Revisionspliktens avskaffande - påverkan på bankers utlåning och ränteprissättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revisionspliktens avskaffande - påverkan på bankers utlåning och ränteprissättning"

Transkript

1 ISRN-nr Revisionspliktens avskaffande - påverkan på bankers utlåning och ränteprissättning The abolition of the statutory audit - the impact on bank loans and interest rate pricing Rickard Jonsson Andrea Åkerman Vårterminen 2011 Handledare Simon Lundh C-uppsats Företagsekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 Författarnas tack Vi vill rikta ett stort tack till dem som har deltagit i vår undersökning och därmed gjort det möjligt för oss att skriva denna uppsats. Ett särskilt tack till Niklas Mattson, Tomas Rörstrand, Magnus Daneli och Marianne Hokfors som tagit sig tid till att intervjuas. Utöver detta vill vi dessutom tacka vår handledare Simon Lundh som har handlett och hjälpt oss genom hela arbetsprocessen. Vi vill även tacka de kurskamrater, vänner och familj som gett oss värdefull kritik och feedback under arbetets gång. Linköping, 30 maj, 2011 Rickard Jonsson Andrea Åkerman i

3 Sammandrag Titel: Författare: Handledare: Institution: Lärosäte: Kurs: Nyckelord: Syfte: Metod: Referensram: Slutsatser: Revisionspliktens avskaffande - påverkan på bankers utlåning och ränteprissättning Rickard Jonsson & Andrea Åkerman Simon Lundh Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet Kandidatuppsats i företagsekonomi Revisionsplikt, avskaffande, bank, utlåning, ränta Syftet med den här studien är att undersöka hur kreditgivare kommer bemöta lagändringen av slopad revisionsplikten och se hur de kommer att prissätta utlånat kapital till de företagare som väljer att ansvara för räkenskaperna själva. Studien har varit av kvalitativ karaktär. Som insamlingsmetod för primärdata har semi-strukturerade intervjuer genomförts med tre banker och ett kreditupplysningsföretag. Artiklar, utredningar och litteraturstudier har studerats för insamling av sekundärdata. Den teoretiska referensramen utgörs av externa kreditbedömares inverkan på kreditbeviljningsprocessen, riskdifferentierad prissättning, små företags svårigheter till externt finansierat kapital, intressentmodellen, resursberoendeteorin, skattebortfall samt avskaffandet av revisionsplikten för små företag. De slutsatser som dras i denna studie är att det finns skäl att befara att avskaffandet av revisionsplikten för mindre företag kommer leda till att dessa företag förlorar nuvarande möjligheter att ta upp lån av banker eller tvingas ta lån på sämre villkor än tidigare. ii

4 Abstract Title: Authors: Tutor: University: Keywords: Purpose: Method: Frame of reference: Results: The abolition of the statutory audit - the impact on bank loans and interest rate pricing Rickard Jonsson & Andrea Åkerman Simon Lundh Linköping University Statutory audit, abolition, bank, loans, interest The purpose of this study is to investigate how banks will respond to legislative change by abolishing the audit requirement and see how they will price the loans granted to the entrepreneurs who choose to be responsible for the audit themselves. This study was of a qualitative nature. As a method for primary data was semi-structured interviews conducted with three banks and a credit reporting agency. Articles, studies and literary studies have been studied for secondary data. The theoretical framework consists of external credit analysts impact on process of credit granting, risk-differentiated pricing, small business difficulties to externally financed capital, stakeholder model, resource dependence theory, tax revenue and the abolition of the audit requirement for small businesses. The results of this study is that there is reason to fear that the abolition of the audit requirement for smaller businesses will lead to that those businesses will lose the current ability to borrow from banks or that they will be forced to take loans on less favorable terms than before. iii

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problematisering Syfte Frågeställningar Avgränsningar Metod Forsknings- och undersökningsansats Val av undersökningsobjekt Datainsamling Intervjuer Metodproblem Teoretisk referensram Externa kreditbedömares inverkan på kreditbeviljningsprocessen UC Risk Företag Riskdifferentierad prissättning Små företags svårigheter till externt finansierat kapital Intressentmodellen Resursberoendeteorin Skattebortfall Statens offentliga utredningar, avskaffande av revisionsplikten för små företag Teorikritik Empiri Empiriurval UC Handelsbanken iv

6 4.1.3 SEB Swedbank Intervju med Niklas Mattsson, UC Varför revisor? Modell vid kreditbedömning Ställts in för dilemmat? Högre ränta eller svårare att låna? Analys Slutsats Förslag till vidare forskning Källförteckning Bilagor Bilaga 1: Intervjuguide UC Bilaga 2: Intervjuguide bankerna Figurförteckning Figur 1 - Genomsnittlig vikt av information... 9 Figur 2 - Riskklassificering Figur 3 - Finansiellt gap Figur 4 - Intressentmodellen Tabellförteckning Tabell 1 - Riskklassificering Tabell 2 - Kreditscoring kontra ränta v

7 1. Inledning I detta avsnitt ges en inblick till studiens undersökningsområde. Först en bakgrundsbeskrivning som sedan övergår till problemdiskussionen. Detta leder sedan fram till studiens syfte, ett antal frågeställningar samt avgränsningar. 1.1 Bakgrund Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för vad som kallas små aktiebolag i Sverige. Innebörden av denna lagändring är att aktiebolag, som uppfyller kriterierna nedan, själva väljer huruvida en revision ska göras av deras årsredovisning och bokföring samt för granskning av ledningens förvaltning. Sedan 1980-talet har det varit lagstadgat att alla aktiebolag årligen ska granskas av en revisor, och detta lagkrav lever vidare för alla publika aktiebolag samt de övriga aktiebolag som inte definieras som små. (Regeringskansliet, 2010) Enligt Skatteverket (2011) är det endast företag som uppfyller minst två av nedanstående krav som kan inräknas som små aktiebolag och därmed kan undantas från revisionsplikten: Högst 3 anställda (i medeltal) Högst 1,5 miljoner kr i balansomslutning Högst 3 miljoner kr i nettoomsättning Denna lagändring berör ungefär svenska aktiebolag, vilket är mer än 70 procent av Sveriges alla aktiebolag. Enligt en undersökning valde 73 procent av de nystartade aktiebolagen under det första kvartalet 2011 att använda sig av den nya möjligheten att avstå från revision. (E24, 2011) Lagändringen syftar till att företagen, så långt som möjligt, själva ska få avgöra vilka tjänster de behöver för sin organisation och förvaltning. För att lagändringen inte ska leda till ökade skattefel har det beslutats att Skatteverket ska få möjlighet att förelägga företag att lämna vissa uppgifter under löpande beskattningsår. Det innebär att Skatteverket kan göra kontroller och redan i ett tidigt skede uppmärksamma fel och brister i företagens räkenskaper. (Skatteverket, 2011) 1

8 1.2 Problematisering En nyligen publicerad dansk studie av Kleven et al. (2010) visar på att avsaknaden av revision inte bara är av godo. Det påvisas där att när en utomstående tredje part antingen rapporterar eller kontrollerar inkomster och avdrag är skattefusket lågt, medan det blir vanligare när det inte finns någon utomstående kontrollerande tredje part. Studien visar också att det inte främst är höga skatter som leder till skattefusk utan att det är möjligheterna att fuska som gör att företagare tar den chansen. Företag som inte låter sina räkenskaper granskas av en utomstående expert drabbas dessutom i högre utsträckning av omedvetna fel än de som låter få sina handlingar granskade (SOU 2008:32). Ett vanligt förekommande trångmål för många företag, både stora som små, är att de är i behov av externt finansierat kapital till sin verksamhet och tidigare forskning visar att bankutlåning utgör den allra viktigaste kapitalkällan för små och medelstora företag (Landström, 2003). Flera av de ledande svenska aktörerna inom företagsutlåning äger gemensamt kreditupplysningsföretaget UC AB (UC) och lägger stor vikt vid deras kreditscoring vid kreditgivning. Vid kreditscoring väger UC samman väsentlig information för att kunna ta fram en enda siffra som ska spegla ett företags kreditvärdighet. Vid kreditscoringen använder sig UC bland annat av insamlad data från boksluten i form av nyckeltal som konstruerats utifrån de olika bokslutsposterna Enligt UC hjälper utförlig och korrekt information kreditgivaren att bedöma riskerna för kreditförluster och andra problem, vilket ligger till grunden för bankernas prissättning på det utlånade kapitalet (Broomé et al., 1998; UC, 2011a). Det framtida dilemmat som UC står inför är hur de ska riskbedöma de uppgifter som nu erhålls från oreviderade bokslut, då forskningen tyder på att detta markant ökar felgraden samt det medvetna fuskandet (Kleven et al., 2010). Bankerna och kreditinstitutet ställs även de inför dilemmat om de ska prissätta utlånat kapital annorlunda för företag utan reviderade bokslut jämfört med de företag som väljer att ha reviderade bokslut. Osäkerheten blir större och trovärdheten lägre i oreviderade bokslut, vilket teoretiskt torde betinga en högre ränta då risken ökar för kreditgivaren (Broomé et al., 1998). 2

9 1.3 Syfte Syftet med den här studien är att undersöka hur kreditgivare kommer bemöta lagändringen av slopad revisionsplikten och se hur de kommer att prissätta utlånat kapital till de företagare som väljer att ansvara för räkenskaperna själva. 1.4 Frågeställningar Ur syftet har ett antal frågeställningar tagits fram, detta för att på bästa sätt kunna besvara syftet. Ser banker en ökad risk i företag utan reviderade bokslut? Kommer företag utan reviderade bokslut få tillgång till externt finansierat kapital via banker? Hur kommer oreviderade bokslut påverka prissättningen vid bankutlåning? 1.5 Avgränsningar Denna studie är avgränsad till att enbart omfatta aktiebolag trots att lagändringen av slopad revisionsplikt även i vissa fall kommer påverka företag med andra bolagsformer. Denna avgränsning motiveras med att en betydande stor majoritet av de bolag som kommer påverkas är aktiebolag. Geografiskt är den naturligt avgränsad till Sverige, då det är Sveriges lagstiftning som ändrats, men även till Östgötaregionen då det är där studien utförts. Då uppsatsens tidsomfattning ligger på tio veckor begränsas möjligheterna till att utföra en djupare studie. Av denna anledning har urvalet för studien begränsats till fyra intervjuer, tre med ledande banker samt med ett av de ledande kreditupplysningsföretag. 3

10 2. Metod I detta avsnitt redogörs den metod som använts för att uppnå syftet med undersökningen. Först beskrivs forsknings- och undersökningsansatsen, sedan valet av undersökningsobjekt, datainsamlingsmetod samt hur intervjuerna gått till. Slutligen tas metodproblem upp. 2.1 Forsknings- och undersökningsansats Enligt Bryman och Bell (2007) finns olika sätt att utföra en studie på, varav ett av alternativen är som en fallstudie. En fallstudie innebär att forskare undersöker en specifik situation mer djupgående och detaljerat, denna design tillåter även forskare att kombinera olika kvalitativa metoder (Bryman & Bell, 2005). Fallstudiebaserad forskning är övervägande kvalitativ i sin natur men detta hindrar inte forskare från att använda sig av kvantitativa inslag (Gummesson, 2004). Då syftet för denna studie är att undersöka en specifik situation djupare för att få en ökad förståelse och att svara på frågorna vad, hur och varför är det passande att vi valt att utforma den som en fallstudie (Bryman & Bell, 2005; Gummesson, 2004). Det finns två utgångspunkter att utgå ifrån när en forskningsuppsats ska skrivas, en kvantitativ metodansats och en kvalitativ metodansats (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2006). En kvantitativ metodansats används vid studier där information kan mätas eller ska värderas numeriskt, medan en kvalitativ metodansats används vid studier där en djupare förståelse för en viss situation vill skapas (Björklund & Paulsson, 2003). Då denna studie är utformad som en fallstudie är det passande att använda sig av en kvalitativ metodansats då vi i denna studie strävar efter att uppnå fördjupad förståelse inom det berörda området (Gummesson, 2004). Bryman och Bell (2007) tar upp en del kritik som bör beaktas vid användning av en kvalitativ metodansats. En av dessa är risken för subjektivitet. Ett sätt att lösa detta är att tydligt beskriva och förklara alla processer som utförts i studien. En annan aspekt som tål att kritiseras är svårigheterna i att upprepa studien vid ett senare tillfälle. Problemet uppstår till viss del då forskningen utgår från de författare som utför studien och inte utifrån en standardiserad mall. Även här kan riskerna minskas genom att tydligt beskriva i metodavsnittet hur alla delar genomförts och planerats, vilket försökt göras efter bästa förmåga uppsatsen igenom. Det finns olika sätt att nå slutsatser vid genomförande av en studie, dessa är induktion och deduktion. Induktion innebär att slutsatser dras från empirin och att en teori utvecklas för att 4

11 förklara detta. Deduktion innebär att forskaren istället utgår från befintlig teori som sedan jämförs och tolkas med den specifika empirin för studien. (Björklund & Paulsson, 2003) Denna studie använder sig av en deduktiv metodansats. Utifrån syftet med studien och befintliga teorier utformades två intervjumallar, en för UC och en för bankerna. Materialet från intervjuerna blev sedan grunden för studiens empiri. 2.2 Val av undersökningsobjekt Till den här uppsatsens syfte passar det att undersöka hur kreditgivare, samt det företag de hämtar sina kreditupplysningar från, anser att revisionspliktens avskaffande kommer påverka priset på bankfinansierat kapital. Då revisionspliktens avskaffande är en relativt ny företeelse, lagändringen genomfördes i november 2010, är det väntat att bankerna ännu inte sett några stora förändringar. Med anledning av detta har några av de största svenska bankerna, Handelsbanken, SEB och Swedbank, samt även UC, valts ut till att intervjuas. En intervjurespondent med lämplig befattning har kontaktats på vardera banks lokala kontor i Linköping och Norrköping, samt på UC:s huvudkontor i Stockholm. 2.3 Datainsamling De intervjuer som hölls med bankerna och UC utgör empiridelen, och därmed också studiens primärdata. Primärdata innebär att materialet samlats in i syfte att användas i den aktuella studien (Björklund & Paulsson, 2003). Enligt Gummesson (2004) innehåller i stort sett alla fallstudier individuella intervjuer och utgör också ofta själva kärnan för empirin. För att få ut ett så bra material som möjligt har intervjuerna varit semistrukturerade. Semistrukturerade intervjuer innebär att intervjuaren har ett antal generella frågor att utgå ifrån men även att intervjuaren har möjlighet att ändra frågorna eller ställa följdfrågor under själva intervjun (Bryman & Bell, 2007). Detta öppnade även upp för intervjurespondenterna att på eget initiativ tillägga något de ansåg vara av värde. Den teoretiska referensramen baseras av sekundärkällor i form av litteraturstudier samt information från Internet. Enligt Björklund och Paulsson (2003) är litteraturstudier en slags sekundärkälla och är ofta väldigt effektivt då den teoretiska referensramen kan byggas upp med hjälp av detta. De poängterar dock att det är viktigt att tänka på att informationen inte samlats in i syftet för denna studie och därmed kan vara vinklad eller skapad utifrån ett annat 5

12 syfte. I denna studie har, utöver litteratur, även tidigare forskning samt artiklar om vad den nya revisionsplikten innebär använts. 2.4 Intervjuer Bryman & Bell (2007) tar upp ett antal olika sätt som en intervju kan utföras på. Bland dessa finns semistrukturerade intervjuer, som är det sätt intervjuerna i denna studie är utformade. De intervjuer som hölls var med en produktspecialist som varit med och utformat kreditscoringsmodellen hos UC, samt rådgivare vid eller ansvariga för företagsutlåning hos Handelsbanken, SEB och Swedbank. Bryman & Bell (2007) anser att intervjuer bör bli inspelade och transkriberade då det bland annat hjälper intervjuarens minne, ger möjlighet för en ordentlig granskning av vad intervjupersonen sagt samt tillåter data att återanvändas på andra sätt än vad författaren tänkt från början. Intervjuerna har i denna studie spelats in och lyssnats igenom ett flertal gånger i samband med att empirin skrivits, men har ändå valts att inte transkriberas. Detta eftersom syftet med intervjuerna har varit att få en känsla för ämnet snarare än att få siffror eller annan fakta där exakta citat är av stor betydelse. Intervjuerna varade i cirka 30 till 45 minuter och har skett på respektive bankkontor samt på UC:s kontor. Detta sätter respondenten i en trygg miljö och styrker på så vis intervjun. Då det handlat om semistrukturerade intervjuer har en intervjuguide med generella frågor skapats, se bilaga 1 och 2. I de fall då frågorna efterfrågades före intervjun skickades intervjuguiden till intervjupersonerna några dagar innan den ägde rum. Intervjusvaren speglar respektive respondents åsikter snarare än koncernövergripande bestämmelser, detta eftersom fenomenet är relativt nytt så finns ingen utvecklad praxis inom företagen ännu. 2.5 Metodproblem Det finns två kriterier som används för att påvisa en studies tillförlitlighet och trovärdighet, dessa kallas reliabilitet och validitet (Arbnor & Bjerke, 2006; Björklund & Paulsson, 2003; Bryman & Bell, 2007; Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2006). Reliabilitet innebär att det utslag som fås utav en mätning ska vara tillförlitligt och stabilt (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2006). Det innefattar även hur väl studien går att upprepa och 6

13 få ett liknande resultat (Bryman & Bell, 2007). Arbnor och Bjerke (2006) menar även att reliabilitet kan kontrolleras direkt genom att upprepa mätningen. Enligt Björklund och Paulsson (2003) kan en studies reliabilitet ökas genom att de val som görs motiveras och beskrivs tydligt i metodkapitlet, det blir då lättare för någon annan att utföra en studie på samma sätt. För att öka denna studies reliabilitet har alla processer som skett och alla de val som gjorts under studiens gång beskrivits i metodkapitlet. Intervjuguiderna som använts i intervjuerna finns även tillagda som bilagor vilket ökar reliabiliteten ytterligare. Validitet är enligt Eriksson och Wiedersheim-Paul (2006) det viktigaste kravet på en undersökning. Med validitet menas hur väl teori och empiri matchar varandra samt hur väl empirin går att generalisera (Bryman & Bell, 2007). Arbnor och Bjerke (2006) menar att validiteten blir hög om undersökningen vänt sig till de källor som har den bästa tillgången till den information som efterfrågas. Detta har i studien försökt uppnås genom att hålla intervjuer med erfarna rådgivare vid företagsutlåning på respektive bank. Björklund och Paulsson (2003) hävdar att genom att ställa icke-vinklade frågor vid intervjuer samt att utgå från flera perspektiv ökas validiteten ytterligare. Detta har försökt uppnås genom att skapa en neutral men samtidigt fokuserad intervjuguide så att läsaren själv, efter att ha tagit del av frågorna, kan avgöra trovärdigheten. Dessutom har validiteten ökats genom att det i den teoretiska referensramen tas upp olika teorier från olika källor. 7

14 3. Teoretisk referensram I detta avsnitt tas de teorier och modeller upp som använts i arbetet. Först information om kreditbeslut, därefter tas riskdifferentierad prissättning, små företags svårigheter med externt finansierat kapital, intressentmodellen, resursberoendeteori samt information om skattebortfall. Slutligen diskuteras även teorikritik. 3.1 Externa kreditbedömares inverkan på kreditbeviljningsprocessen Kreditbeviljningsprocessen för de fyra största bankerna i Sverige är snarlik enligt Riksbanken (2001). Mindre krediter handläggs och beviljas på lokal nivå medan större krediter måste godkännas på högre instans. För mindre krediter används ofta en schabloniserad bedömning med hjälp av en modell från UC snarare än att banken gör en intern riskklassificering som vanligen görs vid större krediter. (Riksbanken, 2001) Enligt Silver (2003) är en av de största diskussionen beträffande bankers utlåningsverksamhet vilken typ av information bankerna ska basera sina kreditbeslut på. Kärnan i debatten utgörs av huruvida besluten ska byggas på kvantifierbar information eller en blandning av kvantifierbar och icke kvantifierbar information. Den icke kvantifierbara informationen är sådana data som inte lätt låter sig kvantifieras. De finns flera kommersiella modeller för kreditbeslutsfattande som bygger dessa på kvantitativ data som lätt kan inkorporeras i matematiskt genererade formler. Silver (2003) menar att det rent teoretiskt går att fatta kreditbeslut utan att ens träffa företagets ägare och enligt honom finns det många förespråkare för helt automatiserade kreditbeslutsprocesser UC Risk Företag För att ge en ökad förståelse för hur en extern kreditbedömning fungerar har vi valt att nedan beskriva UC:s modell Risk Företag. UC är Sveriges marknadsledande företag inom försörjning av kreditinformation och ägs gemensamt av SEB, Handelsbanken, Nordea, Swedbank, Danske Bank, Ålandsbanken samt Länsförsäkringar. (UC, 2011b) UC har sedan 1991 haft en utvecklad modell för att kunna bedöma företags affärsrisk, denna kallas scoring. Scoring är en metod som väger samman väsentlig information för att kunna ta fram en enda siffra som speglar en persons eller ett företags kreditvärdighet. Deras modell 8

15 bygger på statistiska metoder och modellen har utvecklats ur en stor mängd data som de strävar efter att strukturera på ett optimalt sätt. Detta innebär att scoring väger ett stort antal positiva och negativa egenskaper mot varandra. Utöver sammanvägningen strävar de efter att den score som fastställs ska upplevas som logisk och förstålig av dess användare, vilket oftast är kreditgivare. (UC Risk Företag, 2011) Enligt UC är den huvudsakliga fördelen med scoring jämfört med andra automatiska beviljningssystem, som exempelvis kreditmallar, hög precision och att scoren rangordnar kreditsökande/kredittagare efter den kreditrisk som de utgör. Detta i sin tur innebär att ett marginalresonemang kan tillämpas såsom att de till exempel beviljar alla krediter som är lönsamma eller att olika strategier kan tillämpas beroende på kreditrisken så som riskbaserad räntesättning. Genom enkla analyser kan användaren på så sätt justera sin kreditbeviljning utifrån önskad kreditrisk eller beviljningsgrad. (UC Risk Företag, 2011) Modellen som UC Risk Företag använder sig av bygger på att den insamlade informationen delas upp i fyra olika grupper: bokslut, betalningsanmärkningar, styrelse samt övrig information. De exakta uppgifterna som ingår i varje grupp, och den betydelse en och samma uppgift tillmäts för att prognostisera kreditrisken, skiljer sig dock mellan olika typer av aktiebolag. Exempelvis viktas bokslutsinformationen tyngre för stora bolag jämfört med små, medan styrelseinformationen viktas tyngre för små bolag jämfört med stora. Figuren nedan illustrerar den genomsnittliga vikten som informationen har i UC Risk Företag. Figur 1 - Genomsnittlig vikt av information (Källa: UC Risk Företag, 2011) 9

16 Informationen i de olika delarna består av: Bokslutsinformation: Från boksluten används främst nyckeltal som konstruerats utifrån de olika bokslutsposterna. Utöver nyckeltal finns det bokslutsposter som i sig är av intresse, till exempel omsättning och storlek på det egna kapitalet. Information från förvaltningsberättelsen, revisionsberättelsen och noter har också visat sig bidra signifikant till scorekortens prestanda. Betalningsanmärkningsinformation. UC:s erfarenhet är att betalningsanmärkningar och skuldsaldon hos Kronofogden har ett stort förklaringsvärde när det gäller prognosen av framtida obestånd. Ett vanligt mönster är att frekvensen på anmärkningar och ansökningar samt storleken på skuldsaldot ökar innan ett bolag kommer på obestånd. I UC Risk Företag har man beaktat anmärkningar och ansökningar i fyra dimensioner antal, belopp, aktualitet och typ. Både förekomsten av och storleken på skuldsaldot ökar risken för obestånd, vilket beaktas i UC Risk Företag. Styrelseinformation: Uppgifterna om styrelsen är av vikt när det gäller att förutsäga obestånd, särskilt för mindre- och medelstora bolag. Informationsgruppen kan delas in i två kategorier; allmän information och individspecifik information. Till kategorin allmän information hör sådant som rör styrelsen i sin helhet. Här ingår information om antal ledamöter, avgångar och brister i styrelsen. I kategorin individspecifik information utnyttjas uppgifterna kring de enskilda ledamöterna i bolaget. Exempel är bland annat inkomst, förmögenhet, anmärkningar, skuldsaldo och engagemang i obeståndsbolag. Denna information är framförallt intressant för mindre bolag i betydelsen få anställda, få styrelseledamöter och liten omsättning. Detta eftersom ägare, styrelse, ledning och anställda då ofta är samma personer. Övrig information: Hit hör uppgifter som bransch- och koncerntillhörighet, ålder, avregistrering för F-skatt av myndighet, upplysningar som tidigare beställts hos UC och all annan relevant information som inte passar in under någon av de övriga rubrikerna. 10

17 Riskklass Risk Riskprognos i procent 5 Mycket låg risk <0,03 0,24 4 Låg risk 0,25 0,74 3 Normal risk 0,75 3,04 2 Hög risk 3,05 8,04 1 Mycket hög risk 8,05 >99 Tabell 1 Riskklassificering (Källa: UC Risk Företag, 2011) Den insamlade informationen sammanställs sedan och företaget erhåller ett värde mellan 0 och 100 procent. Ju högre värde desto större är risken för att företaget ska hamna på obestånd och därmed förorsaka kreditförluster. Riskprognos presenteras bland annat i UC:s företagsupplysning tillsammans med UC Riskklass. UC Riskklass antar värdena 1 5 och är endast en gruppering av företagen i fem klasser utifrån UC Riskprognos. Företag med lägst kreditvärdighet, och därmed högst UC Riskprognos, har en UC Riskklass som är 1 medan de med högst kreditvärdighet har en UC Riskklass som är 5. Genom att använda UC Riskklass vid kreditgivning hävdar UC att kreditgivarna får en snabb överblick av kreditrisken och kan på så sätt enklare fatta trygga affärsbeslut. Det som sker är att UC Riskprognos ger en prognos av risken för obestånd grundat på vad företag med likartade egenskaper historiskt uppvisat. (UC, 2010) Figur 2 - Riskklassificering (Källa: UC Risk Företag, 2011) 3.2 Riskdifferentierad prissättning Tanken bakom riskdifferentierad prissättning är att kreditgivaren ska ha en högre säkerhetsmarginal och en högre prissättning vid utlåning till personer eller företag som har en hög kreditrisk och en lägre säkerhetsmarginal samt prissättning för de med låg kreditrisk. Genom att basera priset på gäldenärens kreditrisk ska kreditgivaren kunna erbjuda rätt pris till 11

18 rätt motpart, vilket är tänkt att bidra till att fler kreditvärdiga personer och företag beviljas kredit. (UC, 2011b) UC menar vidare att det blir allt vanligare att utlåningsinstitut väljer att använda sig av riskdifferentierad prissättning för att optimera sina erbjudanden till kund. Riskerna för en bank som väljer att inte tillämpa denna metod utan istället erbjuder samma pris till samtliga låntagare riskerar således att erbjuda marknadens bästa villkor till låntagare med hög kreditrisk, medan låntagare med låg kreditrisk väljer ett ännu bättre villkor hos det företag som tillämpar riskdifferentierad prissättning. (UC, 2011) Tabellen nedan visar ett exempel på förhållande kreditscoring kontra ränta. Score Pris/ränta 0,1 0,5 4 % 0,6 1,2 6 % 1,3 2,2 9 % 2,3 3,5 13 % 3,6 6,8 18 % 6,9 14,9 24 % 15 - Avslag Tabell 2 - Kreditscoring kontra ränta (Källa: UC, 2011a) 3.3 Små företags svårigheter till externt finansierat kapital Ett av de viktigaste problemen små företag har att handskas med i sin verksamhet är att få tillgång till externt finansierat kapital från banker och riskkapitalförsörjare. Det finns flera anledningar till detta där vissa bedömare hävdar att den främsta anledningen är att svenska småföretag i regel har lägre soliditet och lönsamhet än likartade företag i många andra länder, vilket ger dem dåliga förutsättningar att erhålla krediter i banksystemet. (SOU 1998:93) Andra bedömare, exempelvis Landström (2003), menar att den främsta anledningen till små företags svårigheter med extern kapitalanskaffning är att det föreligger informationsasymmetri mellan finansiärer och företagare. Enligt Landström (2003) hävdades det redan på 1970-talet att företagare och finansiären har inte tillräcklig kunskap om 12

19 varandra finansiären förstod inte företagen och företagens situation, och företagen hade otillräckliga kunskaper om de olika finansiella möjligheterna samt hade svårigheter att tillfredställa finansiärernas krav på information (Landström, 2003, s. 11) Figur 3 - Finansiellt gap (Källa: Landström, 2003, s. 14) 3.4 Intressentmodellen Med organisationens intressenter avses de individer, grupper och organisationer som i något avseende har en utbytesrelation med organisationen (Bruzelius & Skärvad, 2004, s 73). Företag är beroende av att intressenterna är villiga att medverka i företagets verksamhet och intressenterna är mer eller mindre beroende av företaget för att få sina behov tillfredställda. Intressenternas mål och krav för medverkan är inte alltid förenliga utan många gånger konkurrerande. (Bruzelius & Skärvad, 2004) Dessa olika aktörer är bara intresserade av att medverka så länge de anser att utbytet är positivt för dem. Företagande handlar till mångt och mycket för ledningen om en ständig balansgång då de kontinuerligt måste se till att alla intressenter upplever utbytet som positivt. (Greve, 2003) Alla intressenter har dock inte samma beroendeförhållanden och samma inflytande över företaget vilket tvingar företaget till prioriteringar (Bruzelius & Skärvad, 2004). 13

20 Figur 4 - Intressentmodellen (Källa: Intressentmodellen, 2011) Bruzelius och Skärvad (2004) menar att de olika intressenterna bidrar och kräver följande: Ägarna: bidrar till verksamheten genom att satsa kapital i företaget och löper därmed risk att förlora detta kapital. De ställer sålunda krav på att kapitalet och de materiella resurserna förvaltas och utvecklas väl. Anställda: bidrar med sitt arbete och vill ha skälig ersättning för denna insats. Kunderna: bidrar genom att köpa och betala för de varor och tjänster som företaget erbjuder. De kräver goda varor och tjänster till rimliga priser, leveranssäkerhet m.m. Leverantörerna: bidrar till företagets verksamhet genom att förse företaget med varor och tjänster. De vill som kompensation för detta handla med en stabil och säker kund, som är en god betalare. 14

Standard kan beställas för samtliga associationsformer, inklusive aktiebolag, handels- /kommanditbolag och enskild näringsverksamhet.

Standard kan beställas för samtliga associationsformer, inklusive aktiebolag, handels- /kommanditbolag och enskild näringsverksamhet. Standard kan beställas för samtliga associationsformer, inklusive aktiebolag, handels- /kommanditbolag och enskild näringsverksamhet. Företagsupplysningen Standard är en fullständig upplysning med all

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Slopad revisionsplikt- Är ett reviderat material viktigt för banken?

Slopad revisionsplikt- Är ett reviderat material viktigt för banken? Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik Valfritt ekonomiskt program 180hp Slopad revisionsplikt- Är ett reviderat material viktigt för banken? Kandidatuppsats företagsekonomi, 61-90hp Slutseminarium

Läs mer

Revision, förtroende och krediter

Revision, förtroende och krediter Revision, förtroende och krediter En undersökning av bankernas uppfattning om revisionens betydelse vid kreditgivning Terese Strenger, Göran Hallin och Peter Sandén December 2008 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Översikt - Miniupplysning

Översikt - Miniupplysning Nya Uddevallas Möbelsnickeri AB Org.nummer: 556750-2371 Adress: Ruddammsgatan 11, 257 33 Rydebäck Telefon: 042-149320 Översikt - Miniupplysning Ekonomi (1101-1112) Händelser Nettoomsättning 497399 tkr

Läs mer

Man Gal Restaurang Gruppen AB

Man Gal Restaurang Gruppen AB Beställare: Stockholms Företagsmäklare AB Datum: 2016-09-26 Detta dokument är skrivskyddat Man Gal Restaurang Gruppen AB Grunduppgifter Riskklass, Limit & Status Org.nr: 556961-7979 Riskklass: 1 - Mycket

Läs mer

Revisionsplikt. Nyttan av revisionsplikten vid kreditärenden

Revisionsplikt. Nyttan av revisionsplikten vid kreditärenden Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Tema: Redovisning Handledare: Curt Scheutz och Jurek Millak Höstterminen 2006 Revisionsplikt Nyttan

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Årsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ. Det är där aktieägarna utövar sin rätt att besluta om bolagets angelägenheter samt

Läs mer

låna pengar utan kreditupplysning

låna pengar utan kreditupplysning låna pengar utan kreditupplysning Det talas mycket om kreditupplysning och om att låna pengar utan uc. Men, varför hör man så många säga att jag är rädd för fler uc, och varför är efterfrågan på lån utan

Läs mer

Kreditbedömningar efter revisionspliktens avskaffande

Kreditbedömningar efter revisionspliktens avskaffande Per Karlsson Jonathan Johansson Kreditbedömningar efter revisionspliktens avskaffande Utifrån ett bank- och leverantörsperspektiv Credit assessments after abolition of mandatory audit From a bank and supplier

Läs mer

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp.

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp. Proformaredovisning avseende Lundin s förvärv av. Bifogade proformaredovisning med tillhörande revisionsberättelse utgör ett utdrag av sid. 32-39 i det prospekt som Lundin AB i enlighet med svenska prospektregler

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

GLÖM INTE DE SOM INTE SLÄPPS IN I KREDITPORTFÖLJEN. UC Affärsoptimering Kreditscoringmodeller. UC Affärsoptimering Du kör vi optimerar

GLÖM INTE DE SOM INTE SLÄPPS IN I KREDITPORTFÖLJEN. UC Affärsoptimering Kreditscoringmodeller. UC Affärsoptimering Du kör vi optimerar GLÖM INTE DE SOM INTE SLÄPPS IN I KREDITPORTFÖLJEN UC Affärsoptimering Kreditscoringmodeller UC Affärsoptimering Du kör vi optimerar UC Affärsoptimering Vi tillför nya perspektiv UC Affärsoptimering Vi

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag Cirkulärnr: 10:65 Diarienr: 10/5380 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2010-10-29 Mottagare: Rubrik: Per Henningsson Avdelningen för ekonomi och styrning, Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

Revisionsbranschens utveckling

Revisionsbranschens utveckling Revisionsbranschens utveckling En kvantitativ och kvalitativ studie om vad som kännetecknar de företag som valt bort revision och vad revisionsbyråernas uppfattning är om konsekvenserna Författare: Handledare:

Läs mer

Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av små aktiebolag

Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av små aktiebolag Örebro universitet Handelshögskolan Företagsekonomi C, Uppsats 15 hp Handledare: Kerstin Nilsson Examinator: Henrik Ferdfelt HT- 2013 2014-01-17 Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av små

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

Bankers kreditgivning till små företag

Bankers kreditgivning till små företag Bankers kreditgivning till små företag - Efter avskaffandet av revisionsplikten The banks granting of credits to small companies after the abolition of the statutory audit Författare: Cecilia Andersson

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

Författare: Handledare:

Författare: Handledare: Företagsekonomiska institutionen FEKH69 Kandidatuppsats i Redovisning HT 13 Fri revisionsplikt Gjorde Sverige rätt som valde låga gränsvärden för revision? Författare: Johan André Cecilia Gustafsson Therese

Läs mer

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter.

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter. Ersättningspolicy Inledning Av 2 kap. 1 i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om ersättningssystem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär förvaltning

Läs mer

ÅRSREDO VISNING. rör. Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland. Org.nr. 769624-9122

ÅRSREDO VISNING. rör. Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland. Org.nr. 769624-9122 ÅRSREDO VISNING rör Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

PRESSINFO BANKER 2012 Datum: 2012-10-01 Release: Kl. 05.00

PRESSINFO BANKER 2012 Datum: 2012-10-01 Release: Kl. 05.00 PRESSINFO BANKER 2012 Datum: 2012-10-01 Release: Kl. 05.00 PRESSMEDDELANDE BANKER 2012 SKI Svenskt Kvalitetsindex Vi visar vad som driver kunder att bli och förbli kunder. www.kvalitetsindex.se OM SKI

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

Kreditbedömningen av mikroföretag

Kreditbedömningen av mikroföretag Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Höstterminen 2012 Kreditbedömningen av mikroföretag Kreditbedömningens faktorer och påföljden av den slopade

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

GOODCAUSE HOLDING AB

GOODCAUSE HOLDING AB GoodCause Holding AB Org nr 556672-9769 ÅRSREDOVISNING 2006 GOODCAUSE HOLDING AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GoodCause Holding AB får härmed avge årsredovisning för sitt andra räkenskapsår,

Läs mer

Å R S R E D OV I S N I N G 2015

Å R S R E D OV I S N I N G 2015 ÅRSREDOVISNING 2015 KONTOR I STOCKHOLM GÖTEBORG KARLSTAD ANTAL RESENÄRER 2015 22 450 2015 I KORTHET EBITA 15,2Mkr OMSÄTTNING 455Mkr 893 000 61% BESÖKARE ONLINE KÖP ONLINE 87 ANSTÄLLDA 79% KVINNOR Innehåll

Läs mer

HYLTE SOPHANTERING AB

HYLTE SOPHANTERING AB UC BASVÄRDERING HYLTE SOPHANTERING AB 557199-0001 per 2015-10-06 senaste bokslut 2014-12-31 En produktion av UC Affärsfakta AB Beräknat aktievärde (baserat på bokslut 2014-12-31) per 2015-10-06 Totalt

Läs mer

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Ale Energi AB ägs till 9 procent av Ale kommun och till 91 procent av Göteborg Energi AB. Företaget är moderföretag till Ale Fjärrvärme AB som ägs till 100 procent. ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Innehåll

Läs mer

Årsredovisning. Tingsryd 1609 AB (publ)

Årsredovisning. Tingsryd 1609 AB (publ) Årsredovisning för Tingsryd 1609 AB (publ) 556693-7990 Räkenskapsåret 2010 07 01 2010 12 31 Org.nr 556693-7990 1 (7) Styrelsen och verkställande direktören för Tingsryd 1609 AB (publ) får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Små aktiebolag + Revision = Ett måste vid kreditärenden?

Små aktiebolag + Revision = Ett måste vid kreditärenden? Institutionen för Ekonomi Sara Karlström Maria Lövgren Små aktiebolag + Revision = Ett måste vid kreditärenden? Examensarbete 10 poäng Ekonomiprogrammet Datum/Termin: VT 2007 Handledare: Dan Nordin Examinator:

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

Restaurang Zum Franziskaner Aktiebolag

Restaurang Zum Franziskaner Aktiebolag Beställare: Stockholms Företagsmäklare AB Datum: 2016-09-22 Detta dokument är skrivskyddat Restaurang Zum Franziskaner Aktiebolag Grunduppgifter Riskklass, Limit & Status Org.nr: 556173-9441 Riskklass:

Läs mer

Frivillig revision och revisorns framtid

Frivillig revision och revisorns framtid Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Ämne vårterminterminen 2011 Frivillig revision och revisorns framtid Av: Karolin Varli Handledare: Ogi Chun Sammanfattning

Läs mer

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng)

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng) Uppgift 1: poäng Uppgift 1 (10 poäng) a) Vilka av följande värdepapper köps och säljs på penningmarknaden? (rätt eller fel) (5 p) Rätt Fel statsobligationer [ ] [ ] aktier [ ] [ ] kommuncertifikat [ ]

Läs mer

Reviderade årsredovisningar

Reviderade årsredovisningar Reviderade årsredovisningar Vilken betydelse har de vid kreditgivning till småföretag? Författare: Anna Johansson Elin Jonsson Handledare: Karl-Johan Bonnedahl Student Handelshögskolan Vårterminen 2012

Läs mer

EKONOMISK REDOVISNING

EKONOMISK REDOVISNING Sid 1 EKONOMISK REDOVISNING 2010 HSB brf Lilla Le i Göteborg Sid 4 INTÄKTER 2010 Årsavgifter 4 278 749 Hyror 264 631 Övriga intäkter 7 200 Sid 12 ÅRSAVGIFTSUTVECKLING 2007 2008 2009 2010 2011 Årsavgiftsutveckling

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande - Vad innebär det?

Revisionspliktens avskaffande - Vad innebär det? Framsida Revisionspliktens avskaffande - Vad innebär det? Författare: Micha Larsson Stina Svensson Handledare: Petter Boye Program: Östersjöekonomprogrammet Ämne: Företagsekonomi Nivå och termin: C-nivå,

Läs mer

Magkänsla - Lunch & Catering AB

Magkänsla - Lunch & Catering AB Beställare: Stockholms Företagsmäklare AB Datum: 2016-11-07 Detta dokument är skrivskyddat Magkänsla - Lunch & Catering AB Grunduppgifter Riskklass, Limit & Status Org.nr: 556962-3993 Tidigare namn: Grundbulten

Läs mer

Ersättningspolicy i Avida Finans AB. Version 5 Fastställd av Avida AB:s styrelse [2015-03-20]

Ersättningspolicy i Avida Finans AB. Version 5 Fastställd av Avida AB:s styrelse [2015-03-20] Ersättningspolicy i Avida Finans AB Version 5 Fastställd av Avida AB:s styrelse [2015-03-20] 1. INNEHÅLL Denna policy ska fungera som stöd för Avida Finans AB ( Avida eller Bolaget ) när det gäller frågor

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ9 Räkenskapsanalys

» Industriell ekonomi FÖ9 Räkenskapsanalys » Industriell ekonomi FÖ9 Räkenskapsanalys Norrköping 2013-02-05 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ9 Räkenskapsanalys» Välkommen, syfte och tidsplan http://www.youtube.com/watch?v=4eci6wjpbze» Repetition»

Läs mer

Frivillig Revision. -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen.

Frivillig Revision. -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen. Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats VT 2012 Handledare: Ulf Olsson Frivillig Revision -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen. Författare: Rasmus Mandel Förord Jag skulle vilja

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng)

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Diskutera kortfattat skillnaderna mellan eget kapital (aktiekapital) och främmande kapital (lån) (minst 3 relevanta skillnader * 2 poäng/skillnad = 6 poäng) Uppgift/Fråga: 2

Läs mer

Ersättningspolicy. Riskanalys avseende rörliga ersättningar

Ersättningspolicy. Riskanalys avseende rörliga ersättningar Med bilaga Riskanalys avseende rörliga ersättningar Fastställd av sparbankens styrelse 2014-03-19 1 Inledning. Banken skall ha en ersättningspolicy som styr hur ersättningar till anställda skall fastställas,

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Utlåning till små aktiebolag

Utlåning till små aktiebolag Lisa Eriksson och Evelina Bohwalli Utlåning till små aktiebolag Ur kreditgivarens synvinkel Lending to small company From creditor s point of view Företagsekonomi C-uppsats Termin: VT 2013 Handledare:

Läs mer

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001 Portfolio Försäkra Ersättningspolicy Ramverksversion 001 Datum för fastställelse 2015-05-22 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3. Organisation

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande

Revisionspliktens avskaffande Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling 2008-06-03 Kandidatuppsats i företagsekonomi EFO018 Revisionspliktens avskaffande Vilka blir konsekvenserna? Författare: Emma Almström

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

ERSÄTTNINGSPOLICY FÖR ÅSE OCH VISTE HÄRADS SPARBANK

ERSÄTTNINGSPOLICY FÖR ÅSE OCH VISTE HÄRADS SPARBANK 1 (3) Fastställd 2013-12-17 Identifikation 17:02 ERSÄTTNINGSPOLICY FÖR ÅSE OCH VISTE HÄRADS SPARBANK Innehållsförteckning 1. Allmänt 2. Mål 3. Personalpolicy 4. Syftet med rörlig ersättning till anställda

Läs mer

Lån och Sparande 2015

Lån och Sparande 2015 SVENSKT KVALITETSINDEX Lån och Sparande 2015 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterligare information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Henrik Nyman, projektledare

Läs mer

Revisionsberättelse Till årsstämman i 24 Mobile Advertising Solutions AB, org. nr 556693-7958 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

Läs mer

"I- ~ O. i C\J ~ ~ c:i. E C'j. i I'-; \...

I- ~ O. i C\J ~ ~ c:i. E C'j. i I'-; \... i "I- ~ O i C\J ~ ~ c:i E C'j i I'-; \... I Revisionens syfte och inriktning Agenda 1. Väsentliga händelser under 2013 samt början av 2014 2. Förväntad utveckling 2014 - information från företaget 3. Revision

Läs mer

HK/FK Postadress Besöksadress Benämning. Sollentunavägen Sollentuna

HK/FK Postadress Besöksadress Benämning. Sollentunavägen Sollentuna Beställare: Stockholms Företagsmäklare AB Datum: 2016-11-01 Detta dokument är skrivskyddat Wineedutainment AB Grunduppgifter Riskklass, Limit & Status Org.nr: 556739-0983 Riskklass: 1 - Mycket hög risk

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

Sparbanken Rekarne. Ersättningspolicy. Ramverksversion 720.002

Sparbanken Rekarne. Ersättningspolicy. Ramverksversion 720.002 Sparbanken Rekarne Ersättningspolicy Ramverksversion 720.002 Datum för fastställelse 2015-08-25 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3.

Läs mer

EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA

EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2013:7 N IO IS V E R R Ö F E S S E R T NYSTARTADE BOLAGS IN NDE EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA Nystartade bolags intresse för revision efter

Läs mer

12. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN

12. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN 12. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till landstingets Upphandlingsenhet. Märk kuvertet

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Kreditgivning till småföretag

Kreditgivning till småföretag Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi C Vårterminen 2014 (Frivilligt: Programmet för xxx) Kreditgivning till småföretag - En kvalitativ studie

Läs mer

Småföretagarbarometern november 2014

Småföretagarbarometern november 2014 Småföretagarbarometern november 2014 Rekordlågt förtroende för den nya regeringen - speciellt hos småföretagarna Småföretagarbarometern, en undersökning gjord av e-bokföringsföretaget SpeedLedger, visar

Läs mer

Svenskt Kvalitetsindex PRESSMEDDELANDE BANKBRANSCHEN. Svenskt Kvalitetsindex. Vi visar vad som driver kunder att bli och förbli kunder.

Svenskt Kvalitetsindex PRESSMEDDELANDE BANKBRANSCHEN. Svenskt Kvalitetsindex. Vi visar vad som driver kunder att bli och förbli kunder. PRESSINFO Bank 2013 Datum: 2013-10-07 Publicering: Kl. 05.00 Svenskt Kvalitetsindex PRESSMEDDELANDE BANKBRANSCHEN Svenskt Kvalitetsindex Vi visar vad som driver kunder att bli och förbli kunder. www.kvalitetsindex.se

Läs mer

REVISORSEXAMEN Del II. Maj 2004. Revisorsnämnden

REVISORSEXAMEN Del II. Maj 2004. Revisorsnämnden REVISORSEXAMEN Del II Maj 2004 Revisorsnämnden Revisorsexamen 2004, del II REVISORSEXAMEN Allmänt Datum: 24-25 maj 2004 Skrivtid: 2 x 4 timmar, varav 4 timmar för del II Hjälpmedel: Alla hjälpmedel är

Läs mer

Gransknings-PM AB Ekerö Bostäder 2011

Gransknings-PM AB Ekerö Bostäder 2011 2012-03-29 Richard Vahul Gransknings-PM AB Ekerö Bostäder 2011 1. Sammanfattande bedömning Inom ramen för lekmannarevisorernas årliga revision genomförs viss fördjupad granskning som ett kompletterande

Läs mer

Bankernas Kreditbedömning av etablerade företag

Bankernas Kreditbedömning av etablerade företag Bankernas Kreditbedömning av etablerade företag En studie om vilken information och vilka faktorer som påverkar kreditbedömarens beslut Kandidatuppsats i Externredovisning HT 2013 Handelshögskolan vid

Läs mer

Revisionsrapport. Tierps kommun. Granskning av anställdas bisysslor. Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Tierps kommun. Granskning av anställdas bisysslor. Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Granskning av anställdas bisysslor Tierps kommun Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Inledning och bakgrund 5 1.1 Revisionsfråga

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Nio nyheter för dig som använder våra tjänster

Nio nyheter för dig som använder våra tjänster Nio nyheter för dig som använder våra tjänster Här nedan berättar vi om viktiga förbättringar och förändringar av våra tjänster som nyligen har skett eller kommer ske inom den närmaste tiden. Hör gärna

Läs mer

Revisorns betydelse vid kreditbedömningen av mindre aktiebolag

Revisorns betydelse vid kreditbedömningen av mindre aktiebolag HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Ekonomi och Teknik Revisor och bankprogrammet Revisorns betydelse vid kreditbedömningen av mindre aktiebolag Magisteruppsats, 15 hp Slutseminarium 2012-05-28 Författare:

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Justitiedepartementet Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) BUS - i

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Bröderna Brandt Personbilar

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

GOODCAUSE HOLDING AB

GOODCAUSE HOLDING AB ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GOODCAUSE HOLDING AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GoodCause Holding AB får härmed avge årsredovisning för sitt första räkenskapsår, 2004-11-12-2005-12-31 Innehåll

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. XX AB Org.nr 000000-0000. för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31

ÅRSREDOVISNING. XX AB Org.nr 000000-0000. för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31 ÅRSREDOVISNING XX AB Org.nr för räkenskapsåret Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot intygar härmed att denna kopia av årsredovisningen överensstämmer med originalet, samt att resultat- och balansräkningen

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm ERSÄTTNINGSPOLICY 1. Bakgrund 1.1. Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 innehåller bestämmelser om hur bl.a. kreditmarknadsbolag ska mäta, styra, rapportera och kontrollera de risker som ersättningssystem

Läs mer

Policy för ersättning

Policy för ersättning Policy för ersättning Fastställd av styrelsen för Ulricehamns Sparbank 2014-09-10 ersätter 2014-01-24 Ulricehamns Sparbank Innehållsförteckning Policy för ersättning... 1 Externa regelverk... 2 Interna

Läs mer