Minnesanteckningar referensgruppsmöte
|
|
- Johan Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Minnesanteckningar referensgruppsmöte Närvarande: Claes Rosengren, Gävle-Dala Energikontor Anders Goop, Borlänge Energi Denise Fahlander, LRF Anki Enevoldsen, Dalarnas Luftvårdsförbund Eva Larsson, Mora kommun Christer Johansson, SkiStar AB Johan Baudou, Skogsstyrelsen Torsten Löfgren, Villaägarna Lillian Lundin Stöt, Naturskyddsföreningen Karin Örjes, Studieförbundet Vuxenskolan Mikael Nylund, Studiefrämjandet Per Sillén, Naturskyddsföreningen Margareta Wikström, Naturskyddsföreningen Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Miljövårdsenheten Håkan Johansson, Länsstyrelsen Lantbruksenheten Martin Henriksson, Länsstyrelsen Lantbruksenheten Lars Ingelström, Länsstyrelsen Planenheten Håkan Sternberg, Länsstyrelsen Miljövårdsenheten, sekreterare 1: Mötet öppnas Per-Erik Sandberg hälsade alla välkomna, och berättade att vi kommer att ägna hela detta möte åt att diskutera den regionala klimat- och energistrategi som länsstyrelsen håller på att arbeta fram. 2: Utkast regional klimatstrategi. Per Erik Sandberg, Länsstyrelsen Per-Erik förklarade bakgrunden till arbetet med den Regionala klimatstrategin, och visade en presentation. Strategin är ett regeringsuppdrag till alla länsstyrelser. Vi i Dalarna har ju energiprogrammet EnergiIntelligent Dalarna sedan tidigare, Region Dalarna och DalaMaTs tar fram en regional transportstrategi. Det vi håller på att arbeta fram ska bli en relativt kortfattad strategi, som bygger vidare på dessa dokument. Vi ska i strategin tydliggöra kopplingar uppåt till nationella och internationella mål, och kopplingar nedåt till de kommunala klimatstrategier som nu håller på att arbetas fram i de flesta av länets kommuner. Riktigt var nationella och internationella mål och åtaganden kommer att hamna vet vi inte ännu. Målnivåerna är inte fastställda. Det har diskuterats i olika dokument från EU och regeringens klimatberedning reduktioner av klimatgasutsläppen på % till De företag som ar anslutna till handeln med utsläppsrätter kan vi inte påverka alls, de har sin egen bubbla. Den regionala strategin: Målbild till 2050: % reduktion av växthusgaserna. Det betyder att i princip alla fossila bränslen ska vara borta då. Det finns utsläpp av några andra växthusgaser och från industriprocesser, t ex metallhantering och kalkbränning, som är svårare att påverka.
2 Dessutom måste vi räkna med att all kärnkraft ska vara avvecklad till Det vi vill med strategin är att visa att det är möjligt att nå dit! Statistiskt underlag för att kunna bedöma utvecklingen behövs. Sätter vi upp ett antal mål att vi ska reducera utsläppen, så måste vi kunna följa utvecklingen via bra statistik för att kunna utvärdera. För energistatistiken finns stora luckor när statistiken bryts ner på regional och lokal nivå. Så fort SCB hanterar siffrorna slår nämligen deras sekretess till. De får inte ange siffror som kan gå att härleda till någon enskild industri. Därför blir det i statistiken för industrin på många ställen. För utsläppen av klimatgaser finns däremot numera bra statistik både på regional och lokal nivå, som Naturvårdsverket publicerar. (Aktuella uppgifter för Dalarna går att hitta på under Åtgärder 2008/Kommunala klimatstrategier) 3. Jordbrukets andel i klimatstrategin. Håkan Johansson, Länsstyrelsen Håkan redovisade jordbrukets del i klimatarbetet. Lantbruket är en viktig del av det öppna odlingslandskapet i Dalarna. Det finns ha jordbruksmark i länet, vilket är 3 % av den totala arealen. Djurhållning är en förutsättning för att nå flera andra viktiga mål i länet, t ex ett öppet landskap. 2/3-delar av marken behövs för att upprätthålla dagens djurproduktion, inkl bete och foder. 1/3-del finns kvar, som kan användas till avsalugrödor: spannmål, energigrödor och ev ytterligare foder till djuren för att ersätta importerat kraftfoder. Jordbrukets klimatpåverkan: Det är främst metan, lustgas och koldioxid som avges från lantbruket Svenska jordbruket beräknas släppa ut 9 miljoner CO2-ekv växthusgaser, 5 miljoner av dessa står lustgasutsläppen för. Lustgas från jordbruket i Dalarna utgör ca 5 % av landets utsläpp. Metan: Utsläpp från idisslande djur och stallgödsel är de dominerande källorna. Utsläppen kan minska genom att processa stallgödseln till biogas. Lustgas: Lustgas bildas vid de biologiska processerna i marken, nitrifikation och denitrifikation. Utsläppen blir mindre ju mindre fritt kväve som finns i marken. Dvs optimalt anpassad näringsstatus till grödans behov minskar utsläppen. Lustgas avges också vid brukning av mulljordar, t ex jordar som har dikats ut från tidigare sjöbottnar. I Dalarna finns få sådana jordar. Dessutom avgår en del lustgas avges från gödsel, främst fastgödsel. CO2 Utsläpp av koldioxid från jordbruket är främst kopplad till energianvändningen. Åtgärder blir då att energieffektivisera och konvertera till förnybara bränslen. Odling på mulljordar orsakar också en del koldioxidutsläpp, medan odling av fleråriga grödor minskar jordbearbetningen och binder mer kol till marken alltså en kolsänka.
3 Odlad energi - energigrödor: Förbränning för produktion av värme och el. Aktuella grödor är t ex: Salix, halm, hampa, spannmål. Råvaror för produktion av drivmedel. Aktuella grödor är t ex. spannmål, oljeväxter, mm, eller biogasproduktion från vall, gödsel, mm. Potentialen för energiproduktion från jordbruket i Dalarna är GWh/år. Skogsbruket har en 10 gånger så stor potential: GWh/år. Åtgärder för att minska klimatpåverkan från jordbruket Öka energieffektiviteten. T.ex. optimera jordbearbetningen, färre transporter, ökad andel närodlade livsmedel. Minska utsläpp från djurhållningen, djurslag, foderstater, biogasutvinning från gödseln. Minska utsläpp från växtodlingen, minimera överskottskvävet i marken, minska odlingen av organogena jordar, använd växtföljder som bygger upp mullhalten. Mer energigrödor och användning av förnybar energi I diskussionen efter Håkans presentation framhölls bl a att flera biogasprojekt är på gång runt om i länet. Organisationen BiogasMitt håller på att bildas, se deras hemsida: Det finns ett stort intresse för småskalig vindkraft hos jordbrukarna 4: Diskussioner i grupper om den regionala klimatstrategin Vi delade upp oss i tre smågrupper. Ett papper med frågeställningar till diskussioner i smågrupperna delades ut (se bilaga). Anteckningar smågrupp: Byggnader Vi konstaterade först att under de 42 år som klimatstrategin omfattar så kommer någon större renoveringsåtgärd genomföras i så gott som alla hus. I samband med dessa finns goda möjligheter att göra de mer omfattande energieffektiviseringsåtgärderna. Dessutom finns ett antal enklare byggnadsåtgärder som lönar sig redan nu och betalar sig på bara några få år, som att förbättra fönstren med energiglas och att tilläggsisolera vindsbjälklaget. Det är egentligen bara att sätta igång. Varför sker inte det i större utsträckning? Hur får vi effektivitet i strategin? 1. Teknikutvecklingen ger nya möjligheter 2. Information och marknadsföring behövs för att föra ut de nya rönen 3. Användarna måste bestämma sig för att använda sig av den nya tekniken Nu kommer energideklarationerna som ska göras för de flesta byggnader. Större fastigheter håller på och ska ha sin energideklaration klar vid årsskiftet. Villor kommer från 2009 och ska deklareras vid försäljning. För nybyggda hus gäller att det ska kontrolleras efter 2 år att de uppfyller de energiprestanda som krävs i bygglovet. C:a 40 besiktningsmän finns i länet som jobbar med energideklarationerna. Vid årsskiftet beräknas bara c:a 20 % vara klara av flerbostadshus och andra större fastigheter. Resten får dispens eftersom det är så ont om besiktningsmän, bara de kan visa att de har beställt en besiktning senast vid årsskiftet. Fritidshus behöver inte deklareras.
4 Hur får vi mesta möjliga nytta av deklarationerna? Kan vi ta initiativ till en frivillig utbyggnad av energideklarationerna? Konvertering från direktverkande el hur får vi till det? Kopparstadens lägenhetsbestånd i Bojsenburg, 1000 lgh konverterades. YIT var installatör. Metoder finns för konvertering. Anteckningar smågrupp: Konsumtion o folkbildning Martin Henriksson - Fortbildning är en av grundbultarna för det fortsatta arbetet med energi- och klimatfrågorna. Det är viktigt att nå ut med kunskapen - Det finns ett antal myter som det gäller att motverka, t ex kring vegetarianism - Viktigt på vilket sätt man når ut till människor. - Identifiera motstående intressen, som: o Rädslor o Åldersmässiga skillnader o etc Tupperware-upplägg med dessa studiecirklar Anpassa till målgruppen - Inte moraliserande - Moralisk-etisk aspekt på fördelning i världen av resurser - För jobbigt att ta åt sig moraliska frågor/värderingar? - Viktigt med positiva budskap - Räkneexempel som visar vad det man gör betyder - Bredd i insatsen, olika vinklar mot olika målgrupper - Goda exempel: klimatbantare - Kopparstans ombyggnadsprojekt är ett gott exempel. Koordinera med de stora ombyggnaderna av byggnadsbeståndet. - Hur ska vi få folk att minska överkonsumtionen? - Viktigt att inte ses som överförmyndare - Många åtgärder behöver ekonomiska styrmedel - Folkbildning behövs bl a för att få människor att se att det behövs styrmedel - Hur minskar vi resandet? - Vad behövs för ett bra liv? - Viktigt att få aktuellt material till studiecirklarna - T ex boken 100 sätt att räddda världen där man visar på många små saker som leder framåt, och som de flesta kan göra i sin vardag.. - Få politisk enighet om åtgärder - Bredda inte bara de frälsta som för ut budskapet - Ska markanden eller staten styra? Är det dags för staten att ta över? - 1: Viktigt att förmedla att det går att göra något positivt lokalt o Styrmedel plånboken styr! o Krävs starka ledare och stor enighet. o utnyttja den goda grannen
5 - 2. Skapa förståelse för politiska åtgärder - 3. Påverka där det går o Viktigt att det finns marknad för goda produkter goda producenter - 4. Behovet av folkbildning o Visa på ekologiska fotavtryck Anteckningar smågrupp: Transporter, näringsliv ovh infrastruktur Denise Fahlander Vi identifierade fem huvudpunkter som visas nedan. Utgångspunkten för alla punkter är att den fossila användningen avvecklas och att all energi inklusive el produceras på förnybart sätt. Vilka åtgärder kan vi göra: Vi ser att transporter med bilar, järnväg, lastbilar kan förbättras. Liksom att förbättra mötesteknik med IT-lösningar, och förbättra cykelvägarna. Hur vi kan förbättra inom de olika områdena: Bilar Bränsletyper Förutsättningar som behöver uppfyllas EL Löna sig att leverera in till elnätet Bränsleceller Fordonsgas (fr Biogas) Gasledningsnät som kopplar samman gårdar Minskad bränsleförbrukning Hastighetsbegränsning, el-stolpar på p-platser Järnvägar Längre privatresor, ex ska man till Göteborg så ska man inte automatiskt ta bilen Arbetspendling Företag har ansvar för sina anställda Tunga transporter Två spår behövs för att inte behöva stoppa och starta Gång och cykelvägar (även mindre orter och byar) Vintervägar ska vara bra skötta Belysning, begränsad nattetid och när folk inte är där Lastbilar Färre transporter - Kunder förståelse och acceptans för längre leveranstid (dyrare annars?) - Lokal produktion (kortare transporter till försäljningsställe) Digitala möten Ersätter fysiska möten (slipper långa avstånd och tid för resande) Industri (i gemensam diskussion) och näringsliv Biogas även i flytande form för industri (stora säkra leveranser) Jordbruket: - Producera biogas - Minska fossilanvändningen i spannmålsproduktion (största direkta energianvändningen i svenskt jordbruk sker med diesel på åkern och olja vid torkning av spannmål (0,41 resp. 0,66 TWh)) o Samordning av lämplig maskin på rätt ställe via t.ex. maskinringen
6 Vem gör vad på regional nivå: Kollektivsamordnaren i varje kommun ska finnas och vara aktiv EnergiIntelligent bör vara föregångare och nyttja digital teknik för möten En transport/infrastrukturgrupp behövs inom EnergiIntelligent med aktörer som t.ex. -DalaMats -Hela Dalarna Cyklar (Stiftelsen teknikdalen) -Vägverket Banverket -Biogas Mitt -Region Dalarna -Energilots i Dalarna Övrigt: Ex. på transportförsämringar som skett: - Sågverk i Heby hade tidigare järnväg i närheten - Breven går till Uppsala varje dag och sedan tillbaka till Dalarna Hör avlopp och el-ledningar m.m. till det här området i strategin? Rapportering och fortsatt diskussion i storgrupp: Effektivisering inom fjärrvärmeområdet är det bra eller dåligt? Det minskar ju underlaget för kraftvärme. Borlänge Energi ansluter varje år ett antal nya hus till fjärrvärmen. Men den totala leveransen stiger inte, vilket beror på att andra anslutna hus effektiviserar. Finns det tekniska problem om de anslutna har för litet värmebehov? Det kan bli för lite cirkulation i vissa kulvertar men det kan man lösa genom att skjuta in klenare rör i de större. Diskussion om Boverkets nya byggregler gynnar värmepump och missgynnar fjärrvärmen. Industri o transporter: Nuvarande drivmedel ersätts med etanol, syntetdiesel, DME, och inte minst el för bilarna Vi behöver bygga ut och förstärka järnvägsnätet. Spårtaxi ett exempel på en framtida ny infrastruktur som kan bli aktuell i vissa orter. Ett projekt finns för Hofors, där järnvägsstationen ligger en bra bit utanför orten. Ett spårtaxi system skulle göra stationen mycket mer lättillgänglig från samhället. Cykel och gångtrafik behöver prioriteras. Hur gör vi för att minska smååkandet med bil? Bättre samordning behövs för kollektivtrafiken Digitala möten Biogas: lantbrukarna vill kunna leverera men hur? Naturgasledning då kan biogasen lätt läggas till Flytande gas kan levereras med tankbil, även till processindustrin
7 Folkbildning: Få ut information och fakta formad på olika sätt för olika målgrupper. Positiva utgångspunkter, alla kan göra saker och det vi gör har betydelse Positiva exempel Utformad och formulerad så att den når målgruppen. Offentliga verksamheter bör gå före. Använd de statliga styrmedel som finns hur gör vi det så effektivt som möjligt? Det finns en mängd synergieffekter som bör uppmärksammas: T ex biogas: Gödsel som rötas i tank minskar utsläppen av metan och lustgas från gödselhanteringen, samtidigt som det ger energi. Dessutom underlättar det att gödsel kan förflyttas från djurgårdarna, som ofta har ett stort överskott av gödsel, till spannmålsgårdarna som har ett underskott. Det minskar mängden kväve som läcker ut i vattendragen Inom vissa områden finns i stället motstående intressen: Våtmarker läcker metangas men ökar den biologiska mångfalden. För att vi ska hitta nya, smarta lösningar så behövs bättre systemanalyser. Här är några idéer som kom fram på mötet: Vindkraft kan ge ett överskott av el ibland när det blåser. Hur ska vi lagra den? Jo vi producerar snö från snökanonerna, och lagrar den i dammar längs fjällsluttningarna. När snön smälter tar vi ut den som vattenkraft.. Lagra varmt ytvatten i nedlagda gruvor. Låt varmt ytvatten från olika vattendrag rinna ner i gruvorna, lagra värmen, hämta upp den med värmepumpar Odla energiskog i ledningsgatorna längs kraftledningarna Solfångare i flerfamiljs hus, kopplas till fjärrvärmen. Solfångarfält kopplade till närvärmeanläggningar kan göra att vi kan stänga av annan uppvärmning på sommaren. Det finns många fritidshus i länet som används väldigt lite på vintern. Hur bygga ett modernt fritidshus som man lätt ställer om för att klara vintern utan värme exempelvis en lättåtkomlig kran för avtappning av vattnet, eller kanske göra en central, välisolerad del som håller lite värme. Utveckla logistiken för industrins leveranser. Alla små och medelstora företag. Fler konsulter och installatörer behövs för att genomföra effektiviseringar Effektivisera traktorer och torkning det är de delar i lantbruket som stjäl mest diesel. Skapa maskinringar. Använd solenergi för torkning inom lantbruket. Bättre hastighetsövervakning % besparing av bränsleförbrukningen om man håller hastighetsgränserna. Nya bilar borde konstrueras för en maxfart på 80 km/tim. Inte minst av trafiksäkerhetsskäl.
8 Avslutande diskussion: Hur får vi ut kännedom om EID och klimatstrategin till allmänheten, politiker och andra? Studieförbunden förbereder en folkbildninssatsning, med studiecirklar, föreläsningar, seminarier med teman som klimat, energi, mathållning. Energilotsprojektet pågår för att ge stöd till lantbrukare att effektivisera och komma igång med produktion av förnybar energi i olika former Länsstyrelsen ger ut en länstidning som delas ut som bilaga till samtliga tidningar i länet i slutet av november, nov. Vi trycker en extra upplaga som kan användas i skolor och studiecirklar. Tar upp klimat och energifrågor. 7: Nästa möte i referensgruppen Nästa möte: 5 dec kl Minnesanteckningar förda av Håkan Sternberg Följ vad som händer inom EnergiIntelligent Dalarna på webben:
9 Bilaga: Regional Klimatstrategi för Dalarnas län Frågeställningar till Referensgruppsmötet Vilka åtgärder kan vi göra? Hur får vi dem genomförda? Vem gör vad på regional/lokal nivå? Energieffektivisering byggnader* - effektivare belysning - tilläggsisolering vind - energiglas i fönstren - effektivare styrsystem - tilläggsisolering mot mark - tilläggsisolering yttervägg - byte till nya, energieffektiva fönster Konvertering byggnader - fossila bränslen avvecklas (pågår) - direktverkande el konverteras till vattenburen värme Transporter - överför mer till järnväg - förändring av fordonsparken, förnybara bränslen, mindre fordon, elbilar. - förändring av resvanor, arbetsresor, fritidsresor, etc. Industri och näringsliv - energieffektivare industriprocesser - utnyttja spillvärmen bättre - effektivisera fastigheter, belysning, ventilation, värme och andra stödprocesser - jordbruk: producera biogas Förändrade konsumtionsmönster ** - matvanor: mindre kött - mer grönsaker/baljväxter, närodlat, kranvatten mm. Minska spillet! - apparater, kläder, mm. * Hur ska vi lyckas genomföra en halvering av energianvändningen i fastigheter till 2050? Vi vet att det finns en rad åtgärder som kan genomföras alltifrån relativt enkla och relativt billiga åtgärder (byte till energieffektiv belysning, tilläggsisolering vind, tredje rutan energiglas i fönstren) över halv komplicerade och lite mer dyrbara (byte till energieffektiva
10 fönster, ny värmeanordning i huset, anslutning till fjärrvärme, solfångare) till mer komplicerade/dyrbara åtgärder (vattenburen värme i direktelvärmda hus, helt nytt värmesystem i huset, tilläggsisolering fasad) osv. En del av dessa åtgärder är direkt lönsamma idag på relativt kort tid (energieffektiv belysning några månader, tilläggisolering vind: 3 6 år, energiglas i fönster: 3 6 år), men genomförs ändå i alltför få fastigheter. Vad behövs för att det ska ske? Har vi de styrmedel som behövs? Goda exempel behövs.. Vem lyssnar man på och tar råd av när man står inför att genomföra förändringar i sitt småhus? Jo, grannen. Vi behöver alltså många goda grannar? ** Vad behövs för ett gott liv? Hur ska vi hantera konsumtionsfrågorna? Hur ska vi förändra vår och många andra länders överkonsumtion av jordens resurser? Konsumtion av varor. Hur ska vi belysa det i vår Regionala strategi? Hur ska vi arbeta med de frågorna? Vilken motivation behövs för att åtgärder också genomförs? Vilka kan agera? Vilka hinder finns? Teknikfrågorna kommer vi långt med nya fordon, mer energisnåla produkter, mer energisnål belysning, nya sätt att producera förnybar energi, osv, osv. Men om det hela tiden äts upp av en ökande konsumtion - så står vi ändå bara kvar på ruta noll. De nödvändiga förändringarna kan vi förvänta oss att det räcker med bra information till allmänheten, fastighetsägarna, företagarna, politikerna för att det ska hända något? Eller behövs dessutom styrmedel? Vilken sorts styrmedel behövs? Produktion av förnybar energi till år 2050 inom länet: Solenergi: Vi har c:a 40 km2 takyta i Dalarna alla byggnader över 10 m2 inräknade. Om vi belägger 20 % av dessa takytor med solfångare och/eller solceller kan vi utvinna c:a 1 TWh värme-energi och 1 TWh el-energi (eller 3 TWh värmeenergi om vi bara satsar på solfångare, eller 1,3 TWh el-energi om vi bara satsar på solceller) Kan du tänka dig att ha anordningar för solenergi på 1/5-del av dina tak? Vindkraftverk: Vi räknar i strategin med att det ska kunna byggas c:a 600 vindkraftverk i Dalarna mest på höjder i skogsområden. Det skulle kunna ge c:a 3 TWh el-energi. Är det en realistisk och godtagbar nivå eller finns behov av en mer omfattande utbyggnad till 2050?. Det finns utrymme i de områden som avsatts som riksintresse för vindkraft för ytterligare ungefär lika många till, dvs totalt 1200 vindkraftverk som skulle kunna ge 6 TWh el-energi.
11 Vattenkraft: Huvuddelen av de outbyggda älvsträckorna i Dalarna är undantagna från vattenkraftsutbyggnad genom att skyddas i miljöbalken. (Teoretiskt har de en total produktionskapacitet på ca 1,5 TWh el-energi). En mer omfattande vattenkraftsutbyggnad av alla lämpliga mindre vattendrag bedöms kunna högst några hundra GWh. I EID:s scenarier för framtida energibalanser för Dalarna har vi i huvudsak endast räknat med effektivisering av befintliga vattenkraftverk. Ska vi även ta med utbyggnad av vattenkraft? Bioenergi. Idag tar vi tillvara c:a 3 TWh bioenergi från skogarna i länet. Vi kan utvinna ytterligare 2 TWh bioenergi från skogen om vi tar vara på alla avverkningsrester utan att åsidosätta naturvården. Vi kan dessutom utvinna ytterligare c:a 2-3 TWh bioenergi om vi vidtar åtgärder som skogsgödsling (ökar tillväxten) och stubbrytning. Vad är realistiskt och acceptabelt ur andra aspekter? Gas. Om vi får naturgasledningar i länet så kan det samtidigt underlätta distributionen av biogas i samma ledningar. Naturgasen kan underlätta för storindustrin att snabbt minska sina utsläpp av växthusgaser. Hur ska denna fråga hanteras i strategin? Biogas: Den mängd gödsel som länets djurhållning producerar idag kan ge 90 GWh biogas, om all gödsel nyttjas. Med tillägg av vall och en del avfall kan vi kanske öka den produktionen till några hundra GWh. Vårt län är rikt på naturresurser, det går att utvinna en hel del förnybar energi här. Vi måste räkna med att bli energileverantörer i ett Europa som alltmer skriker efter förnybara energiresurser.
Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merEnergibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Läs merPROTOKOLL FRÅN STYRGRUPPSMÖTE ENERGIINTELLIGENT DALARNA
PROTOKOLL 1 (5) PROTOKOLL FRÅN STYRGRUPPSMÖTE ENERGIINTELLIGENT DALARNA Tisdag den 11 mars 2008, kl. 13:00 16.00. Dalarummet Länsstyrelsen Dalarna, Falun Närvarande: Maria Norrfalk (Ordförande), Christer
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merMinnesanteckningar referensgruppsmöte EID 2010 01 21
Minnesanteckningar referensgruppsmöte EID 2010 01 21 1: Mötet öppnas Håkan hälsade alla välkomna, särskilt Johan Hallberg, som är inbjuden till mötet för att presentera sina tankar om sambandet mellan
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merKlimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merUppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Läs merEtt fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merTransportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merBräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Läs merLandsbygdsprogrammet
Aktuellt inom landsbygdsprogrammet inom området Minskad klimatpåverkan och förnybar energi med fokus kompetensutveckling Anna Hagerberg Rådgivningsenheten söder Alnarp Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merEnergigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011
Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion 2011-09-30 Fem sektioner
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merSammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning
2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merBiogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige
Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14
Läs merMinnesanteckningar referensgruppsmöte 090220
Minnesanteckningar referensgruppsmöte 090220 Vad sker /är aktuellt inom energiområdet i Dalarna Margareta Wikström, Länskonsulent Naturskyddsföreningen: SNF fyller 100 år i år, den 16 maj närmare bestämt.
Läs merEnergiintelligent Dalarna (EID) Möte om samordningen inom nätverket 21 september 2015
Energiintelligent Dalarna (EID) Möte om samordningen inom nätverket 21 september 2015 Dagordning 11.00 11.20 Välkomna & presentationsrunda 11.20 12.00 Om EID - Information 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30
Läs merSvensk klimatpolitik SOU 2008:24
Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella
Läs merKlimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -
Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med
Läs merKlimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Läs merVilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se
Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling
Läs merNytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland
Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,
Läs merTanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden
Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy
Läs mer2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Läs merEnergigården. Kent-Olof Söderqvist
Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering
Läs merEnergi och koldioxid i Växjö 2012
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merNetto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019
Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan 1 Arla Sveriges ambition är att ha netto noll klimatavtryck före 045 CO -ekvivalenter i tusental (kg) Klimatavtryck Klimatkompensation
Läs merBILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER
BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER Utdrag från dokumentet Energistrategier Falköping - Rapport 081021 vilken sammanställts av KanEnergi Sweden AB Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merSIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Dalarna
Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är
Läs merKlimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
Läs merBio2G Biogas genom förgasning
Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med
Läs merBiogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk
Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI
Läs merHVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor
Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera
Läs merPotentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden
Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun 2012 05 11 Håkan Sternberg, HSAE-konsult Potentialbedömningar förnybar energi
Läs merTingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010
Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag
Läs merSYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.
Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från
Läs merVäxande gasmarknad gör Sverige grönare. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012
Växande gasmarknad gör Sverige grönare Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders
Läs merDikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN
ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN 02 ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN Jönköpings län ska vara ett plusenergilän 2050. För att nå dit måste du och jag, vi alla, minska våra
Läs merMinnesanteckningar referensgruppsmöte 081205
Minnesanteckningar referensgruppsmöte 081205 Närvarande: Jan-Erik Liss, Högskolan Dalarna Börje Ahrén, LRF Chris Bales, Högskolan Dalarna Göran Bryntse, Dala Energiförening Mikael Nylund, Studiefrämjandet
Läs merEfter en kort diskussion tackade ordförande för presentationen.
PROTOKOLL 1 (6) PROTOKOLL FRÅN STYRGRUPPSMÖTE ENERGIINTELLIGENT DALARNA Tisdag den 3 juni 2008, kl. 13:00 16.00. Dalarummet Länsstyrelsen Dalarna, Falun Närvarande: Maria Norrfalk (Ordförande), Christer
Läs merKlimatkollen växtodlingsgård 20A
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att
Läs merNaturskyddsföreningen 2014-04-24
Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion
Läs merJordbrukaren - framtidens oljeshejk!
Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt
Läs merGas i södra Sverige Mattias Hennius
Gas i södra Sverige Mattias Hennius E.ONs affärsidé är att producera, distribuera och sälja energi Ta tillvara klimatsmarta investeringar Vatten- och kärnkraft Fermentering ger biogas drivmedel för fordon
Läs merEnergi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig
Energi och klimat möjligheter och hot Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig Energikontor Norr AB Vi stödjer företag och offentliga aktörer i energioch klimatarbetet. Vi verkar för en ökad andel
Läs merSERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation
SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Om SERO SERO har ca 3 000 medlemmar. Det är en ideell, politiskt och religiöst oberoende förening som är registrerad hos FN som NGO, Non Governmental Organization.
Läs merÅkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna
Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige
Läs merHur kan godstransporternas oljeberoende minskas?
Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-11-25 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets precisering
Läs merKlimatneutrala godstransporter på väg
INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga
Läs merBiogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige
Biogasens utveckling och framtid Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige Biogasutvecklingen i Sverige Långsam men säker volymutveckling i flera år Kretslopps och avfallstanken driver
Läs merHva må til for att vi skal lykkes svenska exempel. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012
Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merBergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Läs merBiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland
BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för
Läs merGasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011
Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson
Läs merENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,
Läs merEnergi och växthusgasutsläpp
BILAGA 1 1(3) Underlag gällande energi och växthusgasutsläpp Energi och växthusgasutsläpp - Underlag till Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi
Läs merEnergikällor Underlag till debatt
Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.
Läs merVÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Läs merSkånes Klimat- och energistrategi
Skånes Klimat- och energistrategi Social hållbarhet Johannes Elamzon Klimat - och energistrateg johannes.elamzon@lansstyrelsen.se Foto: Bertil Hagberg Länsstyrelsens uppgifter inom klimatområdet enligt
Läs merInformation. om remiss av ny klimat- och energistrategi
Information om remiss av ny klimat- och energistrategi Dagordning Bakgrund Nuläge Förslag på ny strategi o Vision och mål o o Fokusområden Gemensamma satsningar och vägval Remissen Frågor Bakgrund Hur
Läs merUtmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Utmaningar för fossilfrihet Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merFysik: Energikällor och kraftverk
Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika
Läs merutsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF
Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merEn systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro
Läs merKlimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merAtt skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson
Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel
Läs mer11 Fjärrvärme och fjärrkyla
11 Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärmen har en viktig funktion i ett energisystemperspektiv då den möjliggör utnyttjandet av energi som i hög utsträckning annars inte kommer till användning. Fjärrvärmen
Läs mer