vidtagit de föreslagna åtgärderna och resultatet av dessa investeringar, eller om de har vidtagit andra åtgärder eller inga alls och i så fall vad orsaken är till detta, berättar projektledaren Theresa Palo. Hon ser att attityden till att arbeta med energieffektivisering förbättras för vart år som går. Om de kan spara några procent på sina energikostnader betyder det mycket i pengar. Det är lika värdefullt som att de ska tjäna samma mängd pengar genom att öka försäljningen. När de ser besparingspotentialen som en vinst i företaget ökar förståelsen att göra något, säger hon. Även sidovinster Hassan Salman, ETC i Piteå, är teknologie doktor i energiteknik och engagerad i projektet. När man gör investeringar är det bra om payoff-tiden inte är längre än två till tre år. Då är det lättare för företagaren att fatta ett beslut om investeringar som effektiviserar energianvändningen i produktionen eller anläggningen, säger han. När energikartläggare går in i industrier eller företag ser de ofta ganska fort var besparingspotentialer kan finnas. Efter mätningar sätter de sig ner med företagsledningen för att prata energieffektivisering. En sidovinst när man sparar energi är i ofta också att arbetsmetoder effektiviseras och att arbetsmiljön förbättras. 8 NÄRINGSLIV I NORR MAJ 2009

9 Det lönar sig att fråga oss! Varuhuset där du hittar allt inom verktyg, byggmaterial, isolering, gipsskivor, spånskivor, vitvaror, köksinredningar, kakel, klinker mm. JÄRN BYGG BAD KÖK Norrmalmsvägen 10, Haparanda, Brett sortiment av köksinredningar och badrum Hotell Konferens personer Spa/Swimmingpool Restaurang Aktiviteter vinter/sommar Nya fräscha rum där samisk konst blandas med modern teknik. Kaklade badrum, utrustade med massagekabiner. TV, DVD, internet. Centralt beläget. Hotel Arctic Eden Förareg. 18, Kiruna Tel : +46 (0) Mail : info@hotelarcticeden.se GPS

10 KRÖNIKA Anders Hettinger, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers Cash is King! Perpetuum mobile Evighetsmaskiner finns ej. Ändå är energi oförstörbart. Den tar aldrig slut. Den byter bara form. Kraftverken producerar ingen energi, de bara omvandlar den, oftast till den mest transportvänliga formen, nämligen elektricitet. Dessutom är el enkel att omvandla till rörelse- och lägesenergi samt i slutändan energiformen värme. Problemet med el är att den energiformen är svår att lagra. Därför har vi kraftverk, som omvandlar lagrad energi till el för momentan omvandling till annat. Begreppet energiförbrukning är alltså egentligen felaktigt. Vi ägnar oss bara åt energiomvandling. Däremot innehåller petroleumprodukter mycket lagrad och enkelt frigjord energi. Ingen slump de flesta fordon i världen drivs med bränsle. Energin finns alltid och den är dessutom oförstörbar. Ändå betalar vi för energi. Förklaringen är enkel. Vi betalar för att få energin i den form vi vill, när vi vill och där vi vill. Bilens energirika bränsle omvandlar vi till friktionsvärme via rörelseenergi, hushållselen blir värme via kylskåpets kompressor, våra glödlampor och inte minst spisar, mikrovågsugnar och våra kaffebryggare. El-energi är en lättransporterad högvärdig form av energi medan värme är en lågvärdig form. Allt blir till slut värme, ändå betalar vi för energiformen värme också. Kanske något att fundera över varför prisskillnaden mellan kilowattimmarna inte är större än de är. Miljöaspekter Eftersom vi aldrig kan förbruka energi, bara omvandla energi, borde vi nyansera debatten om energirelaterad miljöpåverkan. I debatten sammanblandas kort- och långsiktiga effekter, lokala och globala effekter samt, inte minst, verkan i proportion till nyttan. På något märkligt sätt accepterar vi stora konstanta risker och negativa miljöeffekter med viss kraftproduktion men inte med annan. Samhället har dock dessbättre instiftat ekonomiska styrinstrument genom bl.a. utsläppsrätter och koldioxidskatter som, inte bara stimulerar miljövänlig energiomvandling utan också, optimerar resursutnyttjandet för miljöförbättringar. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan man ofta förundras över den politiska debattens ofta bristande optimeringsambition. Skattekronorna måste användas där de gör mest nytta. Miljöåtgärder och regelverk tycker jag tyvärr icke sällan diskuteras och beslutas utifrån ett opportunistiskt perspektiv. En ökad affärsmässighet, rent allmänt, skulle enligt min mening klart öka samhällsförmågan nyttja våra gemensamma resurser effektivare. Money, money, money Men vad har då det inledande energiresonemanget med pengar att göra? Jo, pengar är ekonomins motsvarighet till el. dvs. högsta formen av ekonomiskt värde. Företagen omvandlar andra resurser till pengar. Krasst uttryckt har ju bolagen ingen annan uppgift än att omvandla olika former av resurser till pengar åt ägarna. Vi redovisningsekonomer må diskutera tillgångars marknads- eller verkliga värde, men ytterst är detta endast ett sätt att bedöma deras förmåga att generera pengar. Pengar är så viktigt att hela obeståndsproblematiken bara har att göra med tillgången på pengar, inte materiella värden i övrigt. Slutligen, tidningens tema denna gång, energi och miljö, både kan och bör diskuteras mer ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Men, mot den tvärparallella reflektionen av elenergins likhet med likvida medel finns bara en väsentlig invändning. Pengar är, till skillnad från elektricitet, lätt att lagra. Så krönikan avslutas därför med en påminnelse om P-G Gyllenhammars kända uttalande cash is king. Anders Hettinger Auktoriserad revisor och affärsrådgivare Öhrlings PricewaterhouseCoopers Skellefteå Njuta för en dag Spendera en hel dag med oss på Fura, rogivande och avslappnande aktiviteter för kroppens in- och utsida. 20% under maj. FURA rekreationscenter , NÄRINGSLIV I NORR MAJ 2009

11 B I L D R E K L A M B Y R Å Jag brinner för nya företag! Drömmer du om att starta företag? Har du en innovativ idé? På ALMI kan vi både finansiering och utveckla nya affärer. Vi erbjuder Mikrolån, Innovationslån och vanliga företagslån. Har du en bra affärsidé finns det även möjlighet till en egen mentor eller coach. Anna Degerman, Projektledare EntreprenörCentrum Norrbotten Vill du veta mer? Kontakta ditt närmaste ALMI-kontor eller besök Du kan undvika kundförluster. ROT-avdRageT ROT-avdRageT är här är här Din värmepump är en investering i ett behagligt liv. Och tack vare de nya reglerna för ROT-avdraget* är det en investering Din som värmepump nu lönar sig är ännu en investering snabbare, eftersom i ett behagligt du får liv. dra Och av tack halva vare arbetskostnaden nya reglerna vid installation. för ROT-avdraget* är det en investering som nu lönar sig ännu snabbare, eftersom du får dra av halva arbetskostnaden På vid installation. förklarar vi mer. Välkommen! På förklarar vi mer. Välkommen! Vi kan hjälpa dig att förbättra din ekonomi med tjänster som: inkasso, leasing, avbetalning, fakturaköp, fakturabelåning, löneadministration, personaltjänster och juristtjänster. Ring Peter Stock på eller gå in på *ROT-avdraget gäller upp till max kronor per år. *ROT-avdraget Bergvärmetjänst gäller upp till i Norr max 100 AB 000 kronor per år. Luleå, Umeå, Inlandsrör AB Arvidsjaur Kilowattväktarna AB Boden Kalles VVS Service i Karungi AB Haparanda VVS och Fastighetsservice, Pajala Piteå Rörservice AB Piteå VVS & Energi i Kåge AB Kåge Lövångers Rör AB Lövånger Rör Lindström Skellefteå Bäcklunds Värme Sorsele Ingemars Rör & Svets Vilhelmina

12 ArcticShop.se ArcticKniven ArcticKåsan Unika handgjorda produkter från Lappland För fler produkter och mer info klicka in på eller ring ARCTIC SHOP ARCTIC SHOP

13 Sol, vind och vatten... BoRös satsning på förnybar energi gör dem eftertraktade hos kunderna text & foto: reinhold andefors Många företagare känner av lågkonjunkturen. Men på BoRö i Kalix märks just inget av detta. Här är det expansion som gäller, mycket tack vare att deras produkter ingår i värmesystem till förnybara energikällor. Vi är lyckligt lottade och har dessutom kontrakt med stora kända varumärken, säger Ellinor Rönnqvist, vice vd och delägare till företaget som hennes far Bo startade för drygt 30 år sedan. Det är många företagare som i dessa tider skulle vilja sitta på hennes stol. Företaget och verksamheten utvecklas så det knakar och det är många som vill vara med och dela på leveranserna från företaget. Vi tvingas faktiskt tacka nej till stora europeiska kunder. Vi klarar inte av att leverera till dem. Vi vill växa i en takt som gör att vi hela tiden klarar av att leverera våra produkter med bästa tänkbara kvalitet, säger Ellinor väl medveten om att ett dåligt rykte på marknaden kan vända utvecklingen. BoRö tillverkar högteknologiska ackumulatortankar och solfångare och det passar som hand i handske när både den svenska och de flesta europeiska marknaderna ropar efter moderna värmesystem. Trendigt värre Ellinor ser två tydliga trender. När det är kärva tider vill människor se om sitt hus. De lägger hellre sina pengar på att få ned elräkningen än att kanske som i goda tider köpa en ny bil. De prioriterar investeringar som sparar pengar. En annan trend är att det i till exempel Tyskland börjar bli status att satsa på solfångare. Man visar för omvärlden att man är miljömedveten. BoRö är till 80 procent en så kallad OEMtillverkare. Som sådan levererar man sina produkter under andra namn men företaget säljer även sina tankar under det egna varumärket. Dessa produkter går till grossister som Ahlsell. Exempel på stora OEM-kunder är IVT och Mitsubishi. Generationsväxling Det som går bäst just nu är värmepumpar med luftvattensystem. Där svarar BoRö för allt det som ska installeras inomhus medan de mer kända varumärkena tillverkar utomhusdelen. Ellinors inträde i företaget är en generationsväxling där hon tar mer och mer ansvar. För Vice vd och delägaren Ellinor Rönnqvist vet knappt vad lågkonjunktur innebär för på BoRö i Kalix är det expansion som gäller. Som vice vd har hon ansvar för organisation och kundkontakter med den stora svenska kunden IVT. FAKTA Koncernen BoRö AB Ägare: Bo och Ellinor Rönnqvist (familjeföretag, 80/20) VD: Bo Rönnqvist, Vice VD: Ellinor Rönnqvist Grundat: 1976 Omsättning: 2007: 140 mkr, 2008: 175 mkr, prognos 2009: 315 mkr Anställda Sverige: drygt 140 (115 Kalix, 25 Övertorneå) Fördelning produktion/tjänstemän: 115/25 Anställda Bosnien: ca 75 Servicelager: Tranås (via samarbetspartner) Kunder: Återförsäljare, grossister, fabrikanter Marknad: Sverige, Finland, Norge, Frankrike, Tyskland, England, Italien mfl Årsvolym tankar: 2007: , 2008: , prognos 2009: fyra år sedan tog hon sin examen i ergonomisk design och produktion vid Luleå tekniska universitet och efter det har hon arbetat heltid i företaget. Eftersom det är ett familjeföretag kan man säga att hon har växt upp med företaget. Det var hennes pappa Bo som startade verksamheten i mitten av 1970-talet, efter några år som anställd hos panntillverkaren Albinpannan. Årsvolym solfångare: 2007: 1.000, 2008: 800, 2009: Produkterna från BoRö bidrar till en förbättrad miljö eftersom både ackumulatortankar och solfångare är viktiga komponenter i förnybara energisystem. I kombination med energikällor som sol, vind, vatten, ved, biobränslen, värmepumpar och fjärrvärme är de effektiva ackumulatortankarna skonsamma mot både miljön och ekonomin. Resultatet ser vi i en minskad elanvändning och knappt några utsläpp av kolväten vilket är värdefullt när vi värnar om vår livsmiljö. Tankar för värmelagring De första åren tillverkades en liknande typ av värmepanna men det dröjde inte länge innan tillverkningen koncentrerades till enbart ackumulatortankar. Den tillverkningen sker idag i den högt automatiserade fabriken i Kalix. För tio år sedan inleddes satsningen på solfångare för vattenburna system, med tillverkning i Övertorneå. Där tillverkas även komponenter till Kalixfabrikens specialtankar. BoRö har gjort ett medvetet val att inte satsa på slutkundsmarknaden. I stället sker all försäljning till återförsäljare, VVS-grossister och fabrikanter. Två tredjedelar av BoRö-koncernens cirka 210 anställda finns i Sverige, en tredjedel i Bosnien. I Sverige anställdes under hösten 30 och hittills i år 15, de flesta inom produktion. NÄRINGSLIV I NORR MAJ

14 Fokus ligger på att parera svackan text: reinhold andefors Produkter av höghållfasta stål hör framtiden till. Det har Erlandssons i Luleå insett, som varit med om att bygga Sveriges lättaste timmerbil. Den vägde bara nio ton, säger Peter Norman stolt. Till den här timmerbilen levererade verkstadsföretaget Erlandssons en ny generation produkter av ultralätta höghållfasta stål som bidrog till att ekipaget blev bra mycket lättare, och därmed mer ekonomiskt och miljömässigt intressant för skogsnäringen. Det nya höghållfasta stålet kommer att revolutionera många produkter, inte minst i jakten på material som gör allt för att kunna minska drivmedelsförbrukningen. Om ett lättare fordon drar en liter mindre per mil, blir det många inbesparade kronor per år. Sedan flera år pågår ett intensivt forskningsarbete kring Centrum för Högpresterande Stål (CHS) vid Luleå tekniska universitet. Där samverkar stora verkstadsföretag för att spetsa till forskningen. Enligt Peter, som sitter i styrelsen för CHS, är den här typen av affärsinriktade kluster mycket viktiga för att vi bättre ska kunna ta vara på regionens idéer och resurser. Tillräckligt stor Erlandssons firade sitt 90-årsjubileum för två år sedan. Det är ett anrikt företag med ett stort hantverkskunnande som satsar både tid och pengar på teknik- och produktutveckling. Vi är kända för att kunna lösa kundernas behov av ofta stora och komplexa lösningar. Vi har den erfarenheten och den storleken på företaget att det är möjligt att ta på sig stora projekt. Exempel på detta är avfyrningsramper till rymdraketerna på Esrange i Kiruna, telekommunikationsstolpar till Ericsson och träningsutrustningar för skytte till den internationella försvarsindustrin. Det klarar inte en liten aktör inom verkstadsindustrin. Står stadigare Erlandssons har en uttalad strategi att skaffa sig fler egna produkter. Vi har gjort oss mindre konjunkturkänsliga när vi har fler egna produkter. Idag har vi dessutom breddat kundbasen så att vi har ett I den situation verkstadsindustrin befinner sig gäller det att kapa kostnader för att överleva och hade vi inte lagt över produktionen på en större andel egna varumärken, då hade vi troligtvis inte funnits kvar som företag. Nu gäller det att vi kan ta oss igenom lågkonjunkturen för att sen öka andelen egna produkter, säger Peter Norman, ägare och vd till verkstadsföretaget Erlandssons i Luleå. NXT Concept är en välkommen innovation som effektiviserar skogsnäringen. 50-tal kunder som svarar för 80 procent av omsättningen. På bara två-tre år har omsättningen gått från noll till 30 procent när det gäller egna produkter och numer finns tre egna varumärken i produktkatalogen. En tredjedel av produktion är egna produkter, en tredjedel serieproduktion och sista tredjedelen projekt till enstaka kunder. Det finns fler förslag på nya egna produkter, idéer som måste förädlas innan de ser dagens ljus. Det är en lång process som kostar miljoner men företag som vill överleva, och leva långsiktigt, måste våga satsa, enligt Peter. FAKTA Erlandssons Ett av Sveriges äldsta verkstadsföretag, startat 1917 som en smedja av entreprenören Frans Elof Erlandsson. På talet överlät han företaget till sonen Erik som drev företaget i närmare 50 år. Det anrika företaget har följt den svenska industrialiseringen in i modern tid och hela tiden utvecklats för att möta de stora och små industrikundernas behov. På senare år har Erlandssons målmedvetet satsat på att skaffa sig egna produkter som på kort tid har blivit så efterfrågade att de idag är egna varumärken. Nuvarande ägare: Peter Norman (sedan januari 2004) VD: Peter Norman Verksamhetsort: Luleå Produkter: Ett 30-tal, varav de egna produkterna NXT Concept och The Smith of Odin Kunder: Verkstads-, fordons- och försvarsindustrin mfl Anställda: ca 30 Omsättning: 2008: ca 35 mkr Övrigt: Innan Peter Norman köpte Erlandssons hade han 20 års erfarenhet av ledande befattningar inom Scania, på senare tid som vd för Scanias dotterbolag Ferruform i Luleå. Han är kontaktperson för industrinätverket Evonet, där idag Berglunds (Rostfria) och HT Svarv ingår. Egna varumärken NXT Concept är en grupp ultralätta och höghållfasta påbyggnadskomponenter för lastbilar som Erlandssons har tagit fram i samarbete med samarbetspartners inom transportnäringen. De här lättare påbyggnadskomponenterna för timmerbilar är en välkommen innovation som effektiviserar skogsnäringen. Tre timmerbilar kan nu dela på en kran, som bara tar fem minuter att docka. Alla i skogsnäringens värdekedja blir vinnare när produkterna kan tas fram billigare. TheSmith of Odin är en grupp spetsteknologiprodukter som Erlandssons producerar till den internationella försvarsindustrin. Exempel på produkter är shooting houses, res- och vridmål i högpresterande stål, samt 3D-dockor för scenarioskjutningar. 14 NÄRINGSLIV I NORR MAJ 2009

15 Medlemmar i SHA kan inkomstförsäkra lön upp till :-/månad! Blunda inte. Det kan bli ännu tuffare tider framöver... Småföretagare kommer att känna av lågkonjunkturen framöver och det kan medföra att företagare också blir arbetslösa. Därför är a-kassan viktig! Om du inte är med i en a-kassa (ja, visst finns det en a-kassa för egna företagare) så saknar du det grundläggande skyddet som de flesta vanliga anställda har vid arbetslöshet. Ett skydd som du ändå redan betalar till via din skattsedel, men inte kan utnyttja. Du som är en klok och förutseende företagare bör kontakta oss redan idag. E-posta till: intresse@akassan.com... så får du mer information. Som medlem i SHA har du tillgång till andra förmånliga erbjudanden som t.ex. möjlighet att komplettera med en inkomstförsäkring. Den ger dig möjlighet att försäkra inkomster upp till :- i månaden, vilket är högre än den ordinarie nivån. Mer trygghet! Läs mer om detta på (TrygghetsPortalen Gardera). telefon medlemsservice: SHA a-kassa är en medlemsorganisation och vi samarbetar med ett flertal stora företagarorganisationer som även är representerade i vår styrelse.

16 PORTRÄTTET STAFFAN MARKSTRÖM TEXT & FOTO: REINHOLD ANDEFORS Staffan är en glad fyr som känner för bygdeutvecklingen Bjuröklubb nämns fem gånger per dygn i sjörapporten. Det tycker vi är fantastiskt. Det bidrar till att alla hör talas om Bjuröklubb och den här gratisreklamen har ett stort varumärkesvärde för oss som vill ha hit besökare, säger eldsjälen och landsbygdsutvecklaren Staffan Markström. Det är en fin vårvinterdag när jag besöker Bjuröklubb. Från parkeringen går vi på den handikappvänliga rampen upp till utsiktsplatsen vid fyren på klubberget. Det är klar sikt och utanför Bjuröklubb ser vi isbrytaren Ymer som har parkerat i den knappt halvmetertjocka isen. Det är i början av april och vintern har börjat släppa sitt grepp över Bottenvikens kustlinje. En kilometer ut från land är det öppet vatten men norr om Bjuröklubb, längre upp i Bottenviken, vet vi att det är blandad fast is, drivis och på sina håll metertjock stampis som kräver att isbrytare assisterar yrkessjöfarten in till djuphamnarna i Skellefteå, Piteå, Luleå och Kalix. Tidigt omskriven Staffan Markström känner sig hemma på Bjuröklubb. Det här är mitt fostervatten, säger han med glimten i ögat och berättar att han misstänker att han tillverkats i en båt här ute vid klubben. När han frågade sin mamma om det så rodnade hon. 16 NÄRINGSLIV I NORR MAJ 2009 Halvön Bjurön, där fyrplatsen Bjuröklubb ligger längst ut mot havsbandet, har anrika anor. För 4000 år sedan hade landhöjningen gjort så att vågorna började skvalpa mot toppen på berget, där idag fyren är placerad. I det här skärgårdslandskapet började folk bosätta sig under medeltiden och söka sin försörjning i fisket och säljakten. Sveriges siste katolske biskop Olaus Magnus har ingående i text och teckningar dokumenterat livet när han kom upp Han fascinerades så till den milda grad att han blev kvar betydligt längre än beräknat och hans skildringar finns väl bevarade, berättar Staffan. Klippa ute i hafvet Olaus Magnus beskrev bland annat den krönta klippan och fiskerikedomen vid densamma med orden För att ej något af naturens verk må af oss förbigås under tystnad, omtalas här, att i Västerbotten mot yttersta Norden inom Lule socken, Upsala stift, finns en klippa ute i hafvet af folket kallad Bjuraklubben, vars högt uppskjutande hjässa ter sig för aflägsna seglare såsom bestående af tre spetsar med utseende af en krona. Om infödingarna, som är mycket förfarna hafsfiskare, ej visste att begagna sig af klippans utseende, förmåga att kasta skugga och bereda tryggad hamn, skulle de hvarken hafva skydd för sina lif eller någon annan utkomst. Se ut mot horisonten Det är 490 år sedan Olaus Magnus skrev detta men Staffan känner igen sig i beskrivningen. Naturen är densamma, även om landhöjningen har gjort sitt. Det går att föreställa sig de träbåtar med segel som rörde sig efter kusten, och jakten efter fisk och kött för livets uppehälle. Idag är det en betydligt livligare trafik kring Bjuröklubb. Ute till havs trafikerar yrkessjöfarten med sina fartyg och tidvis många fritidsbåtar, både små och stora, alltifrån moderna segelbåtar och snabbgående ribbåtar. På fastlandet har hästskjutsarna bytts ut mot senaste årsmodellerna av bilar och bussar som anländer med folk som vill se ut mot horisonten, andas frisk luft och kanske ta sig ett fika på caféet som har öppet två månader på sommaren. Tillgänglighet viktigt Den förbättrade tillgängligheten är nyckeln till framgång, bedyrar Staffan. Om man vill få besökare så måste man bjuda till. Vi byggde mellan åren 2003 till 2005 en 255 meter lång handikappvänlig ramp som slingrar sig upp till fyren, med några utsiktsplatser och informationstavlor efter vägen åt besökarna. Det kostade oss visserligen kronor men den här rampen betyder väldigt mycket för vår tillgänglighet. Den ökade besöksfrekvensen är också positiv för näringsidkare. För bara några år sedan innan Bjuröklubb öppnades för besökarna var det problem att få ekonomin att gå ihop. Idag har en krukmakare i området levt upp igen och en fiskare har öppnat fiskaffär. Här finns numer också ett café och ett >>>

17 Staffan Markström använder sina erfarenheter från näringslivet för att tillsammans med alla intresserade vara med och utveckla besöksmålet Bjuröklubb. Förverkliga något ni alltid har drömt om och ni ska uppleva något ni aldrig har drömt om Sagt av Birgit Nilsson FAKTA/STAFFAN MARKSTRÖM Ålder: 65 Bor: Bureå och Bjuröklubb Erfarenhet: 35 år ofta i olika chefsbefattningar inom ASEA och ABB Uppdrag idag: Ordförande i Arena Bjuröklubb, ledamot i Leader Mare Boreale, Skellefteå Byautvecklingsråd och Bureå Byautvecklingsråd samt adjungerad till EIAB Sveriges styrelse med ansvar för bland annat affärs- och automationsutveckling. NÄRINGSLIV I NORR MAJ

18 >>> pensionat med fyrstjärnigt boende. Varje sommar får ett tiotal ungdomar sommarjobb här ute och det tycker vi är speciellt roligt, säger han och i sommar väntas mer folk än vanligt. 150-årsjubileum i sommar Fyren, eller som Staffan kallar henne, den gamla damen, fyller 150 år. När fyren byggdes 1859 kostade den riksdaler, och det motsvarar ungefär 235 miljoner i dagens penningvärde. Här finns handslipade prismor och hantverk rakt igenom. Det är ett kulturellt obeskrivbart värde, intygar eldsjälen Staffan som kan berätta nästan hur länge som helst om klubbens historia. En annan intressant historisk händelse är Bjuröklubbs roll under första världskriget. I lä av halvön ankrade som mest ett 30-tal fartyg i väntan på lotsassistans norrut. Inget fartyg kunde gå utanför tremilsgränsen, alla fartyg, stora som små, tvingades med sina laster av malm och trä stryka efter land för att inte komma i konflikt med de tyska krigsfartygen. I kris samlas styrkorna Varför engagerar du dig i landsbygdsutvecklingen? Det ger mig så fantastiskt mycket. Dels är jag född här i området och känner mycket för det, dels så kan jag med min långa erfarenhet från näringslivet tillsammans med andra föreningsmänniskor bidra till utvecklingen. Det är viktigt att engagera folket, att hämta deras kunskap och det är faktiskt så att nästan alltid kommer de goda idéerna från fältartisterna. Det har jag lärt mig under mina 35 år inom ASEA och ABB. Staffan ser också likheter mellan företagens vardag när lönsamheten viker och utflyttningen från landsbygden. Det är med hotet hängande över sig som man oftast blir starkare, man samlar gruppen och hittar vägar till förbättringar. FAKTA/Isbrytaren ymer Hemmahamn: Luleå (liksom de övriga stora isbrytarna) Klass: Atleklass Varv: Wärtsilä, Helsingfors Sjösatt: 1976 Längd: 104,6 m, Bredd: 23,8 m Deplacement: ton Djupgående: 7,3 8,3 m Plåttjocklek: fören 32mm, midskepps 28 mm Fart: max 19 knop, marsch 14 knop Aktionstid per år: 6-8 veckor, en normalvinter Besättning: ca 20 Framdrift: Diesel/el Propellrar: 2 i aktern, 2 i fören Huvudmaskiner: 5 st Wärtsilä SEMT, hkr Propellermotor: Strömberg GTOUL 135/455DI Dragkraft: 190 ton Bunkerkapacitet: kbm (tyngden ökas vid tjock is) Övrigt: Används vid vetenskapliga expeditioner, blev 1980 den första svenska isbrytaren som besökte Arktis (Spetsbergen och Nordostgrönland) FAKTA/naturreservatet bjuröklubb Halvön Bjurön är den östligaste delen av Västerbotten och fyrplatsen Bjuröklubb längst ut på halvön är en av Bottenvikens pärlor med ett rikt fågelliv och livlig sjötrafik. Kustnaturen och kulturmiljöerna är grunden för reservatet där berghällar med vågspolad sten, hällmarker, klapperstensfält och sanddyner har ett stort geovetenskapligt och biologiskt värde. I närheten av fyrplatsen finns tomtningar (enkla tältgrunder) efter medeltidens säljägare och fiskare. Historia: Bjuröklubb beräknas ha stigit upp ur havet för ungefär 4000 år sedan. Området har utförligt beskrivits 1519 av vår siste katolske biskop Olaus Magnus i sitt stora verk Historia om de nordiska folken. Här beskrivs ingående kustnaturen, fisket, fiskberedning, försäljning, navigation, skeppsbrott och jakt på sjökalvar (sälar). Läge: Ca 60 km söder om Skellefteå, drygt 20 km från E4 vid Lövånger Areal: 919 ha Fyren: Byggdes 1859 och var bemannad fram till Det är en av Sveriges högsta fyrar tack vare att den ligger på ett berg (50,8 möh). Lysvidden från angöringsfyren är 18,5 nautiska mil. I sommar är det 150- årsjubileum för fyren. Meteorologisk station: Redan 1879 inleddes rapporteringen av sjövädret, den första tiden flaggade lotsarna åt yrkessjöfarten vilket väder det skulle bli. Mellan åren ansvarade fyrvaktarna för väderobservationerna åt Sveriges Radio till de dagliga sjörapporterna. De sista 20 åren togs detta över av en dam från Kanada som anställdes som väderobservatör av SMHI innan stationen 1996 helautomatiserades. Än idag kan vi fem gånger per dygn höra Bjuröklubb nämnas i sjörapporterna. Sevärdheter: Fyren, fiskeläget, gästhamn, café, pensionat, handikappanpassad utsiktsramp och toalett, vandringsleder, fornminnen, badplats och hantverkare. Utmärkelse: Sveriges besöksvänligaste fyrplats (Svenska Fyrsällskapet) Antal besökare 2008: ca , varav under sommaren (en årlig ökning med ca 30%) Caféets öppettider 2009: 13/6 16/8 (konferenser, festarrangemang och boende kan bokas året om) Övrigt: I närheten av Bjuröklubb finns 35 till namnet kända förlista fartyg på havets botten, med kända positioner. 18 NÄRINGSLIV I NORR MAJ 2009

19 Cirkelträning! Satsa på cirkelträning för din personal eller dina kunder Yteffektivt ca m2 är allt som behövs! Lätt att använda, passar alla. Med eller utan instruktör. Perfekt för Gymmet, Konferenshotellet, Företaget, Företagshälsovården mm. Styrketräning och konditionsträning på samma gång. Tfn: Vilhelmina Sänk energikostnaderna! Styrud Arctic är en del av Styrudkoncernen norra Europas ledande entreprenör inom mark och bergborrning. I Norrlandsregionen har vi uppdrag såväl ovan som under jord inom prospektering, grundläggning, vatten och energi och vi erbjuder också tjänster inom geoteknik och borrhålsmätning. Med gediget kunnande och stor erfarenhet är Styrud Arctic det självklara valet när det ska borras för bergvärme till industrifastigheter. Ett av våra ekipage på väg mot nästa uppdrag Styrud Arctic AB Kabelvägen KIRUNA Ingemar Anders Kalle arctic@styrud.se El från vindkraft 15 öre kwh Ja det är faktiskt sant mer än så kostar det inte att producera sin egen el med andelar i ett vindkraftverk. Till detta kommer moms, elskatt*och elcertifikatavgift så totalpriset hamnar strax över 50 öre. Ungefär hälften av vad elen kostar i nuläget. Aktuella elpriser på Ring dygnet runt för offert Gör din intresseanmälan på *Skatteverket vill ta ut energiskatt på andelsägd vindkraft, men regeringen har inte ännu beslutat vad som gäller. Vår förhoppning är att skattefriheten bibehålls.då sjunker totalpriset med 35 eller 27 öre, beroende på var i Sverige du bor. Hela Svenska Folkets Elleverantör

20 FAKTA/NORTH SWEDEN EU-kontoret North Sweden North Sweden European Office är Norrbottens och Västerbottens gemensamma EU-kontor. Syftet med verksamheten är att skapa förutsättningar för regionens företag, akademi och offentlig verksamhet att agera framgångsrikt på EU-arenan. North Sweden arbetar främst för att påverka och driva frågor som har betydelse för regionen i det europeiska samarbetet. Ett annat viktigt inslag är att stödja och uppmuntra regionens aktörer att ta del av EU:s finansieringsmöjligheter för att utveckla den egna verksamheten. North Sweden etablerades i Bryssel 1997 som ett samverkansprojekt mellan länsstyrelserna, landstingen, kommunerna, Företagarna och Handelskamrarna samt Luleå tekniska universitet, Umeå Universitet och Region Västerbotten. Intressebevakning För att säkerställa att regionens intressen tillvaratas och beaktas arbetar North Sweden för att påverka EU:s beslutsprocess. Policyutveckling och ny lagstiftning på EU-nivå bevakas och information om kommande förändringar förmedlas till berörda aktörer. Därefter framförs regionens synpunkter och övrig information till relevanta institutioner i Bryssel. Programbevakning EU erbjuder ett stort antal program och fonder för projektfinansiering. North Sweden ger bland annat information om nya ansökningsomgångar till de EUfinansierade programmen och förmedling av partnersök till transnationella projekt för att fler aktörer från regionen ska ta del av dessa finansieringsmöjligheter för att utveckla sin verksamhet. North Sweden har kontor i Bryssel, Luleå och Umeå. Kontoret i Bryssel hjälper även besökare från regionen att planera studiebesök. Hemsida: The European Office for the counties of Norrbotten and Västerbotten North Sweden, fr v: Anna Utsi, Sabine Mayer, Mona Mansour, Inge Andersson, Anne Graf. foto: Juha roininen Regionens intressen bevakas Det som krävs är ett brett kontaktnät, både i Bryssel och här i regionen. Grundläggande måste vi naturligtvis också ha en mycket god kunskap både om EU och vår egen region, Västerbotten och Norrbotten, säger Inge Andersson, direktör för North Sweden. Den organisation som sedan 1997 verkar för att skapa förutsättningar för regionens företag, akademi och offentliga verksamheter att agera framgångsrikt på EU-arenan. Uppdragsgivarna och de verkliga experterna finns på hemmaplan. Vi är specialister på EUsystemet och har till uppgift att lotsa regionens aktörer genom de byråkratiska labyrinterna, säger Sabine Mayer, som sedan tre år tillbaka arbetar på North Swedens kontor i Umeå. Fram till årsskiftet har hon huvudsakligen arbetat med transportfrågor som berör norra Sverige, där North Sweden har ett tätt samarbete med Finland och Norge. Vad som gagnar Europa Driver man frågor på EU-nivå kan man inte ha ett nationellt perspektiv på det man gör. Utgångspunkten är vad som gagnar Europa, förklarar Sabine Mayer, samtidigt som hon betonar att det självklart måste finnas en lokal, regional men även nationell förankring i de frågor som hon och hennes kolleger har till uppdrag att driva. Anna Utsi är ny i gänget och har tidigare bland annat arbetat i Bryssel för den europeiska stålindustrin. Efter några år på Jernkontoret i Stockholm har hon nu vänt tillbaka hem till Norrbotten och arbetet på North Swedens kontor i Luleå. Hennes ansvarsområde är policybevakning med fokus på transporter, energi, miljö och klimatfrågor. Det handlar om att påverka framtida politiska processer och beslut - ett oftast långsiktigt arbete - men också om att sprida information, både från och till regionens aktörer, säger Anna Utsi. Den viktigaste frågan just nu, berättar hon, är att se till att norra Sverige inte glöms bort i EU:s transportpolicy. Norra Sverige mer synligt på kartan Målet är att få med den Botniska korridoren godstransportsystemet längs kusten med förbindelse in i Finland bland prioriterade projekt i det transeuropeiska transportnätet TEN-T. Jag har ju arbetat i Bryssel så jag vet att Mona Mansour, Anna Utsi och Sabine Mayer, Senior Advisers in European Affairs på North Sweden. foto: Juha roininen det går att påverka EU:s beslut. Och att nu få göra det för den här regionen känns oerhört inspirerande. Målet är givetvis att göra norra Sverige ännu mer synligt på den europeiska kartan. Precis som Anna Utsi är Mona Mansour också ny på North Sweden, men inte alls ny när det gäller EU och dess finansieringsmöjligheter. Efter att ha arbetat som konsult med offentlig finansiering i tio år har hon nu Bryssel som bas. Huvuduppdraget är att ägna sig åt programbevakning, det vill säga att stödja och uppmuntra aktörer i norra Sverige att ta del av EU:s finansieringsmöjligheter. Agera! Vi tycker naturligtvis att fler borde dra nytta av de möjligheter som EU ger. Min uppgift är att informera om vilka möjligheter som finns men också att ge handfasta råd om hur man går tillväga, säger Mona Mansour och uppmanar alla att söka nu, både offentliga förvaltningar och företag i den privata sektorn, stora som små. Alla som har projekt på gång det gäller att inte vänta utan att agera nu! 20 NÄRINGSLIV I NORR MAJ 2009