Besök Elbranschens webbplats:

Transkript

1 ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 79 NR Besök Elbranschens webbplats: PÅVEN FÖRDÖMER KLIMATHYSTERIN KOMMUNER OCH LANDSTING VILL HA KÄRNKRAFT FIEs VÅRMÖTE: FRAMTID I DUR OCH MOLL ODENBERG NY KRAFTGENERAL

2 En värld av Industrial Ethernet WAGO-I/O-SYSTEM 750 har sedan mitten på 90-talet varit ett öppet I/O system för de klassiska fältbussarna som exempelvis Profibus, Interbus, DeviceNet. WAGO-I/O-SYSTEM 750 är ett moduluppbyggt I/O system med marknadens största utbud av I/O moduler. Det finns både digitala och analoga moduler samt special moduler. WAGO-I/O-SYSTEM 750 har marina godkännanden vilket öppnar upp nya applikationer och står som ett bevis på den höga kvalitén. I början på millenniet introducerade vi vår första buskopplare för Ethernet med protokollet Modbus/TCP. Nya protokoll har utvecklats och i dag stödjer WAGO-I/O-SYSTEM 750 Profinet, EthernetIP, Ethernet Powerlink, Sercos III samt Modbus/TCP. Vi finns i monter B01:03 WAGO Sverige Box Järfälla Tel Fax info.se@wago.com Vi har starter-kits för våra Ethernet-produkter. Ring oss för mer information!

3 ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT Adress: Box Malmö Tel Telefax E-post Bankgiro Plusgiro Helårsprenumeration (5 utgåvor): 233:- (inkl. moms) Ansvarig utgivare: Jörgen Dahlquist I redaktionen: Reinhold Andefors Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Ulf Lonäs Rolf Oward Årgång 79 Tryckt hos Tryckfolket AB i Malmö ISSN: Omslagsfoto: TVO Ur innehållet i nr. 1/2008 Korståg mot domedagsprofeter: Påven fördömer klimathysterin men i Sverige faller man till föga Oansvarig överbudspolitik i klimatfrågan Britterna bygger ny kärnkraft Tokigheter om elförsörjningen Från försvarsminister till kraftgeneral Samverkan mellan norrländska elnätbolag Atomkraft? Ja, tack! Kommuner och landsting vill ha kärnkraft IAEA positivt till Forsmark ELBRUK: Advocatus Diaboli mot elmarknaden FIEs VÅRMÖTE: Framtid i dur och moll Mäktig elsäkerhetsorganisation hos AstraZeneca MFKs 20:e årsmöte med intressant föredrag om framtidens kärnkraft Lex Ekfors förbereds Storsatsning i Jämtland stärker nordisk elförsörjning Sträng prioritering vid elkriser Italien marscherar in i kärnkraftssamhället Finlands sjätte och sjunde på gång Utsläppsrätter hotar Outokumpu DEBATT I ELBRANSCHEN Elbranschens blå-gula sidor

4 AKTUELLT I ELBRANSCHEN Korståg mot domedagsprofeter Påven fördömer klimathysterin Påven Benedictus XVI har tagit bladet från munnen och gått till angrepp mot klimathysterikerna. Orsakerna till den påstådda klimatförändringen måste förklaras med vetenskapliga metoder och tydliga bevis och inte med ideologiskt testuggande som faller socialistpolitiker på läppen (höjda skatter och mer politikermakt). Så tolkar Elbranschen andemeningen i påvens uttalande. Ren och skär skräckpropaganda Hypotesen att mänskliga utsläpp av växthusgaser skulle få glaciärer och polarisar att smälta och därigenom förorsaka aldrig tidigare skådade katastrofer är inget annat än ren och skär skräckpropaganda som påven skarpt kritiserar. Ett spån av sanning ligger kanske i påståendena men det internationella samfundet måste basera sina beslut på vetenskap och inte på miljörörelsens försök att skära pipor i vassen. Hela den s.k. klimatfrågan har fått överdrivna proportioner och påven manar till besinning. Det är viktigt att värna om jordens miljö men inte med sådana överdrifter att växter och djur prioriteras framför människan, dundrar den åttioårige kyrkofadern. Mänskligheten har all anledning att oroas över morgondagens ekologiska balans. Men lösningarna på problemen måste diskuteras fram med klokhet och eftertanke i samråd med experter och utan ideologiska påtryckningar så att förhastade och skadliga beslut undviks. Endast på detta sätt kan man enas om en modell som tryggar både miljö och välstånd för kommande generationer. Klimatrealister tystas ner Klimatförändringar kan komma att ändra människans livsbetingelser, måhända både på gott och ont, därom råder stor enighet. Däremot råder långtifrån den påstådda enigheten om att mänsklig aktivitet skulle kunna påverka klimatet. En betydelsefull men ofta nedtystad kader av vetenskapsmän hävdar att så inte är fallet. Snarare är det solens aktivitet (och andra kosmiska fenomen) som styr klimatet på jorden. Vissa kritiker inom katolska kyrkan menar att klimathysterikernas tvärsäkra påståenden börjar likna en religion. Och kring denna religion håller en hel industri på att växa fram där enorma pengar finns att tjäna. Den australiensiske kardinalen George Pell stärkte säkerligen inte sina aktier bland miljöhysterikerna när han påpekade att temperaturen i atmosfären på Mars har stigit med en halv grad och att det knappast beror på mänsklig aktivitet. Påvens och kardinalernas rättframma kritik mot klimathysterikerna skulle nästan (men bara nästan) kunna få en inbiten gammal fritänkare att konvertera men i Sverige faller man till föga Den svenska kristenheten är inte lika skeptisk till klimathysterin som påven. Här har man tagit till sig den nya religionen och sålunda anordnades för en tid sedan i Immanuelskyrkan i Stockholm en ekumenisk klimatkonferens där det hävdades att kyrkorna i Sverige sannolikt skulle kunna minska sin energianvändning med upp till 40 procent. Samtidigt skulle kyrkans koldioxidutsläpp kunna sänkas med cirka 70 procent. Syftet är att minska de heliga byggnadernas klimatpåverkan. Förnuftigt att spara pengar Med tanke på dagens energipriser är det naturligtvis förnuftigt att spara pengar. Siffror som presenterades visar att kostnaderna skulle kunna halveras. Det borde räcka som argument. Konferensen som arrangerades av Sveriges Kristna Råd, föreningen Etik & Energi och Sensus studieförbund samlade närmare 120 deltagare från olika kyrkor i landet. Föregångare i klimathanteringen Den stora uppslutningen visar ett tydligt ökat engagemang från kyrkorna i klimatfrågan, säger Dan Melander, projektsamordnare vid Etik & Energi. Allt fler inser att kyrkorna kan och bör fungera som föregångare i klimathanteringen. Siffrorna som presenterades vid den ekumeniska klimatkonferensen kommer från energianalyser som gjorts i Härnösands och Karlstads stift men som anses vara representativa även för landets kyrkobyggnader i stort. Elbranschens uppfattning är att det vore bättre om kyrkan ägnade sig åt religion och inte åt klimathysteri och ohämmad antropocentrism. Kompenserar egna utsläpp Regeringen ska kompensera sina flygresors koldioxidutsläpp med miljöinvesteringar i utvecklingsländer. Pengar finns avsatta för Vi kompenserar utsläppen genom att bygga upp miljöteknik i utvecklingsländer som ska bidra till att minska utsläppen, investeringar som annars inte skulle ha gjorts, säger miljöminister Andreas Carlgren. Investeringarna sker genom köp av speciella certifikat som är kvalitetskontrollerade av FN. Att hålla andan är också ett bra sätt att kompensatoriskt minska utsläppen av den förhatliga koldioxiden som en del kallar livets gas. Det klimatvänliga tipset bjuder Elbranschen på. Och om hela jordens befolkning håller andan tillräckligt länge behöver vi ju inte bekymra oss. 2

5 Beredningens uppdrag var att göra en övergripande översyn av den svenska klimatpolitiken och man lämnar nu förslag inom tre områden mål för klimatpolitiken på kort, medellång och lång sikt. Nuvarande mål Beredningen bedömer att nuvarande mål för åren ser ut att uppnås och inte behöver ändras. Målet innebär en minskning av utsläppen av växthusgaser med 4 procent jämfört med AKTUELLT I ELBRANSCHEN Klimatberedningens förslag till ny svensk klimatpolitik Föreställningen att mänsklig aktivitet skulle kunna påverka klimatet har skapat stor aktivitet i många kanslier och nu har den parlamentariskt sammansatta s.k. klimatberedningen överlämnat sitt betänkande till regeringen. Det finns en samsyn om den stora utmaning som klimatförändringarna innebär och det bidrar till att vi har kunnat enas om de långsiktiga målen och en omfattande handlingsplan till år 2020, säger Hans Jonsson, ordförande i beredningen. Mål till år 2020 Sverige ska sätta ett nationellt mål som anger vårt bidrag inom en global och övergripande klimatöverenskommelse. Det ska motsvara Sveriges åtagande inom ramen för en utsläppsminskning på 30 procent inom EU. Enligt beredningens beräkningar motsvarar detta en utsläppsminskning med cirka 35 procent och ett genomförande av hela beredningens handlingsplan skulle ge ytterligare cirka 3 procentenheter i utsläppsminskningar. Beräkningen innehåller ännu osäkra antaganden som bör prövas i beredningsarbetet inför regeringens klimatproposition. När EUs interna beslut och de globala förhandlingarna slutförts, bör det nationella målet slutgiltigt fastställas vid en kontrollstation. Mål till 2050 och till seklets slut De långsiktiga målen är inriktade på att utsläppen av växthusgaser i Sverige år 2050 bör vara minst procent lägre än år 1990 och vid seklets slut bör utsläppen i Sverige vara nära noll. Handlingsplan till år 2020 Beredningen bedömer att det mål som föreslås går att nå med de åtgärder och styrmedel som presenteras i handlingsplanen: Förstärkning av tvärsektoriella åtgärder och styrmedel En EU-gemensam sänkning av utsläppstaket för de verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter Reduktioner av utsläpp för de verksamheter som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Många förslag rör transporter. Insatser internationellt Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna. Med så väl genomtänkta åtgärder får man för makthavarnas skull hoppas att den globala temperaturen inte fortsätter att sjunka. För då skulle ju all deras enastående tankemöda ha varit förgäves Oansvarig överbudspolitik i klimatfrågan Det är absolut nödvändigt att alla förslag från klimatberedningen följs upp av en noggrann konsekvensanalys innan beslut fattas. Den överbudspolitik som vi ser från vissa partier kan få dramatiska konsekvenser för svensk industri och sysselsättning, säger Owe Fredholm, vd vid Plast- & Kemiföretagen och talesman för SKGS (Skogen och Kemin, Gruvorna och Stålet). Han anser att varje steg som innebär att Sverige tar ett större miljöansvar än EU får allvarliga konsekvenser för den svenska industrins konkurrenskraft. Den överbudspolitik som nu bedrivs i klimatfrågan kan bli ödesdiger för svensk industri och därmed också för svensk ekonomi och sysselsättning! Owe Fredholm är talesman för den elintensiva industrin som ser på elprisutvecklingen med stor oro. Rottneros stängning av Utansjö bruk lär följas av fler industrinedläggningar i Sverige om utvecklingen fortsätter. Han oroas av uppgifter om att vissa partier i klimatberedningen vill skärpa kravet på utsläppsminskningar av s.k. växthusgaser i Sverige, från 20 procent som EU föreslagit till 30 procent. Redan EU-kravet är tufft och innebär, om hela minskningen skulle läggas på industrin, att två tredjedelar av dess utsläpp måste bort före Den ytterligare skärpning som vissa partier nu föreslår motsvarar en stängning av alla masugnar som finns i svensk stålindustri i Oxelösund och Luleå, säger Elisabeth Nilsson, vd för Jernkontoret. Ny brittisk kärnkraft Den brittiska regeringen gav i början av januari klartecken för utbyggnad av kärnkraften. Motiveringen är dock den politiskt korrekta att kärnkraft är en viktig del i kampen mot utsläpp av växthusgaser. Oppositionen välkomnade beslutet och nu råder för första gången på mycket länge enighet mellan Tory och Labour kring kärnkraftsutbyggnad. Beslutet innebär inte att kärnkraften kommer att subventioneras, bara att det blir tillåtet att planera och bygga nya reaktorer. En oberoende instans kommer att inrättas för att ta fram modeller för finansiering och skötsel av de slutförvar för använt kärnbränsle som kommer att krävas. Nästa steg är att en utse en kommission som 2009 ska presentera en rapport över lämpliga platser för nya reaktorer. Storbritannien har precis som övriga världen behov av ökad elproduktion samtidigt som man brottas med ett växande beroende av importerad fossilgas och storskalig användning av kol. Som en eftergift åt miljömaffian presenterades även en plan för hur andelen förnybar energi ska kunna höjas till 15 procent av slutanvändningen till år

6 AKTUELLT I ELBRANSCHEN Tokigheter om elförsörjningen REINHOLD ANDEFORS Dalmasen Bengt Wester, stridbar och kunnig före detta energiexpert hos LKAB, har tröttnat på alla tokerier i insändare och debattinlägg när det gäller landets nuvarande och framtida elproduktion. Framförallt blandar man ihop olika energislag och ger intryck av att de är helt utbytbara mot varandra, säger han. Till slut ansåg sig Bengt Wester tvingad att kasta sig in i debatten när några tokiga insändare hade retat upp honom särskilt mycket. Om inte felaktigheterna dementeras riskerar de att bli sanningar som valsar runt i media och förvränger bilden för allmänhet och beslutsfattare på olika nivåer. Jag ville lämna lite fakta i ämnet, säger han försynt. Bengt Westers inställning är ett föredöme. Tyvärr är det numera ofta så att felaktiga sakuppgifter och förhållanden inte bemöts, att rent demagogisk propaganda får oskälig plats i debatten där läsare som sitter inne med kunskaperna överlåter åt någon annan att besvara inläggen. Så här skrev Bengt Wester i ett undertecknat debattinlägg i flera av landets tidningar: Biobränsle, torv och avfall används som bränsle i pannor och fjärrvärme men ger endast i undantagsfall elenergi. Olja utnyttjas främst för att driva fordon och som råvara i industrin. Tidigare användes den ofta för uppvärmning men har nu ersatts av andra energislag. Kol är en råvara i främst ståloch gruvindustrin. Elen som produceras genom vattenkraft, kärnkraft, industriellt mottryck och vind är den energikälla som användes för motordrift och belysning. Elen är unik i och med att den måste förbrukas i samma stund som den produceras. Jag vill här främst koncentrera mig på elenergin och kan då konstatera att det är ett energislag som är effektivt, lätt att distribuera och den bidrar inte till ökade skadliga utsläpp. Däremot ger de flesta andra energislag koldioxidutsläpp. Eldning av ved, biobränsle och torv ger koldioxidutsläpp som alla andra fossila bränslen. Det är träden som planteras och växer som tar upp koldioxiden. Sverige har en bra elproduktionsbalans och är till stor del självförsörjande. De olika produktionssätten skiljer sig dock avsevärt. Vattenkraft, som står för 50 procent av landets elproduktion, varierar år från år och är beroende av nederbörden. Vattenkraften är den enda effektregleringskällan. Kärnkraften, som står för nästan 50 procent, utgör baslasten. Den tutar och går oberoende av förbrukning. Vindkraften, som svarar för en procent, har en drifttillgänglighet på 50 procent. Blåser det för lite producerar snurrorna inte och blåser det för mycket måste de stängas av. Kraftvärme är det positiva tillskott vi fått under senare år. Produktionskostnaderna för de olika produktionsslagen varierar. Vattenkraft 2-5 öre/kwh, befintlig kärnkraft öre/kwh, industriellt mottryck öre/kwh och vindkraft öre/kwh. Priserna på marknaden sätts i dag till stor del via elbörsen Nord Pool och det är priset för den sista kilowattimmen som bestämmer priset även för den första. Detta innebär att om billig kärnkraft avvecklas och ersätts med dyr vindkraft ökar priset på el för allt och alla. Elen är för industrin en råvara och det är viktigt att det finns tillgång till el till låga priser och att leveranssäkerheten är hundraprocentig. Ingen industri kan köpa bara vindkraft när den bara levereras halva tiden. Vi vill väl kunna åka tåg även om det inte blåser! Behovet av el kommer att öka. Bara mobiltelefoner, bredband med mera förbrukar el från en reaktor. Strävan är att mer gods ska gå på järnväg, att spårbunden kollektivtrafik ska byggas ut och att fler bilar ska drivas med el. Enligt beräkningar skulle det krävas två reaktorer för att täcka detta behov. Det är viktigt att vi har en sammanhållen energipolitik och ser på helhetslösningar. Vårt värmebehov bör produceras i fjärrvärmeanläggningar och genom bergvärme. En energikälla som måste användas mer är industrins spillvärme. Elen måste produceras i anläggningar som har hög leveranssäkerhet och till stabila och låga priser. Vindkraften som nu byggs ut är bara av marginell betydelse och att bygga vindkraft norr om Gävle är bortkastade pengar då det inte finns överföringskapacitet till södra Sverige, där största förbrukningen finns. Bengt Wester klargör föredömligt landets elsituation. 4

7 Säker? Elsäkerhet kräver kunskap och utbildning. Eftersom det sker en ständig utveckling med nya standarder, föreskrifter och tekniker och inte minst internationella regler är en regelbunden uppdatering av kunskaperna ett måste. Utan en fortlöpande utbildning är risken stor att säkerheten för person och egendom blir lidande. Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter Box 545, Nyköping Tel utb avd Fax Välkommen till

8 DIESELELVERK Mobila elverk Stationära elverk Containermonterade elverk Kundanpassade elverk Automatikutrustning Box 37, Rydsgård Tel , fax RING FÖR MER INFORMATION! Stenator AB Billstabågen 5, Västerås. Tel , fax För ytterligare information:

9 AKTUELLT I ELBRANSCHEN Odenberg ny kraftgeneral Förre försvarsministern Mikael Odenberg har av regeringen utsetts till ny generaldirektör för Svenska Kraftnät. ULF LONÄS Mikael Odenberg har utsetts till generaldirektör för Svenska Kraftnät. Kring utnämningen, som kom i början av februari, har det stormat en del eftersom alliansregeringen har lovat att annonsera ut statliga chefsjobb och inte besätta posterna med folk ur egna partier. När Maud Olofsson presenterade Odenberg tillkännagavs också att Tomas Kåberger blir ny generaldirektör för Energimyndigheten och Magnus Olofsson får motsvarande position vid Elsäkerhetsverket. Dessa två chefsjobb har utannonserats så att vem som helst har kunnat söka tjänsterna. Det förfarandet tillämpades inte när Odenberg rekryterades men han är en mycket kompetent kandidat som stämde in på den kravprofil vi hade upprättat, försvarade sig Maud Olofsson. Odenbergs utnämningen har anmälts till konstitutionsutskottet. Mikael Odenberg tvekade inte att ta jobbet när han erbjöds det och på frågan om vilka kunskaper han har när det gäller kraftnät svarade han att han under fyra år på 90-talet arbetade med energifrågor. Och nu är tanken att jag ska verka för bättre elpriser och att värna om miljön. Regeringen vill också öka konkurrensen på elmarknaden. Vi har utsett två särskilda förhandlare som ska se över samägandet inom kärnkraftsområdet i Sverige och se om det kan förändras. Det finns diskussioner om att samägandet är till nackdel för konkurrensen, säger Maud Olofsson. Tomas Kåberger är adjungerad professor vid det internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet. Han har också arbetat som vd för ett bolag inom bioenergiområdet och har medverkat i ett flertal statliga utredningar. Magnus Olofsson kommer från ABB och har doktorsexamen i elektroniska energisystem från KTH i Stockholm. Samverkan mellan norrländska elnätbolag För att bli starkare och effektivare och för att säkra möjligheten att överleva på lång sikt har elva mindre och medelstora elnätföretag i Norrland gått samman i föreningen Elinorr. Vi kommer att samverka på flera områden inom elnätverksamheten, säger Elinorr-föreningens ordförande Göran Sörell. Han kommer från Sundsvall Elnät AB och det är i mellersta och södra Norrland som de samverkande elnätbolagen finns. Vi har redan börjat samarbete i elmätningsfrågor med en liknande sammanslutning i Norge. De har det passande namnet Elinor, säger styrelseledamoten Jan Berglund, Jämtkraft. Elinorr ska främja kort- och långsiktig operativ samverkan, ta tillvara och utveckla gemensam spetskompetens och bli kostnadseffektivare. Tillsammans har man bättre förutsättningar att leva upp till ökade krav från kunder och myndigheter. Vi har startat några gemensamma projekt, bland annat gemensam materielupphandling, planer för anslutning av vindkraft och övervakningsplaner, säger Kurt Kindström, Gävle Energi, den tredje ledamoten i styrelsen. Elinorr finansieras av medlemsföretagen. EU kan även tänkas vara intresserad av den här satsningen. Man kommer inte att ha någon anställd personal utan verksamheten bedrivs som projekt med bemanning från de olika bolagen. Elnätsbolagen som ingår i samverkansföreningen Elinorr: AB Kramfors Energiverk, Bergs Tingslags Elektriska AB, Gävle Energi AB, Härnösand Elnät AB, Jämtkraft Elnät AB, Ljusdal Elnät AB, Sandviken Nät AB, Sundsvall Elnät AB, Söderhamn Elnät AB, Umeå Energi Elnät AB och Övik Energi Nät. Fortum erbjuder betalningsskydd Fortum lanserade i början av året en sorts försäkring som ersätter privatkunder för el- och elnätkostnader vid långtidssjukskrivning eller sjukdom hos hemmaboende barn under 16 år. Försäkringen omfattar både kunden och kundens make, maka eller sambo. Energikostnaden är numera i skuggan av klimathysterin en av de största enskilda kostnadsposterna för ett hushåll. Vid långtidssjukskrivning blir ekonomin ansträngd och försäkringen gör det möjligt för Fortums kunder att gardera sig. Betalningsskydd är en försäkring som har tagits fram i samråd med våra kunder. Slår det väl ut kanske vi utvecklar erbjudandet, säger Gunilla Dyrhage, marknadschef för elhandeln i Sverige. Försäkringen kan tecknas av Fortums privatkunder mellan 18 och 65 års ålder och den kostar 34 kronor per månad, 408 kronor per år. Platsannonsera på Elbranschens webbsida! 7

10 AKTUELLT I ELBRANSCHEN Atomkraft? Ja, tack! Kommuner och landsting positiva till kärnkraft I en undersökning genomförd av Dagens Samhälle svarar två av tre kommun- och landstingsordföranden att de vill behålla eller bygga ut kärnkraften. Åtta av tio moderata ordföranden vill bygga fler reaktorer. En utbyggnad är självklar, säger Bo Frank (m), kommunstyrelsens ordförande i Växjö som marknadsför sig som Europas grönaste stad. Företrädare för de flesta politiska partier anser att kärnkraften antingen ska vara kvar eller utvecklas vidare. Tio procent vill bygga ut medan 48 procent tycker att Sverige ska behålla kärnkraften i nuvarande omfattning. Jag ser med oro på en utveckling där vi avvecklar kärnkraften och sedan ser oss tvungna att behöva ersätta den med kolkraft. Jag vill inte heller stå inför ett läge där vi inte klarar av att försörja industrin med energi, sa Mattias Ottosson (s), kommunstyrelsens ordförande i Norrköping, till Dagens Samhälle. Två av tre positiva Så stor andel som två av tre kommun- och landstingsstyrelseordföranden vill behålla eller bygga ut kärnkraften. Åtta av tio ledande lokala m-politiker vill bygga fler reaktorer, de flesta naturligtvis med politiskt korrekt hänvisning till klimatfrågan. De återstående två nöjer sig med att vilja behålla nuvarande antal. Socialdemokraterna är splittrade. Tio procent anser att kärnkraften ska byggas ut, 48 procent vill behålla nuvarande reaktorer, där man naturligtvis framhåller klimatfrågan men också industrins behov. Av de återstående 42 procenten håller merparten på socialistiskt manér fast vid gårdagens samhälle och åberopar den folkomröstning som hölls för snart trettio år sedan där man menar att det beslutades att kärnkraften ska avvecklas. Centern sprattlar emot Inom centern är det 70 procent av kommun- och landstingsstyrelseordförandena som ställer upp på partilinjen att avveckla kärnkraften. Argumenten är de gamla vanliga, skräck för uranbrytning, misttro mot säkerheten vid verken och oro för slutförvaringen. Kärnkraften är inte miljövänlig och hållbar. Att moderaternas lokala topppolitiker tror starkt på kärnkraft lär inte påverka den officiella partilinjen. Moderate riksdagsledamoten Björn Hamilton framhåller att det av taktiska skäl gäller att hitta en gemensam linje inom alliansen inför nästa val. Klartecken för drift av utbyggt mellanlager SKB har av SKI fått drifttillstånd för det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn. Anläggningen har byggts ut med ytterligare en förvaringsbassäng och anses därmed vara komplett. Arbetet med att få den nya delen av mellanlagret i drift har dragit ut på tiden eftersom det tog längre tid än beräknat att bygga om rörelsefogarna i transportkanalen mellan bassängerna. Ett nytt processdatasystem har också installerats och tagits i drift efter omfattande tester. I SKIs beslut ingår som villkor att SKB ska genomföra det kontrollprogram som tagits fram och att det dokumenteras och redovisas till myndigheten. Programmet omfattar bland annat uppföljning av bassängtemperaturer, bassängrörelser och dosbelastningar. Drifttillståndet gör att den nybyggda delen nu successivt kan fyllas med använt kärnbränsle. Samtidigt möjliggörs flytt av bränsle till den nya delen från den gamla så att planerade underhållsarbeten kan göras där. Clab är som bekant ett centralt mellanlager för använt kärnbränsle som togs i drift Anläggningen ligger i anslutning till kärnkraftverket norr om Oskarshamn. Här ska bränslet kylas ner i vattenbassänger i cirka 30 år innan det transporteras till ett framtida slutförvar. Clab består av två identiska förvaringsutrymmen med fem bassänger i vardera, insprängda cirka 30 meter ner i berget. En transportkanal binder samman de två olika förvaringsdelarna. I anläggningen lagras i dag cirka ton använt kärnbränsle. Splittrat sosseparti Anneli Hulthén, kommunalråd i Göteborg, som tillsammans med Carin Jämtin, oppositionsråd i Stockholm, leder socialdemokraternas rådslag om klimatfrågor visar på den splittring som råder inom partiet. Carin Jämtin vill stänga reaktorer under nästa mandatperiod medan Anneli Hulthén vill behålla dem under överskådlig tid. Men sossarna försöker som vanligt avdramatisera splittringen inom partiet och gör gällande att även de 48 procenten som vill behålla kärnkraften kan rymmas inom avvecklingsgruppen! Möjligen håller dock partiet på att anpassa sig till verkligheten med tanke på att Thomas Östros nyligen lät meddela att inget kärnkraftverk bör avvecklas under nästa mandatperiod. Dagens Samhälles enkät 208 ordföranden (67 procent) i kommun-, landstings- och regionstyrelser har besvarat enkäten, där de tre alternativen var: Jag vill att Sverige bygger nya reaktorer utöver de[m] som redan är i drift. Jag vill att Sverige behåller nuvarande antal reaktorer. Jag vill att Sverige avvecklar kärnkraften. Federley för kärnkraft En majoritet i riksdagen vill avveckla kärnkraften, det visar en undersökning som Sveriges Radio har gjort. Mest kritiska till kärnkraften är naturligtvis centerpartisterna. Men två kärnkraftförespråkare finns på centerns riksdagsbänk och Fredrik Federley är en av den. Federley framhåller givetvis klimatfrågan som den viktigaste motivet och eftersom kärnkraften inte släpper ut så mycket koldioxid är det den energikälla vi kommer behöva i framtiden, menar han. 8

11 Vilse i kabeldjungeln? Håll fast i nkt cables här kan du vara säker på att kvaliteten är noggrant kontrollerad Completing the picture Optimala kraftkablar När nkt cables utvecklar låg-, mellan- och högspänningskablar lägger vi största vikt vid att uppnå de bästa användaregenskaper. Vi gör kabeln så kompakt som möjligt för att undvika onödig användning av material vars enda syfte är att fylla upp i kabeln, samt att vi använder material som belastar miljön i minsta möjliga mån och ger största möjliga driftsäkerhet. nkt cables huvudprodukter inom 1 kv-kablar (N1XV-AW, N1XE-AW) och 12 kv-kablar (AXLJ-SE, AXLJ-SE-LRTI) har massiv ledare, vilket garanterar vattentäthet i ledaren. AXLJ-SE-LRTI är dessutom vattentät i hela konstruktionen. Kontakta gärna vår regionchef Peter Marcusson för ytterligare information. Tel Telefax E-post: peter.marcusson@nktcables.dk Besök för mer information. nkt cables a/s Toftegårdsvej 25 DK-4550 Asnæs Tlf

12 ULF LONÄS IAEA positivt till Forsmark I slutet av februari avslutade det internationella atomenergiorganet IAEA sin granskning av kärnkraftverket i Forsmark och i månadsskiftet april-maj väntas slutrapporten kunna lämnas till den svenska regeringen. Jag är nöjd med resultatet som tydligt visar att Forsmark håller hög internationell standard, säger Jan Edberg, vd för Forsmarks Kraftgrupp AB. Det var Forsmarks Kraftgrupp som själva begärde att FN-organet IAEA skulle granska verket och dess säkerhetsrutiner efter incidenterna och den sanslösa mediedesinformationen sommaren Utredningen har gått under benämningen OSART och dess resultat gläder både kraftverksgruppens styrelse och verkets ledning. Resultatet stämmer väl överens med våra förväntningar, instämmer Hans von Uthmann, vice vd i Vattenfall och styrelseordförande i Forsmarks Kraftgrupp. Direkt efter incidenterna påbörjade Forsmark ett omfattande Arbetare ska skyddas mot strålning EU-parlamentet har gett klartecken till ett direktiv som ska bidra till att skydda arbetare från elektromagnetiska fält. Direktivet innehåller bland annat gränsvärden och krav som arbetsgivarna måste uppfylla för att skydda arbetstagarna. Parlamentet ställde sig bakom ett betänkande från den svenske delegaten Jan Andersson och godkände i sin första behandling kommissionens förslag. Direktivet, som även ska godkännas av ministerrådet, innehåller minimiregler och det är fritt att införa strängare krav. internt arbete för att analysera läget och identifiera lämpliga åtgärder. Detta arbete är ett av skälen till det positiva resultatet av IAEAs granskning. Föreslagna förbättringar IAEA anser att smärre förbättringsmöjligheter finns: Forsmark bör utreda driftorganisationens ansvarsområden, inklusive analys och definition av vad som är lägsta tillräckliga skiftbemanningsgrad. I samråd med ägaren bör Forsmark införa ett oberoende kontrollorgan på hög nivå utanför kraftverket för att säkerställa att Forsmarks ansvar för säkerheten upprätthålls på tillräcklig nivå. Forsmark bör stärka och förbättra kontroll- och granskningsprocessen för driftdokumentation, haveriberedskapsinstruktioner och operatörshjälpmedel. Forsmark bör förbättra sitt program för erfarenhetsåterföring. Forsmark bör införa lämplig kontroll av brandbelastning, i synnerhet inom de utrymmen där säkerhetssystemen finns. Forsmark bör förbättra regler och rutiner inom kemiområdet. Bra arbetssätt får internationell spridning IAEA lyfter dessutom fram nedanstående områden som så kallad good practice : Välstrukturerad ledningsoch kvalitetshandbok som stöder kommunikation av ledningens förväntningar och åtaganden. Datoriserad övervakning av säkerhetsfunktioner och kontroll av driftstatus. Effektiv hantering av brandceller för att förhindra spridning av brand och rökgaser. Användning av simulatorn för information till media och andra utomstående. Resultatet av granskningen vid Forsmark kommer även att leda till att andra kärnkraftverk i världen förbättrar sin bevakning och sina rutiner. Exemplen på bra arbetssätt kommer att spridas till andra kärnkraftverk runt om i världen. Resultaten från granskningen förs in i vårt utvecklingsprogram, framhåller Jan Edberg, vd Forsmarks Kraftgrupp AB. 10

13 Nyhet! SKINTOP CLICK Nyutvecklad kabelförskruvning för blixtsnabb montering All montering sker från frontsidan. Kräver varken gängade hål eller kontramutter. Mer info och prover Kunskapsbanken HALOGENFRIA Halogenfri FLEXIBLA KABLAR ÖLFLEX, UNITRONIC, BETAtherm och BETAfl am. Styr-, data-, buss- och temperaturbeständiga kablar. Flambeständiga enligt F2, F4 och UL VW1. SKYDDSSLANG Marknadens bredaste sortiment. Vi har skyddsslang för de allra enklaste applikationerna till de mest krävande, till exempel industri robotar. Nyhet! SKINTOP MS-SC-M BRUSH Förskruvningsprogrammet är nu utökat med en EMC-förskruvning för skärmade kablar med stor ytterdiameter, upp till 55 mm. Enkel och snabb installation, tät. Se för mer information. Box 1022 SE Nyköping Besöksadress Kungshagsvägen 7 Telefon +46 (0) Transformatorer Likriktare 1-fas fulltransformator typ OFS Likriktare - matningsdon typ LOTK Vår katalog finns på Internet! TRAMO-ETV AB, ESLÖV Telefon Telefax

14 SVENSK ELBRUKARFÖRENING Telefon/fax Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresseorganisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas, intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leverantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverkligas. Medlemmarna, ett 40-tal, är juridiska personer och deras totala elförbrukning är ca 13 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar eller rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd. Advocatus Diaboli och elmarknaden LARS BLOMQVIST ELBRUK Advocatus diaboli, lat. djävulens sakförare. Vid ett helgons kanonisation inom romerska kyrkan anställdes ett slags process för att utröna den föreslagnes helighet. En anklagare, advocatus diaboli, har att framföra beskyllningar, varemot en försvarare, advocatus Dei, Guds sakförare, har att gendriva alla invändningar mot det nya helgonets kanonisation (Nord. Familjebok). Begreppet har börjat innebära någon som argumenterar för en position som han eller hon inte nödvändigtvis tror på, endast för syftet att argumentera; eller att presentera ett motargument för en position som han eller hon inte tror på för en annan debattör, för syftet att testa motargumentets kvalité och identifiera svagheter i hans eller hennes egna argument (Wikipedia). Det är väl fortfarande så att vissa tyr sig till helgonen med en bön om bistånd när de är i ekonomiskt bryderi, medan andra anser att marknaden ska lösa problemen. Låt vara att det säkert är olika besvärligheter man söker hjälp för men en annan skillnad är att de riktiga helgonen har blivit ordentligt skärskådade innan de fick sin glänsande gloria, vilket knappast kan sägas om den elmarknad vi lever med. Den lämnar, som det heter, en del övrigt att önska, så varför inte släppa in en viss advokat på en exkursion. Tack för det. Jag ska börja med att med några korta kommentarer plocka bort nätföretagen från elmarknaden; om vi med den menar ett ställe där elsäljare slåss om elköpares gunst och pengar. Någon har sagt att nätverksamhet bara är en rättighet för vissa företag att uttaxera avgifter för nyttjandet av nätet, en rättighet som bara borde ges till offentliga huvudmän. Det är är också fel att i en och samma elkraftkoncern blanda konkurrensutsatta företag och monopolföretag, även om man med lagregler försökt motverka problemen; så länge koncernen är gemensam är det koncernens vinstintressen som rår över dotterbolagens alla ska tjäna pengar. Och nog vet dotterbolagscheferna hur ett bonussystem fungerar och varifrån lönekuvertet kommer. Så till elmarknaden. Inledningsvis vill jag då direkt ta upp oskicket på leverantörssidan att se elmarknaden som en marknad med lite besvärliga egenskaper. Mestadels anförs det att el produceras och konsumeras samtidigt och att en enskild elleverantör/-producent inte kan garantera systemets leveranssäkerhet, det vill säga säkerheten för att det i varje ögonblick produceras tillräckligt med el (det gäller alltså inte nätöverföringen). Ibland sägs det att spänning och frekvens är en social nyttighet, vars säkerhet ett individuellt företag inte kan garantera. Men alla marknader är speciella, var och en på sitt sätt och samtidigheten har elmarknaden gemensamt med hela service- och tjänstesektorn, tänk bara på alla transport-, hotell- och konsultföretag. Och vad leveranssäkerheten beträffar så har väl aldrig någonsin en producent eller leverantör avkrävts att svara för att elsystemet har tillräcklig kapacitet och leveranssäkerhet. Vad som däremot krävs av dem, och som de tycks ha väldigt svårt att vilja leva upp till, är att de varje timma ska ha kapacitet att till elsystemet leverera lika mycket el som deras kunder förväntas förbruka och därigenom bidra till systemets leveranssäkerhet. Det är ett ansvar som de har årslångt/-a avtal om med både den myndighet som sköter spännings- och frekvenshållningen på nätet och de kunder som ska använda elen. Före omregleringen, och med den dåvarande mättekniken, var både leverantörer och kunder anonyma ute på nätet. Då gick det inte att mäta hur mycket en viss kund hade förbrukat, mer än årsvis. Det var därför som det krävdes timmätning efter omregleringen. En viss leverantörs producerade/inmatade elmängd, timma för timma, måste kunna ställas mot kundernas förbrukning under motsvarande tider. Tidstariffer motverkade förbrukningsvariationer/ uttagstoppar Närhelst något ska handlas och avtalas om, så måste köpare och säljare komma överens om mängd, egenskaper, leveransplats/-tid och pris m.m. På elmarknaden har man mycket svårt med det i båda lägren. Ett av elmarknadens problem är de stora förbrukningsvariationerna och ett motmedel var de s.k. tidstarifferna som skulle locka användarna att lägga eluttagen till tider med mindre belastning på både nät och produktionsanläggningar. Men i stället för att utveckla ett system med tidstariffer och timmätning tog leverantörerna i stort sett bort tidstarifferna och motarbetade timmätningen på ett kraftfullt och delvis framgångsrikt sätt. Elköparen ska tala om för presumtiva leverantörer hur mycket el han behöver, både totalt och fördelat under avtalstiden; han bör egentligen lämna en uppskattad, timbaserad uttagsprofil till leverantörerna att räkna på. De får sedan, och utifrån sina förutsättningar, offerera villkor för och ett pris på leveransen. Det kan leda till förhandling om ändringar i uttagsprofilen, begränsat effektuttag, avvikelser eller annat som kan sluta i ett bättre köp för båda parter. Prissättning efter marginalkostnad För att sätta pris på el har den så omhuldade marginalkostnadsprissättningen etablerats som rättesnöre. Konkurrens ska ju leda till att det som bjuds ut blir både bättre och billigare, men med marginalkostnadsprisättning på el har det faktiskt blivit precis tvärtom. Prissättningsmodellen är ett bra incitament för producenter med olika kraftslag att i stället tillverka elen så dyrt som möjligt. Elproduktion med dyra kraftslag som höjer börspriset över lag är absolut nödvändigt för att producenterna ska få betalt också för de billigare kraftslagens fasta kostnader! Allteftersom elbehovet ökar tas allt dyrare kraftslag i anspråk; det är därför som vi ibland betalar kolkraftpriser. Men om det är så, borde väl all billigare kraft säljas ut innan man börjar använda nästa, dyrare kraftslag och då borde inte producenterna få spara vatten till bättre tider? Som de kan göra nu! Och ett högt pris förväntas ju påverka elanvändningen neråt, men prissäkring är en väl etablerad teknik ett bedövningsmedel mot priskänslighet! Producenterna kan i stort sett sätta det pris de vill eftersom slutkunden de facto inte har 12

15 något val, något alternativ till den aktuella användningen av el. Ett citat från energichefen Peter Nygren på SCA illustrerar situationen Elbolagen höjde priserna och märkte att, fasen, man sålde ju lika mycket och de hade rätt. Vi stod med våra fabriker några veckor när priset var uppe i över 60 öre men kunde inte stå längre än så, utan var tvungna att starta produktionen för att kunna leverera till våra kunder. Det är ju så det funkar. Elbolagen kan sätta vilket jäkla pris de vill och vi betalar. Flertalet elanvändare är i liknande situationer och de kan jämföras med hur man i en uppslagsbok beskriver ordet ocker. Som nämnts kan producenter med vattenkraft välja mellan att direkt använda vattnet i magasinen eller spara det. En motsvarande valmöjlighet har inte köparna, d.v.s. att köpa på sig el när det är ovanligt billigt och spara den till dyrtider. Och elhandlarna konkurrerar egentligen inte om slutkunderna med hela elpriset, bara med några få administrationsören som de lägger på börspriset, vilket de stora producenterna kan påverka. Det är inte en fungerande marknad som har sådana förhållanden. Utsläppsrätterna är manna från himlen I barmhärtighetens namn ska vi inte här beröra styggelsen med hur kostnaderna för utsläppsrätter påverkar elpriset. Vad det än må kallas så har det ingenting med fungerande elmarknad att göra. Det regnar manna från himlen över kraftföretagen. (Man kan bara hoppas på att mervinsterna från oskicket dras av innan bonusarna räknas ut och fördelas inom företagsledningarna). Bortsett från några tekniska infiltratörer har elmarknaden utvecklats till något av ekonomernas ostörda tummelplats. Inom vissa eltekniskt givna ramar menar de att allt ska/kan lösas av det glamorösa paret Utbud och Efterfrågan. De (ekonomerna) har uppenbara svårigheter att acceptera att det finns ett juridiskt regelverk som gäller också för elleveransavtal (som nämnts ovan) och som inte kan ersättas med det ekonomiska systemets gulliga par. I det ena systemet handlar det om rättigheter och skyldigheter och i det andra om prisbildning. Det mångåriga debatterandet om och utredandet av ansvaret för den s.k. effektreserven kan inte förklaras med annat än svårigheter med att hålla isär dessa begrepp. Elmarknadens ansvars- och prisproblem har därför kommit att behandlats efter det tyska talesättet Warum es einfach machen wenn man es so schön komplizieren kann? Ingen fungerande marknad har sådana skönhetsfel. Någon annan ska ta ansvar Före omregleringen var leveransansvaret klart och tydligt och fastlagt av leverantörerna själva, medan det efter har blivit en riktigt besvärlig fråga eftersom de nu anser att det är någon annan som ska ta ansvar för vad de har lovat sina kunder. Inte minst om man tar fasta på vad t.ex. en del leverantörer har åtagit sig enligt balansavtalet med Svenska Kraftnät. Där förbinder de sig att varje timma hålla jämvikt mellan den el de tillför nätet och den el som deras kunder samtidigt förväntas ta ut från det. Några reservationer för svåra väderförhållanden finns inte och därför ska de naturligtvis se till att erforderlig kapacitet alltid finns tillgänglig under avtalstiden oavsett om det blir riktigt kallt eller torrår. Man talar om effektreserver när det egentligen är fråga om den merkapacitet som måste finnas beredd för lite ovanligare klimatsituationer. Effektreserver är det som behövs när något helt oförutsett inträffar, något som ligger utanför sannolikhetsberäkningarnas riskvärderingar. Och den extra kapaciteten ska nog hållas av staten, men DÅ har det uppstått mycket svårare förhållanden än en tioårsvinter. Det finns uppenbarligen en elmarknad eftersom det dagligen köps och säljs el i stora mängder men finns det en fungerande riktig elmarknad? Tack för ordet. Advocatus Dei Varsågod, Er tur! Utbilda dig! Trinergi - Specialist på kurser inom elkraft och termografi. Praktiska övningar i labbmiljö tillsammans med erfarna kursledare Specialkabel Robotkabel Elektronikkabel Koaxialkabel Halogenfri kabel Värmetålig kabel Högfrekvenskabel Gummikabel Datakabel Servokabel Tel Fax info@elproman.se Fråga oss om specialkabel - vår specialitet 13

16 FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK FIEs vårmöte 2008 Framtid i dur och moll FIEs traditionella vårmöte hölls i år i Stockholm och deltagarna hälsades välkomna av ordföranden Sven-Åke Polfjärd som förmedlade en förhållandevis ljus bild av framtiden. Men det finns smolk i glädjebägaren. FIEs vårmöte har de senaste åren växlat mellan Stockholm och Göteborg. Vid förra årets möte i anslutning till Elfack sjönk deltagarantalet något. Men Polfjärd framhöll att deltagandet i alla föreningars möten och seminarier generellt har minskat. En av anledningarna för vår del är det sjunkande antalet elingenjörer i ledande befattningar. Elfrågorna har nu lagts på ledningsgruppen som i de flesta fall saknar kunskap om kraven på elsäkerhet. Detta är alarmerande i en BILDREPORTAGE: RUNE BJÖRNSTRÖM LULEÅ tid när säkerhetsföreskrifterna har utformats så att det nu krävs gedigen kompetens för att trygga elsäkerheten vid elarbeten och vid projektering av elanläggningar där ju säkerhetsarbetet egentligen börjar. FIE har levt upp till målsättningen FIE bildades som bekant 1960, då som nu med uppgift att verka för samarbete mellan företag och tekniker direkt eller indirekt aktiva inom den industriella eltekniken d.v.s. elkraftteknik och tillämpad elektronik (t.ex. strömriktare) för främjande av den tekniska utvecklingen i fråga om elenergins utnyttjande inom industrianläggningar, dess anskaffning, distribution, omformning och styrning. Vi har inom FIE levt upp till denna målsättning tack vare ett engagerat och självuppoffrande styrelse- och kommittéarbete, framhöll Sven-Åke Polfjärd. FIEs möten har varit och är ett forum där deltagarna får kännedom om gällande regler och nyheter från myndigheterna, FIEs ordförande Sven-Åke Polfjärd omgiven av kvinnlig fägring i form av blivande FIEingenjörer från Luleå, fr.v. Helen Sjöholm, Ann-Helen Mörtberg, Maria Berglund, Hanna Johansson och Emmeli Haglund. de får träffa branschkolleger med olika erfarenheter och det ges möjlighet att skapa nätverk inom branschen. Föreläsningarna är av hög kvalitet med specialister inom olika produktområden där huvudsyftet är att ge medlemmarna möjlighet att följa den tekniska utvecklingen inom branschen och därmed öka kompetensen. Det är mot den bakgrunden jag känner en viss oro när deltagarantalet vid vårmötena sjunker. Den tekniska utvecklingen accelererar i allt snabbare takt och fortlöpande kompetensutveckling ökar alltmer i betydelse, sa Polfjärd. FIE arbetar i dag för att stärka säkerhetstänkandet redan vid projektering av en anläggning. Här finns stora vinster att hämta räknat på anläggningens livstid. Det gäller då i huvudsak framtagning av dokument, något som måste ske i samverkan mellan branschens olika aktörer och genomgående med internationell standard (IEC-standard) som bas. Samarbete kring handböcker På senare år har FIE fått förfrågan om samarbete i olika frågor som berör branschen och vi har själva tagit initiativ till samarbete inom specifika områden för att få en bredare erfarenhetsbank. Det gäller bl.a. vissa handböcker, t.ex. handbok för potentialutjämning där representanter från SEK, SSG, EUU, STF och konsulter med specifik kompetens inom berörda områden har deltagit. Handboken är just nu ute på remiss och utgivning är planerad till tredje kvartalet 2008, berättade Sven-Åke Polfjärd. En annan handbok är ESA industri, som sannolikt är det mest kompletta dokumentet på marknaden vad gäller säkerhet vid arbete i elanläggningar. Handboken är framtagen i samarbete med Svensk Energi och beräknas utkomma inom kort. En annan positiv sak är att skolorna nu börjar efterfråga FIEs handböcker för användning i utbildningen av ingenjörer vilket gör att böckerna får bra spridning och kommer att utgöra grunddokument för blivande befattningshavare inom svensk elindustri (all dokumentation 14

17 FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK FIEs styrelse fr.v. Joakim Grafström, Leif Nordlund, Reijo Eriksson, Nils Gamryd, Torbjörn Ericson, Tommy Hammarbäck, Bo-Göran Ahl, Stig Johansson, Sven-Åke Polfjärd, Lars Wennberg och Lennart Mukka. baseras på gällande internationell standard). Detta kommer att spara stora pengar när köpare och leverantörer har samma utförande på sina dokument. Industrin måste harmonisera sina olika dokumentationssystem. Det kommer naturligtvis att ta ett antal år men ju förr man kommer igång desto snabbare kan man minska kostnaderna för projektering, idrifttagning och framförallt underhåll när alla talar samma språk. Även elsäkerheten i anläggningarna kommer att stärkas. FIE ingår också i en styrgrupp inom ELFORSK i ett forsknings- och utvecklingsprogram Riskanalys Riskanalys som verktyg för utveckling av drift och underhåll av elnät (programmet är av fundamental betydelse sett ur ett industriperspektiv där kravet är ett kostnadseffektivt driftsäkert nät med optimal tillgänglighet). Under det gångna året har FIE deltagit i elsäkerhetsdagar och liknande arrangemang och fått möjlighet att marknadsföra föreningen i allmänhet och handböckerna i synnerhet, berättade Sven-Åke Polfjärd. Utbildningstakten räcker inte Positivt är att intagningen ökar något vid en del skolor (gäller både högskoleutbildning och civilingenjörsutbildning). Vid vissa högskolor är dock förhållandet det omvända. Det gäller i första hand högskoleutbildningen och nettoeffekten blir därför inte tillräcklig. FIE har som bekant medverkat i en arbetsgrupp för framtagning av en utbildningsplan för högskoleingenjörer. Denna ska handhas av Luleå tekniska universitet i samarbete med Umeå universitet och Vattenfalls skola i Jokkmokk. Arbetsgruppen fortsätter verksamheten även under För FIE-studenterna i Luleå går det bra. I stort sett alla examinerade har i dag arbete och flera har snabbt fått relativt kvalificerade befattningar. Men det kanske mest positiva är ändock att näringslivet äntligen har insett att bristen på ingenjörskompetens inom elteknik nu är här, en sanning som Tommy Hammarbäck, EMC AB, informerade om arbetet med FIE/SEK handböcker. Den senaste handboken, som behandlar potentialutjämning av industrianläggningar, är nu ute på remiss hos berörda parter. Nathan Gothelf, Harmonizer Power Quality, förklarade begreppet elkvalitet med hänsyn till högfrekventa störningar och snabba varierande laster. Horst Blüchert, Elsäkerhetsverket, informerade om de nya föreskrifterna FS 2008:1-4. Bo-Göran Ahl, Elektriska Nämnden, EN, redogjorde för den omfattande generationsväxling som pågår bland ENs besiktningsmän. Snabbutbildning av besiktningsmän kommer att startas. 15

18 FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK Stig Lindbom, elkonsult, redogjorde för Elutrustningar i maskiner SS-EN utgåva 3. Erich Eckenfeller, Rockwell Automation, berättade om FRO-start av kvarnmotorer hos LKAB i Kiruna. Mattias Meijer, ABB, informerade om LHD, Low Harmonic Drive, ett produktprogram som bygger på industrifrekvensomriktaren ACS 800. Lars Holmblad, Högskolan Väst i Trollhättan, redovisade ett samarbetsprojekt med Elektriska Nämnden avseende en högskolekurs för distansutbildning på halvfart av blivande EN-besiktningsmän. FIE insåg för tiotalet år sedan och som också torgförts flitigt men med svag respons, tills nu, när problemen kommer som en obehaglig överraskning för många, underströk Polfjärd. Enbart inom Europa kommer det att krävas miljarder euro i investeringar inom elbranschen. För detta behövs kompetens och personella resurser. Sverige har genom åren legat i framkant och drivit på den elkrafttekniska utvecklingen för att lösa alltmer komplexa problem. Enda möjligheten att bibehålla hög kompetens är genom utbildning. Säker elleverans är livsviktigt För industrin är elkraften en nödvändighet. Om inte elleverans och elkvalitet kan säkerställas är det katastrofalt för hela samhället och i synnerhet för den svenska basindustrin. Politiker och övriga beslutsfattare måste inse konsekvenserna om den kompetens som krävs för produktion, omvandling, underhåll och personsäkerhet i våra elanläggningar inte finns i tillräcklig omfattning, sa Polfjärd. Förutom branschen måste också företrädare för samhälle och näringsliv ta ett mycket större ansvar för frågor som rör status, lön och möjlighet till kompetensutveckling. Elkraftingenjörerna är en nyckelgrupp för samhälle och industri när det gäller säkerhet och tillgänglighetsfrågor. Trots att vd i företaget normalt har ansvar för elsäkerhetsfrågorna saknas i de flesta fall kompetens och det kontrolleras inte om den som får uppgiften delegad till sig har kompetens inom området. Det är här FIE kommer in som opinionsbildare för mer och bättre utbildning inom elkrafttekniken, underströk Polfjärd. Till politikerna ger FIE budskapet att finansieringen av utbildningen måste förändras så att inte kvaliteten urholkas vilket sker med nuvarande regler där examinationsfrekvens och antal sökande till en utbildning utgör basen för statsbidrag. Detta missgynnar utbildningar med färre antal sökande, trots att denna grupp kan vara av avgörande betydelse för samhället. Elkraftingenjörer är en sådan grupp. Som tidigare berörts arbetar FIE just nu med att ta fram handböcker och hittills utgivna är: Hb 439 Dokumentation av elanläggningar för industrin Hb 448 kopplingsutrustningar för industriella el-anläggningar Arbete pågår med Hb 449 Potentialutjämning ESA industri Ovärderlig hjälp vid projektering Handböckerna ger ovärderlig hjälp vid projektering av anläggningar genom att standard för god elsäkerhetspraxis byggs in Torgny Eriksson, Svensk Energi, presenterade ESA-familjen och då främst ESA industri. Alf Hofman, VACON, höll ett intressant anförande om vattenkylda omriktare. Hans Stolpe, ABB, informerade om startmetoder för stora motordrifter. Sture Erixon, ABB, informerade om DNA, Dynamisk Nät-Analys, och om hur DNA kan skapa bättre möjligheter för en korrektare bedömning av matande nät. 16

19 SEK har tagit fram en ny handbok; ElanlÌggningar-SÌkerhet vid arbete. InnehÔllet bestôr av standarden SS-EN ; Sk tsel av elektriska anlìggningar med kommentarer till standarden och en Ôtergivning av ElsÌkerhetsverkets f reskrift om elsìkerhet vid arbete (ELSØK-FS 2006:1). Viktig vìggskylt tillbaka! MÔtt: 250¾420mm, 1,5mm aluminiumplôt/ transparent acryl. E VÔr vìggskylt levereras komplett med handboken. Välkommen till Euro Energy Components AB - Din kontakt inom el! Box BJURS S TEL FAX info@hammarprodukter.se Vi har nu flyttat verksamheten till kursgården Hörsta skola Elsäkerhetsutbildning AMS-utbildning ESA-utbildning nu även på engelska Elbehörigheter Allmän behörighet Nya starkströmsföreskrifterna nu även på engelska Mälardalens ElsäkerhetsUtbildningar Hörsta skola, Kumla Tel , Fax E-post: info@mesu.se Mer information finns på vår hemsida:

20 FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK från början. All dokumentation är baserad på gällande IEC-standard, vilket ökar möjligheterna för säkert arbete på anläggningen vid drift och underhåll ESA industri är den inom branschen mest kompletta dokumentationen för säkert arbete på en elanläggning. Även denna baseras på IEC-standard. För att ligga i täten när det gäller framtagning av handböcker baserade på IEC-standard krävs att vi deltar i kommittéer inom Svensk Elstandard, CE- NELEC, liksom att vi samarbetar med övriga aktörer inom branschen, framhöll Polfjärd ännu en gång. FIE deltar i en referensgrupp för framtagning av ny utbildning för Elektriska Nämndens besiktningsingenjörer och i dess tekniska utskott. Föreningen är också representerad i Elektriska nämndens fullmäktige liksom i SEK, Svensk El-standards fullmäktige Forskning kring elnät FIE ingår som nämnts i en styrgrupp inom Elforsk i ett forsknings- och utvecklingsprogram Riskanlys (Riskanalys som verktyg för utveckling av drift och underhåll av elnät). Här pågår för närvarande två doktorandprojekt: 1) Tillförlitlighetsbaserad underhållsstyrning med fokus på risker som effekt av införandet av optimala underhålls- och investeringsplaner i elnät och 2) Metoder för riskanalys i eldistributionsnät Pågående post doc-projekt: Utveckling av metod inklusive verktygsstöd för värdering av säkerhetsnivån i driftstödssystem Avslutade utvecklingsprojekt Riskanalysmetod lokalnätkartläggning och reduktion av risker i elnät Förstudie: Inventering och redovisning av riskanalystillämpningar i nätplaneringsprocessen Tillförlitlighetsdata på komponentnivå för eldistributionsnät Inom programmet som pågår till 2010 kommer ytterligare utvecklingsprojekt att startas. Fokusområde 1 Nätanalys med avseende på risker, verktyg för att testa fysiska elnät Effektivisera nätanalys och riskanalys för regionnät Beräkna tillgänglighet i delar av regionnät Identifiera behov av att utveckla nya tekniska hjälpmedel för nätanalys Analys av risker med teknikutvecklingen inom exempelvis komponenter, reläskydd och IT Analys av risker med forcerad kablifiering av landsbygdsnäten och vilka drivkrafter som finns för teknikutvecklingen bör belysas i detta fokusområde Analys av kompetensproblematiken inom nätföretagen Effektivisera med hjälp av benchmarking Fokusområde 2 Optimering med avseende på risker i elnät Utveckla metoder för att bedöma risker (FEMA, felträdsanalyser, händelseträdsanalyser) Utveckla metoder för att ta fram beslutsunderlag inför åtgärder i nätet (beslutsanalys). Speciellt gäller detta metoder med fokusering på hur nätföretagen ska hantera riskerna i nätet Utveckla metod för att optimera genomförandet av åtgärder Utveckla och optimera system och tekniska lösningar Kommentar: koppling till pågående post-doc-projekt önskvärt FIE är sålunda engagerad inom en rad områden och tendensen är att fler och fler aktörer söker samarbete med oss vilket är mycket positivt men det innebär också problem. Personligen är jag övertygad om att FIE i olika frågor på ett mycket konstruktivt sätt kan vara en viktig samarbetspartner för många aktörer, stora som små, inom elbranschen när det gäller framtagande av handböcker, utbildning och elsäkerhetsfrågor, sa Sven-Åke Polfjärd Men risken finns att personella resurser och tidsbrist kan komma att begränsa detta samarbete både kvantitativt och kvalitativt, vilket vore till stor skada för branschen. Nödvändigt med bredare samverkan Vad jag efterlyser är en bredare samverkan, att hela branschen verkligen kraftsamlar och agerar. Ingen ska stå vid sidan om när frågor ska besvaras. Kanske är tiden mogen för ett vägval. Antingen måste industrin tillföra mer resurser till FIE eller också måste vi kanske ingå i någon typ av konstellation (kanske en gemensam branschorganisation). Hur en sådan skulle kunna se ut har jag för dagen ingen aning om. Men något måste göras om vi ska klara våra uppdrag och utvecklas i takt med tiden och i takt med ny teknik. Elektriker arbetar i dag inte enbart med elkraft. Framför allt inom mindre och medelstora företag ingår integrerade system med reläskydd, alarm, belysning, datorer och säkerhetsfunktioner i elektrikerns arbetsuppgifter. Listan kan göras lång. Kanske är tiden mogen för en gemensam branschorganisation, sa Polfjärd. Inom branschen pågår också sonderingar när det gäller samordning av olika aktiviteter. Varför är då samordning så nödvändig? Jo, branschen genomgår stora förändringar och olika delbranscher riktar sig ofta till samma kundsegment. Med samordning kan hela elbranschen bli en aktör att räkna med. Det går då snabbare att anpassa sig till förändringar på marknaden. Integrationen mellan de olika teknikområdena underlättas. Det skapas ett naturligt forum för diskussioner såväl nationellt som internationellt. Och om alla är med i samma branschförening blir det lättare att ta fram gemensam dokumentation, etc. Jag lämnar frågan öppen för eftertanke, diskussion och debatt, avslutade Sven-Åke Polfjärd. Platsannonsera på Elbranschens webbsida! 18